yltunniste

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 24.10.2011
TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

GENMÄLET TILL UTLÅTANDEN OM SALO-LOJO-BANLINJENS PLANFÖRSLAG GODKÄNDES
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Egentliga Finlands förbunds landskapsstyrelse godkände genmälet till utlåtandena som lämnats in, gällande förslaget till etapplandskapsplan för banlinjen Salo-Lojo. Landskapsstyrelsen föreslår att planförslaget god-känns av landskapsfullmäktige i december, efter det förs beslutet till miljöministeriet för att bestyrkas.

- Men man måste också förbättra den nuvarande kustbanan, till exempel med dubbla spår, ändå utan att hindra att Salo-Lojo-banan förhindras av satsningarna, sade flera medlemmar i landskapsstyrelsen.

En ny banförbindelse mellan Åbo och Helsingfors är en del av statsrådets år 2008 godkända nationella mål för områdesanvändningen. Landskapsfullmäktige beslöt i december 2008 att börja göra upp en etapplandskaps-plan som anvisar en banlinje mellan Salo och Lojo.

Egentliga Finlands målsättningar är i första hand regionstruktur-baserade. Genom att anvisa en banlinje mellan Salo och Lojo tryggar man möjligheterna att utveckla en snabb banförbindelse Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg. Förändringar i den finländska regionstrukturen kommer att innebära att metropolregionen växer. Snabba banförbindelser i kombination med motorvägar har gett stadsregioner märkbar tillväxt, det märks bl.a. i Tammerfors och Lahtis. För att balansera utvecklingen behövs en utvecklingszon som förenar metropolerna Stockholm, Helsingfors och :S.t Petersburg.

Banförbindelsen kan bäst främjas via färdiga planeringsdokument. Samtidigt underlättar man kommunplaneringen och tryggar markägarnas intressen, om man i god tid visar vilka begränsningar banlinjen medför.

Banans planering har framskridit i tätt samarbete mellan Nylands och Egentliga Finlands landskapsförbund och kommuner. Tillsammans har man nått en gemensam syn på den valda banlinjen. Regionerna har enats om att huvudalternativet (Mk) som följer motorvägen är det bästa alternativet. Den lämpar sig bäst i terrängen och inverkar minst på den övriga markanvändningen, naturen och kulturarvet. Banan medför inte märkbara negativa effekter på Natura 2000-området i Kiskofloden.

En central fråga i planeringen har varit växelverkan och att samtidigt beakta hur banlinjen kommer att påverka enskilda fastighetsägare. Utkastet till landskapsplan var offentligt till påseende hösten 2009, planförslaget var till påseende i juni 2011. Planarbetet har presenterats vid publikinfon och andra evenemang. Responsen har varit tudelad: myndigheterna har gett positiva utlåtanden och stött de valda alternativen, medan områdets in-vånare och fastighetsägare motsatt sig alla alternativ.

EGENTLIGA FINLANDS KOMMUNER KRITISKA TILL REGERINGENS KOMMUNREFORM
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo 0400 485 333

Landskapsdirektörerna diskuterar kommunreformen i finansministeriet 2.11.2011. Ministeriet vill höra förslag om hur kommunerna kan höras i januari –februari 2012, man vill också få information om landskapens särdrag och om hur områden som inte hör till pendlingsregioner kommer att rikta sig.

Landskapsdirektör Juho Savo har bett att få in kommunernas åsikter före 14.10. De ställningstaganden man nu fått in skickas till finansministeriet.

Landskapsstyrelsen betonar landskapsförbundets medlande roll i processen.

- Egentliga Finlands förbund kan vara lite som ett FN, ett forum där kommunerna kan tala öppet, sade landskapsfullmäktiges viceordf. Petteri Orpo (saml).

Egentliga Finlands kommuner har kritiskt tagit ställning till den modell som presenteras i regeringsprogrammet, vars bas är pendlingsområden. Också tidtabellen och talet om tvångslösningar väcker kritik. Kommunerna lyfter i stället fram att service ska produceras effektivt och de servicestrukturer som redan har byggts upp.

I vissa ställningstaganden föreslås ändringar i kommunstrukturen. I Raumotrakten föreslås en ny kommun som överskrider landskapsgränsen, likaså i Loimaaregionen i riktning Ypäjä. I Åbo stadsregion motsätter sig kranskommunerna en samgång med Åbo, men en samgång med andra grannkommuner ses som möjliga.

