Tilläggsfinansiering för Egentliga Finlands positiva strukturförändring

Statsrådet fördelade 8.2.2018 åt landskapen den årliga finansieringen för att stödja regionernas tillväxt och konkurrenskraft. För Egentliga Finland anvisades Europeisk regionutvecklingsfinansiering i enlighet med den årliga ramen för strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och arbete och därtill ansluten statlig motfinansiering 2,2 miljoner euro samt Europeiska socialfondens och därtill ansluten statsfinansiering 2,7 miljoner euro.

I nationell finansiering för regionala innovationer och försök (AIKO) för projekt för en förutsedd strukturomvandling beviljades 267 000 euro samt för att genomföra tillväxtavtalet för Åbo stadsregion 606 000 euro.

Utöver de ovan nämnda årliga grundfinansieringarna tog statsrådet hänsyn till de framställningar som ingått i det Silta-avtal som slutits för att dra nytta av möjligheten för Sydvästra Finlands positiva strukturförändring. I Europeisk regionutvecklingsfinansiering och därmed förknippad statlig motfinansiering beviljades för Egentliga Finland 2 880 000 euro. Detta är avsett för att utveckla en TKI- (Forsknings-,Utvecklings-Innovations-) och utbildningsinfrastruktur som betjänar den tillverkande teknologiindustrin och tillhandahålls för gemensam användning av alla högskolor. I AIKO-finansiering anvisades 170 000 euro i finansiering för att locka till sig internationella specialsakkunniga och 30 000 euro för att bygga upp en lägesbilds- och uppföljningstjänst för den positiva strukturomvandlingen.

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, tarja.nuotio(a)varsinais-suomi.fi och
näringschef Petteri Partanen, tfn 070 776 0630, petteri.partanen(a)varsinais-suomi.fi

En timmes-tåget och tunneln Helsingfors-Tallinn för att genomföra EU:s kärnnätskorridorer

Av kärnnätskorridorerna för EU:s mest betydande trafiknät TENT-T (Trans-European Transport Networks), utsträcker sig två till Finland. Trafikförbindelserna från Sverige via Åbo och Helsingfors till gränsen mot Ryssland utgör en del av kärnnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet. Kärnnätskorridoren Nordsjön-Baltikum sträcker sig från Baltikum till Helsingfors. På annat håll i Finland finns det inte trafikkorridorer som prioriterats till EU:s viktigaste klass.

Det tvååriga FinEstLink-projektet publicerade förra veckan en utredning om en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn, vilken skulle förverkliga kärnnätskorridoren Nordsjön-Baltikum. Tunneln vore den längsta i världen och den skulle förkorta restiden mellan städerna till en halv timme. Tunneln skulle, då den förverkligas, förena varorna, tjänsterna och människorna i tvillingstäderna med tre miljoner invånare till en del av ett pendlingsområde. I FinEstLinks utredning uppskattas planeringen ta från fyra till sex år, och byggandet kunde börja tidigast år 2025. Enligt utredningen är kostnadskalkylen 13,8–20 miljarder euro.

Målet för Europeiska unionens trafikinfrastrukturpolitik är att koppla samman de olika delarna av Europa med varandra samt att gör a rörligheten och verksamheten för inremarknaderna smidigare. Trafiknäten har indelats i olika klasser, vilka utgör grunderna då EU-finansiering söks, och vilka vittnar om hur viktiga näten är i unionens trafikkorridorer. Liksom för avsnittet Tallinn-Helsingfors är en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, utgör en timmes tåget en del av kärnnätskorridorerna, för vilka det är möjligt att få unionens finansiering.

Planeringen av en timmes tåget mellan Åbo och Helsingfors har börjat tidigare än tunnelprojektet och redan framskridit till skedet för en planering i detalj. Det är möjligt för den regering som ska bildas efter riksdagsvalet 2019 att fatta beslutet om byggandet av en timmes tåget. Planeringen av en timmes tåget har finansierats från unionens program Nätens Europa och staten har för projektet anvisat en betydande planeringspenning på totalt 40 miljoner euro.

Kärnnätskorridorerna för med sig omfattande samhälleliga nyttoeffekter för såväl områdets städer som för staterna och i vidare omfattning för Europa. Där förbindelsen från Helsingfors öppnar sig på annat håll mot Europa i sydlig riktning, förbättrar en timmes tåget förbindelserna mellan Stockholm och S:t Petersburg via Finland.

Bakom projektet FinEstLink står städerna Helsingfors och Tallinn, Estlands och Finlands trafikministerier samt landskapen Nyland och Harju. Utredningen har finansierats med cirka en miljon euro av Central Baltic Interreg-programmet, som verkar i Egentliga Finlands förbunds hägn.

Förutom projektet FinEstLink är ett annat tunnelprojekt anhängigt, vilket leds av affärsmannen Peter Vesterbacka som är bekant från spelbranschen. Vesterbackas mål är att låta bygga en tunnel mellan Esbo och Tallinn med internationell privat finansiering och ta den färdiga tunneln i bruk redan år 2024. Både Vesterbackas och FinEstLink -projekten befinner sig först i förplaneringsskedet. Projekten har betydande skillnader i kostnaderna samt byggtidtabellerna.

Kommunikationsminister Anne Berner kopplade vid tillfället för offentliggörandet tunnelprojektet samman som en del av projektet Ishavsbanan i nord-syd-riktningen. Enligt Berner skulle tunneln Helsingfors-Tallin tillsammans med Rail Baltica -järnvägsprojektet och Ishavsbanan, då det förverkligas, förena det arktiska området via Finland med Europas kärna.

