Ylatunniste2 

 NYA LANDSKAPSFULLMÄKTIGE VALDE ORDFÖRANDE OCH NY LANDSKAPSSTYRELSE
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Petra Määttänen 041 502 5246

 

Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige möttes 18.9. för första gången och valde ordförande bland sina medlemmar. Som landskapsfullmäktiges ordförande fortsätter Pekka Myllymäki (c) från Virmo. 1.vice ordförande är Janne Sjölund (sdp), Nystad. Som andra vice ordförande fortsätter Saara-Sofia Sirén (saml) från Åbo. Tredje vice ordförande är Li Andersson (vf) från Åbo.


Landskapsfullmäktige valde också ny landskapsstyrelse. Landskapsstyrelsen under perioden som börjar år 2017 består av:

Egentlig medlem   Suppleant
SAML    
Ilkka Kanerva, Åbo, ordf.   Niko Aaltonen, Åbo
Pentti Huovinen, Åbo   Juha Rantasaari, Åbo
Juhani Nummentalo, Salo   Sanna Lundström, Salo
Tiina Perho, Loimaa   Tarja Mäki-Punto-Ristanen, Loimaa
Anne-Mari Virolainen, Lundo   Juha Vanhanen, Virmo
     
SDP    
Juuso Alatalo, Mynämäki, 1. vo   Ilkka Hamunen, Pargas
Riitta Lehtinen, Somero   Saija Karnisto-Toivonen, Salo
Marko Heinonen, Åbo   Juhana Turpeinen, Åbo
Eeva-Johanna Eloranta, Åbo   Talvikki Jori, Åbo
     
C    
Jani Kurvinen, Somero   Jaakko Halkilahti, Salo
Esko Kiviranta, Sagu   Jukka Rantala, Reso
Teija Ek-Marjamäki, Loimaa   Hanna Vuola, Letala
     
DE GRÖNA    
Janina Andersson, Åbo   Niina Ratilainen
Eija Lang, Kimitoön   Olli Välke, Åbo
Hannu Rautanen, S:t Karins   Marko Lindberg, Lundo
     
VF    
Tomi Nieminen, Pemar   Jarmo Rasi, Loimaa
Emma Lindqvist, Reso   Kaisa Vallavuori, Nådendal
     
SANNF    
Juhani Pilpola, Lundo   Lauri Heikkilä, Marttila
     
RKP    
Ulla Achrén, Åbo   Tarja Rinne, Pargas
 Ylatunniste2

FULLMÄKTIGE GODKÄNDE EN 370 000 EUROS SATSNING PÅ LANDSKAPSREFORMENS BEREDNING
Tilläggsuppgifter: juridikdirektör Nina-Mari Turpela 0400 771 914

Landskapsfullmäktige godkände en ändring i Egentliga Finlands förbunds budget för år 2017, för att satsa på vård- och landskapsreformens beredning och den temporära förvaltningens verksamhet. Egentliga Finlands förbund satsar totalt 370 000 euro på att bereda reformen. Samtidigt sköts även alla förbundets normala, lagstadgade uppgifter.

Fullmäktige ökade förbundets budgetunderskott med 250 000 euro. Underskottet är efter förändringen 446 000 euro och det täcks med överskott från tidigare budgetår. Landskapsfullmäktige gav landskapsdirektören fullmakt att göra personarrangemang och övriga avtal som rör reformens beredning.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: UTBILDNINGSUTBUDET AVGÖR TILLGÅNGEN PÅ KOMPETENT ARBETSKRAFT
Tilläggsuppgifter: chefen för infotjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

I sydvästra Finland pågår en positiv strukturomvandling. Regionens tillväxt förstärks och behovet av arbetskraft ökar märkbart under det kommande årtiondet. I landskapet behövs de närmaste åren minst 15 000 nya arbetstagare. Spe-ciellt behövs tekniskt kunnande och alldeles skriande är behovet av diplomingenjörer inom material- och maskinteknik.

Enligt den tvåspråkiga analysen Landskapets tillstånd, gjord av Egentliga Finlands förbund, bestämmer utbildningsutbudet tillgången på kompetent arbetskraft i regionen. Till exempel söker man sig betydligt mer sällan till diplomingenjörsutbildning i Egentliga Finland än i Birkaland eller Nyland. Därtill återvänder sällan de som flyttat annanstans för att studera.