Åbo har enligt Minna Arve (saml) inte gett in sitt utlåtande eftersom man ännu inte har tillräckligt information.

- Vi fortsätter att diskutera med alla parter i en konstruktiv anda, sade Arve.

Landskapsstyrelsen förutsätter att landskapsstyrelserna ombes ge utlåtanden om lagförslag och övriga förslag som gäller kommunreformen och att alla kommuner hörs i frågan.

Landskapsförbundet kan vid behov presentera en kommunmodell som tryggar landskapets och alla kommuners livskraft.

ÖSTERSJÖNS TILLSTÅND LISTAS HÖGST I PLAN FÖR LANDSKAPSPROGRAMMETS FÖRVERKLIGANDE
Tilläggsuppgifter: speciaplanerare Petteri Partanen, 040 7760 630

Planen för landskapsprogrammets förverkligande bereds årligen under ledning av landskapsförbundet och skickas till arbets- och näringslivsministeriet. I planen för 2012 – 2013 är de fem viktigaste projekthelheterna:

• förbättring av Östersjöns tillstånd

• strukturomvandlingen; förbättra havsklustrets och ICT-klustrets förutsättningar

• riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg

• universitetens och yrkeshögskolornas finansiering

• planeringen av banlinjen Salo-Lojo-Esbo

Egentliga Finlands förbunds och Satakuntaliittos gemensamma projekt är Östersjön, havsklustret samt riksväg 8.

FÖRBUNDET GODKÄNNER INTE ATT UTBILDNING I FORMGIVNING FÖRSVINNER FRÅN SYDVÄSTRA FINLAND
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom 040 776 0310, Mervi Kylmälä 02 2100 949

Undervisnings- och kulturministeriet har bett om ett utlåtande som gäller den nationella utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011-2016. Landskapen i sydvästra Finland har följande mål för utbildningsutbudet år 2016:


Yrkesutbildning

Yrkeshögskolor

Universitet

Egentl. Finland

4534 2758 2388

Satakunta

2482 1245 390

Tillsammans

7016 4003 2778

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår följande antal utbildningsplatser för området år 2016:

Yrkesutbildning

Yrkeshögskolor

Universitet

Sydvästkustens storområde

6070 3600 2800

 

Ministeriets förslag innebär att utbildningsplatserna minskar inom yrkesutbildning och i högskolor. I förslaget konstaterar man att andelen yrkesutbildning mer än nu kunde koncentreras till Egentliga Finland.

Ministeriet föreslår att utbildningsprogrammen i serviceproduktion och dess ledning samt i formgivning och musik avslutas i Åbo yrkeshögskola. Om nedskärningarna i kulturutbildning vid yrkeshögskolan Novia sker i Åbo innebär det att ingen utbildning i formgivning längre ges i sydvästra Finland. Formgivning stöder starkt innovationer i samhället och om utbildningen avslutas är det ett stort steg bakåt. Egentliga Finlands förbund godkänner inte att utbildning i formgivning avslutas i sydvästra Finland för att det försvagar den regi-onala konkurrenskraften, förbundet kräver att ärendet begrundas på nytt. Man poängterar också att ut-bildningen i servicebranschernas ledning i Åbo har haft en sysselsättningsgrad på hela 99,6 % och behövs för hotell- och restaurangbranschen.

Förbundet förhåller sig kritiskt till att utbildningen i klassisk musik avslutas, eftersom den tillhör den kreativa industrin i Åbo också efter kulturhuvudstadsåret. Skolningen är en naturlig fortsättning för musikutbildningen på grund- och andra stadiet.

Inte heller utbildningen i turism eller rekreation bör avslutas, de behövs bl.a. för att strategiskt utveckla skär-gårdsturismen, dessutom behövs kompetenta lärare.

Enligt den nationella planen kunde utbildning i teknik och trafik koncentreras exempelvis till yrkeshögskolor i sydvästra Finland.

Vad gäller Åbo Akademi och Turun yliopisto motsvarar planen landskapsförbundets tidigare förslag. Egentliga Finlands förbund betonar vad man sagt i ett tidigare utlåtande, främst vad gäller behovet av ny utbildning på svenska (provisors- och juristutbildning vid Åbo Akademi).

alatunniste