Ylatunniste2

Tilläggsbudgeten med betydande stöd för Egentliga Finland

Det förslag till den första tilläggsbudgeten, som landets regering presenterade på fredagen, innehöll ett betydande belopp i stöd för Egentliga Finlands positiva strukturomvandling. Regeringens proposition motsvarar helt vår regions mål i statens riktning med undantag för att den tekniska högskoleutbildningen ska utvidgas på det sätt som vi framfört. Nedan de anslagsframställningar som hänför sig specifikt till vårt landskap i en förteckning.

- Genomförandet av tillväxtpilotprojekt som stöder verkställigheten för en reform av yrkesutbildningen (2 milj. euro).
- Förstärkande av yrkeshögskoleutbildningen åren 2017–2019 (4 milj. euro).
- Skapandet av en gemensam plattform för teknisk högskoleutbildning och forskning (2 milj. euro) och utvecklandet av en handlingsmodell i samarbete med universiteten för det tekniska området i Finland (12 milj. euro åren 2017–21).
- Tilläggsanslag för de regionala NTM -centralerna (10 st.) för offentlig arbetskrafts- och företagsservice (16,7 milj. euro). Med anslaget svarar man på de akuta kraven i ekonomi- och sysselsättningsläget samt den positiva strukturomvandlingen och förstärker tillgången på kompetent arbetskraft.
- Den nya allokeringen av tillväxtområdenas arbetskraftsutbildning och träning.
Samarbete för att främja Arbetskrafts- och Näringsförvaltningen, mellan företagen och kommunerna intensifierar man sålunda främjandet av rörligheten för yrkena och regionerna, gör man servicen effektivare och marknadsför arbetsplatserna riksomfattande
- Man ökar utnyttjandet av bidraget för rörligheten och utvidgar dess tillämpningsområde för att öka mobiliteten för arbetskraften.
- En elektrifiering av Nystadsbanan (21 milj. euro).
- En uppdatering av Rv 9 Åbo-Tammerfors på avsnittet Lundo station-Aura.
- Tilläggsanslag för beredningen av social-och hälsovårdsreformen och landskapsreformen (22 milj. euro) för att inrätta en dataförvaltning samt för utgifter för landskapens förberedande beredning och en interimsförvaltning.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Enighet om sammansättningen för vård- och landskapsreformens tillfälliga beredningsorgan vid andra förhandlingen

I regeringens proposition till landskapslag, lag om organisationen för social- och hälsovården och lag om verkställighet av organisation för räddningsväsendet föreslås att det ska stadgas om ett tillfälligt beredningsorgan för landskapet, vilket svarar för beredningen av landskapets verksamhet och förvaltning ända tills landskapsfullmäktige har valts och den av landskapsfullmäktige tillsatta landskapsstyrelsen har inlett sin verksamhet.

Enligt lagpropositionen är medlemmarna av beredningsorganet tjänsteinnehavare. För landskapets förbund har i lagpropositionen anvisats ansvaret för att leda förhandlingarna.

Förhandlingarna om sammansättningen av ett tillfälligt beredningsorgan inleddes i Egentliga Finland med en första förhandling som ordnades den 29 mars. Då nådde man enighet om antalet platser i sammansättningen och fördelningen för de enskilda organisationerna. Egentliga Finlands förbund begärde i enlighet med vad man avtalade vid den första förhandlingen framställningar av kommunerna och de andra organisationerna om medlemmar i det tillfälliga organet med beaktande av den regionala representationen och kraven på jämställdhet.

Vid den andra förhandlingen, som ordnades 16.5, avtalade man enhälligt om sammansättningen av det tillfälliga organets medlemmar i sammansättningen utifrån de förslag som gjorts. Som ordinarie representanter i det tillfälliga organet avtalades:

Ordinarie medlemmar

Ersättare

Aleksi Randell, stadsdirektör; Åbo

Tuomas Heikkinen, direktör, förvaltningsgruppen, Åbo

Riitta Liuksa, direktör för välfärdssektorn, Åbo

Max Lönnqvist, ekonomi- och förv.dir., välfärdssektorn, Åbo

Ari Korhonen, stadsdirektör, Reso               

Seija Österberg, kommundirektör, Virmo

Anna Arola-Järvi, direktör för välfärdssektorn,
S:t Karins

Esko Poikela, kommundirektör, Lundo

Atso Vainio, stadsdirektör, Nystad

Johanna Luukkonen, stadsdirektör, Letala

Jari Niemelä, biträdande stadsdirektör, Salo

Taru Nordlund, grundtrygghetsdirektör, Somero

Anu Helin, kommundirektör, Pöytis

Jari Rantala, stadsdirektör, Loimaa

Patrik Nygrén, stadsdirektör, Pargas

Anneli Pahta, kommundirektör, Kimitoön

Seija Aaltonen, direktör för specialomsorgsdistriktet V-S KTO

Sofia Ulfstedt, direktör för samkommunen,
Kårkulla samkommun

Jari Sainio, räddningsdirektör, V-S pelastus

Mika Kontio, räddningschef, V-S pelastus

Kimmo Puolitaival, överdirektör, V-S ELY

Else-Maj Laurila, förvaltningschef, NTM i Eg F

Kjell Henrichson, direktör, Eg. F TE-byrå

Ullakaisa Nieminen, servicedirektör, Eg F TE-byrå

Kari Häkämies, landskapsdirektör, Eg F förbund

Petra Määttänen, förvaltningsdirektör, Eg F förbund

Leena Setälä, direktör för sjukvårdsdistriktet, VSSHP

Petri Virolainen, ord. chefsöverläkare, VSSHP

Arja Pesonen, ekonomidirektör, VSSHP

Jari-Pekka Tuominen, förvaltningsdirektör, VSSHP


Det var viktigt att enighet uppnåddes, för lagpropositionen innehåller en s.k. modell med bakbräde. Ifall enighet inte uppnås av regionen – skulle avgörandet ha övergått i händerna på statsrådet.

- Detta hade för oss inneburit en mindre kommunrepresentation än vad som avtalats vid regionens förhandling samt dröjsmål med tidtabellen för beredningen. Bland landskapen har vi en bra tidtabell för beredningen med den tillfälliga förvaltningen, konstaterar landskapsdirektör Kari Häkämies.

Enligt lagutkastet konstaterar landskapsstyrelsen slutresultatet av förhandlingen. Ärendet behandlas i landskapsstyrelsen i juni.

För mer information: förändringsdirektör Laura Leppänen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 040 767 4364

Sysselsättningsgraden ökar så det knakar i Egentliga Finland

Sysselsättningsgraden i Egentliga Finland har ökat snabbt under det senaste året. Utvecklingstrenden har stigit från början av år 2016 med cirka tre procentenheter och gick förbi hela landets utvecklingstrend under det första kvartalet år 2017 Om utvecklingen fortgår likt i dag, uppnår sysselsättningsgraden för landskapet gränsen 72 procent redan i slutet av detta år.

Vid sidan av den snabba tillväxten för sysselsättningen har också arbetslöshetsgraden klart gått ned. Enligt arbets- och näringsministeriets prognos accelererar nedgången för arbetslöshetsgraden under år 2017 riksomfattande, vilket innebär att man i Egentliga Finland kan motse att takten för nedgången i arbetslösheten åtminstone fortsätter. Trenden för arbetslöshetsgraden kan de facto förväntas sjunka från nuvarande 12 procent till närmare 10 procent före årets slut.

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Tyollisyysaste

 alatunniste