– Med tiden snedvrider detta arbetskraftens kompetens. Det märks i att en betydligt mindre del av Egentliga Fin-lands arbetskraft består av diplomingenjörer, jämfört med läget i Birkaland, säger chefen för infotjänster Antti Vasanen vid Egentliga Finlands förbund.

Arbetskraftens rörlighet löser inte ensam obalansen inom kompetens, som beror på utbildningsutbudet. Människor strävar efter att undvika långa arbetsresor, därför löser pendling bara arbetskraftsbrist vid korta avstånd.

Migrationen kan svara på arbetskraftsbehov också då avstånden är längre. Bortsett från Åboregionen och Helsingfors-regionen lider de andra universitetsregionerna av flyttningsunderskott, när man bara granskar den högt utbildade ar-betskraftens flyttrörelse.

– Universitetsorterna förlorar högt utbildad arbetskraft speciellt till huvudstadsregionens arbetsmarknader, säger Vasanen.

Den positiva strukturomvandlingen syns speciellt i sysselsättningsutvecklingen. Egentliga Finlands sysselsättnings-grad har vuxit snabbt det senaste året och stigit högre än i övriga Finland. Om utvecklingen fortsätter såsom nu når Egentliga Finland sysselsättningsgränsen 72 % redan i slutet av detta år. Arbetslösheten har sjunkit klart, speciellt i Vakka-Suomi.

Denna information hittas i utredningen Landskapets tillstånd, gjord i Egentliga Finland förbund.

Rapportens bilder kan beställas via landskapsförbundets grafiska planerare (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).
Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

di koulutus aloittaneetasuinpaikka 1vdi tylliset

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE INITIATIV OM JÄMLIKHET OCH TRAFIKNÄT
Tilläggsuppgifter: planerare Malla Rannikko-Laine 040 721 3429, trafikplanerare Mari Sinn 045 807 8969

Landskapsfullmäktige behandlade två fullmäktigemotioner. Samlingspartiets fullmäktigegrupps motion berörde främjandet av jämlikhet mellan könen i de nya landskapen. Kvinnoorganisationernas Centralförbund och dess 59 medlemsorganisationer förutsätter att kravet om att främja jämlikhet ska nedtecknas i landskapslagen. I landskapsreformen som förverkligas i början av år 2019 är det möjligt att trygga att jämlikheten mellan könen i landskapets hela verksamhet.

Sannfinländarnas motion behandlade trafiknätets utveckling som ett led i den positiva strukturomvandlingen. Gruppen uppmanar att satsa på att elektrifiera banlinjen till Nystad och på lokaltågtrafik. Sannfinländarna efter-lyser också en grundlig utredning om trafiklederna till Åbovarvet och den tunga trafikens hållbara utveckling i en föränderlig situation.

 alatunniste
Ylatunniste2 

TEATERCHEF OCH DOCKTEATERKONSTNÄR TIMO VÄNTSI TILLDELAS ÅRETS AURORAMEDALJ
Tillägssuppgifter: EU-informatör Kirsi Stjernberg 040 5513120, Timo Väntsi 050 4413 134

aurora

Auroramedaljen för år 2016 tilldelas teaterchefen och dockteaterkonstnären Timo Väntsi, som ett erkännande för det arbete han har gjort för dockteaterbranschen. Väntsi har med sitt arbete lyft dockteatern i Egentliga Finland och speciellt i Åbo till en central position, även nationellt sett.

Väntsi, hemma från Sagu, har lotsat Tehdas Teatteri i Åbo sedan år 2012. Under denna tid har teatern blivit en hemvist för innovativ och konstnärligt intressant konst och kultur.

- Jag är mycket glad över detta erkännande och njuter av att få arbeta i kultur- och numera även dockte-teaterstaden Åbo. Jag upplever att jag representerar hela Egentliga Finland, säger Timo Väntsi.

Timo Väntsi blev färdig från dockteaterlinjen vid Åbo yrkeshögskolas konstakademi år 2003. Sedan dess har han regisserat och uppträtt i tiotals dockteaterföreställningar runtom i Finland och även utomlands. Väntsis första större anställning var vid Teatteri Mukamas i Tammerfors. Efter det fungerade han som lärare i docktea-ter vid Konstakademin och som Egentliga Finlands konstkommissions länskonstnär, innan han kom till Tehdas Teatteri.

Förutom en förstklassig dockteaterkonstnär är Timo Väntsi också en inspirerande konstnär som arbetar kollek-tivt. För att leda en teater inom fri konst behövs konstnärlig ambition, förmåga att ge sig hän och ett uppmunt-rande sätt.