”Järnvägsinvesteringarna är till sin storleksklass betydande poster i statsbudgeten och därför bör de tidfästas i fråga om tidtabellen. Långsiktiga visioner för att utveckla trafiknäten är mycket välkomna, för genom dem framskrider planeringen mot ett förverkligande. I denna tid bör man gripa sig verket an med projekt som är mer realistiska till sitt genomförande. Under den kommande regeringsperioden är en timmes tåget det enda av de stora banprojekten, som det är möjligt att redan bygga”, summerar landskapsdirektör Kari Häkämies de banprojekt som är aktuella och diskuteras.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kollektivtrafiklösningen för Åbo och Reso förenar stadstrafiken med en timmes tåget

Städerna Åbo och Reso har gjort upp en utredning om en kollektivtrafiklösning som möjliggör städernas och regionens tillväxt och en övergripande utveckling. Utgångspunkten för planeringen är att genomföra en spårväg eller superbussar på rutterna, invid vilka det finns mycket potential för att utveckla markanvändningen och spetsprojekt för byggandet.

De föreslagna språrvägs- och superbussrutterna är planerade för målområdet för en stadsutveckling i Egentliga Finlands landskapsplan och för kärnstadsmodellen i Strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035. För den kollektivtrafikmodell som ska väljas har man uppställt fem mål i generalplaneringsskedet ur aspekten: en hållbar stadsstruktur, en smidig och lockande kollektivtrafik, invånarnas välfärd och trivsel, en ekonomisk bärkraft samt att stödja konkurrenskraft, tillväxt och attraktivitet. Beslut om den framtida kollektivtrafiklösningen torde fattas i Åbo och Reso stadsfullmäktige inkommande sommar.

Med spårvägen och superbussen kan det skapas för området mycket ny potential kombinerat med landskapets mest centrala trafikprojekt, en timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo. Kollektivtrafiklösningen för det framtida Resecentret och Kuppis station i anslutning till huvudkorridoren för en till transportkapaciteten effektiv och högklassig kollektivtrafik. Spårvägen eller superbussen har en direkt förbindelse till banorna både i riktning mot både Helsingfors och Tammerfors samt till den långväga busstrafiken.

Utgångspunkten för planeringen har varit att genomföra en kollektivtrafiklösning, som stöder stadens och regionens tillväxt och övergripande utveckling. Den positiva strukturförändringen har för sin del höjt tillväxtförväntningarna för stadsregionen, där invånartalen för Åbo och kollektivtrafikens passagerarantal har ökat snabbt under 2010-talet. Invid kollektivtrafikrutten placerar sig mycket ny utvecklingspotential för markanvändningen, liksom även spetsprojekten Åbo Vetenskapspark och utvecklandet av stadscentrumet.

En timmes tåget skulle förena cirka 1,5 miljoner finländare i ett ekonomi- och pendlingsområde och det är en del av ett mer omfattande nätverk av trafikförbindelser, vilket fortsätter som anslutningstrafik inom städerna invid banan. Enligt trafikverkets utredning uppskattas den snabba tågförbindelsen öka resorna i arbetsangelägenheter på området med 35–40 %. Av denna tillväxt hänför sig största delen till arbetsresor som görs från Åboregionen till huvudstadsregionen. Potentialen hos En timmes tåget utnyttjas bäst, när resenärerna kan begagna sig av effektiva anslutningsförbindelser på stationerna. Områdenas konkurrenskraft baserar sig allt mer på läget, tillgängligheten, smidig kommunikation och snabba förbindelser. Spårvägs- och superbusslösningen i kombination med en timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo är betydande positiva påskyndare av strukturförändringen i regionen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands sysselsättningstillväxt stark – ännu dock en bit kvar till den nordiska nivån

Tillväxten för Egentliga Finlands sysselsättninggrad fortsatte jämn under år 2017. Tillväxttakten för sysselsättningsgraden blev en aning långsammare från den snabbaste tillväxtfasen år 2016, men sysselsättningsgraden i slutet av år 2017 var i alla fall över 4 procentenheter högre än två år tidigare. Målet en sysselsättninggrad på 72 procent på riksnivå uppfylls enligt den nuvarande utvecklingen under innevarande år både i Egentliga Finland och i hela landet.

Sysselsättningsgraden litet över 70 procent i dag för Egentliga Finland bleknar dock vid en jämförelse med de nordiska grannarna. I den årliga rapporten State of the Nordic Region 2018, som görs upp av Nordiska ministerrådet, är sysselsättninggraden i största delen av landskapen i Sverige och Norge över 75 % och på Island är sysselsättninggraden för varje område över 85 %.

I samband med den positiva sturkutrförändringen har man förutsagt att det ska uppstå till och med över 30 000 nya arbetsplatser i Sydvästra Finland under de närmaste åren. Ifall dessa förutsägelser blir verklighet kommer Egentliga Finlands sysselsättningsgrad dock att stiga nära genomsnittet för de nordiska länderna, vilket enligt rapporten i slutet av år 2016 var 76,6 %.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet hos landskapens siffror Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en rätt tillförlitlig bild av sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

 

2

 

Det riktade stödet för att bygga bredband är åter aktuellt

Då villkoren för att bevilja stöd enligt bredbandslagen har förändrats, har de stödberättigade områdena på Egentliga Finlands område betydligt utvidgats från de tidigare områden som erbjöd det inom projektet Bredband för alla 2015. Egentliga Finlands förbund har ombett Kommunikationsverket att låta göra marknadsanalyser för de stödberättigade områdena i Egentliga Finlands kommuner. Analyser har begärts för området för stadsregionernas kommuner, där man ser att ett byggande av nätet genomförs på marknadens villkor. Man har frågat om kommunernas preliminära viljetillstånd för att delta i projektet och frågar i enlighet med att marknadsanalyserna blir färdiga.

