Ylatunniste2

Egentliga Finland har ett betydande behov av anpassning i det nya landskapet

Doktorn i förvaltningsvetenskaper Eero Laesterä och EM Tuomas Hanhela hos Perlacon Oy gjorde upp kalkyler för landskapets förbund om social- och hälsovårds- och landskapsreformens ekonomiska verkningar i kommunerna och de nya landskapen. Resultaten av utredningen presenterades 9.6. i Åbo vid Egentliga Finlands förbunds och Kommunförbundets kommundagar. Enligt utredningen bör landskapet Egentliga Finland anpassa sin ekonomi betydligt. Samtidigt blir kommunernas situation mest lättare i de landskap, där landskapets behov av en anpassning i reformen är störst.
Enligt utredningen är landskapens sammanräknade anpassningsbehov 2,8 mrd euro fram till år 2030. Uppskattningen stöder det mål som ställts för vård- och landskapsreformen att stävja kostnadstillväxten med tre miljarder euro. I Egentliga Finland är anpassningsbehovet det största för landskapen -715 €/inv. Omvandlat i skatteprocent är anpassningsbehovet -4,22 % -enheter. I verkligheten är anpassningsbehovet större än det uppskattade, för där finns ännu inte med VARHE -avgifterna (avgiften för förtidsbaserade pensionskostnader), extrakostnaderna för dataförvaltningen och inte heller kostnaderna för en harmonisering av lönerna. Även de avtal som kommunerna ingår med enskilda vård-serviceproducenter är till olägenhet för landskapets behov av en effektivisering.
Enligt utredningen av Perlacon Oy påverkas kommunernas ekonomi positivt av reformen. Över hälften av kommunernas utgiftsökning beror av vårdkostnaderna. Då social- och hälsovårdsreformen övergår till landskapen kan kommunekonomin lättare förutses. Betydelsen av kommunernas fastighetsskatteprocent av kommunernas skatteintäkter ökar genom reformen, medan kommunernas skatteprocent sjunker med 12,47 % -enheter. Kommunernas ekonomi kan dock raseras av att kommunernas statsandelar minskas avsevärt redan innan reformen genomförs. Anpassningsbehovet kvarstår för de tidigare mindre organisationerna, varvid effekten blir allt större. Dessutom ökas kommunernas andel av nettolån betydligt när skattefinansieringen minskar och ränterisken ökar.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Taloustutkimus Oy redde ut finländarnas uppfattning om Egentliga Finland

