Ylatunniste2

Generaldirektör Pöystis utredning om SOTE, självstyrelseområdena och regionförvaltningsreformen

Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet tillsatte 2.7.2015 en arbetsgrupp med utredningspersoner, vars medlemmar var Tuomas Pöysti, Annikki Niiranen och Arto Haveri. Gruppens uppdrag var att utarbeta förslag till riktlinjer, enligt vilka reformen av social- och hälsovården (SOTE) och inrättandet av självstyrelseområden samt reformen av regionförvaltningen effektivt kan föras vidare och inom den utsatta tidsramen.

Utredningspersonerna konstaterar att det på de områden som ansvarar för att ordna SOTE ska finnas befolkningsunderlag, infrastruktur och ekonomisk bärkraft i tillräcklig mån. Antalet områden skulle vara cirka 9-12. Det vore motiverat att tillämpa samma indelning i områden så omfattande som möjligt inom regionförvaltningens uppgifter. Både den statliga finansieringen och området egen beskattningsrätt skulle utredas som eventuella lösningar för finansieringen av självstyrelseområdet. De arrangemang för personal, egendom och dataförvaltning, vilka hänför sig till reformen är ansenliga. I det första skedet bereds en SOTE-reform.

För mer information: utvecklingschef Janne Virtanen tfn 040 583 6950

Förvaltningsdomstolens ställningstaganden för en utveckling av Åbo flygstation

Vasa förvaltningsdomstol gav den 6 augusti sitt beslut om besvären över det miljötillstånd som beviljats för Åbo flygstationsverksamhet. De mest betydande besvären gällde frågor om flygbuller, besvär som hänförde sig till Natura-området Pomponrahkas naturvärden samt tillståndsbestämmelser om inverkningar på grundvattnet.

Vasa förvaltningsdomstol förkastade till största delen alla besvär. Rusko kommun krävde i sina besvär en väsentlig minskning av bullerområdet och att bullermätningarna skulle utföras på nytt, eftersom trycken på markanvändningen inom Rusko kommuns område sträcker sig till flygstationens bullerområde på 55 decibel. I det aktuella beredningsskedet för Etapplandskapsplanen för tätorternas markanvändning, service och trafik har man också diskuterat om huruvida bullerutredningarna är uppdaterade och tillräckliga. Vasa förvaltningsdomstol konstaterade att de gjorda bullerutredningarna är tillräckliga och att de beskriver det buller som orsakas av flygtrafiken. Bullerutredningarna uppdateras enligt miljötillståndsbestämmelsernas villkor före utgången av år 2019.

I den allmänna debatten steg även flygstationsverksamheternas verkningar på Natura-området Pomponrahkas naturvärden kraftigt fram. I förvaltningsdomstolen ansågs det inte att Åbo flygstation var den enda som orsakade förändringar, utan områdets vattenbalans rubbas av förändringarna inom den mer omfattande markanvändning som redan skett. De synpunkter som förts fram i förvaltningsdomstolens beslut stöder att verksamhetsförutsättningarna för Åbo flygstation ska tryggas och en långsiktigt utveckling av flygtrafiken.

Rusko kommun samt Finavia, vilka är missnöjda med förvaltningsdomstolens beslut, har gått vidare och överklagat beslutet hos högsta förvaltningsdomstolen. NTM-centralen däremot avstår från besvärsprocessen. Rusko kommuns anspråk gäller alltjämt en väsentlig minskning av flygbullerområdet och att flygbullermätningarna ska göras på nytt. Finavias yrkanden gäller de detaljerade tillståndsbestämmelserna och är av teknisk natur. Förbundet avger sitt bemötande till högsta förvaltningsdomstolen före 10.9.

För mer information: trafikplanerare Laura Leppänen, tfn 040 767 4364

Industriproduktionens utförsbacke beskattar utvecklingen av företagens omsättning

Utvecklingen av omsättningen för Egentliga Finlands företag har under ett par av de senaste åren klart blivit efter i den riksomfattande utvecklingen. Utvecklingstrenden på sistone går dock i samma riktning som i de stora landskapen i södra Finland, och till exempel i Nyland och Birkaland var konjunkturläget vid årsskiftet 2014 och 2015 t.o.m. mer utmanande än för Egentliga Finland.

Den svaga konjunkturutvecklingen för landskapet beror till stor del på industriproduktionens problem, ty utvecklingen för industriproduktionen har varit jämt sjunkande fr.o.m. år 2013. Bäst har det gått inom servicesektorerna, men även utvecklingen inom byggsektorn verkar vara på uppåtgående. Det återstår att se om åbovarvets goda orderläge svänger industriproduktionen tillbaka in i en tillväxt.

Regionalt betraktat är omsättningens utveckling ojämn i Egentliga Finland. I Vakka-Suomi har det redan en god stund gått bättre än för genomsnittet, och tillväxtsiffrorna för omsättningen är på toppnivå t.o.m. i ett riksperspektiv. Däremot har utförsbacken för produktionen i Salo varit brant och utvecklingen bland de svagaste i landet.