Den mest centrala förändringen i stödvillkoren är den självriskandel som kvarstår att betala för den slutliga användaren, dvs. kommuninvånaren eller företagaren, vilken har blivit mindre till ett hundra meter i stället för två kilometer tidigare. Man tror att detta ska göra det mer intressant att skaffa sig bredband än tidigare och till mindre kostnader för den slutliga användaren. I enlighet med stödvillkoren förutsätter finansieringen av de projekt som ska genomföras att kommunen deltar med en andel på 33 %, med stödmedel täcks 33 % och operatören som genomför byggandet svarar för en andel på 34 % av de kostnader som uppstår.

En utvidgning av bredbandsnätet ser man i landskapet som en attraktionsfaktor, som stöder digitaliseringens lösningar, en utveckling av företagsverksamheten och möjligheterna till distansarbete. En utmaning för att dra nytta av stödpenningen är att alla kommuner i Egentliga Finland med hänsyn till självfinansieringsandelen är i den högsta klassen. På grund av den snabba tidtabellen har kommunerna inte i sina budgetar kunnat bereda sig på investeringen i fråga. Kommunerna ser inte nätbyggandet som en basuppgift för kommunen och de trådlösa lösningarna i dag fungerar redan i de vanligaste användningssyftena skäligen väl.

Egentliga Finlands förbund sänder till de bolag som svarar för nätbyggandet anbudsbegäran för de kommuner, som hittills uttryckt sitt intresse för att börja undersöka alternativ för att genomföra bredband med stöd på sitt område. Sedan de gjorda anbuden inkommit, kommer man ännu att skilt för sig förvissa sig om kommunernas konkreta och ekonomiska utfästelse till projektet.

För mer information: specialplanerare Aleksis Klap, tfn 040 721 3137‬

 

Ylatunniste2 

 

Debatten om EU:s kohesionspolitik går het – nu är det dags att påverka
Beredningarna av EU:s kommande 2020+ -budgetperiod kommer att stå i centrum för EU-politiken år 2018. Komissionens ordförande Jean-Claude Juncker understöder en reform och förenkling av kohesionspolitiken och lantbrukspolitiken, men motsätter sig stora nedskärningar. Enligt hans förmenande borde kohesionspolitiken kvarstå som en politik för hela Europa. Detta innebär dock att EU:s inkomster borde ökas.

I denna stund pågår en hård dragkamp i Bryssel om kohesionspolitikens framtid. En minskande EU-budget kommer att synas även i kohesionspolitiken. De modeller för att skära ned kohesionspolitiken, vilka förs fram av kommissionens olika avdelningar, är oroväckande för de utvecklade områdena och på så sätt även med hänsyn till Egentliga Finland. I Bryssel är två gemensamma initiativ av områdena uppe till behandling, i syfte att garantera kohesionsfinansiering för alla EU-områden även i fortsättningen. Dessutom har kommissionen öppnat ett offentligt hörande om kohesionspolitikens framtid. Det är önskvärt att alla svarar på det.
https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-eu-funds-area-cohesion_fi


Sannolikt kommer man att skära i kohesionspolitiken på något sätt, men det är ännu ett frågetecken, hur mycket och hur nedskärningarna kommer att hänföras till de olika områdena. Tidigare har kohesionsfonderna riktat sig till alla EU-områdena, nu aktualiseras förslag, där de mest utvecklade områdena skulle bli utan regionutvecklingsmedel.


CPMR, Organisationen för de perifera maritima områdena i Europa, publicerade i december 2017 en utredning med analyser av hur områdena påverkas av olika scenarier för budgetnedskärningarna. För Finlands del ser scenarierna oroväckande ut:

 Scenario I: stödet inriktas endast till de minst utvecklade områdena
   - Finlands finansiering skulle minska med 88 %
 Scenario II: stöd endast till kohesionsländerna
   - Finlands finansiering skulle minska med 88 %
 Scenario III: osthyvelmodellen, dvs. en nedskäring med 10 % av kohesionsfonderna
   - Finlands finansiering skulle minska med 10 %
 Scenario IV: socialfonden bort från kohesionsfonderna
   - Finlands finansiering skulle minska med 40 %


Det är alltså klart att Finland och de övriga utvecklade områdena ska påverka kraftigt för att kohesionspolitiken ska bevaras som en politik för hela Europa och att socialfonden ska kvarstå som en del av kohesionspolitiken. Med strukturfonderna stöds också för närvarande den positiva strukturförändringen i Egentliga Finland, vilket är en efterlängtad ljusglimt i hela Finland.

För mer information: Chefen för Euroopa-kontoret Saara Nuotio-Coulon, tfn +32 498 103 271,
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., specialplanerare, EU-projektfinansieringen Ville Roslakka, tfn +358 50 5920 404, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Förverkligandet av En timmes -tåget säkrar tillväxt och konkurrenskraft för metropolområdet

Konsultbyrån MDI för regional utveckling offentliggjorde 9.1. utredningen om en vägkarta för stadspolitiken, där man för fram åtgärder för att förstärka en internationell framgång för metropolområdet Helsingfors. Helsingforsregionen växer snabbt, men sett ur ett internationellt perspektiv är tillväxten på sina ställen anspråkslös. Regionens ekonomiska tillväxt har under detta decennium varit klart långsammare än hos de internationella jämförelsestäderna och exempelvis områdets befolkningsutveckling har under 2010-talet blivit efter i tillväxttakten för Oslo och Stockholm.

Rapporten identifierar problemen för konkurrenskraften och flaskhalsarna för tillväxten för Helsingfors metropolområde samt lägger fram följande insatsvägar för att avlägsna dem: uppgörande av ett metropolavtal, smidiga trafikförbindelser och en koncentration av städerna samt ett språng till en internationalisering.

