Ylatunniste2
 

ÄNDRINGAR I MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGNADSLAGEN RÖR BL.A. BYGGANDE I GLES-BYGDEN OCH DETALJHANDELS STORA ENHETER
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 7203 056

Egentliga Finlands förbund förespråkar regeringens utkast till ändring av markanvändnings- och byggnadsla-gen, men föreslår även ändringar i frågor som rör landskapets förbunds verksamhet.

Landskapsstyrelsen ger ett utlåtande i frågan till miljöministeriet och tar ställning till följande frågor som nämns i lagutkastet:

Generalplanen används mera omfattande som grund för byggande och glesbyggande förenklas
Den föreslagna lagändringen lämnar det öppet vilka områden, utsatta för stort byggnadstryck, som utgör perife-ribyggande (oplanerad bebyggelse som bildar tätort). Landskapsstyrelsen betonar att periferibyggande och glesbyggande på landsbygden även i fortsättningen bör behandlas som olika fenomen.

NTM-centralernas roll ändrar till rådgivande och besvärsrätten begränsas
Den föreslagna lagändringen medför att det blir tolkningsbart vilka frågor som är nationella eller betydelsefulla frågor på landskapsnivå. I praktiken avgörs detta framöver i förvaltningsdomsto-len.
NTM-centralens roll har redan i Egentliga Finland omformats till rådgivande. Speciellt små kommuner får i myndighetsförhandlingarna vid behov planeringsteknisk rådgivning.
Besvär gjorda av NTM-centralerna har varit små (under 4 % av planbesluten, vad gäller detaljplaner under 1 %), men de har gått igenom till 80 %.
Genom lagändringen överförs prövnings- och beslutsrätt till kommunerna. Speciellt för små kommuner innebär det behov av tilläggsresurser och utbildning. När myndighetens besvärsrätt försvinner överförs ansvar för övervakningen även till kommuninvånarna, vilket kan öka antalet besvär, säger landskapsstyrelsen i sitt utlå-tande.

Mindre reglering för detaljhandelns stora enheter
Om man lyfter gränsen för detaljhandelns stora enheter från 2000 till 4000 kvadratmeter försvinner en stor del av handeln i Egentliga Finland från markanvändnings- och bygglagens styrning och bort från nåbarhets-värderingen.
I Egentliga Finland finns ca 168 st storenheter för handel (totalt 1 090 000 kvadratmeter), som tillhör nuvarande lagstiftning. Av dessa är 87 st under 4000 kvadratmeter (250 000 kvadratmeter).

- Det mest centrala för att planera ett balanserat nätverk för handel är var handeln är belägen, betonar Egentliga Finlands förbunds planeringsdirektör Heikki Saarento.

I den nya lagen blir handelns nåbarhet ett viktigt kriterium när planer görs upp. Nåbarheten skulle ersätta den nuvarande handelns kvalitet (d.v.s. vilka produkter som säljs där, till exempel bilar, möbler eller detaljhandel).

- I praktiken skärper lagändringen förutsättningarna för handelsområden utanför centrum, ifall nåbarheten för alla områden måste värderas utgående från dagligvaruhandelns och centrumaffärernas synvinkel, säger Saarento.

Enligt landskapsstyrelsen bör kvaliteten bibehållas som ett kriterium för affärsområden och man bör även i fortsättningen kunna styra handelns kvalitet via planläggning.
Man bör avstå från att reglera handelns storlek i landskapsplanen, vad gäller områden utanför centrum. Speci-alhandel som kräver stora volymer bör lämnas utanför landskapsplanens styrning, anser landskapsstyrelsen.

Enligt Egentliga Finlands förbund bör man göra mera omfattande granskningar i markanvändnings- och bygg-nadslagen som en helhetsreform först när landskapsreformen är genomförd.

EGENTLIGA FINLANDS BLÅA BIOEKONOMI UTVECKLAR BL.A. VATTENTEKNOLOGI OCH MARIN TURISM SAMT UTNYTTJAR SKRÄPFISK
Tilläggsuppgifter: naturresursplanerare Aleksis Klap 040 721 3137

Blå bioekonomi utvecklas nationellt och landskapsstyrelsen behandlade frågan i sitt utlåtande till jord- och skogsbruksministeriet. Landskapsstyrelsen lyfter fram Egentliga Finlands styrkor, värda att satsa på.

