Tilläggsfinansiering för Egentliga Finlands positiva strukturförändring

Statsrådet fördelade 8.2.2018 åt landskapen den årliga finansieringen för att stödja regionernas tillväxt och konkurrenskraft. För Egentliga Finland anvisades Europeisk regionutvecklingsfinansiering i enlighet med den årliga ramen för strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och arbete och därtill ansluten statlig motfinansiering 2,2 miljoner euro samt Europeiska socialfondens och därtill ansluten statsfinansiering 2,7 miljoner euro.

I nationell finansiering för regionala innovationer och försök (AIKO) för projekt för en förutsedd strukturomvandling beviljades 267 000 euro samt för att genomföra tillväxtavtalet för Åbo stadsregion 606 000 euro.

Utöver de ovan nämnda årliga grundfinansieringarna tog statsrådet hänsyn till de framställningar som ingått i det Silta-avtal som slutits för att dra nytta av möjligheten för Sydvästra Finlands positiva strukturförändring. I Europeisk regionutvecklingsfinansiering och därmed förknippad statlig motfinansiering beviljades för Egentliga Finland 2 880 000 euro. Detta är avsett för att utveckla en TKI- (Forsknings-,Utvecklings-Innovations-) och utbildningsinfrastruktur som betjänar den tillverkande teknologiindustrin och tillhandahålls för gemensam användning av alla högskolor. I AIKO-finansiering anvisades 170 000 euro i finansiering för att locka till sig internationella specialsakkunniga och 30 000 euro för att bygga upp en lägesbilds- och uppföljningstjänst för den positiva strukturomvandlingen.

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, tarja.nuotio(a)varsinais-suomi.fi och
näringschef Petteri Partanen, tfn 070 776 0630, petteri.partanen(a)varsinais-suomi.fi

En timmes-tåget och tunneln Helsingfors-Tallinn för att genomföra EU:s kärnnätskorridorer

Av kärnnätskorridorerna för EU:s mest betydande trafiknät TENT-T (Trans-European Transport Networks), utsträcker sig två till Finland. Trafikförbindelserna från Sverige via Åbo och Helsingfors till gränsen mot Ryssland utgör en del av kärnnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet. Kärnnätskorridoren Nordsjön-Baltikum sträcker sig från Baltikum till Helsingfors. På annat håll i Finland finns det inte trafikkorridorer som prioriterats till EU:s viktigaste klass.

Det tvååriga FinEstLink-projektet publicerade förra veckan en utredning om en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn, vilken skulle förverkliga kärnnätskorridoren Nordsjön-Baltikum. Tunneln vore den längsta i världen och den skulle förkorta restiden mellan städerna till en halv timme. Tunneln skulle, då den förverkligas, förena varorna, tjänsterna och människorna i tvillingstäderna med tre miljoner invånare till en del av ett pendlingsområde. I FinEstLinks utredning uppskattas planeringen ta från fyra till sex år, och byggandet kunde börja tidigast år 2025. Enligt utredningen är kostnadskalkylen 13,8–20 miljarder euro.

Målet för Europeiska unionens trafikinfrastrukturpolitik är att koppla samman de olika delarna av Europa med varandra samt att gör a rörligheten och verksamheten för inremarknaderna smidigare. Trafiknäten har indelats i olika klasser, vilka utgör grunderna då EU-finansiering söks, och vilka vittnar om hur viktiga näten är i unionens trafikkorridorer. Liksom för avsnittet Tallinn-Helsingfors är en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, utgör en timmes tåget en del av kärnnätskorridorerna, för vilka det är möjligt att få unionens finansiering.

Planeringen av en timmes tåget mellan Åbo och Helsingfors har börjat tidigare än tunnelprojektet och redan framskridit till skedet för en planering i detalj. Det är möjligt för den regering som ska bildas efter riksdagsvalet 2019 att fatta beslutet om byggandet av en timmes tåget. Planeringen av en timmes tåget har finansierats från unionens program Nätens Europa och staten har för projektet anvisat en betydande planeringspenning på totalt 40 miljoner euro.

Kärnnätskorridorerna för med sig omfattande samhälleliga nyttoeffekter för såväl områdets städer som för staterna och i vidare omfattning för Europa. Där förbindelsen från Helsingfors öppnar sig på annat håll mot Europa i sydlig riktning, förbättrar en timmes tåget förbindelserna mellan Stockholm och S:t Petersburg via Finland.

