Ylatunniste2
Åbo flygstations passagerarantal en tillväxtpotential i resenärsläckan till Helsingfors-Vanda


Egentliga Finlands förbund och Åbos stad utredde i samarbete med Företagarna i Egentliga Finland samt Åbo och Raumo handelskamrar Åbo flygstations användning och utvecklingsbehov samt faktorer som påverkar affärsresandes val av rutt. Enkäten genomfördes i november-december 2015 och den inriktades i första hand på medlemsföretagen hos företagarna och handelskamrarna samt de anställda hos landskapets högskolor. Enkäten besvarades av sammanlagt 1 000 personer, till största delen av företagen.

Utifrån enkäten anser företagen Åbo flygstation som ytterst viktig med tanke på områdets konkurrenskraft. Affärsresandena betonade i sina svar att servicen löper hos den närliggande flygstationen - flygstationen är nära belägen, goda kommunikationer till flygstationen samt en snabb genomströmning vid incheckingen och säkerhetskontrollen. Valet av Helsingfors-Vanda som flygstation för utresan påverkas för sin del av ett bättre utbud flygförbindelser, mer passande tidtabeller samt förmånligare priser. Till Helsingfors-Vanda reser man i regel med egen bil (69 % av affärsresande), vilket ökar restiden samt kostnaderna.

Det finns en potential att öka antalet sådana som utnyttjar Åbo flygstation bland dem som väljer Helsingfors-Vanda som flygstation för utresan. Den nuvarande "läckan" av cirka 200 000 affärsresor varje år till Helsingfors-Vanda skulle mest effektivt täppas till genom att påverka prissättningen för de flygförbindelser som utgår från Åbo samt genom att anpassa tidtabellerna så att de bättre betjänar affärsresande. Målet för att utveckla Åbo flygstation är att åstadkomma en positiv cirkel. Resultaten utnyttjas i arbetet för att utveckla flygstationen och flygtrafikförbindelserna samt resekedjorna i samarbete med regionens aktörer.

 

lentoasema

 

 

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950 och utvecklingschef Laura Leppänen, tfn 040 767 4364

 

Finansieringen av regionala innovationer och experiment (AIKO)

En åtgärd i regeringens spetsprojekt med namnet Regionala innovationer och experiment (AIKO) för att förstärka konkurrenskraften genom att förbättra förutsättningarna för näringslivet och entreprenörskap. Inledandet av regionala innovationer och experiment (AIKO) innehåller tre verktyg: 1) åtgärder för en förutsedd strukturomvandling (ERM), 2) tillväxtavtalen mellan staten och städerna och 3) byggandet av tillväxtzoner av riksomfattande betydelse.

För åtgärderna disponeras ett anslag på totalt 30 milj. euro för åren 2016-2018 (i genomsnitt 10 milj. euro varje år, för år 2016 9 milj. euro). Av anslaget hänförs cirka hälften för åtgärder för en förebyggande strukturomvandling samt totalt hälften för att genomföra tillväxtavtalen och tillväxtzonerna.

aikoru

 

Hanteringen av en förebyggande strukturomvandling avser ett handlingssätt som aktivt förnyar näringarna. Områdena uppmuntras till specialisering och experiment som grundar sig på de egna styrkorna. Förnyelsen av näringarna och företagsverksamheten, tillväxten och internationalisering samt experiment som främjar sysselsättning och företagsverksamhet har en central roll. Planerna för landskapens förebyggande strukturomvandling har tillställts arbets- och näringsministeriet i februari. AIKO -finansiering för förebyggande strukturomvandling kommer att fördelas till alla landskapets förbund. Landskapets förbund fattar beslut om projekt som ska finansieras.

Målet för tillväxtavtalen är att förstärka näringslivets tillväxt och konkurrenskraften genom en koncentration på några spetsar för den strategiska utvecklingen. Arbets- och näringsministeriet har för fortsatta förhandlingar bland aderton förslag till tillväxtavtal utsett framställningarna av stadsregionen Villmanstrand - Imatra, Uleåborg, Tammerfors,
Åbo, Vasa och Joensuu. Med huvudstadsregionen träffas ett tillväxtavtal som en del av metropolpolitiken. AIKO -finansieringen för städernas tillväxtavtal hänförs till det behöriga förbund för landskapet, som fattar finansieringsbesluten för de enskilda projekten. Förbundet ska finansiera ett projekt som är i enlighet med avtalet och lagen.

