Ylatunniste2 

Tarasti bereder reformen av region- och landskapsförvaltningen

Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen har tillsatt Lauri Tarasti som utredningsman för att bereda en reform av statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen. Projektets mandattid är 8.12.2015-15.2.2016. Tarastis uppdrag är att bereda regeringens framtida riktlinje för en sammanföring. Utredningsmannens förslag jämte motiveringar och bedömningar ska finnas till regeringens förfogande senast den 22 januari. Regeringen fattar den sista veckan i januari 2016 ett koordineringsbeslut om beredningen av regionförvaltningsreformen och om de uppgifter som ska överföras till självstyrelseområdena.

Utredningsmannen utreder mera än regeringens linje i detalj de uppgifter för statens regionförvaltning som ska överföras till de självstyrelseområden som ska inrättas. Dessutom bedömer han, om det hos dessa uppgifter finns uppgifter som helt och hållet eller delvis kan överföras till kommunerna samt kartlägger de resurser som brukats för att sköta uppgifterna. Utredningsmannen ska utreda hur överföringen av uppgifterna för landskapens förbund och en eventuell överföring av uppgifterna för miljöhälsovården till självstyrelseområdena ska genomföras. Därtill bedömer utredningsmannen effekterna av överflyttningarna av de ovan nämnda uppgifterna på statens regionförvaltning och centralförvaltning samt speciellt på NTM -centralerna och regionförvaltningsverken. Utifrån utredningarna och bedömningarna bereds ett förslag till principerna för lagstiftningen om självstyrelseområdenas uppgifter för beredningen av en lag om självstyrelseområdena.

För mer information; intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

 

Ändring av markanvändnings-och bygglagen

Riksdagen antog vid sitt plenum onsdagen 9.12.2015 i andra behandling efter omröstning regeringens proposition (RP114/2015 rd) om en ändring av markanvändnings- och bygglagen. Genom ändringen frångår man det tidigare förfarandet för stadfästelse av landskapsplanerna och gemensamma generalplaner. Avsikten är att lagen träder i kraft från början av år 2016 utan särskilda övergångsstadganden.

Ändringen för med sig en remissomgång för att höra de aktuella ministerierna, innan planförslaget läggs fram offentligt i processen för etapplandskapsplanen för markanvändningen, servicen och trafiken i Egentliga Finlands tätorter i enlighet med ändringen av markanvändnings- och byggförordningen, som är under beredning.

DEN KOMMANDE PROCESSEN

 Tuleva prosessi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 

Utvecklandet av Örö halvvägs

Landskapsstyrelsen fick år 2014 genom beslut av statsrådet finansiering för att ändra Örö hundra år gamla fort till ett naturturistcentrum. I början av år 2015 övergick ön och ett sextiotal hus där i Forststyrelsens besittning. Före sommaren byggdes det på ön en ny gästhamn, arméns matservering sanerades till en restaurang och i trähusen på Örö renoverades inkvarteringsutrymmen på olika nivå med mer än ett hundra bäddplatser. Vidare togs två friluftsleder jämte informationstavlor i bruk och en del guider utbildades. Dessa verksamheter hyrdes ut till företag med mycket erfarenhet av skärgårdsturism och servicen i småbåtshamnarna. På ön verkar också två mindre företag och förhandlingar pågår med flera andra företag. Forststyrelsen svarar för kommunaltekniken på ön och skötseln av områdena. Örö ingår som en del i Skärgårdshavets nationalpark.

Ön öppnades för allmänheten i början av juni och besöktes under sommaren och förhösten av 25 000 gäster, vilka kom dit med sina egna båtar, privata reguljära båtar, taxibåtar och förbindelsefartygen, vilka körde till ön två gånger i veckan. I de guidade utflykterna deltog 5 000 personer under sommaren. Responsen av besökarna har varit synnerligen positiv, vilket uppmuntrar till att fortsätta med att utveckla Örö.

