Ylatunniste2
Skärgårdens förbindelsebåttrafik ordnad och finansierad av staten även i fortsättningen


Kommunikationsministeriet (KM) informerade 13.2.2017 att experimentet med att utveckla skärgårdsområdenas trafik i Skärgårdshavet och Finska viken inte inleds. De avgifter för att utnyttja förbindelsebåttrafiken, vilka planerats i samband med experimentet, förblir således orealiserade. För skärgårdens invånare, företagare och turism var nyheten utmärkt. För aktörerna i Egentliga Finland var motståndet mot avgiftsexperimentet entydigt negativt. Bl.a. landskapsstyrelsen uttalade sig kraftigt emot avgiftsexperimentet. Lagförslagets planerade transportavgifter var inte skäliga och de hade äventyrat utvecklingen för skärgården samt invånarnas normala liv och leverne.

Trafik- och kommunikationsminister Anne Berner konstaterade i samma sammanhang att ansvaret för att utveckla skärgårdens trafikservice genom landskapsreformen från början av år 2019 övergår till landskapen. I statens budget för detta år har reserverats ett anslag på 18,3 milj. euro, med vilket trafiken med förbindelsebåtarna och bl.a. underhåll och reparation av bryggorna ska täckas. Anslaget allokeras till Egentliga Finland, Nyland och Kymmenedalen. Av anslaget för skärgårdstrafiken hänförs detta år c. 90 % eller c. 16,5 milj, till Egentliga Finland.

Hos KM har förra veckan beretts ett förslag till ändring av lagen för skärgårdsutvecklingen, där skärgårdstrafiken (förbindelsebåttrafiken) helt och hållet övergår för att skötas av landskapen genom en gemensam täckning. Då skulle skärgårdstrafiken vara en interkommunal uppgift för landskapet att organisera, för vilken dock inte anvisas en särskild finansiering. Landskapets finansiering med allmän täckning består av de allmänna kriterierna för finansiering, vilka har antecknats i utkastet till en lag för landskapens finansiering. I lagutkastet, som är daterat 22.12.2016, har kriterierna för finansieringen av social- och hälsovården bestämts. I dessa finns skärgården med som ett kriterium. Kriterierna för landskapens övriga uppgifter har man ännu inte beslutat om.

Skärgårdsdelegationen (SANK) har bett om ett ställningstagande av Egentliga Finlands landskapsstyrelse till KM:s förslag om att helt och hållet flytta över skärgårdstrafiken till att skötas av landskapen med allmän teckning.

Fråń Egentliga Finlands synpunkt sett ska skärgårdstrafiken, som en uppgift över kommungränserna, absolut även i framtiden vara finansierad och organiserad av staten. I andra hand, om skärgårdstrafiken genom lag bestäms som en uppgift för landskapet, ska en separat finansiering ordnas för verksamheten. Finansieringen ska anvisas antingen genom att ändra kriterierna för hur helhetsfinansieringen bestäms, genom att ändra eller öronmärka en särskild finansiering för denna verksamhet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Positiv strukturomvandling förstärker sysselsättningen

I Egentliga Finland pågår en stark positiv strukturomvandling. För bl.a. Åbovarvet, underleverantörerna inom havsklustret, bilfabriken i Nystad samt för service och byggsektorn behövs det under de kommande åren tusentals nya arbetstagare. Samtidigt är den hälsovårdsteknologiska produktionen stadd i en häftig tillväxt. Arbetslösheten i landskapet har varit på nedåtgående redan i ett års tid och nu har även den ökade långtidsarbetslösheten stannat upp. Hos Egentliga Finlands NTM -central uppskattar man att det riksomfattande sysselsättningsmålet på 72 % uppnås redan nästa år.

I arbetsgruppen för en positiv strukturomvandling som inrättades för att påskynda den ekonomiska utvecklingen, har man kartlagt utvecklingsåtgärder, med vilka flaskhalsarna sim ansluter sig till tillgången på arbetskraft löses. Avlägsnandet av hinder för handeln utgår från att utbildningen och kompetens ska förstärkas. Utbildningspaket för Åbo stad och högskolorna i Egentliga Finland samt de tekniska partnerskapsuniversiteten främjas på området i samråd. För att höja den tekniska utbildningens volym och kvalitet till den nivå som förutsätts av industrin förutsätts det satsningar på utbildningen på alla stadier. Den utredningsperson som tillsattes av undervisnings- och kulturministeriet bedömer den positiva strukturomvandlingens utbildningsbehov och överlämnar sin utredning till ministeriet före 21.4.2017.

För att stödja tillgången på arbetskraft, ska även nivån hos den yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen höjas, och speciellt tryggas finansieringen för övergångstiden i reformen av yrkesutbildningen. Verksamhetsförutsättningarna för industriläroanstalterna ska säkerställas då man beslutar om tillstånden för att ordna yrkesutbildning. För att företagens rekrytering ska lyckas förutsätts en genomgång av arbetskraftsreserven och en kartläggning av de arbetssökandes kompetens. TE-byrån behöver tilläggsresursering och par av händer för att svara på utmaningen. På området måste man kunna ha pilotexperiment för att uppmuntra till att ta emot arbete och demontera flitfällorna.

Genom att stödja trafikarrangemangen kan man sätta fart på regionens positiva tillväxt inom ekonomin och förbättra förutsättningarna för trafiken. Åtgärder för att utveckla trafiken är bl.a. att förverkliga trafiken för arbetsresorna mellan Åbo och Nystad, att förbättra trafikförbindelserna för bilfabriken och varvet, att starta utvecklingsprojekt för betydande förbindelser för näringslivet och att utveckla Nystadsbanan.