Företags- och forskningsverksamheten inom marin teknologi och marina näringsgrenar är aktiv, både regionalt och internationellt. Man har skapat samarbete inom nätverket Lounaisrannikko samt i nationella och internat-ionella projekt. Egentliga Finlands förbunds projekt inom blå bioekonomi utreder regionala kluster i branschen och uppföljning av vattendragens tillstånd.

Vad gäller livsmedelsproduktion har Egentliga Finland goda erfarenheter bl.a. vad gäller att utnyttja så kallad skräpfisk, utsläppsfri fiskodling samt tillverkning av Östersjöfoder. Inom forskning och utveckling finns potenti-al exempelvis vad gäller att utvinna energi ur alger. Inom turism finns omfattande havsområden att tillgå – Egentliga Finlands region är intresserad av att verka som pilotområde i ett demonstrationsprojekt inom marin turism.

alatunniste 
Ylatunniste2 

OM RÄDDNINGSHELIKOPTRAR SLUTAR FLYGA FRÅN ÅBO FLYGFÄLT VID DÅLIGT VÄDER HOTAS SKÄRGÅRDENS BASTRYGGHET
Tilläggsuppgifter: skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen 0400 413 704

Landskapsstyrelsen och skärgårdskommissionen är oroade över Statsrådets och Gränsbevakningsväsendets planer på att upphöra med flygledning vid dåligt väder från Åbo flygfält. Servicen köps av Finavia.

Om planerna verkställs tvingas räddningshelikoptern att starta från Helsingfors-Vanda flygfält, vilket ökar flygtiden till Åbo skärgård märkbart; 45-50 minuter. Det skulle ha en tydlig negativ inverkan på sjö- och patientsäkerheten i skärgården, speciellt i akuta fall.

Landskapsstyrelsen anser att man inte kan göra inbesparingar som hotar bastryggheten för skärgårdens och glesbygdens invånare och dem som rör sig där. Statens planer hotar även skärgårdsbornas möjligheter att omedelbart få vård om ett olycksfall eller en sjukdomsattack inträffar. Om skärgårdens sjö- och patientsäkerhet försvagas gör det skärgården till en mindre lockande boningsort och det blir svårare att upprätthålla en levande skärgård. Räddningshelikopterverksamhet är ett livsvillkor för fungerande sjuktransporter och sjöräddningsarbete i skärgården.

Landskapsstyrelsen uppmanar i sitt utlåtande till Gränsbevakningsväsendet att jämföra uppnådda inbesparingar med de negativa följder för skärgårdens servicenivå som beslutet medför. Detta kan i sin tur inleda en negativ spiral för hela Åbo flygfält.

FYRA STORA IDROTTSPLATS-PROJEKT FÖRESLÅS FÅ STATSFINANSIERING
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Veli-Matti Kauppinen 0400 715 786

Sydvästra Finlands regionförvaltningsverk (AVI) har bett om Egentliga Finlands förbunds utlåtande om idrottsplatsprojekt för finansieringsperioden 2017 - 2020. Landskapens förbund ger utlåtanden om stora projekt på över 700 000 euro, vars finansiering bestäms av undervisnings- och kulturministeriet. Landskapsstyrelsen föreslår fyra projekt till finansieringsplanförslaget:

År 2017

Kommun Projekt Beräknad kostnad (miljoner euro)

Nystad Simhallens renovering och utvidgning 10,5
Loimaa Motorsportcentrets renovering och utvidgning 1,3

År 2019

Somero Idrottshallens och gymets renovering 1,364
Pöytis Idrottshall 1,5

LANDSKAPSSTYRELSEN FÖRESLÅR MEDLEMMAR TILL STATENS OCH REGIONS KONSTKOMMISSIONER
Tilläggsuppgifter: specialsakkunnig Hannele Hartikainen 040 7202 163

Centret för konstens främjande har bett Egentliga Finlands förbund geförslag till medlemmar i statens konstkommission för perioden 2017–2018. Landskapsstyrelsen besluter att nominera följande personer:

Audiovisuella konstkommissionen:
Simo Alitalo, ljudkonstnär, HuK, Åbo
Milla Järvipetäjä, artenom, Åbo
Timo Tanskanen, magister i teaterkonst, ljudplanerare, Åbo
Litteraturkommissionen:
Peter Sandström, författare, redaktör, Åbo (nomineras för fortsättningsperiod)
Harri Nordell, författare, redaktör, Pargas

Centret för konstens främjande ber även om förslag till medlemmar i den regionala konstkommissionen för perioden 2017-2018. Dess uppgift är att:

• besluta om stipendier och pris till konstnärer, konstnärsgrupper och samfund i regionen
• delta som ett expertorgan i centrets strategiarbete
• ge expertutlåtanden.