Målen, utmaningarna och möjligheterna för Egentliga Finlands område liknar på många sätt de samma som för metropolområdet. Finlands tillväxttriangel består av triangeln Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Tillväxttriangelns andel av befolkningen, arbetsplatserna, BNP, utgifterna för F&U eller med hänsyn till dem som avlagt en examen på hög nivå, utgör 50-70 % av hela landets andel. Det är alltså en mera vidsträckt fråga än för metropolområdet att avlägsna de hinder som gör tillväxten och utvecklingen av stadsregionerna långsammare.

Som de mest centrala slutledningarna i rapporten för man fram massiva satsningar på att förnya den språrbundna trafiken mellan tillväxttriangelns städer och att skapa väsentligt snabbare tågförbindelser än i dag. En av dessa åtgärder är att genomföra En timmes -tåget från Helsingfors till Åbo. Slutsatsen bekräftar de tidigare talrika slutledningarna om de betydande nyttoeffekterna av En timmes -tåget. En snabb tågförbindelse påverkar avsevärt den regionala ekonomin och leder till en tillväxt för lönsamheten och värdeökningen. Dessutom skapar den förutsättningar för företagens tillväxt och för nya företag i Helsingfors, Åbo, Esbo, Lojo och Salo.

Det finns ett behov av och understöd för snabba tågförbindelser i Södra Finland, och på grund härav pågår bl.a. planeringen av En timmes -tåget. Borgmästarna i Tammerfors och Helsingfors, Lauri Lyly och Jan Vapaavuori, betonade efter att utredningen hade offentliggjorts, att Finland har alla möjligheter att under de närmaste decennierna förena de största stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors och Åbo i söder till ett enhetligt område med tillgänglighet på cirka en timme.

Länk till utredningen.

Utredningen Kaupunkipolitiikan tiekartta IV – Kaupunkien mestarien liigaan (Vägkarta IV för stadspolitiken – till till Städernas Champions liga) är en del av hur MDI tecknar upp en situationsbild av utvecklingen för urbaniseringen och städernas utveckling samt redogör för konkreta utvecklingsförslag. Utredningens beställare var Hypoteksföreningen (Hypo), Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC), Servicefacket (PAM), Byggnadsindustrin RT rf, Sitra och Finlands byggnadsinformationsstiftelse RTS.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Utredningen om Verkningarna av investeringarna i Åbo omfartsvägs infrastruktur för företagsverksamheten har färdigställts

Egentliga Finlands förbund var med och finansierade en undersökning av Åbo Handelshögskola, där man undersökte Verkningarna av investeringarna i Åbo omfartsvägs infrastruktur för företagsverksamheten. Undersökningsmaterialet samlades in vid företagsintervjuer (22 st.) i september-november 2017. De intervjuade företagen är verksamma inom influensområdet för Åbo ringväg och täcker 37 procent av omsättningen för Egentliga Finlands industriföretag år 2015.

De centrala resultaten av undersökningen:

• De planerade investeringarna gav inte upphov till en betydande ekonomisk tillväxt hos områdets företag, även om ringvägen i själva verket är en synnerligen betydande faktor med tanke på affärsverksamheten.
• Ifall de nuvarande omständigheterna blir sämre, är olägenheten betydande för många företag.
• Särskilt logistikföretagen bedömer att ringvägen redan nu befinner sig på gränserna för sin bärkraft.
• Man bedömer att förbättringsinvesteringarna i Ringvägen inte i sig har en betydande inverkan (som ökar tillväxten), men ett förbättrande av ringvägen kan anses vara kritiskt för att trygga den förmedlingsförmåga som en tillväxt kräver.

På grundval av Trafikverkets statistiker har trafikvolymerna på Åbo ringväg betydligt ökat under de senaste tio åren. Till exempel på avsnittet Kausela – Kirismäki har trafikvolymerna ökat mellan åren 2004 och 2016 med 30 procent och den tunga trafiken med upp till 37 procent. En fungerande trafik försvåras snabbt på Åbo ringväg, om tillväxten i trafikvolymerna fortgår likadan, och man inte påskyndar tidtabellen för investeringarna från den planerade.


För mer information: specialplanerare, trafiksystemarbetet Mari Sinn, tfn 045 807 8969, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Beredningen av samarbetsavtalet Scandria® Alliance®–ScanMed korridoren

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad (Science Park) är med i det alliansantal som bereds för att förstärka samarbetet mellan områdena för Scandinavian-Mediterranean TEN-T kärnnätskorridor och stadsregionerna. Avtalet har tyngdpunkten förlagd på det norra delområdet av korridoren. Andra som är med i beredningen är Örebro-regionen, Skåne, Nylands förbund, nätverket för Östra Norges landskap, Akershus (Oslo-regionen) samt Berlin-Brandenburg.

Berlin-Brandenburgs gemensamma regionplaneringsavdelning ansvarar för beredningen som en del av Scandria®2Act-projektet. Avtalets innehåll är organiseringen, säkerställandet av samarbetet och att definiera innehållen. Målet är att främja de gemensamma intressena för det gränsöverskridande samarbetet planeringen av trafiken och områdenas användning på tjänstemännens och de förtroendevaldasplan. De teman som skisserats upp för samarbetet är förvaltning, logistik, järnvägstrafik, alternativa bränslen, ekonomi samt korridorens stadsregioner ur planeringens och den regionala utvecklingens aspekt. Huvudarenan för samarbetet kommer att vara en internationell konferens som anordnas vartannat år. Utöver konferensarrangemangen innehåller avtalet inte ekonomiska förpliktelser. Varje avtalspart antages svara för sina egna utgifter för sitt deltagande.