Videopresentation av Aurora-medaljör Timo Väntsi (på finska)

Egentliga Finlands förbund beviljar årligen i december Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt till förmån för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljer har bevil-jats sedan år 1977. Årets Auroramedalj är den totalt nittionde.

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: EGENTLIGA FINLANDS SYSSELSÄTTNINGSSITUATION ÄR LJUS
Tilläggsuppgifter och rapportens bilder: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Egentliga Finlands sysselsättningssituation är ljus. Tack vare positiva nyheter från varvet i Åbo har landskapets arbets-löshetsgrad sjunkit under våren och hösten. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter höjs Egentliga Finlands syssel-sättningsgrad över landets medeltal fram till slutet av detta år.

– Det är välkommet, för landskapets sysselsättningsutveckling har blivit efter utvecklingen i övriga Finland, på-minner Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen.

Speciellt läget inom industrin försämrades efter år 2008 märkbart snabbare i Egentliga Finland än i övriga landskap, främst på grund av mobiltelefonindustrins nedläggning. Industrins strukturomvandling är den främsta orsaken till Egentliga Finlands försämrade sysselsättningsläge.

De positiva nyheterna från varvet och Nystads bilfabrik förbättrar i huvudsak landskapets sysselsättning först i en nära framtid. Trots det är läget inom Egentliga Finlands industri redan nu klart positivt.

- Under detta år har Egentliga Finlands sysselsättningssituation blivit ljusare och återhämtningen från elektro-nikindustrins strukturomvandling har tagit fart, säger Vasanen.

Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egentliga Fin-lands förbund. Den nyaste översiktens tema är Egentliga Finlands industri.

Egentliga Finlands utveckling granskas kontinuerlig i ljuset av statistik i tjänsten Lounaistieto

 

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE BUDGETEN FÖR ÅR 2017 OCH EKONOMIPLANEN 2017–2019
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2017 och budgetplanen 2017 - 2019. I nästa års budget är kommunernas betalningsandelar 3 799 900, vilket euromässigt är samma som åren 2014 - 2016. Boksluten för åren 2002 – 2015 påvisar överskott, därför kan man för år 2017 göra en minusbudget (196 000 euro).

Tilläggsresurserna för år 2017 riktas till beredningen av landskapsreformen (fram till 1.7.2017) och efter det till den temporära förvaltningen, som bereder landskapets verksamhet (1.7.2017 – 1.3.2018). Samtidigt sköts även alla förbundets normala lagstadgade uppgifter.

Ekonomiplanen 2018 – 2019 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar inte växer. Målsättningen är att båda åren göra en nollsummebudget. Ifall landskapsreformen verkställs i den tidtabell man planerat, föränd-ras budgetplanen för år 2018 märkbart och budgetplanen för år 2019 försvinner.

 Ylatunniste2

 

ANNIKA LAPINTIE: TRYGGA DE NYA LANDSKAPENS INSYN OCH STYRANDE ROLL I VÅRDTJÄNSTER
Tilläggsuppgifter: riksdagsledamot Annika Lapintie, 050 511 3156

Riksdagsledamot Annika Lapintie konstaterade i sin aktuella översikt till landskapsfullmäktige att, trots att vårdreformen är nödvändig, hotar den att bli ett privatiserings- och bolagiseringsprojekt. Med omfattande valfrihet skapar man affärsmöjligheter för internationella vårdföretag, som delvis undviker att betala skatt. Vem bär ansvar för helheten när serviceproduktionen splittras i otaliga bolag? Landskapens uppgift blir att arrangera vården, men enligt Lapintie har landskapen svårt att i verkligheten styra den.

Man måste också i förväg se till att medborgarnas hälsoskillnader inte ökar i och med reformen.

I landskapsreformen är en central fråga: får landskapen äkta självstyre, med verkliga påverkningsmöjlig-heter? Det innebär även en fungerande finansieringsmodell, påminner Lapintie.

Regeringen bereder lagstiftning som flyttar den beslutsfattande makten från kommuner till landskap. De kommer att ha ett landskapsfullmäktige, valt i direkta val, med omfattande uppgifter och kanske även rätten att uppbära skatt.
- Borde grundlagen ändras så att den mera i detalj definierar landskapens självstyre? frågar Annika Lapintie.

