Ylatunniste2
 Egentliga Finland för med sig ljus för hela Finland

Beställningarna för bilfabriken Valmet Automotive i Nystad och Meyer-varvet i Åbo för med sig positiva utmaningar för regionen, tack vare den kraftiga efterfrågan på arbetskraft. Antalet anställda hos bilfabriken i Nystad ökar nästa år med 1 100 personer till 2 600 personer. Extra arbetskraft rekryteras i fyra omgångar under året 2016-2017. Rekryteringen riktar sig vidsträckt till hela Finland. Arbetskraft behövs till svetsverkstaden, målarverkstaden, monteringen och logistiken.

Orderstocken för Meyer-varvet i Åbo sträcker sig ända till år 2024 och dess värde har stigit till cirka 4 miljarder euro. Varvets beställningar sysselsätter inom hela nätverket 7 000 personer och behovet av arbetskraft kommer till och med att fördubblas fram till år 2020. Underleverantörsnätet har också direkt export till Europa och Asien.

En del av de rekryterade utbildas i företagen direkt för sina uppgifter, men man måste också satsa på tillgången på kunnig arbetskraft. I Egentliga Finland siktar man till en skräddarsydd service för förmedlingen av arbetskraft. Ett projekt för att effektivera arbetsförmedlingen för marin- och bilindustrin har startats som en del av tillväxtföretagens tillväxtprogram. NTM -centralen och arbetskraftsförvaltningen satsar på behoven av tilläggsutbildning och arbetar för att söka arbetskraft riksomfattande. Åbo stad har inlett ett täckande beredningsarbete för att förnya utbildningen. Det strategiska målet för Egentliga Finland är att förstärka högskolesamarbetet i landskapet för det tekniska området.

Utbudet av arbetskraft måste förstärkas genom att utveckla arbetskraftens rörlighet. Då sysselsättningsläget för landskapets regioner är mycket olika sporrar det till att skapa ett enhetligt pendlingsområde. Samtidigt som Åbovarvet och bilfabriken i Nystad behöver arbetskraft, har Salo alltjämt ett betydande underskott på arbetsplatser. Till en början svarar den fungerande busstrafiken bäst på den regionöverskridande arbetsresetrafikens behov, men på längre sikt ökar betydelsen av trafiken på räls. Målet att elektrifiera Nystads -järnväg går upp i spetsen, när man avväger hur persontrafiken och godstrafiken ska löpa smidigt mellan Åboregionen och Nystad. Elektrifieringen av banan ansluter sig starkt till planeringen av entimmes-tåget, som medför att säkerheten för Åbo bangård ska lösas.

Rekryteringen görs även utanför landskapets och Finlands gränser, och därför måste kommunerna i Egentliga Finland kunna svara för ett tillräckligt och mångsidigt utbud av bostäder. I kommunerna måste man satsa på att göra det lockande att bo och leva och på utbudet av hyresbostäder.

För mer information: landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

Utvecklas skärgårdstrafiken med avgifter för att utnyttja förbindelsebåttrafiken?

Kommunikationsministeriet (KM) bereder tillsammans med Trafikverket, Trafi och NTM -centralen i Egentliga Finland ett experiment för att utveckla skärgårdens trafikservice i Skärgårdshavet och på Finska viken. Experimentet är en del av regeringens spetsprojekt, där man bygger upp en tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet. KM meddelar att målet för experimentet är att utveckla en lösning för skärgårdens trafikservice, med vilken trafiken och transporterna kan tryggas för skärgårdens fast bosatta invånare, företagen, deltidsboende invånare och turister.

KM har skickat ut två förordningar på remiss för utlåtande, där man definierar när förbindelsebåttrafiken är avgiftsbelagd. Enligt utkasten till förordning ska en rimlig avgift uppbäras av alla resenärer. Avgifterna ska träda i kraft 1.4.2017 för tiden för experimentet och trafiken ska vara avgiftsbelagd ända till utgången av år 2018. Enligt KM:s motiveringar är avgifterna en nödvändig förutsättning för en trafik på marknadens villkor och utvecklandet av företagsamhet av nytt slag inom skärgårdsområdet.

Förbindelsebåttrafiken utnyttjas i dag av cirka 500 skärgårdsinvånare. Skärgårdens förbindelsebåttrafik orsakar årligen kostnader för 17,5 miljoner euro. Skärgårdens förbindelsebåttrafik är antingen i sin helhet upphandlad av staten eller så beviljar staten stöd för att sköta trafiken. Förbindelsebåttrafiken är i detta nu avgiftsfri för alla användare. Enligt KM har det inte på grund av det här kunnat utvecklas nya trafiktjänster på marknadens villkor. Genom avgifterna uppskattas statens kostnader sjunka med cirka 4 miljoner euro.

Ministeriet kom i föregående utvecklingsarbete för skärgårdstrafiken till ett helt motsatt resultat. Då konstaterades användaravgifternas betydelse vara obetydliga för att täcka kostnaderna. Man fruktade för att inkomsterna ska försvinna i de administrativa kostnader som uppkommer för insamlandet. I funderingarna den tiden var de fast bosatta invånarna befriade från avgifter.

