Ylatunniste2

För Egentliga Finland en plan för förutsedd strukturomvandling

Regionala innovationer och experiment (AIKO) är åtgärden i regeringens projekt med namnet Förstärkande av konkurrenskraften genom att förbättra förutsättningarna för näringsliv och entreprenörskap, för vars finansiering 30 miljoner euro finns till förfogande för åren 2016-2018. Ungefär halva finansieringen används för städernas tillväxtavtal och tillväxtkorridorer samt den andra hälften för åtgärder för landskapens förutsedda strukturomvandling (ERM).

Städernas framställningar för tillväxtavtalen samt ansökningarna om tillväxtkorridorer har lämnats till arbets- och näringsministeriet i slutet av januari. Landskapen utarbetar som en del av landskapsprogrammets verkställighetsplan en plan för en förutseende strukturomvandling före utgången av februari. Avsikten är att godkänna planen i samarbetsgruppen för landskapet Egentliga Finland 29.2.2016.

Beredskapsplanen ska innehålla en analys av områdets ändringsflexibilitet, identifiering av riskområdena/verksamhetssektorerna och beredskap inför planens risker samt en plan för användningen av innovationer och experiment (AIKO)-finansieringen för åtgärder för en förutsedd strukturomvandling. Med ändringsflexibilitet, dvs. reciliens, avses områdets förmåga att anpassa sig till förändringar i verksamhetsmiljön.

Egentliga Finland har bl.a. genom en mångsidigt näringsstruktur en bra buffert mot en strukturomvandling. Åbo regionkommun befinner sig i den bästa ställningen bland regionkommunerna. Egentliga Finland har mycket erfarenhet av traditionellt arbete som hänför sig till akut strukturomvandling genom marinindustrin samt Nokia/Microsoft. I samband därmed har förtroendefulla relationer mellan aktörerna byggts upp. Ett förutseende strukturomvandlingsarbete kräver utöver en traditionell statistikanalys en kontinuerlig dialog med olika aktörer.

Med regionala innovationer och experiment (AIKO) -finansiering fart på experiment

Med regionala innovationer och experiment (AIKO) -finansiering stöds en förutseende strukturomvandlings regionbaserade åtgärder i syfte att sätta fart på en strukturomvandling på områdena, att genomföra snabba nya åtgärder av försöksnatur samt förstärka förmågan att anpassa sig till en förändrad näringsstruktur. En förnyelse av näringarna och företagsverksamheten, tillväxt och internationalisering samt experiment som främjar sysselsättning och företagsverksamhet intar en central roll.

Med finansieringen stöds en snabb uppstart för betydande utvecklingsutspel och inleds till sin skala betydande utvecklingsprocesser. I enlighet med Egentliga Finlands partnerskapsstrategi prioriteras projekt, där man redan i ansökningsskedet kan påvisa samverkan och där flera aktörer deltar. I finansieringens beskaffenhet ingår också risktagning - genom att ta det säkra för det osäkra uppnås inte nödvändigtvis faktiska nya utspel.

Avsikten är att besluta om den regionala fördelningen av AIKO -finansieringen vid statsrådets sammanträde 14.4.2016. Finansiering kommer att fördelas till alla landskap. Landskapens förbund beslutar om projekt med AIKO -finansiering för en förutseende strukturomvandling.

För mer information: specialplanerare Petteri Partanen, tfn 040 7760 630


Kommunförbundet föreslår att en interimistisk finansieringsmodell skapas för nya landskap

Kommunförbundet lyfte i sitt utlåtande (4.2.2016) fram följande aspekter på regeringens riktlinjer till grunder för självstyrelseindelningen och som fixpunkter för social- och hälsovårdsreformen:

- Regeringens riktlinjer för områdesindelningen kräver att organisationsansvaret förtydligas samt att förvaltningen för de områden som stöder sig på självstyrelseområdena (18 landskap / 15 social- och hälsovårdsområden (sote-områden).

- I samband med reformen ska man se till kommunernas och områdenas livskraft och trygga en tillräcklig finansiering för de uppgifter som kvarstår för kommunerna. Kommunen ska själva kunna besluta om till vilket självstyrelseområde den vill höra och samtidigt se till att alla självstyrelseområden är funktionsdugliga.