Man måste mata regionens industriella sug genom ett flexibelt beslutsfattande som reagerar. Näringsminister Mika Lintilä gästade förra onsdagen Åbo och blev förvissad om farten hos området. Ministern berättade att man i arbets- och näringsministeriet redan börjat utreda områdets behov. Landets regering fattar i slutet av april i budgetrian i halvtid beslut som stöder sysselsättningen. För att stödja den positiva strukturomvandlingen och genomföra utvecklingsåtgärderna behövs det beslut om separat finansiering för Egentliga Finland. Till regeringen har man fört fram att man skulle svara på den kraftiga efterfrågan på arbetskraft genom att bilda ett försöksområde i Egentliga Finland för att höja sysselsättningsgraden. Målet är att förstärka sysselsättningen för hela Finland och skapa lösningar som kan kopieras på riksnivå för att höja sysselsättningsgraden.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Sysselsättningsgraden för Egentliga Finland ökar snabbt

I samhällsdebatten på sistone har den stora betydelsen av sysselsättningsgraden för nationalekonomin blivit framhävd. En låg sysselsättningsgrad kommer till synes i en svag utveckling för nationalekonomin, vilket vidare eroderat finansieringsunderlaget för den offentliga ekonomin.

Ur synvinkeln för sysselsättningsgradens utveckling ser situationen för Egentliga Finland ljus ut, för landskapets sysselsättningsgrad har svängt om i en snabb tillväxt under det senaste året. Under det sista kvartalet av år 2016 var sysselsättningsgraden 67,7 %, vilket är nästan tre procentenheter högre än i vågdalen ett år tidigare. Utvecklingstrenden för sysselsättningsgraden har gått upp till samma nivå som genomsnittet för landet, och Egentliga Finlands sysselsättningsgrad håller de facto på att tillsammans med landskapen Nyland och Österbotten på att stiga tillbaka till tätgruppen i landet.

Hos förbundet följer man med utvecklingen för landets sysselsättningsgrad fyra gånger om året. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftsundersökning, där man kartlägger invånarnas sysselsättningssituation med hjälp av regelbundna telefonintervjuer.

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Tyollisyysasteen kehitys1

 

Tyollisyysasteen kehitys2

 

Förstärkning söks för regionalt energi- och klimatarbete

I november 2016 publicerades den nationella energi- och klimatstrategin fram till år 2030. Där dras konkreta riktlinjer upp för åtgärder och mål, med vilka Finland ska uppnå energi- och klimatmålen fram till år 2030, vilka avtalats i Sipiläs regeringsprogram och inom EU. I EU ska utsläppen minska åtminstone med 40 m% fram till år 2030. I Finland ska utsläppen utanför utsläppshandeln, dvs. För den sektor som bär bördan (trafik, separat uppvärmning, lantbruk) med 39 % fram till år 2030 i jämförelse med år 2005.

Egentliga Finland har redan tidigare som mål ställt att gå mot kolneutralitet. Föregångare i detta arbete har varit bland annat Kolneutrala kommuner samt Åbo stad, vars mål är att vara kolneutralt år 2040. Valonia sammanställer som bäst en lägesöversikt om hur landskapets klimat- och energistrategi 2020 (Luotsi) genomförs, utifrån vilken man kan skapa sig en uppfattning om de kommande åtgärderna. Behovet av en översikt har stigit fram som en del av processen för etapplandskapsplanen för naturvärden och -resurser och den är sammanlänkad med förverkligandet av den nyligen publicerade vägkartan för cirkulationsekonomi.

Under Valonias ledning sammankallas en samarbetsgrupp med representanter för de centrala involverade och aktörerna på området för att förstärka och samla det regionala energi- och klimatarbetet. Man planerar också projekt, vilkas syfte är att främja verkställigheten av det nationella arbetet med att behärska och anpassa klimatförändringen i Egentliga Finland. Målet är bland annat att skapa förutsättningar för lösningar med en renare teknologi och klimathållbara produktions- och konsumtionsval.

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

På Åbomässan i augusti berättas det för folket om social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Egentliga Finlands sote (social- och hälsovårds-) och landskapsreform deltar i Åbomässan 24.–27.8.2017 med en gemensam stor avdelning i C-hallen. Temat för avdelningen är Kimpassa – Allihopa 2019.

- Vi vill träffa medborgarna, diskutera reformen och svara på frågor som människorna funderar på. Vid stora reformer är det viktigt att öppet berätta om sakerna och deras beredning, träffa människorna ansikte mot ansikte och kommunicera redigt och fräscht visuellt, berättar Egentliga Finlands förbunds kommunikationschef Jessica Ålgars-Åkerholm.

Synligheten på mässan är en gemensam satsning av alla organisationer som är med i social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen för Egentliga Finland. Personer som representerar olika involverade håller jour på avdelningen, även kommunerna är med.

Man lockar folk till avdelningen bland annat genom en lätt men lärorik tävling och ett fint huvudpris. Sakkunniga från de olika organisationerna diskuterar också om sote- och landskapsreformen i en paneldebatt på den stora mässestraden.

Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen berör ungefär 23 000 personer i Egentliga Finland, av dem arbetar största delen i uppgifter inom social- och hälsovården. Hela den offentliga social- och hälsovården förnyas; ansvaret för att ordna servicen övergår från kommunerna till landskapen 1.1.2019. Till de nya landskapen övergår uppgifter från kommunerna, sjukvårdsdistrikten, räddningsväsendet, NTM -centralerna, TE-byråerna, regionförvaltningsverken och landskapens förbund. De första landskapsvalen ordnas i januari 2018.

För mer information: kommunikationschef Ålgars-Åkerholm, Egentliga Finlands förbund, tfn 040 7755 781

 alatunniste