Ylatunniste2

JANNE VIRTANEN ÄR EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND NYA INRESSEBEVAKNINGSDIREKTÖR
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Kari Häkämies 044 201 3204

Landskapsstyrelsen beslöt enhälligt att välja tf intressebevakningsdirektör Janne Virtanen till ny intressebevakningsdirektör. Tjänsten lediganslogs när intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen avgick med pension 31.8.2015.
Tjänsten söktes av 19 personer. I valet betonade man kännedom om verksamhetsmiljön, arbetserfarenhet inom landskapets intressebevakning, sakkännedom samt ledarskaps- och samarbetsfärdigheter. Intervjugruppen valde i första skedet följande fem personer för intervju:

Lauri Heikkilä, fil.dr., Marttila
Kirsi Kostia, ekon.mag, Reso
Jyrki Lumiainen, fil.mag, Masku
Carita Maisila, magister i samhällsvetenskaper, Åbo
Janne Virtanen, dipl.ing. Pemar

Janne Virtanen, som verkat som utvecklingschef i Egentliga Finlands förbund, har i åratal arbetat med intressebevakning bl.a. i riksdagen. Tyngdpunkten har legat på trafikprojekt – de senaste åren framför allt riksåttans förbättring, En timmes tåget och skärgårdens trafikförbindelser.

- Intressebevakning är en uthållighetsgren, där vinsterna inte avgörs vid mellankontrollerna utan först i mål, konstaterar Virtanen. Virtanens organisationsförmåga bevisas bl.a. av det faktum att han sommaren 2015 fungerade som Jukolakavlen Louna-Jukolas tävlingsledare.

Janne Virtanen betonar att intressebevakning är samarbete.

- Jag försöker se ljuset i tunnels ända. Det lönar sig alltid att försöka.

FINLANDS FRAMTID FINNS I TILLVÄXTKORRIDORERNA
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Kari Häkämies 044 201 3204

En av landets regerings spetsprojekt är att inleda regionala innovationer och försök. De förverkligas bland annat genom att man definierar de centrala tillväxtkorridorerna, med tanke på Finlands konkurrenskraft.
Korridoren Helsingfors – Tammerfors är i nuläget klar etta i detta hänseende. För Egentliga Finland är den nordiska tillväxtkorridoren Åbo – Helsingfors och dess internationella förbindelser till Skandinavien och S:t Petersburg central. Den utgör för Finland en andra betydande korridor, som man har goda skäl att främja som ett spetsprojekt.

Den nordiska tillväxtkorridoren har inte fått tillräckligt uppmärksamhet när man berett spetsprojekten. Förhoppningsvis ser landets regering allvarligt på denna fråga i sina linjedragningar och inser den nordiska tillväxtkorridorens betydelse för hela Finland. Landskapsstyrelsens ordförande Ilkka Kanerva och landskapsdirektör Kari Häkämies förhandlar om denna fråga.

LAGÄNDRING ÖKAR LANDSKAPENS OCH KOMMUNERNAS ANSVAR INOM PLANLÄGGNING
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056

Miljöministeriet ber om Egentliga Finlands förbunds utlåtande om ett utkast till ändring av markanvändnings- och byggnadslagen. I det föreslås att man slopar det nuvarande tillvägagångssättet, där miljöministeriet bestyrker både landskapsplanerna och kommunernas gemensamma generalplaner. Målet med lagändringen är:

- att försnabba beslutsfattandet och ändringssökandet som gäller landskapsplanering och kommunernas gemensamma generalplanering
- kunna förutse nationella intressen och beakta dem i tid
- standardisera ändringssökandet för olika plan-nivåer

Man betonar i utkastet till lagändring landskapens förbunds självständiga roll inom planering av markanvändning. Lagändringen skulle öka landskapens och kommunernas ansvar inom planläggning och behovet av samarbete mellan myndigheter under arbetets gång. Besvär skulle behandlas av förvaltningsdomstolen i stället för miljöministeriet. Vidare besvär skulle behandlas i högsta förvaltningsdomstolen.

Landskapsstyrelsen konstaterar att landskapsplanen i nuläget presenterar och sammanjämkar de nationella och regionala principerna för samhällsstrukturen. I landskapsplanerna förmedlar man de nationella målen för markanvändning till kommunplanering och övrig planering. Landskapens förbund har en viktig roll inom samhällsstrukturens planering - lagändringen får inte försvaga denna roll, betonar landskapsstyrelsen.

Miljöministeriet har hittills koordinerat landskapsplaneringen och dess nationella intressen. Miljöministeriet har i bestyrkningsskedet sammanjämkat de olika ministeriernas ofta motstridiga synpunkter. De svåraste fallen har lösts i statsrådet.

När lagändringen träder i kraft faller denna uppgift enbart på landskapens förbund. För att lyckas måste växelverkan med de olika ministerierna vara äkta och omedelbart, vilket ställer krav på mera tid och resurser inom planarbetet. Ministeriernas tröskel för att överklaga landskapsfullmäktiges planbeslut kan sänkas, om växelverkan inte lyckas.

Egentliga Finlands förbund ser det som viktigt att landskapsplaneringen utvecklas. När miljöministeriet slutar övervaka arbetet bör man satsa på att utveckla landskapsplaneringen nationellt.

 alatunniste