I motiveringarna i utkastet till förordning konstateras det att förbindelsebåttrafiken försämrar möjligheterna att utveckla trafikservice på marknadens villkor. Likaså uppskattas det att skärgårdens attraktion för turismen är så stor, att det inte har någon verkan att den avgiftsbeläggs. Om effekterna för turismen kan man även vara av helt motsatt åsikt. Bl.a. i det föregående utvecklingsarbetet för skärgårdstrafiken konstaterades det att avgifterna gör det besvärligare att utveckla turismen.

Det är skäl att undersöka användaravgifterna i alla trafiktjänster som ett alternativ. I utkastet till förordning föreslås det att avgiften ska vara högst en avgift, som motsvarar den avgift som brukas för den tillgängliga kollektivtrafiken på området, eller en rimlig därmed jämförbar avgift. Taxan enligt författningsutkastets avgiftstabell vållar de flesta småföretag, som utövar näring i skärgården oskäliga extra kostnader, och hela företagsverksamheten kan upphöra om sådana ska klaras av. Till exempel för ett lantbruksföretag, som behöver regelbundna djur-, foder- och mjölktransporter, ökar kostnaderna med tiotusentals euro på årsnivå.

Enligt utkastet till förordning kan skärgårdskommunerna bevilja bidrag till fast bosatta invånare, om de anser det vara nödvändigt. I en tid av knapp kommunekonomi, kan vi gissa oss till kommunernas vilja till detta redan i förväg. KM:s mål är att skapa ett underlag för en trafik på marknadens villkor, där även privata aktörer kan delta på samma startstreck som den trafik som upphandlas med allmänna medel, vilket är motiverat. Visserligen är marknaden för skärgårdstrafiken ytterst liten t.o.m. under sommarsäsongen. Överskrids den kritiska massan för att en kommersiell marknad då kan uppstå? Det är svårt att tro att de mål för marknadens villkor som finns i utkastet till förordningen kan uppnås. Priset för avgiftsreformen är synnerligen högt, om den tar kål på företagsamheten i skärgården och är till olägenhet för turismen.
Skärgårdens trafikservice kräver att förnyas. Det enda förslaget i reformarbetet förefaller nu vara att återinföra avgifterna. Man kunde visst även nalkas frågan med större ambitioner. Till exempel genom att konkretisera digitaliseringens möjligheter eller föra fram nya upphandlingsprocedurer för upphandling av trafiken.

Ministeriet begär utlåtande om utkastet till förordning före 16.12.2016. Landskapsstyrelsen lämnar sitt officiella utlåtande vid decembermötet. Det är skäl att utveckla skärgårdens trafiktjänster tillsammans med användarna, producenterna av servicen och övriga intressentgrupper med koppling till skärgårdens trafikservice. Under de kommande veckorna är det skäl för var och en av intressentgrupperna att i grunden föra fram konsekvenserna av utkastet till förordning ur alla synvinklar. Ett godkännande av utkastet till förordning innebär synnerligen stora negativa konsekvenser för våra skärgårdsinvånare och näringsidkare.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Partnerskapsbarometern ger partnerskapsvisionen i landskapsstrategin starkt stöd

Med partnerskapsbarometern granskas utvecklingen för Egentliga Finland i skenet av landskapsstrategin. Barometerenkätens resultat ger ett starkt stöd för att utveckla landskapet genom partnerskap, för 82 % av dem som svarat på förfrågan var av samma åsikt som strategins vision ”Egentliga Finlands framtid byggs med samarbete och partnerskap”.

Stödet för partnerskapstänket har klart ökat, för efter godkännandet av landskapsstrategin år 2014 förenade sig endast 68 % av dem som svarade med visionssatsen. Även om utvecklandet av landskapet med samarbete och partnerskap får beröm, efterlyste man i svaren mera konkreta resultat och många kritiserade hur samarbetet mellan kommunerna fungerar och alltför mycket Åbo-centralisering.

Av dem som besvarade enkäten ansåg 75 % landskapsstrategins primära åtgärd, ett partnerskapsforum, vara ett fungerande sätt att utveckla landskapet. Över hälften av dem som svarade uppskattade även att det har uppkommit nya idéer och samarbetsnätverk för att utveckla landskapet vid partnerskapsträffarna. Endast var fjärde av dem som svarade uppskattade att den regionala informationsservicen Lounaistieto.fi har etablerat sin ställning som en informationsservice på landskapsnivå, men många såg en betydande potential i servicen.

Partnerskapsbarometern är en årligen återkommande enkät på nätet, vilken för tredje gången genomfördes i oktober 2016. Förfrågan sändes ut till sammanlagt inemot 700 aktörer i Egentliga Finland, och den besvarades av 188 personer (27 %). Noggrannare resultat av partnerskapsbarometern publiceras vid årsskiftet.