Utvecklandet av tillväxtzonerna är ett nytt verktyg för regionutveckling. Målet för tillväxtzoner som är av riksomfattande betydelse är att utöka företagsverksamheten, att få arbetskraften i rörelse och göra det smidigare att pendla över kommungränserna. Staten ingår med två tillväxtzoner ett strategiskt avtal för att utveckla zonerna. Som bäst för man fortsatta förhandlingar om en tillväxtkorridor för Finland som sträcker sig från Helsingfors till Tammerfors samt om projektet Södra Finlands norra tillväxtzon i riktningen öst-väst. Tillväxtzonernas AIKO -finansiering anvisas till det förbund för landskapet vilket är beläget på zonens område. Landskapets förbund beviljar finansiering för projekt som genomför zonavtalet.

Avsikten är att besluta om den regionala fördelningen av (AIKO) finansieringen för regionala innovationer och experiment vid statsrådets session 14.4.2016.

För mer information: specialplanerare Petteri Partanen, tfn 040 7760 630

 

Aktuell översikt av utbildningssektionen för landskapets samarbetsgrupp

Allmänbildande undervisning - ändring av undervisningsplanerna, digitaliseringens utmaningar och en valfriare timfördelning i gymnasierna

Läroplanerna för den grundläggande utbildningen tas i bruk fr.o.m. 1.8.2016, vilket leder till en omfattande förändring i verksamhetskulturen. Till detta ansluter sig bl.a. digitalisering (utmaningar för resurser och apparatur: elevernas egna datorer eller skolans datorer, en övergång från splittring till helheter (bl.a. former för inlärning av fenomenen) samt en förändring av lärarnas och de studerandes roller (från lärare till handledare, från studerande till aktiv aktör, teamarbete m.m.) Tillgången till material som förutsätts av de nya inlärningsformerna samt lärarnas yrkeskunskapsfrågor är aktuella i detta sammanhang.
I gymnasierna tas en elektronisk studentexamen i bruk etappvis fr.o.m. studentexamen hösten 2016. På hösten 2016 avläggs proven i filosofi, geografi och tyska språket elektroniskt. Som det sista kommer provet i matematik med på våren 2019. Den 4 april 2016 ordnas ett riksomfattande övningsprov i den elektroniska studentexamen. En katastrofövning för den elektroniska studentexamen hålls i gymnasierna under våren 2016. Mer exakt: www.digabi.fi.

De nya läroplanerna tas i bruk i gymnasierna fr.o.m. 1.8.2016. Grunderna för läroplanerna 2015 och grunderna för läroplanerna för gymnasieutbildningen för vuxna 2015 publicerade på hösten. Läroplansarbetet pågår i gymnasierna. Mer exakt www.oph.fi.

Undervisningsministeriet håller på att tillsammans med utbildningsstyrelsen starta programmet Nya gymnasiet - våga pröva. Den största förändringen med tanke på studeranden är en valfriare timfördelning. Realämnena har indelats i två korgar: miljö- och naturvetenskapliga samt humanistiskt-samhälleliga vetenskaper. Obligatoriska realämnen vore endast religion/livsåskådningskunskap och hälsokunskap (en kurs), eftersom ämnena i fråga finns upptagna i gymnasielagen. Den studerande ska ur vardera korgen välja minst nio realkurser. Obligatoriska kurser i experimentets timfördelning är således längre 32-37 (i den nya läroplanen 47-51). För det treåriga experimentet ska väljas högst 50 gymnasier. Ansökan för tillstånden torde komma i februari-mars.

II stadiets yrkesutbildning - omvälvning i finansieringsmodell och resurserna 2018

Finansieringen för den grundläggande yrkesutbildningen minskar under åren 2013-2017 totalt med c. 25 %. Den största av finansieringsnedskärningarna genomförs 2017, då statsandelarna för den grundläggande yrkesutbildningen skärs ned med c. 12 %. De inbesparingar som genomförs är permanenta och påverkar yrkesutbildningen för många år framåt. Detta leder till en förändring i sätten att genomföra undervisningen, men kommer också att synas i en minskad undervisningspersonal (t.ex. www.amke.fi). Å andra sidan inverkar också den minskade åldersklassen ungdomar på saken.

