yltunniste
EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 26.3.2012

föredragningslistor och protokoll: www.varsinais-suomi.fi
TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN: FEM KOMMUNER ÄR FÖR LITE I EGENTLIGA FINLAND
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Landskapsstyrelsen behandlade den statliga kommunstruktur-arbetsgruppens utredning och gav sitt utlåtande om kommunreformen. Styrelsen diskuterade bl.a. landskapsförbundets roll i reformen, man vill att förbundet utarbetar ett eget förslag till utredningsområden. Också antalet utredningsområden diskuterades och röstades om.

Enligt Egentliga Finlands förbund är målet med reformen att skapa starka baskommuner. Målet är bra, men man bör kritiskt betrakta kommunernas uppgifter och om enskilda kommuner kan klara av alla sina uppgifter.

Den i utredningen föreslagna modellen med fem utredningsområden är för rätlinjig för Egentliga Finland. Egentliga Finlands förbund ser det som möjligt att man i landskapet grundar 10-15 utredningsområden för kommunindelningen. De bör basera sig på verksamhetshelheter och i första hand bör kommunerna sinsemellan komma överens om vilka områdena är.

Åbo stadsregion bör utgöra en tillräckligt stark centralstad i landskapet. Man måste även se till att det finns självständiga finsk- och svenskspråkiga kommuner för att trygga utvecklingen och servicen i skärgården och på landsbygden. Tidigare skapade samarbetsformer bör utnyttjas, men de får inte utgöra hinder för reformen.

Den politiska beslutskulturen bör förstärkas och man bör trygga kommunal service för landskapets invånare också i framtiden. Reformen av social- och hälsovården bör vara en del av tematiken. När kommunallagen förnyas bör man skapa förpliktande former av närdemokrati, där invånarna har verkligt inflytande.

Kommunbaserat, demokratiskt beslutsfattande på landskapsnivå bör förstärkas. Landskapsnivån är lämplig för att sköta service med en stor befolkningsbas, såsom planering av markanvändning, boende och trafik, planläggning, näringslivs-, sysselsättnings- och invandrarpolitik samt yrkesutbildning och service inom teater, orkester och museiverksamhet. Även energi- och miljöfrågor bör skötas på landskapsnivå.

Kommunindelningsutredarna bör samarbeta med landskapsförbundet, som ger opartisk expertis och har kunskap om landskapet. Möjliga utredare bör fysiskt arbeta i landskapsförbundens lokaler.

GENMÄLENA TILL BESVÄREN MOT SALO-LOJO -BANANS ETAPPLANDSKAPSPLAN GODKÄNDES
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Landskapsstyrelsen godkände genmälena till de besvär som lämnats in, gällande landskapsfullmäktiges beslut att godkänna etapplandskapsplanen för banlinjen Salo – Lojo. Landskapsstyrelsen konstaterar till miljöministeriet att det i besvären inte finns lagliga hinder för att fastställa planen.

Utlåtanden som olika ministerier lämnat in godkänner att etapplandskapsplanen fastställs. Egentliga Finlands förbund anser därför att lagliga hinder inte finns för att fastställa planen.

LANDSKAPSSTYRELSEN MOTSÄTTER SIG ATT KULTURPOLITIKEN CENTRALISERAS TILL HELSINGFORS
Tilläggsuppgifter: sakkunnig Hannele Hartikainen 040 720 2163, Lauri Palmunen 0400 864 604

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår en lag, där man grundar en central för konstens främjande, med regionala verksamhetsställen. Ämbetsverket skulle ha förtroendeorgan; ett konstråd, statliga och regionala grupper (nuvarande konstkommissioner) och särskilda nämnder. Centralen för konstens främjande skulle självständigt besluta om antalet regionala konstkommissioner och den skulle utnämna medlemmarna. Den nya lagen skulle träda i kraft 1.1.2013.

