Ylatunniste2 

 

Debatten om EU:s kohesionspolitik går het – nu är det dags att påverka
Beredningarna av EU:s kommande 2020+ -budgetperiod kommer att stå i centrum för EU-politiken år 2018. Komissionens ordförande Jean-Claude Juncker understöder en reform och förenkling av kohesionspolitiken och lantbrukspolitiken, men motsätter sig stora nedskärningar. Enligt hans förmenande borde kohesionspolitiken kvarstå som en politik för hela Europa. Detta innebär dock att EU:s inkomster borde ökas.

I denna stund pågår en hård dragkamp i Bryssel om kohesionspolitikens framtid. En minskande EU-budget kommer att synas även i kohesionspolitiken. De modeller för att skära ned kohesionspolitiken, vilka förs fram av kommissionens olika avdelningar, är oroväckande för de utvecklade områdena och på så sätt även med hänsyn till Egentliga Finland. I Bryssel är två gemensamma initiativ av områdena uppe till behandling, i syfte att garantera kohesionsfinansiering för alla EU-områden även i fortsättningen. Dessutom har kommissionen öppnat ett offentligt hörande om kohesionspolitikens framtid. Det är önskvärt att alla svarar på det.
https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-eu-funds-area-cohesion_fi


Sannolikt kommer man att skära i kohesionspolitiken på något sätt, men det är ännu ett frågetecken, hur mycket och hur nedskärningarna kommer att hänföras till de olika områdena. Tidigare har kohesionsfonderna riktat sig till alla EU-områdena, nu aktualiseras förslag, där de mest utvecklade områdena skulle bli utan regionutvecklingsmedel.


CPMR, Organisationen för de perifera maritima områdena i Europa, publicerade i december 2017 en utredning med analyser av hur områdena påverkas av olika scenarier för budgetnedskärningarna. För Finlands del ser scenarierna oroväckande ut:

 Scenario I: stödet inriktas endast till de minst utvecklade områdena
   - Finlands finansiering skulle minska med 88 %
 Scenario II: stöd endast till kohesionsländerna
   - Finlands finansiering skulle minska med 88 %
 Scenario III: osthyvelmodellen, dvs. en nedskäring med 10 % av kohesionsfonderna
   - Finlands finansiering skulle minska med 10 %
 Scenario IV: socialfonden bort från kohesionsfonderna
   - Finlands finansiering skulle minska med 40 %


Det är alltså klart att Finland och de övriga utvecklade områdena ska påverka kraftigt för att kohesionspolitiken ska bevaras som en politik för hela Europa och att socialfonden ska kvarstå som en del av kohesionspolitiken. Med strukturfonderna stöds också för närvarande den positiva strukturförändringen i Egentliga Finland, vilket är en efterlängtad ljusglimt i hela Finland.

För mer information: Chefen för Euroopa-kontoret Saara Nuotio-Coulon, tfn +32 498 103 271,
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., specialplanerare, EU-projektfinansieringen Ville Roslakka, tfn +358 50 5920 404, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Förverkligandet av En timmes -tåget säkrar tillväxt och konkurrenskraft för metropolområdet

Konsultbyrån MDI för regional utveckling offentliggjorde 9.1. utredningen om en vägkarta för stadspolitiken, där man för fram åtgärder för att förstärka en internationell framgång för metropolområdet Helsingfors. Helsingforsregionen växer snabbt, men sett ur ett internationellt perspektiv är tillväxten på sina ställen anspråkslös. Regionens ekonomiska tillväxt har under detta decennium varit klart långsammare än hos de internationella jämförelsestäderna och exempelvis områdets befolkningsutveckling har under 2010-talet blivit efter i tillväxttakten för Oslo och Stockholm.

Rapporten identifierar problemen för konkurrenskraften och flaskhalsarna för tillväxten för Helsingfors metropolområde samt lägger fram följande insatsvägar för att avlägsna dem: uppgörande av ett metropolavtal, smidiga trafikförbindelser och en koncentration av städerna samt ett språng till en internationalisering.

Målen, utmaningarna och möjligheterna för Egentliga Finlands område liknar på många sätt de samma som för metropolområdet. Finlands tillväxttriangel består av triangeln Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Tillväxttriangelns andel av befolkningen, arbetsplatserna, BNP, utgifterna för F&U eller med hänsyn till dem som avlagt en examen på hög nivå, utgör 50-70 % av hela landets andel. Det är alltså en mera vidsträckt fråga än för metropolområdet att avlägsna de hinder som gör tillväxten och utvecklingen av stadsregionerna långsammare.

Som de mest centrala slutledningarna i rapporten för man fram massiva satsningar på att förnya den språrbundna trafiken mellan tillväxttriangelns städer och att skapa väsentligt snabbare tågförbindelser än i dag. En av dessa åtgärder är att genomföra En timmes -tåget från Helsingfors till Åbo. Slutsatsen bekräftar de tidigare talrika slutledningarna om de betydande nyttoeffekterna av En timmes -tåget. En snabb tågförbindelse påverkar avsevärt den regionala ekonomin och leder till en tillväxt för lönsamheten och värdeökningen. Dessutom skapar den förutsättningar för företagens tillväxt och för nya företag i Helsingfors, Åbo, Esbo, Lojo och Salo.

Det finns ett behov av och understöd för snabba tågförbindelser i Södra Finland, och på grund härav pågår bl.a. planeringen av En timmes -tåget. Borgmästarna i Tammerfors och Helsingfors, Lauri Lyly och Jan Vapaavuori, betonade efter att utredningen hade offentliggjorts, att Finland har alla möjligheter att under de närmaste decennierna förena de största stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors och Åbo i söder till ett enhetligt område med tillgänglighet på cirka en timme.

