Ylatunniste2

Den positiva utvecklingen inom byggsektorn bär företagens omsättning i Egentliga Finland

Konjunkturutsikterna för Egentliga Finland inger hopp i utredningarna den senaste tiden. Detta kommer dock ännu inte till synes direkt i företagens omsättning, utan utvecklingen för omsättningen i början av detta år har fortlöpt jämn och stabil.

Konjunkturutvecklingen är dock beroende av branschen. Utvecklingen för byggandet är kraftigt uppåtgående, och servicen har ökat jämnt redan länge. Även utvecklingen inom handeln tycks ha en omsvängning mot slutet av förra året mot ett uppsving. Däremot går utvecklingen för industrins omsättning ännu jämnt nedåt, vilket belastar konjunkturutvecklingen för hela Egentliga Finland. Industriföretagen har i själva verket gått över till att bli serviceproducenter, vilket fördunklar gränserna mellan verksamhetssektorerna.

Industrins betydelse för Egentliga Finlands konjunkturutveckling är dock stor, för räknat i beloppet euro är den alltjämt den mest betydande huvudsektorn i landskapet, även om handeln hela tiden minskar skillnaden. Däremot är den kraftigt ökande byggnationen den minsta av huvudsektorerna i beloppet i euro, och ej heller räcker dess positiva utveckling till för att ensam göra slut på industrins utförsbacke och att för få landskapets totalproduktion att stiga.

Företagens konjunkturutveckling har de senaste åren kraftigt delats upp även regionalt. Saloregionen befinner sig efter kraschen för teknologiindustrin alltjämt i problem, medan åter utvecklingen i Vakka-Suomi har varit starkt på uppåtgående. Den differentierade utvecklingen har blivit en aning långsammare på sistone. Orsakerna till detta är bland annat att produktionen för bilfabriken i Nystad tillfälligt blivit långsammare på grund av att en ny bilmodell tagits i produktion samt de försiktigt hoppingivande konjunkturutsikterna för Saloregionen, vilka tyder på att det värsta redan är förbi.

I Egentliga Finlands förbund följer man med företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Nästa lägesöversikt görs i januari, då utvecklingen för företagens omsättning granskas ända fram till september 2016.

För mer information: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Liikevaihdon suhdannekuvaaja
Kuukausittainen liikevaihto
Liikevaihdon suhdannekuvaaja 2

Liikevaihdon suhdannekuvaaja 3

Planeringen av havsområdena inleds

Lagstiftningen om havsområdena träder i kraft 1.10.2016. Planerna för havsområdena görs upp i tre delar i samarbete mellan åtta landskapsförbund. Egentliga Finlands förbund gör tillsammans med Satakuntaförbundet upp en plan som täcker områdena för Skärgårdshavet och Bottenhavet samt de ekonomiområden som gränsar till dem. Planerna ska göras upp före 31.3.2021. I planeringen av havsområdena ingår ett lagutkast för de framtida landskapens uppgifter.

De tjänstemän som ansvarar för planeringen av havsområdena vid landskapens förbund har bildat en koordineringsgrupp för arbetet. En gemensam koordinator ska anställas för förbunden med projektfinansiering som ska sökas av finansieringsprogrammet för Europeiska havs- och fiskerifondens havspolitik (totalt 45 milj. € för åren 2016-2021). Miljöministeriet bereder finansieringsansökan tillsammans med koordineringsgruppen. Samtidigt söks finansiering för att bygga det dataunderlag som behövs i planeringen av havsområdena.

Central Baltic-projektet Plan4Blue som stöder planeringen av havsområdena fick i juni ett positivt finansieringsbeslut och genomförandet av projektet börjar i början av oktober. Finlands miljöcentral (SYKE) har ansvaret för att leda projektet. Från Finland är Egentliga Finlands och Nylands förbund samt Åbo universitet med som partner. Från Estland är Tartu universitet och Estlands inrikesministerium med. Inom projektet produceras scenarierna som bakgrund till planeringen av sjödistrikten av utvecklingsbilden för havs- och kustområdena och görs analyserna av de sociala och med miljön förknippade effekterna av scenarierna samt granskas möjligheterna och modellerna för att förverkliga dessa scenarier och ur planläggningens aspekt på Skärgårdshavets och Finska vikens område.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056.

