Ylatunniste2
 

Egentliga Finlands förbund, projektet Smart Blue Regions och Åbo stad arrangerar Egentliga Finlands Havsdag 1.2.2017

Frågorna förknippade med havet och ”blå tillväxt” är kärnfrågor med hänsyn till vår regions livskraft och framtid. Den outnyttjade potentialen i haven och kusterna skapar möjligheter att skapa nya arbetsplatser och främja tillväxten. På grund härav är det av yttersta vikt att alla som arbetar med våra maritima verksamheter har en gemensam syn och ett gemensamt viljetillstånd, när man även detta år, både på nationell och Europeiska unionens nivå, är i färd med att utveckla riktlinjerna för prioriterade verksamheter för de kommande åren.

Åbo stad och Egentliga Finlands förbund samt Smart Blue Regions-projektet ordnar onsdagen 1.2.2017 i Åbo en sammankomst med målet att uppdatera den gemensamma lägesbilden, intensifiera samarbetet mellan vårt landskaps aktörer samt låta startskottet gå för det konkreta beredningsarbetet på expertnivå.

Målet för sammankomsten är för sin del att även ge ett underlag för det riksomfattande havspolitiska evenemang, som man har planerat att ska arrangeras i Åbo i maj 2017, i samarbete med Statsrådets kansli.

Diskussionen vid sammankomsten inled av specialsakkunnige Jussi Soramäki från Statsrådets kansli. Ämnet för inledningen är frågor, som hänför sig till beredningen av den nationella integrerade havspolitiken. Soramäki fungerar också som sekreterare för den av Statsrådet nyligen tillsatta styrningsgruppen för Östersjö- och den integrerade havspolitiken. Ordförande för styrningsgruppen är statsministerns statssekreterare Paula Lehtomäki.

Vid tillfället hör man uppfattningarna av regionens centrala aktörer om utvecklingen av samarbetet och för diskussioner om temat. Målet för sammankomsten är att sätta ut stegmärkena för samarbetet för regionens samarbete och påverkan med hänsyn till de aktuella maritima frågorna.

På eftermiddagen ordnar Smart Blue Regions -projektet en separat workshop, riktad till sakkunniga, där diskussionen fortsätter speciellt kring vattenkompetens, marinindustrin och ”den blå kemin”.

Under beredning som bäst befinner sig både de kommande riktlinjerna för den nationella integrerade havspolitiken, uppdateringen av regeringens Östersjörapport, havs- och fiskerihushållningsfondens kommande finansieringsansökningar och beredningen av verksamhetsplanen för Europeiska unionens Blue Growth Agenda. Ett gemensamt mål för havsdagen är att verka till att Åbos och Egentliga Finlands förbunds röst samt de för regionen livsviktiga frågorna blir hörda då framtidens havspolitik utformas.

Sammankomsten ordnas i Scandic Julias Å-sal onsdagen 1.2.2917 kl. 9.30- 16.00.

För mer information: Chefen för internationella ärenden Sonja Palhus, tfn 040 5343 865

Företagens omsättning har svängt om i tillväxt

Konjunkturutsikterna för företagen i Egentliga Finland har de senaste tiderna varit positiva. Den positiva atmosfären kommer till synes även i utvecklingen för omsättningen, för enligt förhandsstatistikerna har omsättningen svängt om i en klar tillväxt under år 2016.

Den positiva utvecklingen för omsättningen har de senaste åren burits upp att en positiv konjunkturutveckling för servicen och i synnerhet byggverksamheten, men även handelssektorn har svängt om i en försiktig tillväxt. Däremot syns ännu inte någon tydlig omsvängning i konjunkturutvecklingen för industrin, även om den länge pågående nedgången för omsättningen de facto har avstannat. Omsättningen för företagen i Vakka-Suomi har sjunkit mycket på grund av en tillfälligt långsammare produktion för bilfabriken i Nystad under år 2016. I de andra regionerna har utvecklingen för omsättningen framskridit i samma takt som landskapets utveckling.

För mer information: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

kuva1

kuva2

kuva3

 

Egentliga Finlands vägkarta för cirkulationsekonomi publiceras för arbete i intressentgrupper – Vägkartan sätter ut stegmärkena för ett landskap baserat på cirkulationsekonomi

Hos Egentliga Finlands förbund, i samarbete med Åbo stad och Sitra, har man utarbetat en vägkarta, som sammanställer kompetensen, styrkorna samt de åtgärder som krävs för ett framtida landskap med cirkulationsekonomi.

Resurser och naturtillgångar utnyttjas inom cirkulationsekonomin smart så att det värde de innehåller kvarstår eller t.o.m. ökas. Då naturtillgångarna kontinuerligt sinar är en övergång till cirkulationsekonomi en nödvändighet, men samtidigt möjliggör cirkulationshushållningen i Finland enligt Sitra ett värdetillskott på minst tre miljarder. Det är i själva verket viktigt att identifiera områdets existerande potentialer, såväl naturresurser, kompetens, service som industriella sidoströmmar. Man kan dock stiga till att vara ett spetslandskap för cirkulationsekonomi endast om man på alla verksamhetsområden lär sig att se på de tjänster och verksamheter som produceras på ett nytt sätt med beaktande av hela produktionslinjen.

Den största värdepotentialen hos cirkulationsekonomin finns i en planering av nytt slag, där det med mindre naturresurser kan skapas produkter och tjänster som motsvarar behoven. Näringspolitiskt är det i cirkulationsekonomin fråga också om städernas och kommunernas attraktivitet i företagens ögon. För att starka exportprodukter som stöder sig på cirkulationsekonomin behövs det möjligheter till pilotverksamheter, som tillhandahålls av kommunerna, med vilkas hjälp företagen kommer åt att testa sina produkter. Kommunerna ska fungera som aktiva möjliggörare för nya innovationer som stöder sig på cirkulationsekonomi bland annat genom att öppna data samt göra smarta upphandlingar som främjar innovativitet.

Tyngdpunktsindelningen cirkulationsekonomins vägkarta för landskapet följer indelningen för Sitras riksomfattande vägkarta. Tyngdpunkterna för Egentliga Finlands vägkarta utgörs av ett hållbart matsystem, tekniska återvinningar samt trafik och logistik. Alla tyngdpunkter genomskärs av service, offentliga upphandlingar samt kemisk kompetens.

Arbetet på vägkartan fortsätter under vintern och våren genom att man kallar samman centrala intressentgrupper till träffar kring enskilda teman. Genom arbetet med intressentgrupper preciseras målen och åtgärderna och därigenom har allt fler aktörer en möjlighet att ta sig en starkare roll inom det regionala arbetet för cirkulationsekonomi.

Samtidigt med vägkartan publiceras sajten Kiertotalouden Varsinais-Suomi (Cirkulationsekonomins Egentliga Finland) på adressen www.kiertotaloudenvarsinaissuomi.fi. På sidorna finns samlat innovativa företagsexempel och kommunåtgärder vilka förverkligar landskapets cirkulationsekonomi. Man hoppas att aktörerna aktivt ska ta kontakt med sådana åtgärder som de hoppas ska få synlighet på sajten.

För mer information: sektorschef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

 alatunniste