Under hösten har Forststyrelsen fortsatt med investeringar som siktar till att utveckla ön: i anslutning till hamnen håller en ny bastu på att färdigställas, två stora värmecentraler har ersatts med jordvärmeanläggningar och det nya reningsverket för avloppsvatten blir färdigt före våren. Planeringen pågår för att omändra kommendantens gamla hus (känt under namnet Silmä (Ögat)) för boende året om samt för att sanera radhuset från 1950. Forststyrelsen håller också på att ansöka om Central Baltic -finansiering för öns mindre kasernområde för att ta i bruk det s.k. sex tums kanonområdet, bunkrarna och grottorna som ett objekt för kulturturism och aktiv naturturism.

Det nästa största och viktigaste investeringsobjektet är arbetet med att ändra tolv tums kasernens 18 rum till kasernhotell. Man har planerat att börja med saneringsarbetet i januari 2016. Innan arbetena inleds ska Forststyrelsen och hotellföretagaren få visshet om hur trafiken till ön ska skötas.

Forststyrelsen har gjort en framställning till kommunikationsministeriet om att ministeriet år 2016 ska bevilja en förlustgaranti på 67 000 euro för trafiken för att trygga förutsättningarna för turistverksamheten. Med stödet kunde det ordnas t.o.m. 360 båtturer av olika slag året om från Kasnäs till Örö genom att kombinera den marknadsbaserade trafiken med den trafik som stöds genom flexibla tidtabellsbaserade lösningar, genom att flexibelt utnyttja olika slags materiel efter kundernas behov samt genom att ta i bruk avgifter för passagerarna och bilarna.

De erfarenheter som man fått av de nya modellerna till en lösning för Örö-trafiken kunde tjäna kommunikationsministeriets strävanden efter kundbaserade lösningar och en minskning av kostnaderna. Den föreslagna modellen är synnerligen kostnadseffektiv, för den skulle kosta högst en tredjedel av kostnaderna år 2015, men samtidigt skulle servicenivån avsevärt förbättras.

Egentliga Finlands förbund lät tillsammans med NTM -centralen på sommaren 2014 hos Åbo universitets forsknings- och utbildningscentrum för sjöfartsområdet göra en separat utredning om alternativen för att ordna trafiken till Örö. Den viktigaste slutledningen i utredningen var att den servicetrafik till Örö, vilken delvis eller helt och hållet ska skötas på statens bekostnad, ska lösas likvärdigt som en helhet som betjänar och utvecklar skärgårdsområdet Vänö-Örö-Hitis. Örö-trafiken år 2016 ska i varje fall lösas på ett eller annat sätt. Nu är det den rätta stunden att öppet söka och pröva modeller, som tjänar tillgängligheten till hela skärgården året runt.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 

Seminarium i Åbo om samnordisk förvaltning för storskarvsstammen

Det samnordiska skärgårdssamarbetet ordnade ett seminarium om de verkningar som storskarvsstammen medfört och om möjligheterna att begränsa storskarvsstammen och att stammen breder ut sig. Seminariet hölls i två delar i Åbo hos Forum Marinum 23.-24.11.2015. Den första dagen var reserverad för inledningsanföranden och den andra dagen för workshopar, i syfte att bygga upp en gemensam samnordisk förvaltningsmodell för att reglera storskarvsstammen. Vid inledningsanförandena deltog c. 80 personer och i workshoparna c. 30 personer.

Talarna vid seminariet uttryckte sin oro över storskarvsstammens kraftiga tillväxt och expanderande revir samt över att man inte i öppen andra vågat befatta sig med problemet. Dessutom ansåg man miljömyndigheternas sätt att förhålla sig nedvärderande till storskarvsfrågan och ofta granska granska det från sina egna naturintressen vara problematiskt och ett hinder för att lösa själva problemet.

Naturforskarna lägger märke till många beröringspunkter i storskarvsfrågan med de konflikter mellan olika intressegrupper vilka hänför sig t.ex. till sälarna och vargarna; en subjektiv syn är ofta rådande. Forskarna bestrider dock inte att inte storskarven skulle orsaka både ekonomiska och miljömässiga och sociala verkningar.

Som ett resultat av seminariet tillkom en slutrapport baserad på workshop-arbetet, vilken man har för avsikt att överlämna som ett hjälpmedel till den storskarvsarbetsgrupp som bildats av minister Tiilikainen. I rapporten föreslår man att en samnordisk modell ska skapas för att behärska storskarven samt för att föra fra,m de medel, med vilka man har strävat efter att kontrollera den exv. i Danmark och Skottland. Ett viktigt budskap i slutrapporten är att man borde sträva efter att hålla storskarven borta från insjövattendragen, dit den ännu inte har brett ut sig i Finland. I sjöarna och åarna är storskarvens lokala verkningar ännu kraftigare.