Reformarbetet för den finansierings- och verksamhetslagstiftning som styr yrkesutbildningen pågår. Lagarna ska träda i kraft 2018.

Lärarnas arbets- och tjänstekollektivavtal har blivit efter sin tid, förhandlingarna om att föra dem till en nivå som motsvarar den nuvarande verksamheten. Målet är att mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna finna en lösning för heltidsarbetstid som kan genomföras.

Volymen yrkesutbildning för vuxna håller på att minska bl.a. på grund av att finansieringen för arbetskraftsutbildning minskas. Arbetskraftsutbildningens övergång från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet innehåller ännu öppna frågor bl.a. i fråga om finansieringens totalbelopp och finansieringen för övergångstiden. Enligt rådande uppfattning får utbildningarna inte fortgå över årsskiftet 2017-2018. Utmaningen är hur man ska få en arbetslös arbetssökande i behov av utbildning och utbildningen att mötas?

Förutsättningarna för inlärning på nätet ska med alla medel förstärkas och undervisningsmaterialet för undervisning som sker på nätet ska utvecklas. Även innehållet för lärare inom yrkesutbildningen ska förnyas att bättre motsvara de framtida stora förändringarna. Utbildningen av arbetsplatshandledare ska alltjämt kraftigt stöttas. Regeringens inriktade finansiering för att utveckla inlärning på nätet gäller inte yrkesutbildningen.

Vidare är det ännu öppet hur man ska dra nytta av att förnuftigt använda de fastigheter som blir obehövliga från yrkesutbildningen för annat än i undervisningssyfte.

Läroplanerna för yrkesutbildningen har förnyats och de förnyas som bäst. Tyvärr har läroplanerna och deras mål utarbetats för en utbildning i form av läroanstalt. Då utbildningen överflyttas allt mer till arbetsplatserna, borde detta synas även i läroplanernas innehåll och mål. Förmodligen kommer bl.a. undervisningen omfattning i framtiden inte att förverkligas som i dag.

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en uppföljnings- och projektgrupp för att genomföra en reform av yrkesutbildningen. Uppföljningsgruppen har i uppdrag att stödja reformens verkställighet samt att utvärdera de totala verkningarna av de åtgärder som ska vidtas vid reformen. Projektgruppens uppgift är att organisera och koordinera beredningen av åtgärderna för en reform av yrkesutbildningen i enlighet med verkställighetsplanen för regeringens spetsprogram och reformer. Vidare har den i uppdrag att se till samarbetet mellan dem som ordnar utbildningen och de centrala intressentgrupperna. Gruppernas mandattid varar ända till 31.12.2018.

Yrkeshögskolorna - utgångspunkten ett omfattande strategiskt samarbete regionalt

Den strukturella utvecklingen av högskolorna är regeringens centrala mål för att höja kvaliteten hos kompetens och utbildning och för att förnya handlingssätten. På yrkeshögskolefronten innebär detta att utveckla strukturerna, på vilket man nu fäster mera uppmärksamhet på de innehållsmässiga frågorna. Finansieringen för yrkeshögskolorna har minskats och under nästa finansieringsperiod finns en ökad projektfinansiering med i finansmodellen, dess andel förändras från två till sex procent. Den ökade andelen strategifinansiering minskar det statsandelsbelopp som fördelas på grundval av transparenta resultatindikatorer, vilka det sålunda inte är möjligt att förutspå i förväg.

I anslutning till det strukturella utvecklande är Tammerfors-modellen aktuell, där det bildas en Tampere3-koncern. Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet går samman till ett nytt stiftelseuniversitet. Dessutom skulle Tammerfors yrkeshögskola övergå i det nya universitetets ägo på så sätt att de tillsammans bildar en strategisk helhet med enhetlig ledning. Tammerfors-modellen grundar sig på idén om två parallella aktörer. Universitetet och yrkeshögskolan har sin egen profil och de speciella kompetensområdena enligt dem, även om deras examenssystem dock inte ska förändras. En strategisk utveckling enligt samma modell pågår förutom för Tammerfors även i andra städer. Det sker en sammanslagning av universiteten och yrkeshögskolorna både i Rovaniemi och Villmanstrand. Det strukturella utvecklandet av Åbo yrkeshögskola ansluter sig till att vara med i bilden TFT (Turku Future Technologies). Därtill koncentreras verksamheterna inom hälsoområdet till nya undervisnings- forsknings- och diagnostiklokaliteter under byggnad för Åbo universitet, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (VSSHP), Åbo yrkeshögskola och Institutet för hälsa och välfärd (THL) på det hälsocampus som ska byggas på Kuppis campusområde i Åbo. Enligt Åbo yrkeshögskolas syn på saken skulle den strategiska strukturella utvecklingen granskas även ur utbildningarnas och arbetslivets innehållsmässiga och verksamhetsmässiga aspekter. I detta nu förefaller den nationella tyngdpunkten ligga hos ändringar i de förvaltningsmässiga strukturerna.