- Självstyrelseområdena ska ha en betydande, självständig beslutanderätt på sitt område. Statens styrning ska till sin karaktär vara strategisk. Självstyrelseområdena och områdets kommuner ska kunna sinsemellan avtala om en delegering av de uppgifter som anvisats för dem i andra lagar än självstyrelselagen.

- De självstyrande områdena behöver tillräcklig finansiering för sina uppgifter. Finansieringen ska i det första skedet ske genom statlig skatt eller avgift med en jämkning på riksnivå. Kommunförbundet föreslår att en interimistisk finansieringsmodell tas i bruk, vilken skulle basera sig på ett servicelöfte och beslut om att ordna den, en egen beskattningsrätt för självstyrelseområdena samt en riksomfattande finansieringsram och ett statsandels-/finansieringssystem för självstyrelseområdena.

För mer information: landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 2013 204 och utvecklingschef Laura Leppänen, tfn 040 767 4364


En mångsidig näringsstruktur ökar Egentliga Finlands omvandlingsflexibilitet

Med flexibilitet för en omvandling eller reciliens avses områdets anpassningsförmåga till förändringar i miljön. Ett reliant område är immunt mot yttre störningar, förmår snabbt återhämta sig i omvandlingssituationer och anpassar sig effektivt till förändringar i miljön. Egentliga Finlands omvandlingsflexibilitet har analyserats för planen för en förutseende strukturomvandling. I planen granskas omvandlingsflexibiliteten ur tre olika synvinklar, av vilka här resultaten för näringslivets mångsidighet ska presenteras.

Näringslivets mångsidighet är en av de viktigaste indikatorerna vid en granskning av områdenas omvandlingsflexibilitet. Om områdets produktion har en stark bindning till en verksamhetssektor, är den naturligtvis mer utsatt för förändringar i produktionsstrukturen än områden med en mycket mångsidig näringsstruktur. Näringslivets mångsidighet granskas med index, där områden som är mångsidiga till sin produktionsstruktur får små värden och ensidiga stora. I denna analys granskas alla sektorer med undantag av branscher, där största delen av arbetsplatserna finns inom de offentliga sektorerna (offentlig förvaltning, social- och hälsovård, utbildning och samhällsservice).

Egentliga Finlands näringsstruktur är synnerligen mångsidig, ty indexvärdet är i praktiken på samma nivå som i hela landet. Även de andra stora landskapen har en mycket mångsidig näringsstruktur. Birkalands näringsstruktur är en aning mer mångsidigt än Egentliga Finlands och Nylands en aning ensidigare, men skillnaderna mellan landskapen är små. Nylands en aning ensidigare branschstruktur förklaras av partihandelns rätt stora andel (9 %) av arbetsplatserna.

Granskat för de enskilda kommunerna är Åboregionens näringsstruktur lika mångsidig som för hela Egentliga Finland, och ej heller identifierar analysen någon klar sektor, som skulle växa sig större än de andra. Varvsindustrins arbetsplatser fördelar sig dock på flera olika verksamhetssektorer, varvid varvets sysselsättningseffekt inte kommer starkt fram i analysen. I sin helhet har varvsindustrin dock stor betydelse för Åboregionens känslighet för strukturomvandling, och då branschen kommer i svårigheter sträcker sig sysselsättningseffekterna vida till områdets näringar.

Vakka-Suomi är enligt analysen det näst omvandlingsflexibla av Egentliga Finlands regionkommuner. Vakka-Suomis näringsstruktur har dock en stark tyngd på bilindustrin, och i de siffror för år 2013 som utnyttjades i analysen var branschen ännu klar mindre än i detta nu. Bilfabriken i Nystad framträder de facto klart som den mest betydande strukturomvandlingsrisken i Vakka-Suomi. Saloregionens mångsidighet minskas alltjämt av att elektronikindustrin framhävts bland områdets arbetsplatser. Området har utgjort den mest betydande strukturomvandlingsrisken i Saloregionen, vilket visserligen redan tills törsta delen har blivit verklighet. I de nyaste statistikerna kommer i själva verket näringsstrukturens mångsidighet att tillta.