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

kumppanuus

Databasen för Central Baltic -programmets projekt

Databasen som presenterar Central Baltic -programmets projekt publicerades i augusti 2016. Databasen innehåller basuppgifterna för de pågående projekten, såsom längd, budget samt beskrivning och därtill en lista över parametrarna samt mediesynligheten. I databasen kan man dessutom granska bland annat hur finansieringen är fördelad samt studera hur partnerna är lokaliserade per land. Uppgifterna följer till största delen automatiskt det elektroniska system som programmet använder. Databasen utvecklas under år 2017, varvid funktionaliteten förbättras och sådana funktioner utökas för vilka man har upptäckt att det finns behov.

För mer information: Communication Manager Ari Brozinski, tfn 044 257 5716

Åboregionens evenemangsuppgifter öppnade att utnyttjas av alla

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad publicerade i oktober ett öppet evenemangsgränssnitt Linked Events. Det har utvecklats för en effektiv och uppdaterad förmedling av förmedling om evenemang i Egentliga Finland.

Med hjälp av gränssnittet kan information om evenemangen till exempel delas i mobiltillämpningar och nättjänster i en tekniskt enhetlig form, vilket avsevärt förbättrar uppgifternas användbarhet och säkerställer att uppgifterna är aktuella. Gränssnittet är helt öppet, dvs. det är möjligt att utnyttja informationen till exempel för att utveckla affärsverksamheten.

I detta nu erbjuder gränssnittet uppgifterna i Åboregionens evenemangskalender. Avsikten är att i fortsättningen samla in, vid sidan av kommunerna, från en så omfattande grupp aktörer som möjligt, såsom av föreningarna, turismaktörerna, församlingarna och högskolorna. Målet är att skapa en enhetlig och aktuell informationskälla för evenemang och som täcker hela Egentliga Finland och därigenom förstärka synligheten för evenemangen samt göra det lättare att få information.

Åbo är den andra av städerna i Finland vars evenemangsuppgifter erbjuds via ett gränssnitt uppdaterat och öppet. Öppnandet av gränssnittet har genomförts som delen 6 Aika av spetsprojektet Öppen data och gränssnitt, där även Egentliga Finlands förbund är med.

För mer information: projektplanerare Esa Halsti, tfn 040 728 1621

Förnyande av målen för de riksomfattande målen för områdenas användning

Miljöministeriet bereder en reform av de riksomfattande målen för områdenas användning (VAT). Målet är att statsrådet beslutar om de förnyade målen på våren 2017. De gällande målen grundar sig på det beslut som fattats 30.11.2000 och delvis reviderats 13.11.2008.

Målen förnyas för att de så väl som möjligt och bättre än tidigare ska motsvara de riksomfattande målen för områdenas användning. Utgångspunkterna för beredningen är resultaten av bedömningen hur markanvändnings- och bygglagen fungerar samt linjerna i regeringsprogrammet. Enligt dem ska målen vara mer konkreta än i dag och mer avgränsat än i dag de centrala riksomfattande synpunkterna.

Lantbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen har tillsatt en samarbetsgrupp för att förnya de riksomfattande målen för områdenas användning. Arbetsgruppens mandattid är 17.3.2016 – 28.2.2017 och ministerierna, landskapens förbund, Finlands Kommunförbund och NTM -centralerna är representerade i den. Ordförande för samarbetsgruppen är riksdagsledamot Timo Korhonen.

Reformen görs i samarbete och växelverkan med intressentgrupperna. Till beredningen hänför sig utarbetandet av en miljöbedömning samt en miljöbeskrivning. Myndigheterna och allmänheten har möjlighet att föra fram åsikter och synpunkter i olika skeden av beredningen.

31.10.2016 ordnades ett tillfälle för intressentgrupperna med en omfattande inbjuden sakkunniggrupp att diskutera och kommentera VAT -utkasten hittills, vilka är totalt 21 st. Utkasten har strukturerats under fyra temahelheter:

1. Fungerande samhällen och en hållbar trafik
2. En sund och trygg livsmiljö
3. Effektiva riksomfattande trafikförbindelser
4. En funktionssäker energiförsörjning

De huvudsakliga aspekter som kom fram i diskussionerna var – delvis i enlighet med beredningens utgångspunkter – riksomfattande utkast till målen, dimensionen för områdesanvändbarheten samt förhållandet till speciallagstiftningen (uppnås målet redan utan överlappande VAT -notering). En del av utkasten betraktades även som alltför triviala, som allmänna principer för en bra planering.

Det är sannolikt att antalet mål under beredningens gång kommer att minska. Detta blev klart i de utmaningar som arbetsgruppens ordförande förde fram för de närvarande. Det är önskvärt att målen inte samtidigt avrundas och förlorar den konkretism som man har sökt som utgångspunkt i denna process.

Efter tillställningen öppnade miljöministeriet en webropol -förfrågan, som på grund av de tidtabellsmål, som regeringen utsatt, var öppen endast två veckor fram till 11.11.2016. För utlåtanden kommer målen under februari 2017.

Beredningsmaterialet: www.ym.fi/vat-uudistus

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 alatunniste