Det finns alltjämt bland beredarna en aning olika syn på hur samarbetet ska organiseras. De flestas åsikt – även Åbos och förbundets åsikt – är en så flexibel och lätt struktur som möjligt. Det vore också viktigt att få alla de nordiska ländernas huvudstadsregioner med i alliansen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Omsättningen för Egentliga Finlands företag i stabil tillväxtbana
Konjunkturutsikterna för Egentliga Finlands företag har varit positiva på sistone. Den positiva strukturförändringen kommer klart till synes i hur företagens omsättning utvecklas, för enligt Statistikcentralens förhandsstatistiker befinner sig utvecklingen av företagens omsättning i en stabil tillväxtbana inom alla verksamhetsområden.

Snabbast ökar omsättningen inom byggbranschen i Egentliga Finland, där konjunkturutvecklingen svängde om i en tillväxt redan år 2014. Inom serviceområdena har utvecklingen varit litet långsammare än inom byggverksamheten, men även den har en tillväxt på cirka 35 %, i jämförelse med nivån år 2015. Tjänsterna har ökat jämt även under hela den långa tiden för konjunkturnedgången. Ökningen för handelns område motsvarar i praktiken ganska exakt den totala konjunkturutvecklingen för alla verksamhetsområden.

Den goda konjunkturutvecklingen även för industrin kommer till synes i en ökning av företagens omsättning. Den industriella produktionen i Egentliga Finland bärs upp av en stark exportindustri, vars konjunkturläge under hela lågkonjunkturen har varit på en klart bättre nivå än helhetssituationen för industriproduktionen.

Egentliga Finlands förbund följer upp företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Nästa statistiköversikt görs upp i augusti, då man granskar utvecklingen för företagens omsättning ända fram till mars 2018.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 1

 

2 

 

3

 

4

Ylatunniste2 

Sysselsättningsgraden ökar jämnt i Egentliga Finland

Ökningen av sysselsättningsgraden i Egentliga Finland har fortgått under sommaren. Sysselsättningsgradens utvecklingstrend har ökat från början av år 2016 med cirka fyra procentenheter och passerade utvecklingstrenden för hela landet under det första kvartalet 2017. Om utvecklingen fortgår lik den nuvarande, uppnår landskapets sysselsättningsgrad målet 72 procent, vilket ställts på riksnivå, i början av nästa år.


Enligt den arbetsmarknadsprognos som publicerades av arbets- och näringsministeriet i början av november förstärks tillväxten för sysselsättningen nästa år i hela landet. Enligt prognosen ökar sysselsättningen nästa år med 25 000 personer, medan antalet sysselsatta under innevarande år ökar med cirka 15 000. Med beaktande av den positiva ekonomikonjunkturen i Egentliga Finland föreligger det inte skäl att förmoda att inte den kraftiga tillväxttakten för sysselsättningen ska synas även i sysselsättningsgraden för Egentliga Finland.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis utarbetas utifrån en intervjuundersökning som Statistikcentralen företar. Detta ökar i någon mån osäkerheten särskilt hos siffrorna på landskapsnivå. Exempelvis det uppskattade antalet sysselsatta i maj och augusti detta år i Egentliga Finland på basis av intervjuerna var otroligt lågt, varför uppgifterna för dessa månader har ersatts med estimeringsmaterial baserat på grannmånadernas siffror.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294

1

Informationstjänsten Lounaispaikka belönades för gränssnittstjänster av hög kvalitet för geografisk information


Spatineo Oy belönade på Paikkatietomarkkinat (Informationstjänstmarknaden) organisationer inom den offentliga förvaltningen som tillhandahåller högklassiga gränssnittstjänster för geografisk information med sina diplom Quality Award Sertificate. Lounaispaikka placerade sig på andra plats i klassen för kommunerna och regionala organisationer, där första priset gick till staden Hyvinge. Bland statsförvaltningens organisationer prisbelönades Statistikcentralen och Museiverket. Kriterierna var tillgängligheten för gränssnittsservicen samt beskrivningens kvalitet.

Lounaispaikka tillhandahåller gränssnittstjänster enligt INSPIRE-direktivet för 17 landskapsförbund samt regionens kommuner. Genom den centraliserade servicen slipper aktörerna att genomföra gränssnitt som kräver specialkunnande, vilket underlättar särskilt arbetet för små kommuner. Gränssnittsteknikerna gör det möjligt att överföra aktuella datamateriel till olika tjänster, och material som är öppet tillgängliga kan utnyttjas av alla. I Lounaspaikkas gränssnittstjänster ingår till exempel landskapsplaner och detaljplaner.

Spatineo Oy som genomför tjänster som hänför sig till kvalitetscertifiering delar ut pris varje år. Priserna delades nu för första gången ut i Finland.

För mer information: nätverkskoordinator Sara Tamsaari, tfn 040 5077 109

 Ylatunniste2
 

Service och förädling gav vingar åt den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland år 2016

Egentliga Finlands ekonomi ökade inemot 4 % i fjol. Enligt Statistikcentralen förhandsuppgifter var värdeökningen den tredje snabbaste i Finland, och snabbare tillväxte endast ekonomin i Norra Österbotten samt i Kajanaland, där omstarten av Talvivaara-gruvan avsevärt försnabbade den ekonomiska tillväxten. Värdetillväxten för hela landet ökade med 1,6 %.

Den ekonomiska tillväxten för Egentliga Finland var rätt jämnt beroende av både förädling och service. År 2016 ökade dock tillväxten för servicebranschernas bruttovärde en aning snabbare än för förädlingsbranscherna, vilka utgörs av gruvverksamhet, industri och byggverksamhet. Servicen består för sin del av bl.a. handel, inkvarterings- och förplägnadsverksamhet, finansverksamhet, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård.