Länk till utredningen.

Utredningen Kaupunkipolitiikan tiekartta IV – Kaupunkien mestarien liigaan (Vägkarta IV för stadspolitiken – till till Städernas Champions liga) är en del av hur MDI tecknar upp en situationsbild av utvecklingen för urbaniseringen och städernas utveckling samt redogör för konkreta utvecklingsförslag. Utredningens beställare var Hypoteksföreningen (Hypo), Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC), Servicefacket (PAM), Byggnadsindustrin RT rf, Sitra och Finlands byggnadsinformationsstiftelse RTS.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Utredningen om Verkningarna av investeringarna i Åbo omfartsvägs infrastruktur för företagsverksamheten har färdigställts

Egentliga Finlands förbund var med och finansierade en undersökning av Åbo Handelshögskola, där man undersökte Verkningarna av investeringarna i Åbo omfartsvägs infrastruktur för företagsverksamheten. Undersökningsmaterialet samlades in vid företagsintervjuer (22 st.) i september-november 2017. De intervjuade företagen är verksamma inom influensområdet för Åbo ringväg och täcker 37 procent av omsättningen för Egentliga Finlands industriföretag år 2015.

De centrala resultaten av undersökningen:

• De planerade investeringarna gav inte upphov till en betydande ekonomisk tillväxt hos områdets företag, även om ringvägen i själva verket är en synnerligen betydande faktor med tanke på affärsverksamheten.
• Ifall de nuvarande omständigheterna blir sämre, är olägenheten betydande för många företag.
• Särskilt logistikföretagen bedömer att ringvägen redan nu befinner sig på gränserna för sin bärkraft.
• Man bedömer att förbättringsinvesteringarna i Ringvägen inte i sig har en betydande inverkan (som ökar tillväxten), men ett förbättrande av ringvägen kan anses vara kritiskt för att trygga den förmedlingsförmåga som en tillväxt kräver.

På grundval av Trafikverkets statistiker har trafikvolymerna på Åbo ringväg betydligt ökat under de senaste tio åren. Till exempel på avsnittet Kausela – Kirismäki har trafikvolymerna ökat mellan åren 2004 och 2016 med 30 procent och den tunga trafiken med upp till 37 procent. En fungerande trafik försvåras snabbt på Åbo ringväg, om tillväxten i trafikvolymerna fortgår likadan, och man inte påskyndar tidtabellen för investeringarna från den planerade.


För mer information: specialplanerare, trafiksystemarbetet Mari Sinn, tfn 045 807 8969, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Beredningen av samarbetsavtalet Scandria® Alliance®–ScanMed korridoren

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad (Science Park) är med i det alliansantal som bereds för att förstärka samarbetet mellan områdena för Scandinavian-Mediterranean TEN-T kärnnätskorridor och stadsregionerna. Avtalet har tyngdpunkten förlagd på det norra delområdet av korridoren. Andra som är med i beredningen är Örebro-regionen, Skåne, Nylands förbund, nätverket för Östra Norges landskap, Akershus (Oslo-regionen) samt Berlin-Brandenburg.

Berlin-Brandenburgs gemensamma regionplaneringsavdelning ansvarar för beredningen som en del av Scandria®2Act-projektet. Avtalets innehåll är organiseringen, säkerställandet av samarbetet och att definiera innehållen. Målet är att främja de gemensamma intressena för det gränsöverskridande samarbetet planeringen av trafiken och områdenas användning på tjänstemännens och de förtroendevaldasplan. De teman som skisserats upp för samarbetet är förvaltning, logistik, järnvägstrafik, alternativa bränslen, ekonomi samt korridorens stadsregioner ur planeringens och den regionala utvecklingens aspekt. Huvudarenan för samarbetet kommer att vara en internationell konferens som anordnas vartannat år. Utöver konferensarrangemangen innehåller avtalet inte ekonomiska förpliktelser. Varje avtalspart antages svara för sina egna utgifter för sitt deltagande.

Det finns alltjämt bland beredarna en aning olika syn på hur samarbetet ska organiseras. De flestas åsikt – även Åbos och förbundets åsikt – är en så flexibel och lätt struktur som möjligt. Det vore också viktigt att få alla de nordiska ländernas huvudstadsregioner med i alliansen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Omsättningen för Egentliga Finlands företag i stabil tillväxtbana
Konjunkturutsikterna för Egentliga Finlands företag har varit positiva på sistone. Den positiva strukturförändringen kommer klart till synes i hur företagens omsättning utvecklas, för enligt Statistikcentralens förhandsstatistiker befinner sig utvecklingen av företagens omsättning i en stabil tillväxtbana inom alla verksamhetsområden.

Snabbast ökar omsättningen inom byggbranschen i Egentliga Finland, där konjunkturutvecklingen svängde om i en tillväxt redan år 2014. Inom serviceområdena har utvecklingen varit litet långsammare än inom byggverksamheten, men även den har en tillväxt på cirka 35 %, i jämförelse med nivån år 2015. Tjänsterna har ökat jämt även under hela den långa tiden för konjunkturnedgången. Ökningen för handelns område motsvarar i praktiken ganska exakt den totala konjunkturutvecklingen för alla verksamhetsområden.

Den goda konjunkturutvecklingen även för industrin kommer till synes i en ökning av företagens omsättning. Den industriella produktionen i Egentliga Finland bärs upp av en stark exportindustri, vars konjunkturläge under hela lågkonjunkturen har varit på en klart bättre nivå än helhetssituationen för industriproduktionen.

Egentliga Finlands förbund följer upp företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Nästa statistiköversikt görs upp i augusti, då man granskar utvecklingen för företagens omsättning ända fram till mars 2018.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 1

 

2 

 

3

 

4