Mångsidigheten hos Åbolands näringsstruktur minskas framför allt av att arbetsplatserna kraftigt har tyngdpunkten (14 %) på tillverkning av mineralprodukter. Den kluster som byggts upp kring Pargas kalkgruva är potentiellt sårbar för ändringar som i branschen sker i produktionsmiljön. Loimaaregionen är till sin näringsstruktur den mest ensidiga regionkommunen i Egentliga Finland, och i regionens arbetsplatsfördelning framhävs starkt växtodling och husdjursekonomi(17 %) samt tillverkning av maskiner och anordningar (12 %). Båda sektorerna är dock i Loimaaregionen betydligt småföretagsdominerade, vilket minskar strukturomvandlingsrisken i anslutning till dem.

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

elinkeinorakenne hhi

 

elinkeinorakenne osuudet
Om Egentliga Finlands landskapsplanläggning

Egentliga Finlands giltiga, fastställda landskapsplan har till alla delar nu även vunnit laga kraft. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade genom sitt utslag 29.1.2016 alla de besvär som anförts över miljöministeriets beslut om fastställelse av etapplandskapsplanen om vindkraft.

Etapplandskapsplanen om tätorternas markanvändning, service och trafik

Vid utarbetandet av etapplandskapsplanen håller man på att övergå till förslagsskedet. Bemötanden har uppgjorts till den respons som mottagits om utkastet (48 utlåtanden, 20 åsikter), vilka behandlades i markanvändningssektionen 12.2.2016. Ärendet föreläggs landskapsstyrelsen vid mötet i mars för godkännande och remissdebatt. Under våren utarbetas ett planförslag i samarbete med landskapets kommuner och intressentgrupper. Planförslaget bereds med stöd av gällande bestämmelser, men man följer aktivt med hur de pågående revideringarna av markanvändnings- och bygglagen framskrider och med deras eventuella verkan. Planförslaget sänds på remiss i ny form efter semesterperioden.

Etapplandskapsplanen för naturvärden och -tillgångar är i skedet för precisering av programmeringen och målen.
Planen för deltagande och bedömning kommer till sektionsbehandling och framläggs offentligt i april, varefter det hålls ett myndighetsrådslag om inledningsskedet i enlighet med markanvändnings- och bygglagen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056


En timmes-tåget uppnår målen för den Norra tillväxtzonen - utredningarna stöder att en utredningsplan utarbetas

Undersökningen av professor Hannu Piekkola vid Vasa universitet om En timmes-tågets nationalekonomiska verkningar publicerades på torsdagen 11.2.2016. Piekkola bedömde i sin undersökning En timmes-tågets regionekonomiska effekter utifrån hur en ny snabb järnvägsförbindelse skulle inverka på företagens aktivitet och ekonomiska tillväxt.

Enligt undersökningen är nyttoeffekterna i insparad restid och koldioxidutsläpp årligen 30 miljoner euro. Det nya immateriella och mänskliga kapital som en större arbetsplatsrörlighet ger upphov till skapar totalt 40-50 miljoner intäkter för nationalekonomin. Investeringen i En timmes-tåget skulle sålunda återbetala sig redan på 20 år.

De stora trafikinvesteringarna som fått mycket publicitet för även med sig oförutsedda extra fördelar. En snabbare befolkningstillväxt och de arbetsplatser som en ny företagsverksamhet erbjuder utökar arbetsbaserat resande från det förutsedda. Den nyas snabba tågförbindelsen medför markanvändningsmöjligheter för Esbo, Lojo och Salo. I Åboregionen skulle En timmes-tåget accelerera planläggnings- och byggprojekt särskilt inom området Åbo – Kuppis – Skansen - Österås.

Vid presskonferensen för undersökningen framförde Osmo Soininvaara att kompetenspotentialen hos södra Finlands tillväxtområden till fullo måste tas i bruk - vid en kompetensbaserad granskning av ekonomin räcker inte Helsingfors - Tammerfors till, utan även Åbos potential måste kunna utnyttjas helt! En timmes-tåget främjar lätt växelverken och pendlingen skapar förutsättningar för Finlands tillväxt. Piekkolas undersökning ger stöd åt det att bildandet av nätverk inom företagsverksamheten kan ske på det omfattande metropolområdet, vilket täcker Helsingfors, Åbo och Tammerfors tillväxtcentra. Nyttoeffekterna av En timmes-tåget fördelas således till förmån för hela södra Finlands tillväxtområden.

