Ylatunniste2
ÅBOS FLYTTNINGSÖVERSKOTT SYNS INTE I INKOMSTERNA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Antti Vasanen 050 410 2294

De senaste åren har migrationen förändrats i Egentliga Finland. Åbo stad har vuxit från en kommun med flyttningsunderskott till landskapets största vinnare vad gäller flyttningsöverskott. Däremot har överskottet för regionens andra kommuner gått ned. Åbos kranskommuners nettoflyttning svängde år 2014 för första gången sedan mitten av 1990-talet om och blev negativ.

Det har varit typiskt för Åbos migration att de inflyttades sammanräknade inkomster varit lägre än de utflyttades. Kranskommunernas situation har varit den motsatta.

- Regionekonomiskt sett har Åbo varit en förlorare medan kranskommunerna vunnit på migrationen, säger specialplanerare Antti Vasanen vid Egentliga Finlands förbund.

Flyttningsrörelsens nya riktning har inte förändrat regionekonomin: fortfarande är de till Åbo inflyttades inkomster mindre än de från staden utflyttades inkomster. Kranskommunernas inkomster däremot har knappt minskat, trots minskad inflyttning.

Det beror på att migrationens struktur inte har förändrats, bara dess volymer. Åbo fick både år 2007 och 2012 mest inflyttning från studerande och förlorade arbetsföra och barn. Situationen i kranskommunerna var den motsatta.

Mycket ungdomar flyttar till universitetsstaden Åbo, ofta studerande med rätt små inkomster. Å andra sidan är de studerandes efterfrågan på offentlig service mindre än genomsnittet, regionekonomiskt innebär detta mindre utgifter än för exempelvis barnfamiljer.

- Man kan inte dra för långtgående slutsatser för regionekonomin genom att enbart granska flyttarnas inkomstnivå, påminner Antti Vasanen.

Dessa fakta framkommer ur den tvåspråkiga rapporten "Landskapets tillstånd", där man förutom migrationens regionekonomiska verkningar även granskar landskapets sysselsättnings- och befolkningsutveckling samt splittringen av tätorternas samhällsstruktur.

Rapporten landskapets tillstånd

JUHANA VARTIAINENS ANALYS AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT VÄCKTE LIVLIG DEBATT

Landskapsfullmäktige debatterade aktivt hur den finländska ekonomin och konkurrenskraften ska stärkas och med vilka metoder. Detta i samband med den aktuella översikten, som hölls av pol.dr. riksdagsledamot Juhana Vartiainen.

Den offentliga ekonomins problem är så stora att en skärpt finanspolitik är absolut nödvändig, betonade Vartiainen. Jämfört med övriga Norden mår den offentliga sektorn mycket dåligt, med en ständigt ökande skuldsättning. Detta ritar ingen trovärdig bild av vårt lands ekonomi. En svag konkurrenskraft och otillräcklig sysselsättning är den finländska ekonomins största problem.

- Kostnaderna för arbetskraft har vuxit till en hög nivå i förhållande till produktiviteten och växer fortfarande en aning snabbare än i övriga euro-området, analyserar Juhana Vartiainen.

Under den globala finanskrisen drabbades Finlands industri och främst Nokia samtidigt av stora svårigheter. Ändå reagerade Finlands lönesystem inte på industrins strukturomvandling, utan lönerna höjdes såsom förr. Befolkningen åldras, vilket ytterligare försvagar den offentliga ekonomin.

Enligt Vartiainen är Finlands färska regering på rätt väg när den tar tag i dessa problem. Målet är att spara 4 miljarder euro under denna valperiod och sysselsättningen ska höjas från 68 till 72 %. Man vill underlätta för arbetsbaserad invandring, försvaga arbetslöshetsskyddet och eliminera sådant som gör det olönsamt för arbetslösa att ta emot jobb. Lokala avtal ska bli lättare att sluta och arbetskarriärerna förlängas.

- Samhällsavtalets ambitiösa mål är att minska kostnaderna för arbete med fem procent. Inte genom att sänka löner utan till exempel genom att stryka förmåner som extra ledigt ("pekkaspäivät"), säger Vartiainen.

Vartiainens analys väckte livlig debatt i landskapsfullmäktige. Speciellt vänsterförbundets och de grönas representanter ifrågasatte att man försvagar basskyddet och utbildningen. Då är hela välfärdsstaten i fara, liksom det jämlika samhället och vårt rykte som ett toppland inom utbildning

- Vi behöver nya slags arbetsplatser och de skapas med utbildning, forskning och innovationer. Hur håller vi kvar vår toppexpertis om vi försvagar utbildningen? Vilka är följderna på lång sikt för Egentliga Finlands högskolor? frågade bl.a. Piia Elo (sdp) och Katri Sarlund (de gröna.).

Li Andersson (vf) är oroad över växande inkomstskillnader och att den subjektiva rätten till dagvård hotas. Lauri Heikkilä (sannf) krävde regeringen på åtgärder som hindrar att finländska arbetsplatser flyttas till länder med låga produktionskostnader. Ilkka Kanerva (saml) och Olavi Ala-Nissilä (c) påminde om Egentliga Finlands mål att vara bioekonomins toppområde i Finland. Enligt bl.a. Sitras undersökning finns en stor, också ekonomisk, potential inom bioekonomin.

 
 alatunniste