Målet med reformen är enklare förvaltning, demokrati och öppenhet. Kärnan bör vara invånarnas rättigheter och påverkningsmöjligheter i sådant som rör den egna livsmiljön. Också baskommuner och medborgarorganisationer bör ges påverkningsmöjligheter för att utveckla lokal service.
- Jag tror att reformens förlorare blir kommunernas beslutsfattare och vinnare blir invånarna. De nya landskapsfullmäktige får äkta makt. Därför är det viktigt att invånarna förstår hur viktiga de första landskapsvalen i januari 2018 riktigt är.

Annika Lapinties tal i sin helhet (på finska)

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: TEKNOLOGI-INDUSTRIN, BYGGANDE OCH SERVICE ÄR REGIONENS VITAMINSPRUTOR
Tilläggsuppgifter: planerare Petri Pihlavisto 040 086 1453

Inom Egentliga Finlands förbund gör man två gånger årligen upp en analys om landskapets utveckling. I den nyaste översikten”Landskapets tillstånd” granskar man Egentliga Finlands arbetslöshets-, konjunktur- och befolkningsutveckling samt förändringar i näringslivsstrukturen och hur dessa påverkar arbetsplats-strukturen i regionerna.

Vändpunkt i Egentliga Finlands arbetslöshet

Egentliga Finlands arbetslöshet slutade växa i mars 2016 och konjunkturerna ser ljusare ut i många av landskapets viktiga kluster. Arbetslösheten (13 %) är fortfarande ett stort problem i landskapets stora städer, trots att arbetslösheten sjunker inom industrin och byggbranschen. Men den internationella ekonomins försvagade utsikter och den pågående strukturomvandlingen inom industrin och flera servicesektorer gör att ingen snabb lättnad i sysselsättningsläget är att vänta i år.

Egentliga Finlands befolkningstillväxt har avmattats

Egentliga Finlands befolkningstillväxt har avmattats på årsnivå. Detta sammanhänger med att nettoinvandringen har minskat i Åboregionen och den naturliga befolkningstillväxten har blivit negativ på övriga håll i Egentliga Finland. Befolkningstillväxten koncentreras allt mer till Åbotrakten, där befolkningen växte på årsnivå med över 2000. Befolkningen minskade tydligast i Saloregionen, men den minskar även i Loimaaregionen och Vakka-Suomi. Här sammanhänger befolkningsminskningen med flyttrörelser mellan kommuner.

Egentliga Finlands konjunkturer ser bättre ut

Teknologi-industrins beställningar inom fartygsbyggande och biltillverkning har stigit till en god nivå och orderboken är sällsynt lång. Omsättningen inom byggande och service växer nu betydligt snabbare än i övriga branscher. Också regionala skillnader märks; Vakka-Suomis omsättning växer i nationell toppfast medan Saloregionens sjunker snabbt. Åboregionens omsättning växer trots det svåra konjunkturläget snabbare än i jämförelseområdena.

Näringslivsstrukturen fortsätter förändras

Strukturomvandlingen har eliminerat arbetsplatser huvudsakligen ur industrin de senaste åren, men samtidigt flyttar arbetsplatser mellan branscher och föds i nya branscher. Inom många servicesektorer har stora förändringar i arbetsplatsstrukturen skett. Då tjänster utlokaliseras uppstår tillväxt, men t.ex. digitaliseringen minskar behovet av arbetskraft i många servicebranscher. Nettoökningen inom servicebranschens arbetsplatser har inte kunnat kompensera de drastiska förändringar som skett inom industrin.

http://www.varsinais-suomi.fi/sv/databank/statistik-och-prognostisering/landskapets-tillstand

 

MYLLYMÄKI VILL SE EGENTLIGA FINLAND SOM ETT SPETSLANDSKAP FÖR FÖRNYBAR ENERGI OCH SOLPANELER

Landskapsfullmäktiges ordförande Pekka Myllymäki (c) önskar att landskapsreformen medför att planläggning och byggnadslov blir smidigare.
- Markanvändnings- och byggnadslagen bör skapa förutsättningar för småskaligt byggande på gårdsplaner och att satsningar på förnybar energi, såsom solpaneler och jordvärmepumpa, kan förverkligas via anmälningsförfarande, säger Myllymäki.
- Egentliga Finlands städer, kranskommuner och landsbygd bör lyftas till toppen inom Finlands förnybara energi. Här finns ju även Nådendals sol.

