Ylatunniste2 

Tilläggsuppgifter landskapsdirektör Juho Savo, 0400 485 333

FÖRBUNDEN VILL ÄNDRA ÅLDERSGRUPPERNAS TYNGD I REFORMEN AV STATSANDELSSYSTEMET
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen, 0400 864 604

Utredningsman Arno Miettinen har gjort ett förslag till reform av statsandelssystemet. Kommunerna fick uttala sig i januari, efter detta gör Miettinen sitt slutliga förslag som skickas på en ny remissrunda.
Egentliga Finlands förbund och Satakuntalitto har kommit överens om ett gemensamt ställningstagande, eftersom reformen påverkar Egentliga Finlands och Satakundas kommuner negativt. En orsak är betoningen av den äldre befolkningen i kommunernas åldersstruktur, som ändå inte avspeglas i sjuklighetskriterier. Sjuklighet betonas i reformen mer än tidigare.

Landskapsstyrelsen godkände 27.1. ett ställningstagande, där man konstaterar att det föreslagna statsandelssystemet märkbart skulle sänka Egentliga Finlands och Satakundas kommuners statsandelar. Reformens negativa regionpolitiska verkningar skulle framför allt beröra två landskap, Egentliga Finland och Satakunda. Sydvästra Finland tampas med en industriell strukturomvandling. Den påverkar märkbart kommunernas serviceutbud. Det kan vara svårt att beakta en industriell strukturomvandling som statsandelskriterium, men som bakgrundsrealitet borde den beaktas.

Målet med landskapsförbundens förslag är att statsandelssystemet ska bli nationellt sett jämlikare och att speciellt kostnaderna för kommuner med en stor äldre befolkning beaktas rättvisare.
Landskapsförbunden föreslår en ändring av det föreslagna systemet så att man inom åldersmätaren ökar den äldre befolkningens tyngd i förhållande till yngre åldersgrupper. I förbundens exempelberäkningar har man minskat de yngre åldersgruppernas inverkan med 5 % och ökat åldringsbefolkningens med 10 %. Trots att även en ung åldersstruktur är kostsam för kommunerna är kommuner med många barnfamiljer ändå i en gynnsammare situation än de med många åldringar. Barnfamiljer hämtar arbetskraft, företagsamhet och övrig aktivitet till kommunen.

Den föreslagna ändringen skulle lindra statsandelarnas nedskärning i sydvästra Finlands kommuner och nytta största delen av Finlands kommuner. Förlorare skulle vara speciellt kommuner i Helsingfors metropolområde och kommuner i Uleåborgsregionen. Landskapsförbundens förslag minskar den föreslagna ökningen av statsandelar till huvudstadsregionen. Nylands kommuner skulle fortfarande få mest nytta, i euro mätt, och Egentliga Finlands kommuner förlora mest. Förslaget skulle ändå utjämna den rätt radikala förändring i statsandelar som Miettinen föreslagit.
Att ändra åldersgruppernas tyngd skulle påverka de stora stadsregionernas kranskommunernas statsandelar negativt. För att en yngre åldersstruktur orsakar kostnader för kommunen, föreslår förbunden att man även skulle granska arbetskraftssufficiens (= förhållandet mellan antalet arbetsplatser inom en kommun eller ett område och antalet sysselsatta som är bosatta inom området) så att beräkningskriterierna skulle vara mindre ogynnsamma för kranskommunerna.
Landskapsstyrelsens Juhani Pilpola (sannf.) föreslog att frågan remitteras till vidare beredning, men förslaget förlorade i landskapsstyrelsens omröstning med 15 – 4.

Reformen av statsandelarna, alternativ beräkning

LANDSKAPSSTRATEGIN SOM STYR UTVECKLING OCH FINANSIERING LÄGGS TILL PÅSEENDE
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 7203 056, regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio
040 5063 715

Landskapsstyrelsen behandlade utkastet till Egentliga Finlands landskapsstrategi, härnäst läggs dokumentet till allmänt påseende och man ber om utlåtanden före 14.3.2014.
Landskapets planering baserar sig på markanvändnings- och byggnadslagen samt regionutvecklingslagen. I Egentliga Finland görs landskapsöversikten och -programmet som ett dokument, som utgör Egentliga Finlands landskapsstrategi. Översikten sträcker sig till år 2035+ och landskapsprogrammet omfattar åren 2014–2017. Den långtidsutveckling som visas i landskapsöversikten bör beaktas i landskapsprogrammet och landskapsplanen.

Landskapsprogrammet innehåller de närmaste årens målsättningar, de baserar sig på landskapets möjligheter och särdrag. Man listar de centrala projekten och en plan för att finansiera dem. Landskapsprogrammet görs i samarbete med statens myndigheter, kommuner och andra intressegrupper, fyra år i taget.

Landskapsstrategin har beretts i ett omfattande samarbete. Man har gjort basmaterial i fyra expertgrupper (ekonomi, kompetens, miljö samt värden). Inom landskapsförbundet fungerar en styrgrupp vars ordförande är landskapsdirektör Juho Savo. Även NTM-centralen är representerad. Målet är att landskapsstrategin godkänns i landskapsfullmäktige 16.6.2014.

 

 alatunniste