Ylatunniste2
 

Service och förädling gav vingar åt den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland år 2016

Egentliga Finlands ekonomi ökade inemot 4 % i fjol. Enligt Statistikcentralen förhandsuppgifter var värdeökningen den tredje snabbaste i Finland, och snabbare tillväxte endast ekonomin i Norra Österbotten samt i Kajanaland, där omstarten av Talvivaara-gruvan avsevärt försnabbade den ekonomiska tillväxten. Värdetillväxten för hela landet ökade med 1,6 %.

Den ekonomiska tillväxten för Egentliga Finland var rätt jämnt beroende av både förädling och service. År 2016 ökade dock tillväxten för servicebranschernas bruttovärde en aning snabbare än för förädlingsbranscherna, vilka utgörs av gruvverksamhet, industri och byggverksamhet. Servicen består för sin del av bl.a. handel, inkvarterings- och förplägnadsverksamhet, finansverksamhet, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård.

Med värdeökning avses det värde som genereras av regionens produktion. Det räknas för företagens del ut genom att man från produktionen drar av de mellanprodukter som brukats för att producera varor och tjänster och i den icke-kommersiella verksamheten genom att sammanräkna de utbetalda lönerna och det fasta kapital som gått åt. Statistikcentralen publicerar de regionala förhandsuppgifterna för värdeökningen varje år med en statistikfördröjning på cirka 11 månader.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Förändringen i fast pris med mervärdesskatt år 2016 (%)

1

Huvudverksamhetsorådens inverkan på mervärdesskattens totala förändring år 2016

2

Trafikläget i Egentliga Finland 2017

En lägesuppföljning av Egentliga Finlands trafikstrategi med hänsyn till de uppställda målen utarbetades på hösten 2017. Utifrån lägesuppföljningen har den positiva strukturförändringen ökat trafikvolymerna på landskapets huvudvägar betydligt; under det senaste året har tillväxten för trafikvolymerna av personbilar och den tunga trafiken på huvudvägarna i relation till rikets medeltal varit betydligt större. Däremot kommer inte en så snabb tillväxt till synes i kollektivtrafikens och järnvägstrafikens passagerarantal. Även mängden av det gods som går på räls har minskat.

Tillväxten i trafikvolymen har ännu inte försämrat den fungerande trafiken, men om tillväxten fortgår så här snabb, kommer en fungerande trafik att försämras betydligt, i synnerhet på Ringvägen mellan Kausela och Kirismäki (en del av E18-vägen) samt på infartslederna till Åbo stad. En fungerande Ringväg under de närmaste decennierna kan tryggas, om finansiering erhålls för de planerade åtgärderna mellan Kausela och Kirismäki (planskilda korsningar samt fyra körfält), men för att trygga en fungerande trafik på infartslederna till Åbo stad måste man finna medel av nytt slag, för det finns inte rum för nya körfält.

En utökad kapacitet av vägtrafiken för näringslivets behov, ökar oundvikligen även det faktum att personbilstrafiken ska löpa. På basis av de nationella målen för klimatet och utsläpp bör personbilismens andel inom färdsätten dock betydligt minskas och andelen för hållbara former av färdsätt ökas. Utsläppsmålen kulminerar i Åboregionen, där de bästa förutsättningarna finns för att främja hållbara former för kommunikation.

År 2018 inleder Egentliga Finlands förbund det kontinuerliga arbetet med regionstruktur- och trafiksystemet på landskapsnivå, i samband med vilket man granskar, hur den gällande trafikstrategin motsvarar de föränderliga förhållandena (i synnerhet de nationella utsläppsmålen samt landskapsreformen) samt målen för trafikstrategin. Det kontinuerliga regionstruktur- och trafiksystemarbetet intensifierar dialogen och samarbetet för planeringen av markanvändningen och trafiken i landskapet, regionkommunerna samt kommunerna, för markanvändningens och servicestrukturens lösningar har en betydande inverkan på trafiken. I Åboregionen strävar man genom planeringens medel på många nivåer efter att öka andelen av hållbara former för rörligheten och att behärska tillväxten av antalet personbilar, varigenom bl.a. fungerande transporter för näringslivet tryggas. Kommunikationsministeriet gör upp en utredning om den lokala tågtrafiken, i samband med vilken Egentliga Finlands förbund vid behov uppdaterar sin egen utredning om lokaltåg trafiken. Utvecklandet av den regionala tågtrafiken blir aktuellt genom landskapsreformen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056, trafikplanerare Mari Sinn,
tfn 045 807 8969

Verksamheten för infotjänsten Europe Direct hos förbundet fortsätter

Europeiska kommissionen har godkänt Egentliga Finlands förbunds förslag till en ny Europe Direct -period 2018–2020.