Landskapsstyrelsen föreslår följande personer till den regionala konstkommissionen för en andra period:

Jukka Aaltonen, skådespelare, Åbo
Emilie Gardberg, intendent, Åbo
Jaana Houessou, doktor i konst, Salo
Marja Susi, teaterledare, psykolog, S:t Karins
Matti Tainio, bildkonstnär, Åbo

Ny kandidat: Visa Suonpää, bildkonstnär, Åbo

FINANSIERING TILL INSAMLING AV SMUTSIGT PLASTAVFALL OCH E-SERVICE I VÅRDEN I LETALA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen, 040 7760 630, Ville Roslakka, 050 592 0404

I Finlands strukturfinansieringsprogram 2014 - 2020 finns fem verksamhetslinjer, där man speciellt stöder små och medelstora företags konkurrenskraft. Ett genomgripande tema är att främja ekonomi utan koldioxidutsläpp.

Landskapsstyrelsen reserverar 123 472 euro i ERUF -medel och statsmedel till Åbo universitet för ett projekt där man samlar in och återanvänder smutsigt plastavfall. Åbo yrkeshögskola och Hämeen ammattikorkeakoulu är med och förverkligar projektet, som genomförs .9.2016–31.8.2018.

I projektet utvecklar man insamling och återanvändning av plastavfall från lantbruk och plastavfall från byggen i glesbygden. Man utreder om det är möjligt att skapa ny företagsverksamhet kring insamling av plastavfall samt skapa nya produkter och service.

Landskapsstyrelsen beslöt även att bevilja 21 520 euro i landskapets utvecklingsmedel till Letala stad för ett projekt som tar i bruk ny elektronisk service inom hemvården, läkar- och sjukskötarmottagningar och i butiksservice.

 alatunniste
Ylatunniste2 

 LANDSKAPSPLAN FÖR TÄTORTERNAS MARKANVÄNDNING, SERVICE OCH TRAFIK AVANCERAR
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, puh. 040 720 3056

Egentliga Finlands förbund fick in 48 utlåtanden och 20 åsikter om utkastet till etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik. Svaren berörde de föreslagna strategiska lösningar som gällde affärernas servicenät och trafiknätverket.

Följande teman lyftes mest fram och de granskas nu med intressegrupperna, när man utarbetar planförslaget:

- Landskapsplanens uppgift och styrande roll för kommunernas planläggning och för att främja stadsregionens livskraft
- Hur bindande är landskapsplanernas märkningar?
- Planens teman och de frågor som ska lösas i den
- Märkningarna för utvecklingsprinciper och för Åbo stadsregion, kärnstadens avgränsningar
- Märkningar för aktiv markanvändning och deras betydelse för kommunplanläggningen

Ett centralt mål för planarbetet har varit att utveckla landskapsplaneringens innehåll och strategiska målsättningar. Landskapsplanen görs på lång sikt, men verksamhetsmiljön förändras fort. Därför bör planeringsarbetet göras med nya metoder.

- Målet är att utveckla planarbetet mot planering i zoner, där tätorternas markanvändning kan ordnas flexiblare och så, att de stöder hållbara trafiksystem, säger planeringsdirektör Heikki Saarento.

Ett viktigt redskap är strategiska planmärkningar för de utvecklingsprinciper som ska styra regionens livskraft.

Centerns Esko Kiviranta föreslog, understödd av sannf. Lauri Heikkilä, att man i landskapsplanen slopar märkningarna för samhällsstrukturens gräns. Förslaget förlorade landskapsstyrelsens omröstning med rösterna 13 - 5.

Planförslaget utarbetas i samarbete med kommuner och övriga aktörer. Man ber om utlåtanden och efter det läggs förslaget till påseende. Målsättningen är att landskapsfullmäktige godkänner planen i juni 2017.

LANDSKAPSSTYRELSEN TILLSÄTTER EN STYRGRUPP FÖR HÄLSOVÅRDS- OCH LANDSKAPSREFORMEN
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Kari Häkämies 044-201 3204

Landets regering har enats om riktlinjerna för landskapsförvaltningens reform. Egentliga Finland vill aktivt påverka reformen på ett regionalt plan, därför beslöt landskapsstyrelsen att tillsätta en politisk styrgrupp som stöd för beredningen.

