Ylatunniste2

Reform av yrkesutbildningen

Som en del av det strategiska regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering genomförs en reform av yrkesutbildningen på andra stadiet. Målet för reformen är att förnya utbildningen som en helhet, baserad på kompetens och utgående från kunden och att göra den effektivare. I enlighet med planen för verkställigheten av spetsprogrammen i det strategiska regeringsprogrammet (15.4.2016) revideras verksamhetslagstiftningen om helheten för yrkesutbildningen och avvecklas överlappningar genom att förena de nuvarande lagarna om grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning till en ny lag, där den centrala utgångspunkten är att den är kompetensbaserad och utgår från kunden.

Vidare genomförs en examensreform för yrkesutbildningen samt görs regleringen och administrationen i anslutning till examenssystemet lättare genom att göra examina övergripande och genom att minska antalet examina samt att övergå till ett sätt för att visa kompetens och genomföra bedömningen av kompetens. Kompetensen skulle bevisas genom att man i regel bevisar den i praktiska arbetssituationer. Samtidigt klarläggs processerna i anslutning till individualisering på så sätt att de lämpar sig för alla kundgrupper. Dessutom införs en ny modell för utbildningsavtal, vars mål är att möjliggöra flexibla studievägar för inlärning på arbetsplatsen och att avlägga examen i samband med praktisk verksamhet. Målet är att utforma en redig och konsekvent helhet för olika former av inlärning som sker på arbetsplatsen med hänsyn till den studerande, arbetsgivaren och utbildningsanordnaren. Reformen stöds även genom att inrätta nya arbetslivskommittéer och prognosforum.

Det kommer också nya uppgifter för den yrkesutbildning som styrs och finansieras av utbildningsstyrelsen, vilka påverkar utbudet och styrningen av utbildningen. Fr.o.m. början av år 2018 genomförs den arbetskraftsutbildning som förbereder för en examen och delar av den samt en del av den yrkesutbildning som genomförs som arbetskraftsutbildningen utan att leda till en examen som en del av bassystemet för styrningen och finansieringen av yrkesutbildningen och den administreras av undervisnings- och kulturministeriet.

I enlighet med regeringsprogrammet sammanförs finansieringen och styrningen av yrkesutbildningen till en enhetlig helhet under undervisnings- och kulturministeriet. Finansieringssystemet för yrkesutbildningen reformeras till en enhetlig helhet genom att förena finansieringssystemen för den nuvarande grundläggande yrkesutbildningen, kompletterande yrkesutbildning, läroavtalsutbildningen och utbildningsanstalterna för specialyrken. Den reviderade lagstiftningen träder i kraft från början av år 2018 och reformen är i sin helhet genomförd före utgången av samma år.

I enlighet med regeringsprogrammet genomförs fr.o.m. början av år 2017 en minskning av finansieringsnivån som en del av reformen av yrkesutbildningen. Regeringen har beslutat att minska de allmänna utgifterna för att stabilisera den offentliga ekonomin, och i enlighet med planen för den offentliga ekonomin hänförs en inbesparing på 190 miljoner euro till yrkesutbildningen. Dessutom utgår de tidsbestämda statsbidragen som allokerats för att utöka den inlärning som sker för att utvidga läroavtalsutbildningen och inlärningen på arbetsplatsen fr.o.m. början av år 2018 och det tidsbestämda kompetensprogrammet för unga vuxna och programmet för att förstärka kompetensgrunden för vuxna i slutet av år 2018.

Statsandelsfinansieringen för yrkesutbildningen kommer att vara cirka 215 miljoner mindre år 2015 än den var år 2016. Utöver de ovan nämnda är också anslagsnivån på nedåtgående för den arbetskraftsutbildning som ligger på arbets- och näringsministeriets ansvar.

Totalreformen kan anses vara på samma gång både mycket nödvändig och utmanande. Reformen innehåller ett flertal utmanande element såväl för att genomföra utbildningen i praktiken (bl.a. den inlärning som sker på arbetsplatsen), reformen av examina som för reformen av finansierings- och styrningssystemet.

Styrningen av verksamheten för anordnarna av utbildning görs mera strömlinjeformad. I styrningssystemet betonas resultatmässighet, kvalitet och effektivitet, vilket för sin del påverkar långsiktigheten och prognostiseringen för utbudet av utbildning. Reformen utmanar även för sin del det nuvarande nätet av utbildningsanordnare. För att säkra serviceförmågan och tillgången i fråga om yrkesutbildning startar undervisnings- och kulturministeriet ett strukturutvecklingsprogram för anordnare av yrkesutbildning. Inom ramen för programmet uppmuntras anordnarna av yrkesutbildning till frivillig samgång med beaktande av upprätthållarens neutralitet.

Undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt en uppföljnings- och projektgrupp för att genomföra yrkesutbildningsreformen.

Mera noggrant:

http://www.minedu.fi/osaaminenjakoulutus/ammattikoulutusreformi/index.html

För mer information: utbildningssektionen för landskapets samarbetsgrupp: enhetschef Martti Rantala, NTM -centralen i Egentliga Finland, 029 5022 651 och specialplanerare Esa Högblom, Egentliga Finlands förbund, 040 7760 310

Finansiering till Egentliga Finland för regionala innovationer och experiment

Finansieringen för regionala innovationer och experiment (AIKO) är ett nationellt anslag allokerat för regional utveckling för åren 2016-2018. Statsrådet har beslutat om den regionala fördelningen av AIKO -finansiering för år 2016. Egentliga Finlands förbund fick 273 000 euro i finansiering för förutsedd strukturomvandling samt 558 000 euro i finansiering anvisad för att genomföra ett tillväxtavtal för Åbo stadsregion. Därtill hänfördes 270 000 euro som ska beviljas via Nylands förbund för Den nordliga tillväxtzonen.

Genom AIKO -finansiering stöds projekt utgående från regionen, genom vilka förmågan för landskapets olika delar förstärks för att anpassa sig och svara på omvandlingar i näringsstrukturen. Förnyelsen av näringarna och företagsverksamheten, tillväxten och internationaliseringen samt experiment som främjar både sysselsättning och företagsverksamhet innehar en central roll. Genom finansieringen genomförs till omfattningen små, snabba och nya regionutvecklingsåtgärder med karaktären av experiment. Målet är också att stödja en snabb start för betydande och till dimensionen betydande utvecklingsprocesser.

Målet för tillväxtavtalet för Åbo stadsregion är att förstärka näringslivets tillväxt, internationalisering och konkurrenskraft. Strategiska teman för tillväxtavtalet gäller en utveckling av en internationellt attraktiv innovationsmiljö särskilt för Åbo campus- och vetenskapspark samt för att stödja industrins symbioser, där företagen producerar extravärde för varandra och i bästa fall högförädlade produkter med kommersiell framgång. Även områdets högskolor är med och genomför tillväxtavtalet.

Tillväxtavtalet för Den nordliga tillväxtzonen samlar 13 städer och sex landskapsförbund i ett nätverk som täcker södra Finland från Satakunta via Nyland till Södra Karelen. Målet för avtalet för tillväxtzonen är att sammanlänka olika centralorter till ett arbetsmarknads- och ekonomiområde, som erbjuder företagen internationellt lockande investeringsobjekt. Tillväxtzonen har en ytterst stark internationell dimension med direkta förbindelser med Stockholm, Baltikum och S:t Petersburg. Åbo stad koordinerar nätverket för Den nordliga tillväxtzonen tillsammans med Nylands förbund.

För mer information: specialplanerare Petteri Partanen, tfn 040 7760 630, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

CB-finansiering för 18 nya projekt

Central Baltic -programmet delar ut cirka 20,5 miljoner euro i Europeiska strukturfondspengar för sammanlagt 18 nya projekt.

Projekten, där en involverad från Egentliga Finland är den som huvudsakligen genomför projektet koncentrerar sig bland annat på att utveckla sjöräddningsutbildningen (OnBoard-Med), främjande av turismen och en förlängning av turistsäsongen (St. Olav Waterway) samt för att förbättra servicen i småbåtshamnarna (FamilyPorts). Bland de huvudsakliga genomförarna från Egentliga Finland finns det 5 bland de godkända projektet och 7 delgenomförare. För projekten med huvud- eller delgenomförare från Egentliga Finland har reserverats totalt cirka 7,8 miljoner euro i Europeiska regionutvecklingsmedel.

De godkända projekten utgör en del av den andra ansökningsronden för Central Baltic-programmet, inom vars ram redan tidigare 7 småprojekt har blivit godkända. En lista över alla de godkända projekten finns på Central Baltics www-sidor: http://centralbaltic.eu/content/steering-committee-has-accepted-new-projects

För mer information: Communication Officer Ari Brozinski, tfn 044 257 5716

Ändringspaketet för markanvändnings- och bygglagen för utlåtanden

Markanvändnings- och bygglagen reformeras i enlighet med regeringsprogrammet sålunda att tillståndsprocesserna för planläggning och byggande görs smidigare och normer avvecklas. Beredningen av lagen har styrts av en arbetsgrupp som tillsatts av miljöministeriet och den har fått sitt arbete färdigt och utkastet till regeringens proposition till ändring av markanvändnings- och bygglagen gick på remiss 22.6.2016. Den utsatta tiden för utlåtandena är 31.8.2016. Egentliga Finlands förbunds utlåtande bereds till landskapsstyrelsens sammanträde i augusti.