Myllymäki bjöd in hela landskapsfullmäktige att bekanta sig med den egna gårdens energilösningar, baserade på solpaneler.

 alatunniste
 Ylatunniste2
 

AURORAMEDALJEN TILL CIRKUSKONSTNÄRER AV VÄRLDSKLASSArtteatro
Tilläggsuppgifter: Pauliina Räsänen 050 430 7928, specialsakkunnig Hannele Hartikainen 040 7202163

Det här årets Auroramedaljörer belönas för kreativitet, uthållighet och talang. Allt detta representerar cirkuskonstnärerna Pauliina Räsänen och Slava Volkov, som har flyttat från världens cirkusarenor till den lilla skärgårdskommunen Gustavs.

- Vad fint att uttryckligen cirkuskonsten belönas med Auroramedaljen. Vi flyttade till Finland år 2008 och har sakta med säkert försökt utveckla cirkuskonsten, både i Finland och i Egentliga Finland, säger Pauliina Räsänen.

Pauliina Räsänen var den första finländska konstnären i Cirque du Soleil, världens främsta cirkus, där hon uppträdde och turnerade i sex års tid. Där träffade hon även sin make, den dubbla världsmästaren i akrobatisk gymnastik Slava Volkov.

ArtTeatro, företaget de grundat, är känt för högklassiga cirkusprogram såsom showen Cirque Dracula. Konstnärsparet har hämtat liv och färg till kulturlivet i och kring Gustavs. Paret har byggt en cirkusstudio i en gammal lantgård, där kan man träna cirkus året om. Detta är den första permanenta cirkusbyggnaden i Finland. Här erbjuds bl.a. cirkusskolor för barn och unga, luftakrobatik för kvinnor och gubbcirkus. På sommaren ordnas en cirkusfestival. Även grupper kan ordna rekreationsdagar i cirkusstudion.

Enligt Räsänen kan cirkusverksamheten på en liten ort utveckla öppenhet och gemenskap. ArtTeatro utbildar också nya generationer till cirkusbranschen.

Räsänens och Volkovs mål är även att utveckla regionens turism via cirkuskonsten – som en lätt tillgänglig konstform äger den en stor potential att locka turister.

Egentliga Finlands förbund delar årligen i december ut Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljen har delats ut sedan år 1977. Mera information

RIKSDAGSLEDAMOT ANNIKA SAARIKKO: GRUNDA EN ARBETSGRUPP FÖR HÄLSOVÅRDSREFORMEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ

Nu är det hög tid att grunda en arbetsgrupp som grunnar på social- och hälsovårdsreformen ur Egentliga Finlands synvinkel, konstaterade riksdagsledamot Annika Saarikko (c) i sin aktuella översikt för fullmäktige.

- Speciellt bör vi fundera på centralstaden Åbos roll, tvåspråkigheten, skärgårdens förhållanden, regionsjukhusen samt ÅUCS och högskolesamarbetet. Staten styr sote-reformen, men på basis av regionernas starka förslag. Goda idéer mottages just nu, påminde Saarikko.

Patientens valfrihet innebär inte att penningkistan står öppen. Olika aktörer, både offentliga och privata, måste nu enligt Saarikko öppna informationen om kostnader. Vad kostar vilken service? Sådan information finns just inte att tillgå. Ändå är målet med reformen att hindra en kostnadsökning i storleksklassen tre miljarder euro.
Fungerande informationssystem och överföring av patientdata är centrala i reformen. Medicinkostnader, vårdkedjor och ledarskap är övriga nyckelfrågor. Socialtjänsterna får inte hamna i skuggan av hälsovården.

Enligt landskapsdirektör Kari Häkämies kan reformen i Egentliga Finland framskrida under ledning av landskapets förbund, sjukvårdsdistriktet eller centralstaden Åbo. Enligt Häkämies kunde Åbo vara den rätta instansen.

Annika Saarikko talade även om invandring och påminde att det inte handlar om ett övergående fenomen, tvärtom. Hon påminde om vikten av att asylansökningarna behandlas fort och integreringen i kommunerna påbörjas omedelbart. Nu mäter vi vårt samhälles humana värden och internationella avtals hållbarhet.

- Integreringen borde framför allt satsa på att lära ut språk och hjälpa invandrarkvinnor att komma in i vårt samhälle. Sysselsättning är avgörande. Det är sorgligt att se unga män i mottagningscentraler utan något att göra. Sådant föder problem.

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND GRANSKAR ARBETSLÖSHET OCH BEFOLKNINGSTILLVÄXT
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Antti Vasanen 050 410 2294

I Egentliga Finlands förbund gör man två gånger per år upp en analys av landskapets utveckling. I den nyaste, tvåspråkiga översikten ”Landskapets tillstånd” granskar man arbetslöshetsutvecklingen i förhållande till övriga stora landskap och granskar kritiskt den färska befolkningsprognosens siffror.

