Ylatunniste2

Det händer inom spårtrafiken: CEF-finansieringsinstrument, En timmes-tåget VR:s extraturer

Europakommissionen publicerade 6.6.2018 en framställning om nästa Nätens Europa (CEF) -program för finansieringsperioden 2021–2027. Europakommissionen föreslår att Finlands huvudbana ska tas med i kärnkorridoren för EU:s trafiknät. Då huvudbanan häftas fast vid kärnkorridoren blir det möjligt att ansöka om CEF-delfinansiering för huvudbanans projekt under EU:s nästa finansieringsperiod 2021–2027.

Projektet En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo har rean i åratal varit en del av kärnnätskorridoren, och är det även under nästa finansieringsperiod. För planeringen av En timmes tåget har erhållits EU-finansiering vid CEF-ansökan för trafikleds- och trafikprojekt. De utvidgade kärnnätskorridorerna i Finland förbättrar för sin del Finlands möjligheter att få EU:s CEF-finansiering för de flesta projekten. Den nationella finansieringen är dock i dessa projekt betydande och inverkar på tidtabellen för ett förverkligande.

Ministrarna från Egentliga Finland, Petteri Orpo, Anne-Mari Virolainen och Annika Saarikko skrev i Turun Sanomat under veckoslutet om de viktigaste målen med avseende på Egentliga Finlands utveckling: utbildningen på det tekniska området samt En timmes tåget. Ministrarna konstaterade att En timmes tåget är även mycket annat än ett banprojekt. Enligt dem ”är det fråga om att skapa ett enhetligt pendlingsområde för 1,5 miljoner människor till Södra Finlands område, som är ett lokomotiv för Finlands ekonomi. En timmes tåget ger människorna möjlighet att välja sina drömmars boningsplats, fastän arbetsplatsen vore längre bort.

Effekterna av En timmes tåget för sysselsättningen, bostadsbyggandet och företagens verksamhetsförutsättningar ska vara betydande och avspeglas positivt på hela landet. Genom en konkurrenskraftig restid skulle allt fler övergå till att ta tåget.

En timmes tåget är Finlands mest internationella banprojekt. Det är en central del av EU:s trafikkorridor från Stockholm via Åbo och Helsingfors till S:t Petersburg och som förenar de nordiska metropolerna. Med tanke på turismen och logistiken är de möjligheter som erbjuds av trafikkorridoren obegränsade. Detta internationella element ger En timmes tåget en ypperlig möjlighet att nå framgång i konkurrensen om EU-finansiering.” Ministrarna konstaterade att landets regering har gjort betydande satsningar på tillväxt och utveckling för Egentliga Finland och att de vill fortsätta med det aktuella arbetet.

VR har meddelat att det ökar rikligt med nya turer för tåg i fjärrtrafik från mitten av augusti. Ökningarna har varit uppe i diskussionerna under våren mellan VR och Egentliga Finlands förbund. Mellan Helsingfors och Åbo utökar man med fyra nya veckoslutsturer samt mellan Tammerfors och Åbo ökar man med turer på fredagskvällen efter kl. 19 och på lördagsmorgonen före sju för att förbättra omstigningsförbindelserna. I Åbo-riktningen har turerna ökats speciellt på basis av antalet passagerare.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kampanjen Töihin tänne (Hit på jobb) och SuomiAreenas teemadag påskyndar Sydvästra Finlands positiva strukturförändring

Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling syns denna sommar såväl i samhällsdebatten som i människornas vardag. Kommunerna i Sydvästra Finland och landskapens förbund har beslutat fortsätta med marknadsföringskampanjen Hit på jobb samt med att anordna en temadag under SuomiAreena.

Med kampanjen Hit på jobb söker man lösningar för bristen på arbetskraft. Marknadsföringskampanjen lanserades i början av 2018 för att locka kunniga och flyttare på riksnivå på arbete i Sydvästra Finland. I Sydvästra Finland uppstår det, om de nuvarande tillväxtförväntningarna går i uppfyllelse, under de kommande fem åren 30 000 nya arbetsplatser, för vilka man söker arbetstagare.

