Ylatunniste2
 

AURORAMEDALJEN TILL CIRKUSKONSTNÄRER AV VÄRLDSKLASSArtteatro
Tilläggsuppgifter: Pauliina Räsänen 050 430 7928, specialsakkunnig Hannele Hartikainen 040 7202163

Det här årets Auroramedaljörer belönas för kreativitet, uthållighet och talang. Allt detta representerar cirkuskonstnärerna Pauliina Räsänen och Slava Volkov, som har flyttat från världens cirkusarenor till den lilla skärgårdskommunen Gustavs.

- Vad fint att uttryckligen cirkuskonsten belönas med Auroramedaljen. Vi flyttade till Finland år 2008 och har sakta med säkert försökt utveckla cirkuskonsten, både i Finland och i Egentliga Finland, säger Pauliina Räsänen.

Pauliina Räsänen var den första finländska konstnären i Cirque du Soleil, världens främsta cirkus, där hon uppträdde och turnerade i sex års tid. Där träffade hon även sin make, den dubbla världsmästaren i akrobatisk gymnastik Slava Volkov.

ArtTeatro, företaget de grundat, är känt för högklassiga cirkusprogram såsom showen Cirque Dracula. Konstnärsparet har hämtat liv och färg till kulturlivet i och kring Gustavs. Paret har byggt en cirkusstudio i en gammal lantgård, där kan man träna cirkus året om. Detta är den första permanenta cirkusbyggnaden i Finland. Här erbjuds bl.a. cirkusskolor för barn och unga, luftakrobatik för kvinnor och gubbcirkus. På sommaren ordnas en cirkusfestival. Även grupper kan ordna rekreationsdagar i cirkusstudion.

Enligt Räsänen kan cirkusverksamheten på en liten ort utveckla öppenhet och gemenskap. ArtTeatro utbildar också nya generationer till cirkusbranschen.

Räsänens och Volkovs mål är även att utveckla regionens turism via cirkuskonsten – som en lätt tillgänglig konstform äger den en stor potential att locka turister.

Egentliga Finlands förbund delar årligen i december ut Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljen har delats ut sedan år 1977. Mera information

RIKSDAGSLEDAMOT ANNIKA SAARIKKO: GRUNDA EN ARBETSGRUPP FÖR HÄLSOVÅRDSREFORMEN PÅ LANDSKAPSNIVÅ

Nu är det hög tid att grunda en arbetsgrupp som grunnar på social- och hälsovårdsreformen ur Egentliga Finlands synvinkel, konstaterade riksdagsledamot Annika Saarikko (c) i sin aktuella översikt för fullmäktige.

- Speciellt bör vi fundera på centralstaden Åbos roll, tvåspråkigheten, skärgårdens förhållanden, regionsjukhusen samt ÅUCS och högskolesamarbetet. Staten styr sote-reformen, men på basis av regionernas starka förslag. Goda idéer mottages just nu, påminde Saarikko.

Patientens valfrihet innebär inte att penningkistan står öppen. Olika aktörer, både offentliga och privata, måste nu enligt Saarikko öppna informationen om kostnader. Vad kostar vilken service? Sådan information finns just inte att tillgå. Ändå är målet med reformen att hindra en kostnadsökning i storleksklassen tre miljarder euro.
Fungerande informationssystem och överföring av patientdata är centrala i reformen. Medicinkostnader, vårdkedjor och ledarskap är övriga nyckelfrågor. Socialtjänsterna får inte hamna i skuggan av hälsovården.

Enligt landskapsdirektör Kari Häkämies kan reformen i Egentliga Finland framskrida under ledning av landskapets förbund, sjukvårdsdistriktet eller centralstaden Åbo. Enligt Häkämies kunde Åbo vara den rätta instansen.

Annika Saarikko talade även om invandring och påminde att det inte handlar om ett övergående fenomen, tvärtom. Hon påminde om vikten av att asylansökningarna behandlas fort och integreringen i kommunerna påbörjas omedelbart. Nu mäter vi vårt samhälles humana värden och internationella avtals hållbarhet.

- Integreringen borde framför allt satsa på att lära ut språk och hjälpa invandrarkvinnor att komma in i vårt samhälle. Sysselsättning är avgörande. Det är sorgligt att se unga män i mottagningscentraler utan något att göra. Sådant föder problem.