Arbetslöshetsutvecklingen ljusare än i övriga stora landskap

I Egentliga Finland har arbetslöshetsgraden vuxit i över tre år. Under sommaren har takten mattats av, i oktober var arbetslöshetsgraden bara 0,2 procentenheter högre än ett år tidigare.

– Man kan de facto märka att arbetslösheten helt slutade öka under sommaren. Försiktiga tecken på att arbetslösheten börjar gå nedåt finns i luften, konstaterar Egentliga Finlands förbunds specialplanerare Antti Vasanen.

Efter de stora uppsägningarna år 2012 har arbetslöshetens tillväxt varit klart måttligare i Egentliga Finland än i övriga landet i medeltal. Egentliga Finlands arbetslöshetsgrad har vuxit långsammare än i Birkaland och speciellt Nyland, där arbetslösheten vuxit två gånger snabbare än i Egentliga Finland.

– Å andra sidan är Nylands arbetslöshetsgrad fortfarande klart lägre än Egenliga Finlands, påminner Vasanen.

Analysen av arbetslöshetsutvecklingen baserar sig på arbets- och näringslivsministeriets uppgifter om arbetsförmedling, d.v.s. information om arbetslösa arbetssökande i olika regioner.

Förverkligas den förutspådda avmattningen av befolkningstillväxten?

Egentliga Finlands invånarantal har redan länge vuxit stadigt med ca 2 000 nya invånare per år. Samma tillväxttakt kommer enligt Statistikcentralens befolkningsprognos att fortsätta till slutet av 2020 -talet, efter det mattas tillväxten av.

Som en följd av detta skulle befolkningsmängden i Egentliga Finland överstiga en halv miljon först på 2040-talet, när den enligt en stadig tillväxt skulle göra det redan år 2028. Att tillväxten mattas av beror framför allt på en högre mortalitet, för flyttningsrörelsen beräknas bli på nuvarande nivå.

Det är ändå skäl att förhålla sig kritiskt till en minskad befolkningstillväxt, eftersom Egentliga Finlands inflyttningsöverskott de senaste åren vuxit stadigt som följd av ökad invandring.

- Det finns inte skäl att anta att invandringen skulle minska märkbart i framtid, därför blir befolkningstillväxten högst sannolikt snabbare än i befolkningsprognosen, säger Antti Vasanen.

Flyttningsrörelser spelar en avgörande roll i Egentliga Finlands kommande befolkningsutveckling. Utan ett jämnt flyttningsöverskott sjunker landskapets befolkning snabbt. Flyttningsrörelser är viktiga i alla Egentliga Finlands regioner. Endast i Saloregionen förutspås de senaste årens utflyttningsöverskott fortsätta t.o.m. snabbare än den naturliga befolkningsförändringen fram till 2030-talet.

– Man bör förhålla sig kritiskt också till prognosen som gäller Salo, eftersom den nu brant sjunkande befolkningstrenden, orsakad av strukturförändringen, knappast fortsätter på samma vis under en längre framtid, påminner Vasanen.

Statistikcentralens befolkningsprognos baserar sig på fakta om redan skedd befolkningsutveckling. Där antar man att den skedda utvecklingen fortsätter på samma sätt i framtiden, man beaktar inte ekonomisk utveckling eller hur politiska beslut kan påverka kommande befolkningsutveckling.

Landskapets tillstånd -rapporten i sin helhet

Man kan be om bilder från rapporten av antti.vasane(at)varsinais-suomi.fi
Aktuell statistisk uppföljning av landskapets utveckling (på finska): http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

 

EGENTLIGA FINLANDS BUDGET FÖR 2016 HÖJER INTE KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Landskapsfullmäktige behandlade Egentliga Finlands budget för 2016 och ekonomiplan för åren 2017–2018.
I budgeten 2016 är kommunernas betalningsandelar 3 799 900 euro, vilket är samma summa som under åren 2014 och 2015.
Boksluten för 2002 – 2009, 2012 och 2014 har visat ett överskott, därför kan man för år 2016 göra upp en budget som påvisar underskott (75 000 euro). Underskottet ska täckas med överskott från tidigare budgetår.
Ekonomiplanerna 2017 – 2018 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar växer så, att tillväxtprocenten är 1 % både år 2017 och 2018.

 alatunniste