Med värdeökning avses det värde som genereras av regionens produktion. Det räknas för företagens del ut genom att man från produktionen drar av de mellanprodukter som brukats för att producera varor och tjänster och i den icke-kommersiella verksamheten genom att sammanräkna de utbetalda lönerna och det fasta kapital som gått åt. Statistikcentralen publicerar de regionala förhandsuppgifterna för värdeökningen varje år med en statistikfördröjning på cirka 11 månader.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Förändringen i fast pris med mervärdesskatt år 2016 (%)

1

Huvudverksamhetsorådens inverkan på mervärdesskattens totala förändring år 2016

2

Trafikläget i Egentliga Finland 2017

En lägesuppföljning av Egentliga Finlands trafikstrategi med hänsyn till de uppställda målen utarbetades på hösten 2017. Utifrån lägesuppföljningen har den positiva strukturförändringen ökat trafikvolymerna på landskapets huvudvägar betydligt; under det senaste året har tillväxten för trafikvolymerna av personbilar och den tunga trafiken på huvudvägarna i relation till rikets medeltal varit betydligt större. Däremot kommer inte en så snabb tillväxt till synes i kollektivtrafikens och järnvägstrafikens passagerarantal. Även mängden av det gods som går på räls har minskat.

Tillväxten i trafikvolymen har ännu inte försämrat den fungerande trafiken, men om tillväxten fortgår så här snabb, kommer en fungerande trafik att försämras betydligt, i synnerhet på Ringvägen mellan Kausela och Kirismäki (en del av E18-vägen) samt på infartslederna till Åbo stad. En fungerande Ringväg under de närmaste decennierna kan tryggas, om finansiering erhålls för de planerade åtgärderna mellan Kausela och Kirismäki (planskilda korsningar samt fyra körfält), men för att trygga en fungerande trafik på infartslederna till Åbo stad måste man finna medel av nytt slag, för det finns inte rum för nya körfält.

En utökad kapacitet av vägtrafiken för näringslivets behov, ökar oundvikligen även det faktum att personbilstrafiken ska löpa. På basis av de nationella målen för klimatet och utsläpp bör personbilismens andel inom färdsätten dock betydligt minskas och andelen för hållbara former av färdsätt ökas. Utsläppsmålen kulminerar i Åboregionen, där de bästa förutsättningarna finns för att främja hållbara former för kommunikation.

År 2018 inleder Egentliga Finlands förbund det kontinuerliga arbetet med regionstruktur- och trafiksystemet på landskapsnivå, i samband med vilket man granskar, hur den gällande trafikstrategin motsvarar de föränderliga förhållandena (i synnerhet de nationella utsläppsmålen samt landskapsreformen) samt målen för trafikstrategin. Det kontinuerliga regionstruktur- och trafiksystemarbetet intensifierar dialogen och samarbetet för planeringen av markanvändningen och trafiken i landskapet, regionkommunerna samt kommunerna, för markanvändningens och servicestrukturens lösningar har en betydande inverkan på trafiken. I Åboregionen strävar man genom planeringens medel på många nivåer efter att öka andelen av hållbara former för rörligheten och att behärska tillväxten av antalet personbilar, varigenom bl.a. fungerande transporter för näringslivet tryggas. Kommunikationsministeriet gör upp en utredning om den lokala tågtrafiken, i samband med vilken Egentliga Finlands förbund vid behov uppdaterar sin egen utredning om lokaltåg trafiken. Utvecklandet av den regionala tågtrafiken blir aktuellt genom landskapsreformen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056, trafikplanerare Mari Sinn,
tfn 045 807 8969

Verksamheten för infotjänsten Europe Direct hos förbundet fortsätter

Europeiska kommissionen har godkänt Egentliga Finlands förbunds förslag till en ny Europe Direct -period 2018–2020.

Uppgiften för informationstjänsten Europe Direct är att informera om aktuella EU-ämnen särskilt för medborgarna, men också för intressentgrupperna genom att ordna olika slags evenemang och diskussioner, genom att svara på EU-relaterade frågor, samt genom att ta fram och distribuera material med EU-motiv. En viktig tyngdpunkt i informationstjänstens verksamhet är att ge och distribuera information om EU-finansiering.

Ett treårigt ramavtal om verksamheten för informationstjänsten Europe Direct Egentliga Finland undertecknas, och det preciseras varje år genom ett separat avtal. För år 2018 får förbundet cirka 28 000 euro i stöd av kommissionen. Den nuvarande EU-informatören övergår till andra uppgifter. Det är bråttom med att tillsätta platsen, fär att verksamheten ska kunna fortgå utan avbrott. Platsen som EU-informatör har varit ledigförklarad under tiden 5.–15.12.2017 och den tillsätts genast i mån av möjlighet.

För mer information: kommunikationschef Kirsi Stjernberg, p. 040 551 3120

Tyngdpunkterna i Valonias verksamhet år 2018 – särskilt ett kolneutralt landskap samt vattenvård

De nationella klimatmålen förutsätter allt kraftfullare grepp för att stävja klimatförändringen. Utsläppen för rörligheten ska skäras ned med hälften, vilket innebär att man måste gripa tag i utmaningen på många olika sätt. Valonias arbete för en hållbar rörlighet kommer 2018 att koncentrera sig speciellt på att främja cykeltrafiken som en del av det regionala trafiksystemarbetet. Den andra tyngdpunkten är experiment, där man genom innovativa tjänster kan kombinera olika behov av färdsätt.

Målet Ett kolneutralt landskap kommer man att aktivt främja på kommunnivå på så sätt att det erhålls en bättre förståelse för hurdana åtgärder som kommer att vidtas i kommunerna och hur Valonia i dem kan vara ett stöd för kommunerna. I själva verket utlovas en kommunturné, där man närmare kartlägger kommunernas behov förknippade med klimat- och cirkulationsekonomifrågorna.