I Egentliga Finland har reformen som gäller social- och hälsovården letts av förändringsdirektör Antti Parpo, anställd av Åbo stad. Den övriga landskapsreformen har letts av landskapets förbund under ledning av landskapsdirektör Kari Häkämies. Denna tudelade arbetsfördelning har man beslutit om vid Egentliga Finlands kommunmöte 14.1.2016.
En projektplan görs för båda delarna av landskapsreformen, dessa behandlas i varje kommunstyrelse. Så att alla kommuner ska ha möjlighet att delta i beredningen besluter man om de viktigaste frågorna vid kommunmötet. Som operativt organ fungerar kommundirektörernas möte.

Landskapsstyrelsen beslöt att tillsätta en styrgrupp för landskapsreformen. På basis av de förra kommunalvalen får Samlingspartiet, SDP och Centern tillsätta tre representanter och vice medlemmar till styrgruppen. Sannfinländarna, Vänsterförbundet, De gröna och SFP får två representanter och vice medlemmar. Kristdemokraterna tillsätter en medlem och vice medlem till styrgruppen.

Partiernas kretsorganisationer ombes utnämna sin representant senast 13.5. Partierna ska beakta också regional balans och jämlikhet mellan könen.

Styrgruppens tillsättande och sammansättning behandlas även vid Egentliga Finlands kommunmöte i början av juni.

EU-FINANSIERING TILL IT-KOMPETENSCENTRET ”CONNECTING THINGS” I SALO, HAMPANS UTNYTTJANDE I BYGGANDE OCH LIFE SCIENCE
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Ville Roslakka 050 592 0404

Landskapsstyrelsen beslöt att bevilja finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF och statlig finansiering till följande projekt:

Turku Science Park för projektet ”Life Science -accelerator” 503 551 euro. Målet är att öka medicin- och diagnostikutvecklingens produktivitet och främja branscher förknippade med dem.

Yrityssalo beviljas 361 603 euro för projektet ”Salo - Connecting things 2016–2018”. Målet är att samla ett kompetenscenter kring industriell internet till Salo. Man vill stärka företagens kunnande vad gäller digital affärsverksamhet, samt högskolornas möjligheter att svara på företagens kompetensbehov. Via projektet vill man också locka internationella partners till Salo.

Åbo yrkeshögskola beviljas 70 417 euro för att främja användningen av hampa i byggande. Målet är att göra hamp-kalkmaterial till ett beaktansvärt alternativ inom byggbranschen, på grund av dess energieffektiva och ekologiska egenskaper. Inom projektet samlar man information om materialets ljudisolerande egenskaper och brandsäkerhet, som bas för produktutveckling och till nytta för företag. Man granskar även ämnets förmultning, för att lära sig hur materialet kan återanvändas som gödsel för åkrar så att inget avfall uppstår.

 alatunniste
Ylatunniste2 

 LANDSKAPSSTYRELSEN TILLSATTE EN POLITISK STYRGRUPP FÖR LANDSKAPSREFORMEN
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Kari Häkämies 044 201 3204

Landskapsstyrelsen beslöt 18.4.2016 att be partiernas distriktsorganisationer tillsätta medlemmar och vice medlemmar till en politisk styrgrupp för social- och hälsovårdsreformen och den övriga landskapsreformen.

Platsfördelningen baserar sig på det förra kommunalvalet så att Samlingspartiet, SDP och Centern tillsätter tre representanter och vice medlemmar till styrgruppen. Sannfinländarna, Vänsterförbundet, De gröna och SFP får två representanter och vice medlemmar. Kristdemokraterna tillsätter en medlem och vice medlem till styrgruppen.

Landskapsstyrelsen beslöt att tillsätta följande ordinarie medlemmar till den politiska styrgruppen: Ilkka Kanerva Åbo, Minna Arve Åbo, Tiina Perho Loimaa (saml), Piia Elo Åbo, Jouko Antola Nystad, Saija Karnisto-Toivonen Salo (sdp), Annika Saarikko Åbo, Jani Kurvinen Somero, Hanna Vuola Letala (c), Pirjo Lampi Åbo, Lauri Heikkilä Marttila (sannf), Jarmo Rasi Loimaa, Pirjo Rinne Åbo (vf), Jukka Vornanen Åbo, Mari Saario S:t Karins (gröna), Stefan Wallin Åbo, Åsa Gustafsson S:t Karins (sfp) och Kimmo Jalonen Pemar (kd).

Styrgruppens sammansättning behandlas även i Egentliga Finlands kommunmöte i slutet av maj. Styrgruppen väljer en ordförande och vice ordförande bland sina medlemmar. Som sekreterare fungerar utvecklingschef Laura Leppänen från landskapets förbund.