Ärendena som ska behandlas i lagberedningen:

- En mer omfattande användning av generalplanen som en grund för byggandet.
- Underlättat glesbyggande.
- Underlättad ändring av användningssyftet för fritidsbostäder.
- En ändring av närings-, trafik- och miljöcentralernas roll som rådgivande och en begränsning av besvärsrätten.
- Förkortning av beslutsprocessen.
- En lättare reglering för stora detaljhandelsenheter på centrumområdena.
- Lättare ändringar för kompletteringsbyggande och byggnadernas användningssyfte.
- Smidigare, småskaligt gårdsbyggande och placeringen av anordningar för förnybar energi.

Ändringarna som tangerar landskapsförvaltningen och landskapsplanläggningen gäller regleringen av stora detaljhandelsenheter:

- Definitionen av stora detaljhandelsenheter i 71 a § av markanvändnings- och bygglagen föreslås bli ändrad sålunda att den undre gränsen för en storenhets våningsyta ska höjas från 2 000 kvadratmeter till 4 000 kvadratmeter.
- 71 b § 2 mom. i markbyggnads- och bygglagen föreslås bli ändrad sålunda att maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter i landskapsplanen ska anvisas endast utanför de områden för centrumfunktionerna, vilka anvisats endast i planen. Affärens art/verksamhetsbransch skulle i framtiden inte begränsa placeringen av av affären.
- I 71 c § 1 mom. av markanvändnings- och bygglagen ska man i styrningen av placeringen av stora detaljhandelsenheter avstå från kvalitetsklassificeringen för detaljhandeln. Den primära förläggningsplatsen för en stor detaljhandelsenhet alltjämt ska vara centrumområdet. En stor enhet ska dock kunna placeras på en annan plats, förutsatt att tillgången till handelns service beaktas som en grund för placeringen.

Genom de föreslagna ändringarna av markanvändnings- och bygglagen för regleringen av stora detaljhandelsenheter har då de träder i kraft direkta effekter på bl.a. dimensioneringen av de områden för handeln som ska anvisas i landskapsplanen, definitionen av den undre gränsen för den regionalt betydande stora detaljhandelsenheter samt eventuellt för beredningstidtabellen.

Målet för beredarna av lagen är att ändringarna ska träda i kraft 1.3.2017. Enligt övergångsstadgandena skulle de nya stadgandena beröra de landskapsplaner som ännu inte hade varit offentligt framlagda innan lagen träder i kraft. Om en etapplandskapsplan som nu är under beredning i förbundet i enlighet med det ursprungliga målet framläggs under hösten 2016, ska den beredas och godkännas i enlighet med de stadganden som nu är i kraft.

www.ym.fi/mrlmuutokset


http://www.ym.fi/fi-FI/Maankaytto_ja_rakentaminen/Lainsaadanto_ja_ohjeet/Maankayton_ja_rakentamisen_valmisteilla_oleva_lainsaadanto/Kaavoitusta_ja_rakentamista_sujuvoittava(39728)

För mer information:planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Stöd av projekt för Finlands självständighets hundraårsjubileumsår i landskapet - kan ansökas

Hundraårsjubileumsåret för Finlands självständighet är det mest betydande jubileumsåret för vår generation. Finland fyller 100 år 2017, Egentliga Finlands förbund koordinerar landskapets Finland 100 -programarbete. Statsrådets kansli koordinerar och organiserar förberedelserna inför jubileumsåret på riksnivå. Målet för jubileumsåret är att tillsammans granska det förflutna, det nuvarande och det kommande. Evenemangen ska uppnå projektets innehållsmässiga mål. Året ska genomföras med erfarenheter och upplevelser. Jubileumsåret är avsett för alla finländare och finlandsvänner.

Just nu kan projektunderstöd sökas från landskapets förbund för projekt i Egentliga Finland. Bidrag kan sökas av bl.a. kommunerna, församlingarna, föreningarna, sammanslutningarna, organisationerna. Åbo stad koordinerar programarbetet på Åbo stads område och förbundet på annat håll i Egentliga Finland. Landskapets första ansökningsrond för regionalt bidrag pågår som bäst och utgår 9.9.2016. I början av år 2017 kommer en andra ansökningsomgång att ordnas.

Mer information om Egentliga Finlands ansökningsomgång finns: www.varsinais-suomi.fi/suomi100

För mer information: regionkoordinator Hannele Hartikainen, tfn 040 7202 163.

alatunniste