Målet för konceptet är ett långsiktigt arbete för att få de kunniga och flyttrörelsen till Sydvästra Finland. I den första fasen av kampanjen öppnades en webbplats för kampanjen Töihin tänne (Hit på jobb) och satsade med lyckade resultat på marknadsföring på webben och i sociala medier. I den andra fasen utvecklas information om vad Sydvästra Finland har att erbjuda den som flyttar hit och för familjen. Dessutom kopplas Töihin tänne-kampanjen fast till projektet Talent Boost Turku – tillväxt genom internationella kunniga.

Vid Finlands största evenemang för samhällsdebatt, SuomiAreena förjupar man sig torsdagen 19.7. i den positiva strukturomvandlingen i Egentliga Finland. Under evenemangsdagen ”Lounais-Suomen ihme” (Sydvästra Finlands underverk) sätter man sig in i regionens ekonomiska tillväxt på den helt nya strandscenen. Med och diskuterar bristen på arbetskraft och Sydvästra Finlands utveckling är bl.a. f.d. statsministern Esko Aho, f.d. ambassadören, företagaren Bruce Oreck, varumärkesdirektören Peter Vesterbacka samt flera representanter för företagen i Sydvästra Finland samt riksdagsledamöter från Satakunta och Egentliga Finland.

Länk till programmet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Utmaningarna för Skärgårdshavets fiskerinäring dryftades vid ministerträff

Representanter för Skärgårdshavets yrkesfiskare träffade i maj jord- och skogsbruksminister Jari Leppä samt bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen ordföranden för Egentliga Finlands riksdagsmannagrupp Ilkka Kanerva samt på initiativ av vice ordförande Olavi Ala-Nissilä. Träffen var en fortsättning på det möte som ordnades i april för Egentliga Finlands riksdagsledamöter, där man diskuterade framtiden för Skärgårdshavets yrkesfiske.

Skärgårdshavet är en i Finland betydelsefull och mångsidig koncentration för fiskerinäringen. Skärgårdshavet har synnerligen långa traditioner och en stor betydelse inom yrkesfisket för att upprätthålla skärgårdens livskraft. Antalet kommersiella fiskare i huvudsyssla har gått ned allt sedan 1980-talet brant med över hälften. Den största orsaken till minskningen är den försämrade lönsamheten för fiske. Skadedjur som gråsäl och storskarvar orsakar, utöver de direkta skadorna, förändringar i fiskarnas beteende och i fiskbeståndens tillstånd.
Representanterna för yrkesfiskarna lade fram handlingsförslag för ministrarna för att stimulera kustfisket och för att trygga tillgången på inhemsk naturfisk. Förslagen innehöll åtgärder för att minska gråsälsstammarna utöver kvotjakten samt lättnader för kvotjakten. Fiskarna förde fram lättnader bl.a. genom att avstå från skyddsområden, att tillåta jakt i Skärgårdshavets nationalpark samt att förkorta fridlysningstiden. I fråga om storskarven förde fiskarna fram att en riksomfattande plan för att minska beståndet ska utarbetas och verkställas.

På förslag av ordföranden Kanerva lovade minister Leppä utse en arbetsgrupp, som följer med och rapporterar om helhetssituationen samt bedömer säl- och storskarvsbestånden speciellt ur yrkesfiskarnas synvinkel och där fiskarna är representerade. Minister Tiilikainen lovade ännu detta år starta utarbetandet av en plan för att sköta vården av storskarvsstammen. Likaså ansåg ministrarna det vara självklart att yrkesfiskarnas aspekt blir beaktad när man gör upp en plan för vården av sälstammen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Experimentet med kollektivtrafik Föli-Kurjenrahka inleddes

Ett 10 veckor långt experiment med Åboregionens kollektivtrafik Föli 10 började 4.6.2018. Trafiken fortsätter ända under tiden för skolornas ferier, dvs. Till 12.8. Föli kör en del av turerna för linjerna 21 och 23 till Tortinmäki till kärnan av nationalparken Kurjerahka på så sätt att fem dagliga turer, tur/retur, under vardagarna körs från Salutorget i Åbo till hållplatsen för Kurjenrahka. På lördagarna och söndagarna kör man tio turer, tur/retur vardera dagen.