Det gemensamma budskapet från Egentliga Finlands landskapsreform är Kimpassa – Allihopa

kimpassa

Social- och landskapsreformen framskrider i Egentliga Finland även via den gemensamma kommunikationen. Kärnbudskapet i landskapsreformen (sote och non-sote tillsammans) är Kimpassa – Allihopa. Det kommer till synes både i logotypen, dokumentunderlagen och på adressen: kimpassa - allihopa.fi för webbsidorna som öppnas de närmaste veckorna. Även kanalerna för de sociala medierna byggs för reformen. Som hashtag fungerar #kimpassa2019 och #allihopa2019

- Genom det gemensamma visuella uttrycket och kommunikationen skapar vi en landskapsreform som har Egentliga Finlands utseende och karaktär – på finska och svenska. Det är viktigt att arbetet utförs av allihopa, eftersom vi i framtiden kommer att vara en del av samma nya landskap. Vi vill tala om sakerna på ett redigt, människonära sätt och berätta om just det som sker på området, berättar sammankallaren av kommunikationsgruppen Jessica Ålgars-Åkerholm från Egentliga Finlands förbund.

Kommunikationen planeras i landskapets kommunikationsgrupp med representanter från NTM -centralen, TE-byrån, Regionförvaltningsverket, Räddningsväsendet samt kommunikationen för social- och hälsovårdssektorn (kommunikationen för Åbo stads välfärdssektor). Även kommunerna är med i arbetet.

Reformens färgvärld är marinblått. Social- och hälsovårdsreformen skiljer sig från helheten genom sin egen färg, pink. Det visuella uttrycket för landskapsreformen har planerats av förbundets grafiska planerare Antti Vaalikivi.

För mer information: kommunikationsansvariga Jessica Ålgars-Åkerholm, tfn 040 775 5781

Egentliga Finlands förbund med på Åbo Bokmässa

Egentliga Finlands förbund är som traditionellt med på Åbo Bokmässa. Förbundets avdelning finns i B-hallen (avdelning B1). På avdelningen presenteras förbundets verksamhet för mässbesökarna och landskapet görs känt. Författarintervjuerna är nytt program på mässavdelningen på lördag och söndag. Förbundet får författare från Egentliga Finland att intervjua samt landskapsdirektören för Satakunta Pertti Rajala, som är känd som en förespråkare för klarspråk. I intervjuerna får man lära känna Jussi Vares identitet och hurdan vägen är för en naturbild att bli en bok.

På mässavdelningen presenteras böcker av förbundet och andra utgivare i Egentliga Finland, liksom färska lokalhistoriska böcker. Böckerna är både på finska och svenska. Man kan beställa t.ex. Den nya lokalhistorien om Dalsbruk, som utsetts till årets by i Egentliga Finland. Dessutom hoppas förbundet att mässbesökarna ska delta i en tävling och avslöja sitt eget favoritställe i Egentliga Finland genom att pricka ut den på mässavdelningens karta.

Programmet på mässavdelningen

lö 1.10.
kl. 13.00 Karo Hämäläinen, Yksin -Romaani Paavo Nurmesta
kl. 13.00 Nina Repo, Kompleksi – elämän kiemuroista
ḱl. 14.00 Reijo Mäki, Hot Dog – illainen varsinaissuomalainen mies on Jussi Vares?

sö 2.10.
kl. 12.00 Jorma Tenovuo, Utön linnut – valokuvista kirjaksi
Jorma Tenovuo anträffbar för allmänheten på mässavdelningen kl. 12-14
kl. 15.00 Pertti Rajala, Virkamies ja selkokieli

För mer information: avdelningssekreterare Katri Rosenberg, tfn 0400 251 771

 alatunniste