Landskapsstyrelsen ger bl.a. följande utlåtande:

Lokal expertis är värdefull och får inte elimineras när konstförvaltningen reformeras. Redan nu finns en viss motsättning mellan stat och region inom regionala och statliga konstkommissioner. Reformen skulle öka motsättningarna, försvaga konstkommissionernas position och förbigå landskapsförbunden i beslutsfattandet.

I lagen som trädde i kraft 2010 fick landskapsförbunden i uppdrag att utnämna de regionala konstkommissionerna. Detta har ännu aldrig förverkligats. Det är inte motiverat att slopa modellen innan den har prövats.

Ministeriet håller på att flytta en stor del av beslutsfattandet i kultur- och konstpolitiken till ett nytt förvaltningsmaskineri, ett ämbetsverk i Helsingfors.

Regional konstförvaltning som styrs centralt av staten står i skarp kontrast till medborgarnas jämlikhet och jämlik behandling av regionerna. Konstkommissionerna bör vara en självständigt fungerande samarbetspartner i regionen. Målet bör vara att stärka den regionala kultur- och konstverksamheten, där landskapsförbundet har en egen roll.

Regionerna bör fortsättningsvis ges möjlighet att delta i valet av konstkommissioner via nuvarande kandidatförfarande. Egentliga Finlands förbund föreslår att lagändringen på denna punkt slopas.

UTLÅTANDE: YRKESUTBILDNINGENS ARRANGÖRSNÄTVERK STÄRKER KONKURRENSKRAFTEN
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom, 040 776 0310

Yrkesutbildningen i Egentliga Finland svarar inte tillräckligt väl på arbetslivets behov, överlappande utbildning ordnas och årskullarna minskar. Det nuvarande arrangörsnätverket svarar enligt näringslivet inte tillräckligt väl på arbetslivets behov och man efterlyser bättre kvalitet på utbildningen.

I projektet "Yrkesutbildning i Egentliga Finland 2015" utreddes hur man kan skapa ett regionalt heltäckande och ekonomiskt effektivt arrangörsnätverk för yrkesutbildningen, och utvecklade 1-3 konkreta modeller. Projektet finansi-erades med landskapets utvecklingsmedel och pågick 1.4.2011 – 31.12.2011.

I dag finns i Egentliga Finland sju yrkesutbildningsarrangörer. Den modell som primärt förs fram i slutrapporten består av tre utbildningsanordnare: Åbos, Saloregionens och Sydvästra Finlands utbildningsanordnare. Vad gäller Åbo kan yrkesutbildningen koordineras enligt flera olika modeller. Samarbetet i nätverk bör utvecklas och läravtalskvoterna i landskapet förenas.

Enligt Egentliga Finlands förbund motsvarar modellerna i slutrapporten målsättningarna i landskapsstrategin. Rapporten fungerar som en god grund för fortsatt beredning. Enligt landskapsförbundet är modellerna menade att stärka Egentliga Finlands nationella och internationella konkurrenskraft

Arbetet bör enligt förbundet inledas med att koordinera yrkesutbildningen i Åbo.

Förbundet betonar att kundaspekten (näringslivet och de studerande) måste beaktas i kommande lösningar. Utgångspunkten är landskapets egna särdrag, som inte nödvändigtvis helt stöder centraliserade lösningar.

Egentliga Finlands förbund stöder tanken på en instans som sköter landskapets läroavtal, men förutsätter att servicen finns ute i regionerna och att nuvarande verksamhetsställen bevaras. Landskapsstyrelsen röstade två gånger om läroavtalen. Centern föreslog att man grundar en kommission för läroavtalen, förslaget röstades ner. Sdp:s förslag, att läroavtalsutbildningen inte får separeras från yrkesutbildningen, vann omröstningen med 16 – 1.

Landskapsstyrelsen besluter att sända projektets slutrapport till undervisnings- och kulturministeriet, till baskommunerna och utbildningsarrangörerna. Förbundet betonar kommunernas beslutsfattande roll när yrkesutbildningen utvecklas.

alatunniste