Egentliga Finlands förbund har varit med och förhandlat om försökstrafiken och under våren har Kuhankuonon retkeilyreitistö- ja virkistysalueyhdistys ry, där förbundet sköter sekreteraruppgifterna aktivt, varit med och planerat tjänster som riktar sig till nya grupper med rekreationssökare, som anländer till området. Över evenemangen och tjänsterna har sammanställts en evenemangs- och servicekalender, som finns på adressen www.kuhankuono.fi/fi/tapahtumakalenteri/

Ifall kollektivtrafikförsöket för Kurjenrahka utfaller väl kan en fortsättning på experimentet utlovas under sommaren 2019.

För mer information: specialplanerare Lasse Nurmi, tfn 040 543 5473

Utredning av den regionala tågtrafiken i Egentliga Finland

Lokaltågtrafiken på Egentliga Finlands bannät upphörde i början av 1990-talet. Utvecklingen för region- och samhällsstrukturen de senaste decennierna har varit att stödja biltrafik, även om bannätet mellan Egentliga Finlands landskaps-och regioncentrum jämte stationsplatserna hade varit nästan idealiskt med tanke på strukturen. Regionens tågtrafik som en del av ett hållbart bostads- och arbetsmarknadsområde på landskapsnivå har skrivits in i både landskapsplanläggningens och trafiksystemarbetets mål.

Utvecklingen på sistone, den positiva strukturförändringen, har lett till en obalans mellan tillgången på och utbudet av arbetskraft, vilket kommer till synes i en tilltagande och allt längre pendling. Man har tagit upp den nya utmaningen bl.a. genom Silta (Bro)-avtalet mellan området och staten. Planeringen och genomförandet av elektrifieringen av Nystads–banan utgör en del av hur man reagerat på denna utmaning. Utnyttjandet till fullo av elektrifieringen av banan, förutom för godstrafiken, med en regional tågtrafik höjer hela landskapets trafiksystemberedskap i förhållande till En timmes-tåget. Samtidigt stöder landskapsreformen och det att persontrafiken på järnvägarna blir fri, granskningen av den regionala tågtrafiken ur en helt ny aspekt.

Kommunikationsministeriets utredning av den regionala tågtrafiken

Kommunikationsministeriet har på våren 2018 tillsammans med Birkalands och Sydösterbottens förbund hos en konsult (WSP) låtit göra en Utredning om förutsättningarna för att ordna regional tågtrafik. Utredningen uppmuntrar landskapen till att ompröva helhetsutbudet av kollektivtrafik och att besluta med vilka färdmedel som den av myndigheten ordnade trafiken ska skötas.

Syftet med arbetet har varit att bedöma den regionala tågtrafikens potential och förutsättningarna för att ordna den. Som pilotområde har barnavsnitten Vasa–Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä och Haapamäki–Tammerfors fungerat...

I den internationella översikten har man granskat Sverige, Tyskland och Storbritannien med tyngdpunkten på Sverige. Exemplen visar att konkurrensutsättningen av tågtrafiken regionalt har lockat flera europeiska operatörer in på marknaden, och den nya trafiken har ökat antalet passagerare. De har också visat att det inte finns en enda modell för konkurrensutsättning av tågtrafiken som passar alla, utan varje område, aktörerna och trafiksystemens särdrag måste beaktas. I Sverige och Tyskland har områdena beslutanderätten för den regionala tågtrafiken, medan ansvaren bärs av myndigheter som motsvarar landskapen i Finland. Den regionala tågtrafiken grundar sig i dessa länder nästan undantagslöst på den offentliga servicens skyldigheter, vilket innebär att trafiken får stöd av det allmänna. Däremot råder det en öppen konkurrens inom den långväga trafiken...

Det vore i själva verket ändamålsenligt att landskapen eller stadsregionerna vore de behöriga myndigheterna i den tågtrafik som kompletterar rikstrafiken, liksom i Sverige och Tyskland...
Materialet skulle hyras av ett materialbolag som avskiljs från VR eller så skulle ett eget bolag bildas. Svagheterna med ett eget materialbolag för landskapen kan dock vara den alltför lilla storleken, om inte den regionala trafiken är betydligt större i framtiden.

https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/b74f6d69-54f1-4e8c-8f57-88b3f93dd684/31e91042-ffdb-422d-8e33-7137b50f093e/RAPORTTI_20180530071000.PDF

Öppnandet av järnvägstrafiken för konkurrens

Kommunikationsministeriet och VR-Koncernen har 4.6.2018 nått samförstånd om hur öppnandet av konkurrensen ska framskrida:

Öppnandet för konkurrens betyder i praktiken att VR:s monopol att trafikera på bannätet i Finland överges under nästa decennium. Då kan det komma in även andra aktörer på järnvägarnas persontrafikmarknad.