Valonias vattenvårdsverksamhet stabiliseras alltjämt. En viktig strävan i arbetet är att entusiasmera och aktivera de lokala aktörerna och bistå dem med att genomföra de konkreta skyddsåtgärderna. Dessutom lyfts kommunernas dagvattenfrågor fram bättre än i dag och man försöker finna olika slag av lämpliga verktyg åt kommunerna för dem.

Temat naturens mångfald kommer att starkare lyftas fram i Valonia. De strama klimatmålen och utmaningarna för näringsämnenas omlopp förutsätter av kommunerna en bättre förståelse för att ta hänsyn till naturens mångfald och ekosystemen. Valonia strävar i detta efter att bistå och vägleda kommunerna.

Inom projekten kommer man att övergripande allt mer koncentrera sig på invånarnas deltagande och användarutgångspunkten. Ett särskilt mål inom kommunikationen är att förstärka den kommunikation som är riktad till kommunernas förtroendevalda.

Utöver allt detta, fortsätter man vidare med de många etablerade verksamheterna, såsom energirådgivning, främjande av cirkulationsekonomin, restaurering av vattendrag, rådgivning om avloppsvatten för glesbebyggelsen, miljöfostran och vägledning för färdsätt. Mer om alla verksamheterna kan läsas på Valonias webbplats och i nyhetsbrev.

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

De riksomfattande målen för områdesanvändningen har förnyats – kolsnålheten det centrala

Statsrådet beslutade 14.12.2017 om de förnyade riksomfattande målen för områdesanvändningen. Med målen säkerställer man att betydande saker på riksnivå beaktas i planläggningen och åtgärder av statliga myndigheter. Med hjälp av målen för områdesanvändningen bryts utsläppen från samhällena och trafiken, tryggas naturens mångfald och kulturmiljöns värden samt förbättras möjligheterna för förnyelse av näringarna. Med dem anpassar man sig också till följderna av klimatförändringen och extrema väderfenomen.

De förnyade målen är uppdelade i fem helheter:      

  1. Fungerande samhällen och hållbara färdsätt
  2. Ett effektivt trafiksystem
  3. En sund och trygg livsmiljö
  4. En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar
  5. En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar

Antalet mål har minskat. I det förnyade beslutet är de 17 i stället för tidigare 70. Överlappningarna med speciallagstiftningen har avförts. Alla mål gäller hela landet, och det finns inte längre regionala särskilda mål. Reformen ökar i enlighet med regeringsprogrammet kommunernas rörelsefrihet inom markanvändningen. Föregående gång fattades beslut om ändringar av de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt 22 § i markanvändnings- och bygglagen år 2008.

http://valtioneuvosto.fi/paatokset/paatos?decisionId=0900908f80577688

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 

Ylatunniste2 
 

Broavtalet hugger tag i hindren för tillväxten i den positiva strukturomvandlingen

Arbets- och näringsministeriets (ANM) utredningsman Esko Aho förde i augusti i sin rapport Kasvun mahdollisuus – positiivisen rakennemuutoksen hyödyntäminen (Möjligheten för en tillväxt - utnyttjandet av den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland fram ett broavtal mellan staten och Sydvästra Finland. Regeringen förband sig i sin budgetmangling att genomföra broavtalet.

ANM tillsatte 10.10.2017 en arbetsgrupp för att bereda och följa med avtalet mellan staten och Sydvästra Finland om att utnyttja möjligheterna för tillväxten. Arbetsgruppen har 10 medlemmar: fem från Sydvästra Finland och fem representanter för staten samt en ordförande och en vice ordförande. Arbetsgruppens mandatperiod går ut då regeringsperioden går ut. Ordförande för arbetsgruppen är näringsminister Mika Lintilä. Arbetsgruppen assisteras av ett sekretariat mellan regionen och staten.

Kring teman som definieras i Ahos rapport förs som åtgärder för att lösa hindren för en tillväxt fram: arbetskraftens tillgång, tillgänglighet, utbildning, F&U, marknadsföring och kunskapsunderlag. Beredningen av avtalet utförs på området genom samarbete mellan Egentliga Finland och Satakunta. Inom området samlar man in åtgärder för att lösa hindren för tillväxten. Åtgärderna kan behöva lagstiftning eller anslag. Avsikten är att avtalet ska färdigställas före årets slut. Landets regering drog upp riktlinjerna vid höstens budgetmangling för att avtalet ska genomföras inom ramen för de befintliga ramarna med hänsyn till de statliga anslagen. Avtalets innehåll och form fastställs mer noggrant då processen framskrider. För den politiska uppföljningen av broavtalet svarar en undergrupp till ministergruppen för konkurrenskraft.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950


Undervisnings- och kulturministeriet med i finansieringen för den positiva strukturomvandlingens specialåtgärder

Ansökan av undervisnings- och kulturministeriets (UKM) specialstöd för att starta pilotprojekt för strukturomvandling för Sydvästra Finlands yrkesutbildning har öppnats. Specialstödet är avsett att inriktas på pilotprojekt för yrkesutbildning med målet att utveckla och ta i bruk verksamhetsmodeller som lämpar sig för att svara på arbetskrafts- och kompetensbehov som uppkommer särskilt i strukturomvandlingssituationen i Sydvästra Finland. Projektet genomförs som ett nätverksprojekt och det är avsett för anordnare som är verksamma i Egentliga Finland och Satakunta och vilka innehar tillstånd att anordna utbildning. UKM kan för understöden använda sammanlagt 2 miljoner euro. Ansökningstiden är 10.10.2017 - 15.11.2017.