Uppgiften för informationstjänsten Europe Direct är att informera om aktuella EU-ämnen särskilt för medborgarna, men också för intressentgrupperna genom att ordna olika slags evenemang och diskussioner, genom att svara på EU-relaterade frågor, samt genom att ta fram och distribuera material med EU-motiv. En viktig tyngdpunkt i informationstjänstens verksamhet är att ge och distribuera information om EU-finansiering.

Ett treårigt ramavtal om verksamheten för informationstjänsten Europe Direct Egentliga Finland undertecknas, och det preciseras varje år genom ett separat avtal. För år 2018 får förbundet cirka 28 000 euro i stöd av kommissionen. Den nuvarande EU-informatören övergår till andra uppgifter. Det är bråttom med att tillsätta platsen, fär att verksamheten ska kunna fortgå utan avbrott. Platsen som EU-informatör har varit ledigförklarad under tiden 5.–15.12.2017 och den tillsätts genast i mån av möjlighet.

För mer information: kommunikationschef Kirsi Stjernberg, p. 040 551 3120

Tyngdpunkterna i Valonias verksamhet år 2018 – särskilt ett kolneutralt landskap samt vattenvård

De nationella klimatmålen förutsätter allt kraftfullare grepp för att stävja klimatförändringen. Utsläppen för rörligheten ska skäras ned med hälften, vilket innebär att man måste gripa tag i utmaningen på många olika sätt. Valonias arbete för en hållbar rörlighet kommer 2018 att koncentrera sig speciellt på att främja cykeltrafiken som en del av det regionala trafiksystemarbetet. Den andra tyngdpunkten är experiment, där man genom innovativa tjänster kan kombinera olika behov av färdsätt.

Målet Ett kolneutralt landskap kommer man att aktivt främja på kommunnivå på så sätt att det erhålls en bättre förståelse för hurdana åtgärder som kommer att vidtas i kommunerna och hur Valonia i dem kan vara ett stöd för kommunerna. I själva verket utlovas en kommunturné, där man närmare kartlägger kommunernas behov förknippade med klimat- och cirkulationsekonomifrågorna.

Valonias vattenvårdsverksamhet stabiliseras alltjämt. En viktig strävan i arbetet är att entusiasmera och aktivera de lokala aktörerna och bistå dem med att genomföra de konkreta skyddsåtgärderna. Dessutom lyfts kommunernas dagvattenfrågor fram bättre än i dag och man försöker finna olika slag av lämpliga verktyg åt kommunerna för dem.

Temat naturens mångfald kommer att starkare lyftas fram i Valonia. De strama klimatmålen och utmaningarna för näringsämnenas omlopp förutsätter av kommunerna en bättre förståelse för att ta hänsyn till naturens mångfald och ekosystemen. Valonia strävar i detta efter att bistå och vägleda kommunerna.

Inom projekten kommer man att övergripande allt mer koncentrera sig på invånarnas deltagande och användarutgångspunkten. Ett särskilt mål inom kommunikationen är att förstärka den kommunikation som är riktad till kommunernas förtroendevalda.

Utöver allt detta, fortsätter man vidare med de många etablerade verksamheterna, såsom energirådgivning, främjande av cirkulationsekonomin, restaurering av vattendrag, rådgivning om avloppsvatten för glesbebyggelsen, miljöfostran och vägledning för färdsätt. Mer om alla verksamheterna kan läsas på Valonias webbplats och i nyhetsbrev.

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

De riksomfattande målen för områdesanvändningen har förnyats – kolsnålheten det centrala

Statsrådet beslutade 14.12.2017 om de förnyade riksomfattande målen för områdesanvändningen. Med målen säkerställer man att betydande saker på riksnivå beaktas i planläggningen och åtgärder av statliga myndigheter. Med hjälp av målen för områdesanvändningen bryts utsläppen från samhällena och trafiken, tryggas naturens mångfald och kulturmiljöns värden samt förbättras möjligheterna för förnyelse av näringarna. Med dem anpassar man sig också till följderna av klimatförändringen och extrema väderfenomen.

De förnyade målen är uppdelade i fem helheter:      

  1. Fungerande samhällen och hållbara färdsätt
  2. Ett effektivt trafiksystem
  3. En sund och trygg livsmiljö
  4. En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar
  5. En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar

Antalet mål har minskat. I det förnyade beslutet är de 17 i stället för tidigare 70. Överlappningarna med speciallagstiftningen har avförts. Alla mål gäller hela landet, och det finns inte längre regionala särskilda mål. Reformen ökar i enlighet med regeringsprogrammet kommunernas rörelsefrihet inom markanvändningen. Föregående gång fattades beslut om ändringar av de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt 22 § i markanvändnings- och bygglagen år 2008.

http://valtioneuvosto.fi/paatokset/paatos?decisionId=0900908f80577688

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056