Bakom projektet FinEstLink står städerna Helsingfors och Tallinn, Estlands och Finlands trafikministerier samt landskapen Nyland och Harju. Utredningen har finansierats med cirka en miljon euro av Central Baltic Interreg-programmet, som verkar i Egentliga Finlands förbunds hägn.

Förutom projektet FinEstLink är ett annat tunnelprojekt anhängigt, vilket leds av affärsmannen Peter Vesterbacka som är bekant från spelbranschen. Vesterbackas mål är att låta bygga en tunnel mellan Esbo och Tallinn med internationell privat finansiering och ta den färdiga tunneln i bruk redan år 2024. Både Vesterbackas och FinEstLink -projekten befinner sig först i förplaneringsskedet. Projekten har betydande skillnader i kostnaderna samt byggtidtabellerna.

Kommunikationsminister Anne Berner kopplade vid tillfället för offentliggörandet tunnelprojektet samman som en del av projektet Ishavsbanan i nord-syd-riktningen. Enligt Berner skulle tunneln Helsingfors-Tallin tillsammans med Rail Baltica -järnvägsprojektet och Ishavsbanan, då det förverkligas, förena det arktiska området via Finland med Europas kärna.

”Järnvägsinvesteringarna är till sin storleksklass betydande poster i statsbudgeten och därför bör de tidfästas i fråga om tidtabellen. Långsiktiga visioner för att utveckla trafiknäten är mycket välkomna, för genom dem framskrider planeringen mot ett förverkligande. I denna tid bör man gripa sig verket an med projekt som är mer realistiska till sitt genomförande. Under den kommande regeringsperioden är en timmes tåget det enda av de stora banprojekten, som det är möjligt att redan bygga”, summerar landskapsdirektör Kari Häkämies de banprojekt som är aktuella och diskuteras.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kollektivtrafiklösningen för Åbo och Reso förenar stadstrafiken med en timmes tåget

Städerna Åbo och Reso har gjort upp en utredning om en kollektivtrafiklösning som möjliggör städernas och regionens tillväxt och en övergripande utveckling. Utgångspunkten för planeringen är att genomföra en spårväg eller superbussar på rutterna, invid vilka det finns mycket potential för att utveckla markanvändningen och spetsprojekt för byggandet.

De föreslagna språrvägs- och superbussrutterna är planerade för målområdet för en stadsutveckling i Egentliga Finlands landskapsplan och för kärnstadsmodellen i Strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035. För den kollektivtrafikmodell som ska väljas har man uppställt fem mål i generalplaneringsskedet ur aspekten: en hållbar stadsstruktur, en smidig och lockande kollektivtrafik, invånarnas välfärd och trivsel, en ekonomisk bärkraft samt att stödja konkurrenskraft, tillväxt och attraktivitet. Beslut om den framtida kollektivtrafiklösningen torde fattas i Åbo och Reso stadsfullmäktige inkommande sommar.

Med spårvägen och superbussen kan det skapas för området mycket ny potential kombinerat med landskapets mest centrala trafikprojekt, en timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo. Kollektivtrafiklösningen för det framtida Resecentret och Kuppis station i anslutning till huvudkorridoren för en till transportkapaciteten effektiv och högklassig kollektivtrafik. Spårvägen eller superbussen har en direkt förbindelse till banorna både i riktning mot både Helsingfors och Tammerfors samt till den långväga busstrafiken.

Utgångspunkten för planeringen har varit att genomföra en kollektivtrafiklösning, som stöder stadens och regionens tillväxt och övergripande utveckling. Den positiva strukturförändringen har för sin del höjt tillväxtförväntningarna för stadsregionen, där invånartalen för Åbo och kollektivtrafikens passagerarantal har ökat snabbt under 2010-talet. Invid kollektivtrafikrutten placerar sig mycket ny utvecklingspotential för markanvändningen, liksom även spetsprojekten Åbo Vetenskapspark och utvecklandet av stadscentrumet.

