Allmänt
Landskapsplanens innehåll
Deltagande- och påverkningsmöjligheter
Deltagare, deltagarförfarande och växelverkan
Hur och i vilket skede kan man delta i planläggningsprocessen

Allmänt

Enligt markanvändnings- och bygglagen delas planeringen av områdesanvändningen på landskaps- och kommunnivå. På landskapsnivå görs landskapsplanen, som ersätter regionplanen. Enligt lagen ändrades de regionplaner som varit i kraft 1.1.2009 till landskapsplaner, men de komemr att uppdateras i etapper. På kommunal nivå styrs och samordnas olika verksamheter m.h.a. generalplanen.

Landskapsplanen framställs som en karta. I den syns planer för områdesanvändning och principer för regionstrukturen, samt nödvändig områdesanvändning för landskapets utveckling. Landskapsförbundet sköter om utarbetandet av landskapsplanen och ser till att den utvecklas och hålls aktuell. Landskapsplanen kan också göras i etapper eller delområdesvis.

I landskapsplanen omvandlas nationella mål för områdesanvändning till landskapsmässiga principer och områdesreserveringar. Förbundet gör linjedragningar för hela landskapets framtida markanvändning. Vid utarbetandet av landskapsplanen ska landskapsförbundet samarbeta med landskapets kommuner, statens myndigheter och andra centrala aktörer.

Landskapsplanen godkänns av landskapsfullmäktige. Miljöministeriet bekräftar den godkända planen. Landskapsplanens mest centrala juridiska inverkan är att den fungerar som direktiv vid utarbetandet eller ändrandet av general- och detaljplanen, samt när områdesanvändningar verkställs.

Egentliga Finlands ikraftvarande planer finns i Lounaispaikka-portalens karttjänst; planläggning

Gå direkt till Lounaispaikka (än så länge bara på finska). Klicka på kartta uppe i högra hörnet, sedan yhteiskunta till vänster, och med att välja kaavoitus kommer du över planmaterialet.

Landskapsplanens innehåll

Landskapsplanens centrala planeringsfrågor är de nationella och landskapsmässiga trafik- och energiförsörjningsnätverken och andra lösningar inom teknisk service, värnandet om natur- och kulturvärden och markanvändning som skapar kommunöverskridande miljökonsekvenser eller servicebehov. (bl.a. marktäkter, köpcenter, rekreations- och turismområden och trafikterminaler).

Till landskapsplanskartan hör en skriftlig förklaring där lösningarnas bakgrund, deltagande- och bedömningsförfarande, planeringens mål och alternativ samt motiveringar för de lösningar som bestämts presenteras.

Den bakgrundskunskap och grundutredning som behövs för landskapsplanen samverkar med konsekvensbedömningarna . Bakgrund och utredningar behövs för planförklaringen och som utgångspunkt för konsekvensbedömningen. Utredningar görs på hela det område som planen kan ha konsekvenser för. I konsekvensbedömningen bedöms planens effekter på:

• människors hälsa, välmående och trivsel
• samhällsstrukturen, bebyggelse, landskap, stadsbild och kulturarv
• jordmån, vatten, luft, växtlighet, organismer och deras växelverkan, samt naturens mångfald
• utnyttjandet av naturresurser
• de ovan nämnda faktorernas växelverkan

Deltagande- och påverkningsmöjligheter i landskapsplanens förberedelsearbete

Ett viktigt syfte med förnyelsen av markanvändnings- och bygglagen är att försäkra deltagandemöjligheterna i förberedningen av ärenden. Programmet för deltagande och bedömning är ett centralt dokument som bestämmer vilka aktörer man strävar efter att ha växelverkan med och när det sker. Programmet för deltagande och bedömning ska utarbetas i ett tidigt stadium av planläggningsarbetet. Den ska innehålla information om det planlagda området, bedömda konsekvenser, intressenter, förfarandet för växelverkan samt den planerade tidtabellen. Programmet för deltagande och bedömning kompletteras och uppdateras under planläggningsarbetets lopp.

På grund av landskapsplanens allmänna drag är intressenterna framför allt kommunerna och andra myndigheter. Men också landskapets invånare ska ha möjlighet att påverka och delta i planläggningen. Naturligtvis är också de traditionella deltagande- och påverkningsmöjligheterna (t.ex. utlåtanden och påminnelser) möjliga under den nya markanvändnings- och bygglagen.

Deltagare, deltagarförfarandet och växelverkan

Människors intresse i ärenden som har att göra med deras livsmiljö har ökat. För att skapa en äkta växelverkan i planläggningsprocessen förutsätts ett öppet informationsbyte mellan intressenterna, ett gemensamt språk, och en förbättring av landskapsplanens förståelighet.

Till deltagarna hör både medborgare och myndigheter. Deltagare är främst de markägare vars områden hör till det planlagda området. Deltagare är också de vars boende, arbete eller andra omständigheter påverkas av planen. Också myndigheter och organisationer vars verksamhetsområde behandlas i planen hör till deltagarna.

Deltagandet börjar då planläggningsarbetet börjar, och betonas under skeden där man bäst kan påverka planläggningen. Syftet är att slutresultatet accepteras av så många intressenter som möjligt. För intressegrupperna och deltagarna ordnas olika möjligheter för deltagande och växelverkan under olika skeden av planläggningsarbetet.

I början av planläggningsarbetet då de behandlade ärendena är generella principer och nationella måls samordning med regionala och lokala mål, är växelverkan störst med intressegrupperna. Ju längre processen framskrider, desto närmare kommer de behandlade ärendena landskapets invånare, markägare och andra deltagare. Deltagandet görs genom att närma sig landskapets myndigheter, intressegrupper, deltagare och de aktörer de representerar (kommun/ekonomisk region) eller genom att delta i de temavisa tillfällen som ordnas under olika skeden av planläggningsprocessen.

Hur och vilket skede kan man delta i planläggningsprocessen?

Planläggningsarbetet delas in i olika skeden på följande sätt:

• start och syfte
• förberedelse
• förslag
• godkännande
• bekräftelse

Planens olika skeden meddelas genom kungörelser i de lokala dagstidningarna och på kommunernas anslagstavlor. Från och med start- och syfteskedet kan man ge sin åsikt om planens innehåll och dess dokument. Planutkastet presenteras åt invånarna på ett eget tillfälle, varefter utkastet är framme till påseende i kommun- och landskapsverken och på förbundets webbsidor. Åsikter och anmärkningar kan lämnas fram till förslagsskedet. Påminnelser om planförslaget kan ges till förbundet före påseendetidens slut. En påminnelse kan enbart göras skriftligt. De givna utlåtandena (kommuner, myndigheter), påminnelserna och anmärkningarna behandlas och besvaras. Enligt lagen ger förbundet en motiverad ståndpunkt till dem som gett påminnelser och skriftligen bett om svar och meddelat sin adress. Till planläggningen görs de nödvändiga och möjliga utredningar utgående från påminnelserna.