Ylatunniste2
Ställningstagande till att förnya kapitaliseringsmodellen för högskolorna

Bakgrund

I regeringens beredning för spetsprojekt har man dragit upp riktlinjerna att universiteten kapitaliseras med 46 milj. euro och yrkeshögskolorna 24 milj. euro år 2018. I regeringens verksamhetsplan (Regeringens publikationsserie 13/2015) har i samband med kompetens och utbildning spetsprojekt fem konstaterats att högskolornas förmåga att skaffa extern finansiering samt verksamhetens produktivitet, kvalitet och effektivitet betonas i kriterierna för kapitaliseringen. Om kapitaliseringens detaljer, såsom grunderna för kapitaliseringspostens allokering har ännu inte beslutats. Dessa kommer eventuellt ännu under detta år upp till behandling i det ekonomipolitiska ministerutskottet.

Vidare reserverades som en del av den förra regeringens tillväxtsatsningar för att kapitalisera universiteten tredubbelt med hänsyn till det privata kapital som universiteten skaffat, dock med högst 150 milj. euro. Insamlingarna av det privata kapital som ska beaktas i behandlingen av statens motfinansiering sker under tiden 1.11.2014-30.6.2017. Statens beslut om motfinansiering fattas på en gång i slutet av år 2017. Ifall beloppet av de privata donationerna underskrider 50 milj. euro, förblir en del av statens motfinansiering outnyttjad. Den insamling av medel som berättigar till motfinansiering genomförs på så sätt att statens motfinansiering bokförs i universitetens grundkapital. Universitetens grundkapital ska bevaras orört och universitetet kan endast använda avkastningarna av grundkapitalet för sin verksamhet. De medel som samlats in från privatpersoner och donatorsamfund (det privata kapitalet) bokförs som en del av universitetens övriga kapital eller fonderas i fonder som sorterar under universitetets beslutanderätt och ingår i dess balansräkning. Detta ger universiteten grader av frihet att använda det privata kapitalet. En donation som berättigar till statens motfinansiering ska vara donerad för universitetets allmänna verksamhet utan begränsande villkor för donationens användningsändamål. En enskild donation på minst 10 000 euro kan dock genom gåvobrevets förordnande hänföras till universitetets utbildningsverksamhet.

I kapitaliseringen har det varit fråga om särskilda beslut av regeringen, inte om bestående finansieringsinstrument. De tidigare kapitaliseringarna har varit förknippade med högskolornas reformer samt extra satsningar enligt tillväxtprojekt.

Egentliga Finlands förbunds ställningstagande

Egentliga Finlands förbund anser att den kapitaliseringsmodell för universiteten och yrkeshögskolorna som förts fram fr.o.m. början av år 2018 ska basera sig på principen insats-resultat. Det centrala instrumentet ska alltså vara högskolans resultatmässighet. Huvudstadsregionens högskolor (Helsingfors universitet och Aalto-universitetet är synnerligen förmögna, vilket placerar landskapsuniversiteten i en helt ojämlik ställning då kapitaliseringen grundar sig på den grundfinansiering som universiteten själva samlar in.

För mer information Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715 och specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 776 0310

Tillgången till teknisk högre högskoleutbildning i Egentliga Finland och Satakunta genom omfattande samarbete

Åbo universitet tillsammans med Tammerfors tekniska universitet, Åbo Akademi samt yrkeshögskolorna i Åbo/Satakunta håller på att satsa betydligt på tillgången på högutbildning speciellt i maskinteknik och automationsteknik i Egentliga Finland och Satakunta. Ett samarbetsavtal om saken undertecknades torsdagen 12.11.2015 i Åbo och det utgör en del av den omfattande helheten Turku Future Technologies som undertecknades i oktober. Den planerade utbildningshelheten är starkt skräddarsydd för behoven av regionens företag och har beaktat särskilt marin-, metall- och verkstadsindustrins specialbehov. Åbo universitet jämte samarbetspartners har ansökt om ESF- utvecklingsfinansiering, vilket förvaltas av NTM- centralen, för att utveckla förutsättningarna för utbildning och forskning och det slutliga beslutet för att finansiera beredningen torde fås vid årsskiftet. Landskapets samarbetsgrupp torde vid sitt möte 16.11.2015 avge ett förordande utlåtande för en finansiering av projektet. Projektet förbättrar avsevärt tillgången till teknisk högre utbildning i landskapet inom de centrala verksamhetsområdena.

För mer information Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715

I tillväxtkorridortävlingen tävlar man om status och finansiering för en tillväxtkorridor

Inom arbets- och näringsministeriets (ANM) verksamhetssektor bereds, som en del av att främja regionala innovationer och experiment, tillväxtavtal mellan staten och städerna vilka ökar konkurrenskraften samt tillväxtkorridorer, som ökar både området livskraft och samarbete över förvaltningsmässiga och andra gränser. I momentet regionala innovationer och inledande av experiment har det reserverats ett anslag på 30 miljoner euro för åren 2016- 2018. Av detta har för åtgärder som förutspår en strukturomvandling inriktas cirka 15 miljoner euro och för strategiska samarbetsavtal, dvs. tillväxtavtal och avtal om tillväxtkorridorer cirka 15 miljoner euro. För att finansiera lämpliga projekt kan därtill användas andra finansieringskällor.