Öppnandet av järnvägarnas persontrafik för konkurrens inleds enligt vad som avtalats i det ekonomipolitiska ministerutskottet från Södra Finlands tätortstågtrafik med ett avtal om nyttjanderätt. Erfarenheterna från konkurrensutsättningsmodellen för tätortstrafiken i Södra Finland utnyttjas i en modell för att öppna konkurrensen för den andra persontrafiken.

KM och VR samarbetar för att genomföra de bolagsarrangemang som behövs för att öppna konkurrensen. Målet är att den konkurrensutsatta trafiken börjar i juni 2022.

VR och KM bildar ett materialbolag samt ett bolag för specialuppgifter för fastighetsbolaget ägarstyrt av KM. Målet är att de bolag som bildas är verksamma senast 31.12.2018.
Till materialbolaget överförs alla de Sm2- och Sm4-tåg som används i tätortstrafiken i Södra Finland, samt reservdelarna och särskilt definierade specialverktyg för materialet. Materialbolaget inleder också förberedelserna för anskaffning av ett nytt tätortstrafikmaterial.

Till fastighetsbolaget överförs de fastigheter som är nödvändiga för trafikerandet i Södra Finlands tätortstrafik. De VR tillhöriga byggnaderna i Helsingforsdepån och de stationära anläggningar som ingår i dem, samt de VR-Koncernen tillhöriga stationsbyggnaderna som är belägna på trafikområdet för Södra Finlands tätortstrafik i form av viss till ägovidden bestämda områden. VR har på gång ett betydande projekt för fastighetsutveckling på stationsområdet i Helsingfors, från vars ägande VR kommer att avstå på marknadsvillkor.

VR bolagiserar sin underhållsverksamhet till ett särskilt underhållsbolag inom VR-koncernen. Till underhållsbolaget överförs den underhållspersonal som behövs, samt de nödvändiga reservdelarna, maskinerna och anordningarna för underhållet. VR utvecklar underhållsbolaget till ett operativt och för företagsverksamheten självständigt bolag och avstår på marknadsvillkor från att äga bolaget innan konkurrensutsättningen av trafiken inleds.

https://www.lvm.fi/-/rautateiden-henkiloliikenteen-kilpailun-avaaminen-etenee-yhtiojarjestelyilla-976098

Ordnandet av kollektivtrafiken i Sverige

Ordnandet av kollektivtrafiken i Sverige har från och med 1.1.2012 styrts av en kollektivtrafiklag 2010:1065 (Lag om kollektivtrafik). Enligt den ansvarar en regional kollektivtrafikmyndighet för den lokala och regionala kollektivtrafiken samt genom särskilt avtal för en färdtjänst. Den lokala och regionala järnvägstrafiken på statens bannät är konkurrensutsatt avtalstrafik, liksom även nästan all lokal och regional busstrafik. Den lönsamma järnvägstrafiken mellan områdena har allt sedan år 2010 varit helt underställd fri konkurrens. Den olönsamma trafiken är delvis i samarbete med myndigheten Trafikverket en avtalstrafik som konkurrensutsätts. Busstrafiken mellan regionerna är fri konkurrens, Trafikverket köper de olönsamma turer som betraktas som nödvändiga.

Landskapsreformen och den regionala tågtrafiken i Egentliga Finland

I beredningen av landskapsreformen ingår också att dryfta servicenätet för det nya landskapets social- och hälsovård. Ett hållbart och likvärdigt servicenät förutsätter god tillgänglighet på landskapsnivå, utom för kunden även ur arbetstagarens synvinkel. Utgångspunkten är att servicenätet i första hand ska bygga på kollektivtrafik. I fråga om regionstrukturen har Egentliga Finland goda förutsättningar för det, men genomförandet förutsätter en ändring av tänkesättet och att man griper tag i den möjlighet som landskapslagen erbjuder.