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad beställde av Taloustutkimus Oy en utredning av hur känd Egentliga Finlands positiva strukturomvandling är i Finland. Genom utredningen klarlade man hur väl regionens budskap om den kraftiga tillväxten för ekonomin och behovet av arbetskraft har nått sådana som är bosatta på annat håll i Finland. Enkäten genomfördes i en riksomfattande internet-panel med 1 647 svarande deltagare i arbetsför ålder.
Nuläget i Egentliga Finland är bättre bekant bland högskoleutbildade och sådana som bor i de närmaste kommunerna än hos genomsnittet. Männen känner bättre till läget i regionen än kvinnorna. Ju bättre man vet om nuet, desto mer positiv uppfattning om Egentliga Finland har de som svarade.
Endast 20 % av de besvarande kombinerar Åbo med temat positiv strukturomvandling. Man känner mycket mera till Åbo för mycket annat, såsom dess historia, Aura å och närheten till havet. Nystad förknippas däremot kraftigt med bilfabriken. Av undersökningen framgick även att tekniska universitetsstudier i Åbo intresserar hela 10 procent av de besvarande som var under 35 år gamla.
Enligt undersökningen skulle 2 % av dem som är i arbetsför ålder vara beredda att flytta till Åbo inom följande tre års lopp. Två procent innebär 55 000 personer i arbetsför ålder, vilka anser att de sannolikt kommer att arbeta i landskapet under de närmaste åren. I detta nu flyttar det lite över 10 000 personer som är i arbete till Egentliga Finland. Ungefär lika mycket flyttar man bort från landskapet efter arbete. De mest betydande orsakerna till ovilja att flytta är praktiska, bl.a. orsaker som hänför sig till familjen och det nuvarande anställningsförhållandet.
Genom undersökningen jämnar man ut den av arbets- och näringsministeriet tillsatta utredningsmannen Esko Ahos arbete för att främja den positiva strukturomvandlingen. Esko Ahos utredning blir färdig 24.8.2017.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Bidrag av staten beviljades för att bygga idrottsplatser i Egentliga Finland
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland beviljade 6.6.2017 statsbidrag för projekt för byggande av platser för motion i Egentliga Finland och Satakunta totalt 720 000 euro. För Egentliga Finland beviljade bidrag för åtta och i Satakunta för två projekt. Som en grund för beviljandet av bidrag betonades närmotionsplatser. Bidrag i Egentliga Finland erhölls av en Agilitysporthall i Lundo och aktivskolan i Taatila, i Pargas av PIF-Center, i Loimaa för en grundläggande förbättring av sportplanen i Hirvikoski. I Pemar av Ville Rahilan kuntoilukeidas, i Rusko av näridrottsparken i centrum, i Salo för en grundläggande förbättring av friidrottsplanen i Bjärnå och i Åbo för en grundläggande reparation av skateplatsen i Runosbacken.
Tidigare på våren delade undervisnings- och kulturministeriet på förslag av regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland ut statsbidragen till en kostnad av över 700 000 euro för projekt för motionsplatser. Från Egentliga Finland beviljades Alastaron Resylki Oy 370 000 euro för ett projekt för en grundläggande förbättring av motorsportcentret.
För mer information: planerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Åbo flygstation har etablerat sin ställning som den näst största internationella flygstationen i landet
Åbo flygstation har lyckats hålla fast vid sina internationella flygförbindelser och bevara sin ställning som den klart näst största internationella flygplatsen i landet. Inom Åbo flygstations internationella trafik reser cirka 220 000 resenärer om året, medan motsvarande siffra för Tammerfors flygstation, som är den andra, är endast cirka 120 000. Att Tammerfors fallit ned till Vasa flygstations nivå beror framför allt på det minskade antalet rutter för billigflygbolaget Ryanair hos flygstationen.
De nya direkta internationella flygförbindelserna för Rovaniemi har varit synligt framme i medierna. Som internationell flygstation är Rovaniemi dock över hälften mindre än Åbo. Även Uleåborgs flygstation är liten som ett internationellt fält, även om inrikesflygen klart höjer den till den näst livligaste flygstationen i Finland. Inom den internationella flygtrafiken är Helsingfors-Vanda i en klass för sig med cirka 15 miljoner resenärer per år.
Flygtrafikstatistikerna ingår i den statistikuppföljning som kontinuerligt uppdateras av Egentliga Finlands förbund: www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294



lentoliikenne
Lisätietoja: tietopalvelupäällikkö Antti Vasanen, puh. 050 410 2294

Tredje ansökningsomgången för Central Baltic -programmet

Central Baltic -programmets förvaltningskommitté godkände 9.6. i den tredje ansökningsomgången 9 småprojekt för att genomföras och 32 vanliga projekt för det andra skedet av ansökningsomgången. För småprojekten fördelades totalt cirka 1,6 miljoner euro i ERUF -finansiering. ERUF -andelen för vanliga projekt vid övergången till andra omgången är cirka 53 miljoner euro. Central Baltic -programmet har nu 76 projekt för att genomföras. Programmets förvaltningskommitté fattar det slutgiltiga beslutet om andra omgångens projekt 30.11.2017. I de godkända småprojekten är 3 huvudpartner med samt 2 projektpartner från Egentliga Finland. I de vanliga projekten går 5 huvudpartner samt 12 projektpartner från Egentliga Finland till den andra omgången.

För mer information: Communication Manager Ari Brozinski, tfn 044 257 5716