Under år 2016 för yrkeshögskolorna förhandlingar om målen med UKM. Yrkeshögskolorna har lämnat sitt förslag till målavtal till ministeriet. De egentliga förhandlingarna förs på hösten. Tidigare fastställdes nybörjarplatserna för yrkeshögskolorna, på basis av vilka antalet studerande vid varje enskild högskola bestämdes. I fortsättningen grundar sig antalet studerande vid yrkeshögskolorna på en precisering på basis med ett tak för examina.
UKM har fört fram att det finns ett särskilt behov av att gallra bort inom utbildningen för kultur och inom utbildningen för området handel och förvaltning (tradenomer). De stora yrkeshögskolornas uppfattning är att utbildningen skulle koncentreras till tillväxtcentrumen till tillräckligt omfattande högskoleenheter för många områden. Då uppstår det för de studerande redan under studietiden ett aktivt förhållande till områdets vitala arbetsliv och läroanstalten kan göra det möjligt för studerande med alternativa inlärningsvägar samt en handledning på hög nivå. I Åbo yrkeshögskolas förslag till målavtal drar man upp linjen att yrkeshögskolans alla områden skulle bevaras med minst samma utbildningsvolym. Man anser att det finns ett behov av en ökning inom utbildningarna för det sociala och hälsoområdet samt teknik.

Universiteten - profileringen och samarbetsnätverken framhävs

Åbo universitet har utarbetat en ny strategi, som täcker perioden 2016-2020. En internationell bedömning av forskningen som täcker universitetets alla vetenskapliga discipliner färdigställdes vid årsskiftet.
Universitetet har ingått ett partnerskapsavtal med Åbo Akademi samt ett annat med Tammerfors, Jyväskylä, Östra Finlands och Uleåborgs universitet. Utifrån avtalen utvecklas samarbetet mellan universiteten och en arbetsfördelning. Den mest aktuella saken är att förbereda sig inför avtalsförhandlingarna för avtalsperioden 2017-2020. Förhandlingarna förs i maj, i anslutning till dem har universitetets nya strategi tillställts ministeriet samt framställningarna för examensmål, riksomfattande uppdrag samt ett avtalsutkast till texter för de enskilda universiteten.

Den statsfinansiering som tilldelades universitetet för år 2016 sjönk med 7,5 milj. euro från året innan. Den sänkta finansieringen motsvarar i personalkostnader ett minskningsbehov på c. 180 årsverken. Universitetet har inlett ett utvecklings- och anpassningsprogram för ekonomin, vars mål är att bl.a. anpassa utgifterna till den sänkta finansieringen utan uppsägningar av personalen. Hos universitetet inleddes år 2012 ett lokalprogram, med målet att minska de lokaliteter som är i bruk av universitetet med 10-15 % och därigenom styra resurser från lokalerna till den egentliga verksamheten. Lokalprogrammet kan genomföras enligt planen, för universitetet kan före utgången av år 2016minska sina lokaliteter i bruk med 28 588 m2, vilket utgör 12,7 % från utgångsläget.

Åbo universitet, Åbo Akademi, Tammerfors tekniska universitet, Åbo yrkeshögskola och Satakunnan ammattikorkeakoulu har avtalat om att utöka utbildningen i teknik på västkusten. Genom avtalet börjar man i Egentliga Finland och Satakunta utbilda diplomingenjörer i maskinteknik och automatik/robotik.