Seminarierapporten och det övriga materialet kan läsas på skärgårdssamarbetets hemsidor på adressen http://www.skargardssamarbetet.org/sv/aktuellt/44-kontakt

För mer information: skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

 

Avtalen mellan staten, kommunerna och regionerna, vilka förstärker tillväxt och konkurrenskraft för näringslivet, i beredningsskedet

I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram stöds en förbättring av konkurrenskraften på basis av stadsregionernas och tillväxtkorridorernas samt regionernas egna styrkor genom att utveckla ett avtalsbaserat samarbete med staten. Instrumenten finns på förvaltningssektorerna för arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet samt kommunikationsministeriet. Näringslivets tillväxt och konkurrenskraft förstärks bland annat genom åtgärder av en föregripande strukturomvandling, tillväxtavtal och tillväxtzonsavtal samt MAL-avtal (markanvändning, boende och trafik).

Behärskandet av en föregripande strukturomvandling (ERM) avser ett handlingssätt som aktivt förnyar näringarna. Regionerna uppmuntras till specialisering och försök som baserar sig på de egna styrkorna. En förnyelse, tillväxt och internationalisering av näringarna och företagsverksamheten samt försök som främjar sysselsättning och företagsverksamhet intar en central roll. Landskapet gör upp en plan (s.k. beredskapsplan) för en förutseende strukturomvandling som en del av landskapsprogrammens genomförandeplan, vilken är en grund även för användningen av ERM -finansiering i landskapet. Planen ska basera sig på landskapsprogrammet, de riksomfattande målen för regionernas utveckling, regionens smarta specialiseringsstrategi samt innehålla ett starkt föregripande betraktelsesätt. Planen (beredskapsplanen) för en föregripande strukturomvandling uppdaterad som en del av landskapsprogrammets genomförandeplan ska tillställas arbets- och näringsministeriet före 29.2.2016.

Målen för tillväxtavtalen, som ska göras upp tillsammans med städerna, är att förstärka tillväxten och konkurrenskraften för näringslivet. Avtalen inriktas bättre än de nuvarande tillväxtavtalen på några spetsar för utvecklingen. De teman som utses av städerna själva kan vara ett till två. I detta skede utförs beredning under ledning av Åbo stad i fråga om följande teman: Life Science, cirkulationsekonomi, havskluster, turism och En timmes-tåget. Utöver de valda temana ska städerna svara på frågor om innovativa offentliga upphandlingar och invandring.

Städernas förslag till tillväxtavtal ska kopplas samman med genomförandet av stadens strategi och staden ska utfästa sig till ansvar för projekt som genomförs med en självfinansieringsandel. För utarbetandet av ansökan svarar centralortsstaden, som med sig samlar regionens andra nödvändiga aktörer. Tillväxtavtalet ingås högst med de sex bästa förslagen. Besluten om de avtal som ska slutas fattas av ANM. För huvudstadsregionens fyra städer (Helsingfors, Vanda och Grankulla) ingår staten tillväxtavtalet direkt genom ett förhandlingsförfarande.

Målet för avtalen mellan staten och tillväxtzonerna är att utveckla regionens livskraft utifrån ett samarbete av de olika regionerna och de olika aktörerna. Genom avtalsförfarandet stöds den strategiska utvecklingen av tillväxtzonerna. Utgångspunkten är att utveckla tillväxtzonerna som helheter, över de förvaltningsmässiga gränserna och genom att utnyttja de existerande trafiksystemen. Tillväxtzonen ska vara nationellt betydande, och den ska vara lokaliserad till två eller flera landskaps område. Tillväxtzonerna utser sina strategiska tyngdpunkter (1-2), och de ska stödja genomförandet av regeringens spetsprojekt. Utnyttjandet av digitaliseringen och utvecklandet av en fungerande zon är de centrala tyngdpunkterna för de kriterier som ska bedömas.