En timmes tåget skulle förena cirka 1,5 miljoner finländare i ett ekonomi- och pendlingsområde och det är en del av ett mer omfattande nätverk av trafikförbindelser, vilket fortsätter som anslutningstrafik inom städerna invid banan. Enligt trafikverkets utredning uppskattas den snabba tågförbindelsen öka resorna i arbetsangelägenheter på området med 35–40 %. Av denna tillväxt hänför sig största delen till arbetsresor som görs från Åboregionen till huvudstadsregionen. Potentialen hos En timmes tåget utnyttjas bäst, när resenärerna kan begagna sig av effektiva anslutningsförbindelser på stationerna. Områdenas konkurrenskraft baserar sig allt mer på läget, tillgängligheten, smidig kommunikation och snabba förbindelser. Spårvägs- och superbusslösningen i kombination med en timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo är betydande positiva påskyndare av strukturförändringen i regionen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands sysselsättningstillväxt stark – ännu dock en bit kvar till den nordiska nivån

Tillväxten för Egentliga Finlands sysselsättninggrad fortsatte jämn under år 2017. Tillväxttakten för sysselsättningsgraden blev en aning långsammare från den snabbaste tillväxtfasen år 2016, men sysselsättningsgraden i slutet av år 2017 var i alla fall över 4 procentenheter högre än två år tidigare. Målet en sysselsättninggrad på 72 procent på riksnivå uppfylls enligt den nuvarande utvecklingen under innevarande år både i Egentliga Finland och i hela landet.

Sysselsättningsgraden litet över 70 procent i dag för Egentliga Finland bleknar dock vid en jämförelse med de nordiska grannarna. I den årliga rapporten State of the Nordic Region 2018, som görs upp av Nordiska ministerrådet, är sysselsättninggraden i största delen av landskapen i Sverige och Norge över 75 % och på Island är sysselsättninggraden för varje område över 85 %.

I samband med den positiva sturkutrförändringen har man förutsagt att det ska uppstå till och med över 30 000 nya arbetsplatser i Sydvästra Finland under de närmaste åren. Ifall dessa förutsägelser blir verklighet kommer Egentliga Finlands sysselsättningsgrad dock att stiga nära genomsnittet för de nordiska länderna, vilket enligt rapporten i slutet av år 2016 var 76,6 %.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet hos landskapens siffror Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en rätt tillförlitlig bild av sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

 

2

 

Det riktade stödet för att bygga bredband är åter aktuellt

Då villkoren för att bevilja stöd enligt bredbandslagen har förändrats, har de stödberättigade områdena på Egentliga Finlands område betydligt utvidgats från de tidigare områden som erbjöd det inom projektet Bredband för alla 2015. Egentliga Finlands förbund har ombett Kommunikationsverket att låta göra marknadsanalyser för de stödberättigade områdena i Egentliga Finlands kommuner. Analyser har begärts för området för stadsregionernas kommuner, där man ser att ett byggande av nätet genomförs på marknadens villkor. Man har frågat om kommunernas preliminära viljetillstånd för att delta i projektet och frågar i enlighet med att marknadsanalyserna blir färdiga.

Den mest centrala förändringen i stödvillkoren är den självriskandel som kvarstår att betala för den slutliga användaren, dvs. kommuninvånaren eller företagaren, vilken har blivit mindre till ett hundra meter i stället för två kilometer tidigare. Man tror att detta ska göra det mer intressant att skaffa sig bredband än tidigare och till mindre kostnader för den slutliga användaren. I enlighet med stödvillkoren förutsätter finansieringen av de projekt som ska genomföras att kommunen deltar med en andel på 33 %, med stödmedel täcks 33 % och operatören som genomför byggandet svarar för en andel på 34 % av de kostnader som uppstår.

En utvidgning av bredbandsnätet ser man i landskapet som en attraktionsfaktor, som stöder digitaliseringens lösningar, en utveckling av företagsverksamheten och möjligheterna till distansarbete. En utmaning för att dra nytta av stödpenningen är att alla kommuner i Egentliga Finland med hänsyn till självfinansieringsandelen är i den högsta klassen. På grund av den snabba tidtabellen har kommunerna inte i sina budgetar kunnat bereda sig på investeringen i fråga. Kommunerna ser inte nätbyggandet som en basuppgift för kommunen och de trådlösa lösningarna i dag fungerar redan i de vanligaste användningssyftena skäligen väl.

Egentliga Finlands förbund sänder till de bolag som svarar för nätbyggandet anbudsbegäran för de kommuner, som hittills uttryckt sitt intresse för att börja undersöka alternativ för att genomföra bredband med stöd på sitt område. Sedan de gjorda anbuden inkommit, kommer man ännu att skilt för sig förvissa sig om kommunernas konkreta och ekonomiska utfästelse till projektet.

För mer information: specialplanerare Aleksis Klap, tfn 040 721 3137‬