Universitetet profilerar sig som ett entreprenörskapsuniversitet och ökar medvetenheten om entreprenörskap samt utbildning som ansluter sig till företagsamhet. Ett entreprenörskapsprogram och en strategi för entreprenörskap 2015 har gjorts upp för universitetet, med målet att förstärka verksamhetssätt som stöttar företagarattityden och entreprenörskap inom hela samfundet. Universitetets mål är att utbildningsexporten på lång sikt skulle utgöra en betydande del av den kompletterande finansieringen för universitetet. Utbildningsexporten har därför utvecklats och verksamheten är organiserad. Universitetet genomför sin utbildningsexport via utbildningsexportföretagen Finland University Oy och Nordic Institute of Dental Education Oy.

I Åbo Akademis strategi för åren 2015-2020 framhävs en starkare profilering än i dag för universitetets 3-5 styrkeområden. Utgångspunkten är att dessa tyngdpunktsområden också ska ha internationell och mer vittomfattande strategisk betydelse. Dessa styrkeområden är minoritetsforskning, molekylprocesser och materialteknologi samt läkemedelsutveckling och diagnostik. Det sistnämnda utvecklas rätt långt tillsammans med Åbo universitet. Åbo Akademi har genomgått en betydande förvaltningsförändring fr.o.m. början av år 2015. Antalet fakulteter har minskats och man har också varit tvungen att minska personalen. På grund av statsekonomins inbesparingar fortsätter personalminskningarna. Därtill har samtidigt den utbildning som leder till både lägre och högre högskoleexamen förnyats. I fråga om de högre examina samarbetar man allt mera med Åbo universitet. Vidare satsa Åbo Akademi på att utveckla undervisningspersonalens yrkesskicklighet och undervisningsmiljön. Åbo Akademi har gjort sin framställning för utbildnings- och kulturministeriets avtalsförhandlingar med utgångspunkten sin egen strategi, de utbildningskalkyler som gjorts samt bedömningarna av både de svenskspråkiga och regionala arbetsmarknaderna.

För mer information: Utbildningssektionen för landskapets samarbetsgrupp:
Enhetschef Martti Rantala, NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 029 5022 651 och specialplanerare Esa Högblom, Egentliga Finlands förbund, tfn 040 7760 310

 

European Maritime Day Conference i Åbo 18.– 19.5.2016

Åbo står värd för den mest betydande maritima konferensen 18.– 19 maj 2016 i konferenscentret Logomo tillsammans med Europeiska kommissionen och Finska staten. Europeiska maritima dagens konferens (European Maritime Day Conference, EMD) förväntas till Åbo föra cirka tusen experter och beslutsfattare som arbetar med marinfrågor på olika håll i Europa. Temat i Åbo är Investing in competive Blue Growth - smart and suistainable solutions.

Det finns fem tematiska sessioner vid den engelskspråkiga Maritima dagens konferens:
1. Investing in blue growth
2. Improving ocean governance
4. Boosting skills development
4. Harnessing clean energy
5. Facilitating joint roadmaps

Konferensen erbjuder en möjlighet för aktörer på det maritima området att presentera sin verksamhet i Networting Village samt vid matchmaking -tillfället som ordnas av Enterprise Europe Network. Konferensgästerna har möjlighet att bekanta sig med Åboregionens maritima kompetens genom att anmäla sig till de gästbesök som ska ordnas skilt för sig. Europeiska Maritima dagens program fortsätter under veckoslutet 20.– 22.5.2016 med en allmänhetens dag och program för alla åldrar.

Målet för maritima dagen varje år är att framhålla den stora betydelsen av den maritima miljön och marinverksamhetens ekonomiska verksamhet för Europa. Europeiska maritima dagen (European Maritime Day, EMD) har firats allt från år 2008, alltid omkring den 20 maj genom beslut av Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd.

Egentliga Finlands förbund deltar i evenemanget genom att ordna en workshop kring temat "Facilitating joint roadmaps", samt en utställning i Logomo. Dessutom presenterar sig förbundets projekt Smart Blue Regions samt Central Baltic programmet i utställningar i Logomo.
Evenemangets webbsidor: http://ec.europa.eu/maritimeaffairs/maritimeday/en/turku-2016

Anmälan till evenemanget har öppnats på adressen: https://scic.ec.europa.eu/fmi/ezreg/EMD2016/registration.

Det finns begränsat med platser, varför det lönar sig att anmäla sig snabbt.

För mera information: specialplanerare Sonja Palhus, tfn 040 534 3865

 

 alatunniste