För första gången ordnas en tillväxtkorridortävling om status som tillväxtkorridor, i vilken de 1-2 bästa framställningarna väljs ut för ett avtalsförfarande. Målet för tillväxtkorridorerna är att utveckla områdets livskraft utifrån ett samarbete mellan de olika områdena och aktörerna. Tillväxtkorridorerna sammanlänkar centraler och områden av olika storlek med varandra samt främjar och inriktar samarbetet. Målet för tillväxtkorridorerna är att utöka företagsverksamheten, förbättra arbetskraftens rörlighet inom ett vidsträckt pendlingsområde, locka till sig företagens investeringar och att skapa nya möjligheter för serviceföretagsverksamhet. Med tillväxtkorridorerna siktar man även till ett intensivare internationellt samarbete.

För verksamheten som tillväxtkorridor bereder ANM ansökningsanvisningar för städerna. Ansökningsanvisningarna publiceras vecka 47/48, och städerna bereder sina förslag till ANM före utgången av januari 2016. Förslagen bedöms och gallras ut i början av år 2016, varefter avtalsförhandlingarna inleds med de utvalda tillväxtkorridorerna. Avtalen blir färdiga i början av år 2016.

För mer information: utvecklingschef Laura Leppänen, tfn 040 767 4364

Fast förbindelse Pargas - Nagu

Alternativen för en fast förbindelse Pargas - Nagu aktualiserades på våren på nytt i debatten. Man lyfte fram ett broalternativ på det nuvarande färjstället. Den lagakraftvunna landskapsplanen möjliggör en fast förbindelse med ett broalternativ via Haverö och tunnelalternativet på det nuvarande färjstället, men inte en bro på det nuvarande färjstället. Med anledning av den debatt som förts utarbetade NTM -centralen i Egentliga Finland en utredning om genomförandet jämte kostnadskalkyl för de olika broalternativen för en fast förbindelse både för Haverö -linjen som möjliggörs av landskapsplanen och för ett broalternativ på det nuvarande färjstället. Tunnelalternativet behandlades inte i utredningen.

I den nya utredningen för ett genomförande jämfördes broalternativen i belysning av den nuvarande tekniska kunskapen och kostnadsfakta för sådana som genomförts de senaste åren. Utredningen gjordes av WSP Finland Oy. Utredningen visade att en bro på det nuvarande färjstället alltjämt vore avsevärt dyrare och innehöll stora tekniska utmaningar på grund av betydande längdskillnader. Även närheten till Natura-området och Prostvik färjhamn skulle medföra betydande specialvillkor för projektet. Slutsatsen av utredningen är att det Haverö-broalternativ som möjliggörs av landskapsplanen alltjämt är ett betydligt förmånligare och mer förnuftigt alternativ i fråga om utmaningarna för ett genomförande. Båda alternativen granskades med olika underfartshöjder (35, 40, 45 och 50 m) och i kostnadskalkylerna beaktades alla nödvändiga broar och vägarrangemang. En bro som genomförs på det nuvarande färjstället vore beroende av alternativen för genomförandet 95-149 M€ dyrare än Haverö -förbindelsen med ett 45 m broalternativ. Kostnaden för att genomföra Haverö -förbindelsen har i utredningen uppskattats till 118 M€.

Inget finansieringsbeslut finns för en fortsatt planering av en fast förbindelse Pargas - Haverö. Den följande planeringsetappen är en utredningsplan enligt landsvägslagen, där tekniska data, kostnadskalkylerna och uppgifterna om konsekvensbedömningarna ska uppdateras. Utredningsplanen preciseras av de alternativ för utförandet som ska väljas (bro/tunnel), varefter planeringen fortsätter som en vägplan. Planeringsprocessen tar flera år i anspråk.

Med kommunikationsminister Anne Berner fördes en underhandling om frågan 2.11.2015. Som ett resultat av den granskar kommunikationsministern tillsammans med Trafikverket och områdets aktörer finansieringen av en fast förbindelse som en del av nya finansieringsmodeller. De centrala variablerna i finanskalkylen är de inbesparingar som kan uppnås av färjtrafiken samt en eventuell avgift som ska uppbäras av användarna.

För mer information; intressebevakningsdirektör Janne Virtanen tfn 040 583 6950 och utvecklingschef Laura Leppänen tfn 040 767 4364

Förberedelsen inför jubileumsåret Finland 100 år pågår

Förberedelsen inför Jubileumsåret 2017 för Finlands självständighet har inletts. Temat för jubileumsåret för Finlands självständighet är Tillsammans. Jubileumsåret är öppet för finländarna och Finlands vänner. Var och en kan delta på sitt eget sätt. Självständighetens ett hundra år firas i hela Finland hela året. Jubileet inleds i början av år 2017 och når sin höjdpunkt i firandet av självständighetsdagen. Jubileumsårets program uppstår av små och stora gärningar och upplevelser.

Vid statsrådets kansli har det inrättats ett sekretariat för projektet Finland 100, vilket leds av Pekka Timonen. Regionnätverket Finland 100, som består av landskapens förbund och de sex största städerna, för ut budskapet om jubileumsåret till regionerna. Rollen för Åbo stad och Egentliga Finlands förbund är att koordineringen och informationen om jubileumsåret i regionen samt ett eventuellt stödjande av projekt och åtgärder. Vid landskapsstyrelsens sammanträde i december beslutas om förbundets resurser i anslutning till jubileumsåret. Förbundet kan ansöka om statsbidrag för att koordineringen på landskapsnivå och för att stödja regionala projekt.

Mer information om projektet Finland 100 och regionnätverkets verksamhet på adressen www.suomi100finland.fi

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen tfn 040 583 6950

 alatunniste