För mer information: http://minedu.fi/avustukset/avustus/-/asset_publisher/erityisavustus-ammatillisen-koulutuksen-rakennemuutospilottien-kaynnistamiseksi-lounais-suomessa

För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310


Nystad lockar inflyttare i accelererande takt

Invånarantalet i Vakka-Suomi har svängt om i en tillväxt under innevarande år. Ännu i början av året var invånarantalet på nedgång jämfört med året innan, men efter sommaren ökade invånarantalet redan i en takt på nästan två procent om året. Den relativa befolkningsökningen för Vakka-Suomi har i själva verket passerat den jämna tillväxttakten för Åboregionen, även om man måste komma ihåg att största delen av landskapets nya invånare, mätt i den absoluta befolkningstillväxten, alltjämt är förlagd till Åboregionen. Invånartalet för de andra regionkommunerna har på sista tiden varit klart på nedåtgående.

Den positiva strukturomvandlingen kommer till synes i att Nystad klart är lokomotivet för befolkningsökningen i Vakka-Suomi och har gått upp till att vara den snabbast växande kommunen i regionen. Tillväxten för Nystad återspeglas dock även på regionens andra kommuner, vilka alla har en uppåtgående utveckling för invånarantalet. Detta gäller även för de mera landsbygdsartade kommunerna i Vakka-Suomi, vilka på annat håll i Egentliga Finland undantagslöst lider av ett flyttningsunderskott.

Befolkningsökningen för Nystad beror enbart på ett flyttningsöverskott som kommer från annat håll i Finland, ty utvecklingen för invandringen och den naturliga befolkningsförändringen har stabilt hållit sig som förut. Den massiva rekryteringskampanj som genomfördes av Valmet Automotive i början av året ser ut att ha fört med sig betydligt av nyinflyttade, förutom till Nystad, även till andra delar av Vakka-Suomi. Den snabba befolkningsökningen väcker de facto frågan, om regionens bostadsutbud kan svara på den efterfrågan som orsakas av den växande flyttningsrörelsen.

 


 taulukko1

 taulukko2

 taulukko3

 

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

Tillstånden för att anordna II stadiets yrkesutbildning har beslutats

Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat om nya tillstånd för att anordna yrkesexamina och utbildning 6.10.2017. Förnyandet av tillstånd utgör en del av reformen av yrkesutbildningen. Den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017) och vissa lagar i anslutning därtill har blivit stadfästa i riksdagen 11.8.2017 och förordningarna 9.10.2017. Den nya lagen och reformen av II stadiet träder i kraft 1.1.2018.

Tillstånd beviljades riksomfattande för totalt 144 anordnare av utbildning. Tillstånd beviljades även åt tre nya sökande. Inte ett enda tillstånd har dragits in annat än på ansökan av anordnaren. Dessa indragningar är förknippade med fusioner som sker mellan anordnarna. Inom yrkesutbildningen övergår man till ett anordnartillstånd, som täcker de nuvarande tillstånden för den yrkesinriktade grundutbildningen och för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. De nuvarande tillstånden för att anordna yrkesutbildning ändrades automatiskt till anordnartillstånd enligt den nya lagen om yrkesutbildning. De nya anordnartillstånden förnyades i enlighet med den nya lagens övergångsstadganden sålunda att anordnandens nuvarande verksamhet var utgångspunkten för utbildningen. De nya anordnartillstånden orsakar således inte betydande förändringar i utbudet av dem som anordnar utbildning. I det nya tillståndet att anordna examina och utbildning beslutas bl.a. om examina, som anordnaren har rätt att bevilja och för vilka den kan anordna examensutbildning, undervisnings- och examensspråk, i första hand om verksamhetsområdet samt om minimiantalet studerandeår. I fortsättningen kan utbildningsanordnaren ordna läroavtalsutbildning i alla examina enligt tillståndet att ordna utbildning. En del av arbetskraftsutbildningen övergår från början av nästa år från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet och till att vara en del av det nya systemet för yrkesutbildning. Nya uppgifter var möjligheten att ansöka om tillstånd för att ordna arbetskraftsutbildning, utvidgad läroavtalsutbildning och utbildning för fångar i fängelse.

I Egentliga Finland fortsätter alla de nuvarande utbildningsanordnarna (16 st.) på nästan de tidigare villkoren och till största delen med de utbildningsprogram som man ansökt om. För Egentliga Finland kom det totalt 10 tillstånd för arbetskraftsutbildning. Till Egentliga Finland kom det en ny anordnare av utbildning, Suomen Nosturikoulutus Oy, som också fick tillstånd för arbetskraftsutbildning. Därtill fick både Meyer Turku Oy:s och Valmet Automotives yrkesläroanstalter anordnartillstånd.

http://minedu.fi/artikkeli/-/asset_publisher/ammatillisen-koulutuksen-uudistetut-jarjestamisluvat-myonnettiin

För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310


Egentliga Finlands Påverkarskola startar i dag

Egentliga Finlands förbund startade ansökningen till den andra årskursen av påverkarskolan i september. 25 ungdomar antogs från olika håll av landskapet. Ungdomarna är till åldern studerande på andra stadiet eller högskolestuderande. Påverkarskolan startar med den första träffen i dag. Träffen är en inledning till det kommande läsåret samt en introduktion i det kommunala beslutsfattandet.

Under den första kursdagen besöker påverkarskolan Åbo stadshus, träffar kommunala beslutsfattare och följer med stadsfullmäktiges sammanträde. Höstens program upptar också besök i riksdagen och social- och hälsovårdsministeriet samt att göra sig förtrogen med regionförvaltningen och landskapsreformen. På våren planeras EU-politik, introduktion i rättsväsendet, näringslivet och organisationsarbetet samt kommunikation.

I bakgrunden till påverkarskolan finns landskapsstyrelsens beslut i december 2015 om att inrätta en utbildning som riktar sig till ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor. Under den första årskursen gav de unga positiv respons om helheten. Ungdomarna upplevde att de fått omfattande information om de olika nivåerna för beslutsfattande, beslutsprocesserna och påverkan i praktiken. Påverkarskolan är en del av att utveckla förbundets intressebevakning.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950