För mer information: specialplanerare Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Konjunkturbeskrivning av omsättningen (trendserie, 2010=100)

Liikevaihdon suhdannekuvaaja

Förändringen på årsnivå av den genomsnittliga omsättningen under tiden 10/2024-03/2015 (%)

Liikevaihdon keskimaarainen vuosimuutos

 

Konjunkturbeskrivning av omsättningen (trendserie, 2010=100)

Liikevaihdon trendisarja

 


Konjunkturbeskrivning av omsättningen (trendserie, 2010=100)

Liikevaihdon suhdannekuvaaja trendisarja

 

 

Förslaget UKM:s utbildningsbehov 2020 har färdigställts 1.7.2015

Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp har utarbetat förslag till volymmässiga mål för den grundläggande yrkesutbildningen, yrkeshögskoleutbildningen och universitetsutbildningen för 2020-talet. Förslagen har beretts i samarbete mellan intressentgrupperna och landskapen. Utgångspunkterna för arbetsgruppens förslag har varit de scenarierna på efterfrågan (de s.k. politikscenarierna) på arbetskraft som tagits fram av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), de prognosresultat som tagits fram av utbildningsstyrelsen och ett täckande kvalitativt prognosmaterial som kompletterat dessa samt de workshopar och seminarier som ordnats med intressentgrupperna. Landskapen har täckande producerat ett regionalt bakgrundsmaterial om utsikterna för näringarnas tillväxt och sysselsättning. UKM:s förslag innehåller dock inte volymmässiga mål regionalt. Dessutom ska man observera att UKM inte längre gör upp ett regionalt riksomfattande program för utbildning och forskning (KESU) av tidigare art.

Beredskap för att stödja en tillväxtpotential - tryggande av arbetskraftsavgång och kunnande inom starka sektorer

Förslaget konstaterar att tillväxtpotentialer för näringsstrukturen i Finland utgörs speciellt av industriellt internet, bio- och återvinningshushållning, cleantech, kreativa områden samt välfärdsklustret. Digitaliteten gör det möjligt i framtiden med en tillväxt för produktiviteten inom den offentliga och privata servicen samt uppkomsten av nya arbetsplatser baserade på en digital serviceproduktion och användarbaserade innovationer. Det behövs också satsningar för att ersätta arbetskraftsavgången och utveckla kunnandet inom sektorer som i dag är starka och som sysselsätter. Detta gäller till exempel att säkerställa ett tillräckligt utbildningsutbud och utnyttja arbetskraftsreserven inom social- och hälsovårdssektorn, byggsektorn, lantbruket, transportbranschen och flera industribranscher.

Ökningar och minskningar av antalet examina

Arbetsgruppen föreslår en ökning av antalet examina inom utbildningen som är inriktad på de unga inom sektorn för teknik och trafik, det naturvetenskapliga området, naturresurs- och miljöområdet, det humanistiska och pedagogiska området samt social-, hälsovårds- och motionsområdet. En minskning av antalet examina föreslås för kultursektorn, området för samhällsvetenskaper, företagsekonomi och förvaltning samt en aning för området för turism, förplägnad och hushållsbranschen. Granskat ur utbildningsnivåns perspektiv ökar examensbehovet inom universitetsutbildningen, minskar inom yrkeshögskoleutbildningen och även litet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Därtill föreslår arbetsgruppen att antalet examina ska ökas inom den yrkesinriktade vuxenutbildningen och för högre yrkeshögskoleexamina. Som mål för doktorsutbildningen föreslås att den nuvarande nivån ska bevaras och att andelen för sådana som avlagt doktorsexamina ska ökas inom den privata sektorn.

Förnyade och branschöverskridande utbildningsinnehåll

I framtiden är det väsentliga ett kontinuerligt förnyande av utbildningsinnehållen, inlärningsmiljöerna och att pedagogiken blir mångformig och att utbildningen görs tillgänglig med hjälp av digitala tjänster. På alla områden är det branschöverskridande och tvärvetenskapliga allt viktigare, med andra orden äkta möjlighet för de studerande att välja sina studier mellan olika studieområden, utbildningsområden och utbildningsnivåer och göra det möjligt med en alternering inom arbete och utbildning.

I arbetsgruppens rapport drar man också upp riktlinjer för de volymmässiga målen av utbildningsutbudet för gymnasieutbildningen och sen svenskspråkiga utbildningen. Rapportens resultat utnyttjas vid beredningen av regeringsprogrammets verkställighetsplan. Ifall utlåtande ännu begärs av landskapen, bereds det i utbildningssektionen för landskapets samarbetsgrupp. Innehållet och tidtabellen för den fortsatta beredningen blir klar i början av hösten.
För mer information: http://www.minedu.fi/OPM/Tiedotteet/2015/07/koulutustarpeet.html?lang=fi

För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 776 0310

 alatunniste