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND GRANSKAR ARBETSLÖSHET OCH BEFOLKNINGSTILLVÄXT
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Antti Vasanen 050 410 2294

I Egentliga Finlands förbund gör man två gånger per år upp en analys av landskapets utveckling. I den nyaste, tvåspråkiga översikten ”Landskapets tillstånd” granskar man arbetslöshetsutvecklingen i förhållande till övriga stora landskap och granskar kritiskt den färska befolkningsprognosens siffror.

Arbetslöshetsutvecklingen ljusare än i övriga stora landskap

I Egentliga Finland har arbetslöshetsgraden vuxit i över tre år. Under sommaren har takten mattats av, i oktober var arbetslöshetsgraden bara 0,2 procentenheter högre än ett år tidigare.

– Man kan de facto märka att arbetslösheten helt slutade öka under sommaren. Försiktiga tecken på att arbetslösheten börjar gå nedåt finns i luften, konstaterar Egentliga Finlands förbunds specialplanerare Antti Vasanen.

Efter de stora uppsägningarna år 2012 har arbetslöshetens tillväxt varit klart måttligare i Egentliga Finland än i övriga landet i medeltal. Egentliga Finlands arbetslöshetsgrad har vuxit långsammare än i Birkaland och speciellt Nyland, där arbetslösheten vuxit två gånger snabbare än i Egentliga Finland.

– Å andra sidan är Nylands arbetslöshetsgrad fortfarande klart lägre än Egenliga Finlands, påminner Vasanen.

Analysen av arbetslöshetsutvecklingen baserar sig på arbets- och näringslivsministeriets uppgifter om arbetsförmedling, d.v.s. information om arbetslösa arbetssökande i olika regioner.

Förverkligas den förutspådda avmattningen av befolkningstillväxten?

Egentliga Finlands invånarantal har redan länge vuxit stadigt med ca 2 000 nya invånare per år. Samma tillväxttakt kommer enligt Statistikcentralens befolkningsprognos att fortsätta till slutet av 2020 -talet, efter det mattas tillväxten av.

Som en följd av detta skulle befolkningsmängden i Egentliga Finland överstiga en halv miljon först på 2040-talet, när den enligt en stadig tillväxt skulle göra det redan år 2028. Att tillväxten mattas av beror framför allt på en högre mortalitet, för flyttningsrörelsen beräknas bli på nuvarande nivå.

Det är ändå skäl att förhålla sig kritiskt till en minskad befolkningstillväxt, eftersom Egentliga Finlands inflyttningsöverskott de senaste åren vuxit stadigt som följd av ökad invandring.

- Det finns inte skäl att anta att invandringen skulle minska märkbart i framtid, därför blir befolkningstillväxten högst sannolikt snabbare än i befolkningsprognosen, säger Antti Vasanen.

Flyttningsrörelser spelar en avgörande roll i Egentliga Finlands kommande befolkningsutveckling. Utan ett jämnt flyttningsöverskott sjunker landskapets befolkning snabbt. Flyttningsrörelser är viktiga i alla Egentliga Finlands regioner. Endast i Saloregionen förutspås de senaste årens utflyttningsöverskott fortsätta t.o.m. snabbare än den naturliga befolkningsförändringen fram till 2030-talet.

– Man bör förhålla sig kritiskt också till prognosen som gäller Salo, eftersom den nu brant sjunkande befolkningstrenden, orsakad av strukturförändringen, knappast fortsätter på samma vis under en längre framtid, påminner Vasanen.

Statistikcentralens befolkningsprognos baserar sig på fakta om redan skedd befolkningsutveckling. Där antar man att den skedda utvecklingen fortsätter på samma sätt i framtiden, man beaktar inte ekonomisk utveckling eller hur politiska beslut kan påverka kommande befolkningsutveckling.

Landskapets tillstånd -rapporten i sin helhet

Man kan be om bilder från rapporten av antti.vasane(at)varsinais-suomi.fi
Aktuell statistisk uppföljning av landskapets utveckling (på finska): http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

 

EGENTLIGA FINLANDS BUDGET FÖR 2016 HÖJER INTE KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Landskapsfullmäktige behandlade Egentliga Finlands budget för 2016 och ekonomiplan för åren 2017–2018.
I budgeten 2016 är kommunernas betalningsandelar 3 799 900 euro, vilket är samma summa som under åren 2014 och 2015.
Boksluten för 2002 – 2009, 2012 och 2014 har visat ett överskott, därför kan man för år 2016 göra upp en budget som påvisar underskott (75 000 euro). Underskottet ska täckas med överskott från tidigare budgetår.
Ekonomiplanerna 2017 – 2018 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar växer så, att tillväxtprocenten är 1 % både år 2017 och 2018.

 alatunniste