Ylatunniste2 

 VÅRDREFORMENS FÖRÄNDRINGSDIREKTÖR PARPO: VIKTIGT I REFORMEN ATT KUNDEN BE-TJÄNAS BRA
Tilläggsinformation: Förändringsdirektören Antti Parpo, 040 6428 682

Förändringsdirektören för vårdreformen Antti Parpo höll en aktuell vårdöversikt vid landskapsfullmäktiges möte. Enligt honom är det mest centrala i valfrihetslagförslaget att kunden väsentligt snabbare får vård. De som er-bjuder för långsam service klarar inte konkurrensen. Däremot är begränsningarna som gäller kundsedelns om-fattning och användning otydliga. Detta kan leda till olika tolkningar i landskapen och påverka kundernas jäm-likhet i frågan. Gällande kostnaderna konstaterade Parpo att de stiger åtminstone i början av reformen. På längre sikt avgör arrangörens förmåga att leda vårdsektorn.

Parpo efterlyste förändring av attityderna både nationellt och i Egentliga Finland, och påminde att det viktigaste i reformen är att kunden får bra service överallt. Han tyckte inte heller att Egentliga Finland är så mycket efter alla andra landskap i beredningen av reformen, vilket ofta påstås. Konkretin saknas rätt långt också i andra landskap. Dessutom har det gjorts bra arbete i Egentliga Finland med att förbereda de ärenden som har varit möjliga, till exempel att främja hälsa och välmående. Nu har de mest centrala rekryteringarna till förändringsor-ganisationen gjorts, och de fortsätter den här veckan. Nästa steg är att fundera på de byggnadsklossar som behövs för att skapa modellen för vårdens servicestruktur.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I NYSTAD REKORDSNABB
Tilläggsuppgifter och rapportens bilder: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Effekterna av den positiva strutkuromvandlingen syns tydligt i Nystadsregionen och Åboregionen. Detta visar sig främst i befolkningsutvecklingen, eftersom befolkningstillväxten förblivit kraftig i Åboregionen och invåna-rantalet dessutom vuxit snabbt i Nystadsregionen, i synnerhet i Nystad.

- Det är anmärkningsvärt, att befolkningstillväxten i Nystad ä en följd av ett inflyttningsöverskott från övriga Finland. Tusentals nya arbetsplatser har alltså i betydande grad ökat Nystads dragningskraft, konstater Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen.

Det snabba inflyttningsöverskottet i Nystad visar sig dock inte ännu i bostadsbyggandet, utan största delen av landskapets nya bostäder byggs i Åboregionen. Utvecklingen av affärs- och industribyggandet, som direkt återspeglar den positiva strukturomvandlingen, gör däremot att Nystadsregionen tydligt utmärker sig bland övriga mindre regionkommuner i landskapet.

- Bostadsbyggandet ser ut att reagera med fördröjning på befolkningstillväxten i Nystadsregionen, och bostadsproduktionens långsamma start är förståeligt nog försiktig efter en lång period av befolknings-minskning, säger Vasanen.

Den positiva strukturomvandlingen verkar däremot inte differentiera sysselsättningsutvecklingen på samma sätt som befolkningsutvecklingen. Trots att den positiva strukturomvandlingen är särskilt tydlig i de två dri-vande regionkommunerna ger det allmänna positiva ekonomiska läget omfattande återverkningar på syssel-sättningsutvecklingen i hela landskapet. Exempelvis arbetskraftens rörlighet och det faktum att underleveran-törskedjorna omfattar hela landskapet gör dessutom att den positiva sysselsättningsutvecklingen fördelas jämnare över landskapet.

När man granskar den positiva strukturomvandlingens effekter är det bra att identifiera hur lång tid det tar för olika företeelser att reagera på förändringar i omgivningen. Byggande av affärslokaler förebådar exempelvis ofta produktionsökning och positiv ekonomisk utveckling, medan det därpå följande inflyttningsöverskottet med betydande fördröjning visar sig i att bostadsbyggandet tar fart.

- Arbetslöshetsutvecklingen reagerar snabbt på ekonomiska cykler, medan det i fråga om befolknings-utveckling behövs kraftiga enskilda initiativ för att få de ganska långsamma trenderna att vända. Val-met Automotives massrekryteringar är ett gott exempel på sådana initiativ, påminner Vasanen.

Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egent-liga Finlands förbund.

Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/


EGENTLIGA FINLANDS BUDGET FÖR 2018 HÖJER INTE KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Petra Määttänen, 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2018 och ekonomiplan för 2018 - 2019. I nästa års budget är kommunernas betalningsandelar 3 799 900, vilket euromässigt är samma som åren 2014 - 2017. Boksluten för tidigare åren påvisar överskott, därför kan man för år 2018 göra en minusbudget (192 900 euro).

Ekonomiplanen för året 2019 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar inte växer.

Beredningen av landskapsreformen påverkar ekonomiplanen också under kommande åren. Förbundets verk-samhet fortsätter under åren 2018 och 2019 huvudsakligen som hittills, men samtidigt skall gamla landskaps-förbundet avslutas och verksamheten flyttas över till det nya landskapet.

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR 2018 – 2021
Tilläggsinformation Salla-Maria Lauttamäki, tel. 040 520 0761
Näringslivschef Petteri Partanen, tel. 040 776 0630
Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tel. 040 506 3715
Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056

Landskapsfullmäktige godkände landskapsprogrammet för åren 2018 – 2021. Detta program kommer att ha en central roll i att dra upp riktlinjer för regionutveckling och som bas för kontinuitet när de nya landskapen inleder sin verksamhet. I det uppdaterade programmet har speciell uppmärksamhet fästs vid lägesbeskrivningen av landskapet. De utmaningar som den positiva strukturomvandlingen medför besvaras med att öka utbildningen inom de tekniska branscherna, att främja arbetskraftens mobilitet samt att försäkra att det finns tillgängliga bostäder för arbetskraften. Programmet förverkligas via ett partnerskapsnätverk som består av regionens olika aktörer. Ett av de viktigaste målen är att kunna utnyttja EU-finansieringen mera effektivt än förut.