Målet för samarbetet av aktörnätverket för Norra tillväxtzonen med 13 sydfinländska städer och sex landskap, vilket lämnat in sin ansökan till arbets- och näringsministeriets tillväxtzontävling är att stödja södra Finlands livskraft, tillväxtsökande och strategiska utveckling baserat på samarbete mellan områdena och aktörerna. En timmes-tåget förstärker södra Finlands enhetliga arbetsmarknadsområde och arbetskraftens rörlighet. Detta stöder kraftigt även målen för Norra tillväxtzonens utveckling.

En timmes -tågets regionekonomiska och trafikmässiga verkningar har nu granskats i tre olika utredningar. De granskningar son gjorts stöder som en fortsatt planering av projektet utarbetandet av en utredningsplan enligt banlagen för hela bansträckningen Åbo-Helsingfors. För utredningsplaneringen måste utnyttjas EU:s TEN-T/CEG-stöd, som finns till buds för 50 % av planeringskostnaderna, eftersom En timmes-tåget är en del av den TEN-T -kärnnätskorridor som godkänts av EU.

Bl.a. finansutskottet förde fram i sitt betänkande (VaVM 16/2015 rp) jämte ställningstagande om riksdagens proposition till riksdagen som statsbudget för pr 2016: "EU-finansiering. Utskottet anser det nödvändigt att Finland aktivt verkar för att utnyttja även EU-finansieringens möjligheter; dess är bl.a. Fonden för Europas strategiska investeringar och TEN-T -stöd" och "Utskottet betonar att besluten om nya projekt ska fattas nationellt så, att med dem förknippade TEN-T -stödsansökningar hinner med i ansökningen som är förlagd till årsskiftet 2016-2017",

Finland har under denna programperiod (2014-2020) de två första åren kunnat utnyttja endast 77 milj. euro av TEN-T/CEF- stöd. Till exempel det stöd som Sverige erhållit har under motsvarande tid varit 472 milj. euro. Det har uppskattats att Finland under hela programperioden kunde få TEN-T/CEF -stöd åtminstone 500 milj. euro. Stödet förutsätter alltid åtminstone en betydande nationell finansiering och i praktiken kan stöder rikta sig till endast banprojekt. Planeringen av En timmes-tåget och byggandet av Esbo-stadsbana som det första investeringsprojektet av En timmes -tåget är just nu mycket motiverat. Projektets vidsträckta nyttoeffekter som hänför sig till hela södra Finland är obestridliga och TEN-T/CEF -stödets betydande andel kan vara i ett unikt bruk endast just nu.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 0440 583 6950 och utvecklingschef Laura Leppänen, tfn 040 767 4364


Egentliga Finlands företagares landskapsprognos 2016 visar positiva förväntningar

Enkäten Egentliga Finlands Landskapsprognos för år 2016 besvarades av över tusen SM-företagare i Egentliga Finland. Resultaten av enkäten visar att företagarnas tro i Egentliga Finland på ekonomin har stigit avsevärt och företagens tillväxtförhoppningar har klart gått upp från året innan. Företagarna uppskattar att omsättningen, lönsamheten och mängden investeringar för deras företag utvecklas gynnsamt under år 2016. Upp till 41 % av dem som svarat förväntar sig att deras omsättning ska öka under r 2016.
Mer än hälften av företagarna i Egentliga Finland anser företagsatmosfären i den egna kommunen var utmärkt eller bra. Bäst anses tillgången på verksamhetslokaler och tomter i kommunen vara i Lundo i Åboregionen, där 80 % av dem som svarat anser tillgången på verksamhetslokaler och tomter var åtminstone bra. Även i S:t Karins betraktades tillgången på tomter och verksamhetslokaler som utmärkt.

I fråga om sysselsättningsmöjligheterna hade företag som sysselsätter över 10-49 personer mest förväntningsvärden. Dessutom såg både ensamföretagarna och de som sysselsätter 2-9 personer en förbättring i sina möjligheter att sysselsätta från senaste år. Resultaten av landskapsprognosen förebådar alltjämt tusentals nya arbetsplatser skapade av SM-företagen i Egentliga Finland.