Enligt 6 § 2 mom. ”Landskapets uppgiftsområden”
Landskapet kan dessutom sköta 1) utveckling och ordnande av trafiktjänster på landskapsnivå samt planering och ordnande av offentlig persontrafik liksom uppgifter som gäller statsunderstöd för offentlig trafik med undantag för verksamhet inom verksamhetsområdena för de kommunala och regionala myndigheter som avses i IV avd. 1 kp. 3 § 2 och 3 mom. i trafikbalken del IV av transportbalken som avser på kommunala och regionala myndigheters verksamhetsområde, planeringen och ordnandet av dessa områdes trafik samt spårtrafik.

Representanterna för Nystad, Virmo, Loimaa, Aura, Salo och Egentliga Finlands förbund gjorde i april 2018 en studieresa till Östergötlands och Uppsalas områdena för att studera modellerna för hur den regionala tåg- och kollektivtrafikens organisationer på landskapsnivå, lagstiftning ordnats och genomförts.

Efter resan överlämnade representanter för förbundet och Nystad 4.5.2018 till kommunikationsminister Anne Berner ett brev, där det fördes fram att en utredningsman skulle tillsättas för att fastställa förutsättningarna för att starta en regional tågtrafik i Egentliga Finland. Efter mötet med ministern beslutade man fortsätta beredningen av de uppgifter som framförts i brevet ovan med en förutredning tillsammans med Egentliga Finlands förbund, KM och regionens kommuner, där

1. man uppdaterar Egentliga Finlands förbunds tidigare lokaltågsutredningar utifrån KM:s utredning Förutsättningarna för att ordna en regional tågtrafik;
2. man bedömer elektrifieringsplanerna av Nystadsbanan ur lokaltågens och särskilt stationsplatsernas synvinkel;
3. man definierar servicenivån (turintervaller, restid, materiel) för Egentliga Finlands regionala tågtrafik, de ekonomiska förutsättningarna och organisationsmodellen (anordnare, producent, ägande);
4. man preciserar de nödvändiga avtalen för övergångsskedet;
5. man bedömer de eventuella behoven av ändrad lagstiftning.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 Ylatunniste2

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland närmar sig 72 procent

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland har stadigt blivit bättre redan i två års tid, och landskapets säsongutjämnade sysselsättningsgrad var under årets första kvartal 71,3 %. Från början av år 2016 har sysselsättningsgraden stigit med cirka fem procentenheter.

Enligt Finansministeriets översikt Talousnäkymät (Ekonomiska utsikter) våren 2018 blir sysselsättningsökningen en aning långsammare de närmaste åren, och i hela landet överskrids sysselsättningsgraden 72 % år 2020. I Egentliga Finland överskrids gränsen 72 % redan under sommarens lopp med antagandet att den ökade sysselsättningsgraden fortgår likt i dag.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten speciellt för landskapens siffror. Trendutvecklingen på lång sikt ger ändå en rätt tillförlitlig bild av sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Finlands näringsliv EK:s rapport föreslår att En timmes tåget byggs och en ny spårbunden förbindelse i Egentlig Finland

Finlands Näringsliv (EK) publicerade förra veckan en rapport Kaupungit kasvavat – miten käy muun Suomen? (Städerna växer – hur går det med det övriga Finland?) för en förnyelse av stadspolitiken. I rapporten, som utarbetats av Osmo Soininvaara och Esa Härmälä, går man igenom möjligheterna och flaskhalsarna för stadsutvecklingen och för fram 10 teser för ett Finland som urbaniseras och för regionpolitiken. Rapporten, där man vill lyfta fram stadspolitiken som källan för tillväxt och samtidigt se till det övriga Finlands möjligheter, utgör en del av hur Finlands Näringsliv EK förbereder sig inför riksdagsvalet.

Både skribenterna och EK i sitt huvudbudskap tar i rapporten ställning till ett förstärkande av trafikförbindelserna mellan stadsregionerna och till att utöka investeringarna i spårvägstrafik. Rapporten lyfter fram en förbättring av Sydvästra Finlands förbindelser som en förutsättning för en framtida tillväxt. Enligt skribenterna stöder goda trafikförbindelser mellan stadsregionerna en balanserad utveckling av landet och för att uppnå detta ska särskilt investeringarna i spårbunden trafik ökas.