Konceptet Den nordliga tillväxtzonen bereds för tillväxtzonstävlingen på sex landskaps områden allt från Satakunta till Sydkarelen. Beredningen görs under ledning av Åbo stad och Egentliga Finlands förbund. De största städerna och landskapens förbund har inviterats att komma med i samarbetet.

Ansökningarna om både tillväxt- och tillväxtzonsavtalen tillställs arbets- och näringsministeriet före utgången av januari 2016, varefter de godtagbara förslagen väljs ut för fortsatta förhandlingar. Högst 6 förslag av tillväxtavtalen och 1-2 förslag om tillväxtzoner kommer vidare. Avtalen med dem som ska väljas ingås för åren 2016-2018.

Med avtalet för markanvändning, boende och trafik främjas uppnåendet av regeringsprogrammets mål och åtgärder, de riksomfattande målen för områdenas användning och de nationella klimat- och energimålen i Åbo stadsregion. Stadsregionens samhällsstruktur förenhetligas genom att styra boende, arbetsplatser och service till den nuvarande strukturen, centrumen och kollektivtrafikzonerna med hjälp av detaljplaneringen och åtgärder som stöder kompletterande byggande. Trafiksystemet och planläggningen styrs på så sätt att det gör det möjligt att främja en hållbar trafik och utnyttjar existerande och kommande goda kollektivtrafikzoner. Användningen av alternativa energiformer inom kollektivtrafiken utökas. Attraktionen hos hållbara former för färdmedel utökas och tillkomsten av digitala tjänster som baserar sig på kunskap främjas för användarna inom person- och godstrafiken.

Inom Åboregionen är utgångspunkten för MAL-avtalet den i stadsregionen år 2012 godkända strukturmodellen 2035 och kommunernas planläggningsprogram för de enskilda kommunerna, godkända åren 2014-2015, för att genomföra den och med dess bilaga det regionala programmet, det regionala bostads- och markpolitiska programmet och strukturmodellområdets trafiksystemplan. Avtalet är en fortsättning på MAL-intentionsavtalet 2012-2015 mellan Åbo stadsregions kommuner och staten.

Målet i Åbo stadsregion är att med hjälp av avtalsförfarandet:

- Att förstärka och konkretiseras uppbindningen till ansvar för strukturmodellen 2035.
- Att främja genomförandet av de regionalt betydande projekt som stöder avtalets syften.
- Att främja genomförandet av de projekt som stöder utvecklingen av den Nordliga tillväxtzonen (Stockholm-Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg).

Utkastet till MAL-avtalet är uppbyggt på tre integrerade teman (en livskraftig region, starka samhällen samt en fungerande vardag), av vilkas mål konkreta åtgärder bildats. Den centrala utmaningen är att kunna bilda en gemensam syn och utfästelse till ansvar hos de statliga parterna.

Avtalsparterna är på den statliga sidan miljöministeriet, kommunikationsministeriet, Trafikverket, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) samt Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Av kommunerna i Åbo stadsregion är Aura, S:t Karins, Lundo, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pemar, Pargas, Reso, Rusko, Sagu och Åbo med. Egentliga Finlands förbunds roll som avtalspart avgörs i samband med behandlingen av de förtroendevalda.

För beredningen har svarat en beredningsarbetsgrupp bestående av företrädare för städerna Åbo, S:t Karins och Reso, Egentliga Finlands NTM och Egentliga Finlands förbund. Utkastets innehåll har behandlats i Åbo stadsregions MAL-grupp samt vid beredningsmöten, i vilka dessutom representanter för ovan nämnda ministerier, trafikverket och ARA har deltagit.

Kommunerna och landskapets förbund för en remissdebatt och avger sitt utlåtande om utkastet till MAL-avtal före 20.1.2016. Avtalets innehåll finslipas under vinterns lopp bl.a. i en förhandlingsgrupp mellan staten och kommunerna. Den slutliga utformningen kan beslutas efter manglingen av ramarna i mars. Det ekonomipolitiska utskottet behandlar avtalet före kommunernas godkännande och Statsrådets principbeslut.

För mer information: utvecklingschef Laura Leppänen, tfn 040 7674364, planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056 och specialplanerare Petteri Partanen, tfn 040 7760 630

 alatunniste