Källa: Varsinais-Suomen yrittäjät (2016) Varsinais-Suomen maakuntaennuste vuodelle 2016.
http://www.yrittajat.fi/File/db8145a-4513.a899.eb8fee8167a/Varsinais-Suomen%20Maakuntaennuste.pdf.

För mer information: utvecklingschef Laura Leppänen, 040 767 4364


Trafikledsnätets reparationsskuld bryts med 600 milj. euro - delvis på bekostnad av utvecklingsinvesteringarna

Trafikledsnätet i Finland har fått förfalla till följd av den njugga finansiering som anvisats för dess underhåll. Enligt trafikverkets uppskattning är beloppet av trafikledsnätets reparationsskuld i dag cirka 2,5 miljarder euro. Med reparationsskulden avses den penningsumma som skulle behövas för att sätta trafiklederna i ett bra skick som motsvarar nutida behov. För att minska reparationsskulden har anvisats tilläggsfinansiering på 600 miljoner för åren 2016-2018, av vilket 100 miljoner för år 2016. Med tilläggsfinansieringen stoppas tillväxten och skulden svängs om i en nedgång. Med finansieringen svarar man särskilt på näringslivets och trafiken för arbetsresornas behov.

Ett program för reparationsskulden utarbetades av Trafikverket tillsammans med de regionala NTM-centralerna och det finns på Trafikverkets sidor: www.liikennevirasto.fi/korjausvelkaohjelma Trafikverket har utöver reparationsskulden många förbättringsbehov, förbättrande av anslutningar, extra körfält eller extra spår. Dessa projekt genomförs genom utvecklingsinvesteringar.

Från programmet för reparationsskulden allokeras cirka 35,5 miljoner för projekt för vägnätet inom området för NTM -centralen i Egentliga Finland (Egentliga Finland och Satakunta) under åren 2016-2018. Från programmet inriktas inte förbättringsprojekt för farleds- eller järnvägsnätet i Egentliga Finland. Kustbanan, Kyrkslätt - Karis -avsnittet förbättras med 10 milj. euro, vilket säkerställer användbarheten för banan samt en punktlig och säker trafik.

I regeringsprogrammet har avtalats att förutom de nu beslutade 600 milj. under denna regeringsperiod ytterligare 364 milj. euro allokeras till reparationsskulden. Beslutet om dessa projekt fattas senare.

I Finland har per regeringsperiod startats utvecklingsinvesteringar på cirka 1,2-2 Mrd euro, men i belysning av de fattade besluten förblir investeringarna under denna regeringsperiod obetydliga. Den låga investeringsnivån beror till stor del på att 364 milj. av utvecklingsprojekten överflyttas till underhållet av bastrafiklederna åren 2017-2019 samt även av sparbeslut, vilka minskar investeringarna med ytterligare 240 milj. euro åren 2019-2020. Satsningarna på underhållet av bastrafiklederna är nödvändiga, men betydelsen av utvecklingsprojekten för att främja den ekonomiska tillväxten är ansenliga.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950


Informationstjänstens roll hos ämbetsverket har förstärkts

Egentliga Finlands förbunds informationstjänst har förstärkts genom att man hos ämbetsverket inrättat en informationstjänstgrupp för ansvarsområdet intressebevakning och kommunservice. Gruppen leds av informationstjänstchef Antti Vasanen.

Förbundets statistiktjänst, forskningsverksamhet samt fria data och därmed förknippad informationshantering har koncentrerats till gruppen. Regioninformationstjänsten Lounaistieto.fi som har en betydande roll i landskapsstrategin utgör i fortsättningen en del av informationstjänstgruppens verksamhet. Utvecklandet av regioninformationsservicen har varit ett projekt i rätt riktning. Det har väckt intresse på andra områden och motsvarande tjänster för regionala data är under planering även i andra landskap.

Egentliga Finlands förbund söker sin roll som en del av digitaliseringen och vill vara en föregångare med att utveckla infrastrukturerna för regional information. Informationstjänstgruppen ger för sin del spänst åt denna verksamhet hos förbundet. I fortsättningen kan vi bättre än tidigare tillhandahålla aktuella informationstjänster och analyser för förbundets intressentgrupper och stödja informationsbehoven i förbundets övriga verksamhet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950 och informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 alatunniste