Enligt Soininvaara skulle En timmes tåget till Åbo och flygfältsbanan från Helsingfors via flygfältet till huvudbanan stödja Åbo och Tammerfors. Även om banprojekten förbättrar järnvägsförbindelserna till Helsingfors, stöder de enligt Soininvaara de facto de andra universitetsstädernas konkurrens med hänsyn till Helsingfors.

Även EK ser tillväxttriangeln Åbo, Tammerfors och Helsingfors på listan för stadspolitikens prioriteter. För att områdena för arbetspendling och boende ska kunna utvidgas med snabba spårbundna förbindelser snart, behövs det en nivåförhöjning av finansieringen för trafikleder och investeringsnivån bör höjas kännbart. EK efterlyser en 12 års plan för att utveckla infrastrukturen. En längre investeringsutsikt och en plan som motsvarar företagsbehoven uppmuntrar enligt EK till att investera och placera i Finland.

I rapporten föreslår man också ett utspel med att tillfoga Sydvästra Finlands trafikförbindelser på de kommande regeringarnas arbetslistor. Enligt Härmälä är järnvägarna och snabba tåg framtiden och utöver att öka hastigheterna ska Finland bygga även nya banor. Både Härmälä och Soininvaara för fram en järnvägsförbindelse från Åbo via Nystad och Raumo till Björneborg. Banförbindelsen skulle enligt skribenterna stödja västkusten snabbt och den lovande uppgången för den industri som kommit i gång.

Länk till rapporten

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Påverkarskolan orienterade 25 ungdomar från Egentliga Finland i hur man påverkar samhället

Den andra årskursen av den påverkarskola som inrättades av landskapsstyrelsen för ungdomar från Egentliga Finland som är intresserade av att påverka samhället har slutförts. Den första påverkarskolan som började på hösten 2016 och nu den andra årskursen, som slutfört den, har under ledning av förbundet bekantat sig med olika påverkare och beslutsfattare, medlen för intressebevakning och påverkan.

I påverkarskolans program för årskursen har ingått åtta olika tematräffar med allt från EU-politik till medieutveckling och landskapets näringsliv. Påverkarskolans ungdomar har besökt bl.a. riksdagen och träffat riksdagsledamöter från Egentliga Finland, i Åbo stadshus och träffat unga fullmäktigeledamöter och i hovrätten och träffat hovrättspresidenten. Under besöken i Helsingfors träffade ungdomarna social- och hälsovårdsminister Annika Saarikko och europarlamentarikern Henna Virkkunen, samt besökte en byrå för påverkarkommunikation.

Egentliga Finlands förbund har med påverkarskolan önskat erbjuda ungdomar en möjlighet att bekanta sig med beslutsfattande och olika slags påverkningssätt. Avsikten är att stödja ungdomarnas samhälleliga vakenhet, öppna det politiska systemet och ge landskapets framtida toppolitiker verktyg för att påverka.

Ungdomar som gått på den första kursen verkar redan i dag som fullmäktige i kommunerna, medlemmar av nämnder och i studerandeorganisationernas förtroendeuppdrag. Även ungdomarna i den andra årskursen har en vilja att fortsätta med det samhälleliga påverkandet. Kännedomen om påverkarskolan nådde även ända till Statsrådets kansli, för statsminister Sipilä önskade i januari träffa påverkarskolans ungdomar som en del av EU:s framtidsturné. Vid träffen visade påverkarskolans ungdomar sina uppfattningar om politiken av i dag och om framtida avgöranden, då de utmanade statsministern om en kostnadsfri utbildning på andra stadiet, undervisningen i datateknik i skolan, en ändring av arbetsmarknaden, framtidens värnplikt och asylprocesserna.

”Jag lärde mig enormt mycket om att påverka och om olika parters verksamhet, för vilket påverkarskolan erbjöd en holistisk synvinkel. Genom helhetsbilden blev de egna framtidsplanerna klara. Jag fick också kontakter för framtiden”, summerar en deltagare i påverkarskolan sina erfarenheter.

Det finns mycket efterfrågan på ungdomars möjligheter att påverka och antalet intresserade sökande har ökat. Det finns en klar efterfrågan på att starta en tredje årskurs för påverkarskolan den kommande hösten.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950