REGERINGENS FÖRSLAG TILL TRAFIKREFORM HOTAR ÅBO STADSREGIONS KOLLEKTIVTRAFIKORGANISATION
Tilläggsinformation: trafikplanerare Mari Sinn 045 807 8969

Landskapsstyrelsen är oroad över Åboregionens kollektivtrafik i framtiden, om landets regerings förslag till trafikreform (fi. liikennekaari) förverkligas.

Trafikreformen vill möjliggöra ny teknologi, digitalisation och nya affärsverksamhetsmodeller inom trafiksektorn. Man vill också göra det lättare för nya aktörer att nå marknaden. Också taxisystemet förändras märkbart.
Trafikreformen skulle försvaga den nuvarande förordningen för serviceavtal, vilket skulle skada speciellt Åbo stadsregions kollektivtrafikorganisation. Det är riskabelt om man börjar tävla om biljettintäkter på de mest lönsamma rutterna med aktörer på marknadens villkor.

- Om biljettintäkterna minskar är det svårare att ordna högklassig kollektivtrafik speciellt på mindre populära rutter samt kvällstid och under veckoslut, påpekar trafikplanerare Mari Sinn.

Egentliga Finlands förbund poängterar i sitt utlåtande till trafik- och kommunikationsministeriet att man i lagförslaget tydligt bör skriva, att stadsregioner om de så vill bör ha vetorätt för att ordna regional kollektivtrafik.

- Trafikreformens målsättningar bör göras till en del av markanvändningens styrning på alla nivåer. Reformens målsättningar nås med hjälp av markanvändningens planering och dess metoder, säger planeringsdirektör Heikki Saarento.

Mera info om trafikreformen (på finska)

ÅBOREGIONENS TRAFIK UTVECKLAS INOM GEMENSAMT TRAFIKSYSTEMARBETE
Tilläggsuppgifter: trafikplanerare Mari Sinn 045 807 8969

Trafiksystemarbete är lagstadgat och fortlöpande. I Egentliga Finland görs arbetet på tre nivåer – landskapet, strukturmodellområdet och Åbo stadsregion.

Arbetet med Åbo stadsregions trafiksystem har år 2016 en budget på 115 000 euro. Egentliga Finlands förbunds andel är 25 000 euro. Övriga finansiärer är kommunerna S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso och Åbo samt Egentliga Finlands NTM-central.

Målsättningar för år 2016 är bl.a. trafikutvecklingsåtgärder som sammanhänger med intentionsavtalet MAL (markanvändning, boende, trafik), verkställande åtgärder som styrgruppen bestämt, en vision för Åboregionens trafik, att stöda arbetsgrupperna för hållbar och trygg trafik samt att delta i arbetet med trafikstyrning.

FÖRBUNDET VISAR EGENTLIGA FINLANDS LOCKBETEN PÅ KUNGSTRAVET I ÅBO I SOMMAR
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen 040 583 695

Travårets nationella höjdpunkt Kungstravet (Kuninkuusravit) arrangeras i Åbo på Skogsbacka travbana 29.–31.7.2016.

Egentliga Finlands förbund är Kungstravets samarbetspartner. Samarbetets mål är att via positiv kommunikation främja landskapets image och partnerskapsbudskap och att utnyttja evenemanget, dess målgrupper och kommunikationskanaler för att främja landskapets dragningskraft.

Egentliga Finlands förbund betalar 10 000 euro i ersättning för samarbetet till Turun Hippos r.f.

 alatunniste
 Ylatunniste2

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND INLEDER ARBETET KRING FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHETS JUBILEUMSÅR
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen 040 583 6950

Egentliga Finlands förbund är en del av nätverket kring projektet Finland 100 år, som tillsammans med Åbo stad koordinerar jubileumsåret i vårt landskap. Förbundets roll är att bygga och koordinera den regionala programhelheten tillsammans med statsrådets kansli och dess sekretariat för Finland 100, samt att kommunicera om jubileumsåret. Som Egentliga Finlands regionkoordinator fungerar specialsakkunniga Hannele Hartikainen. För projektet anställs en kommunikationsplanerare, som förbundet bekostar tillsammans med Åbo stad.

Egentliga Finlands förbund reserverar 75 000 euro i regionalt projektstöd för tiden 1.1.2016–31.12.2017.

Med dessa medel hjälper man regionala aktörer att förverkliga småskaliga projekt som rör jubileumsåret Finland 100. Projekten bör även godkännas till statsrådets Finland 100 -program.

Den första projektansökan öppnar våren 2016.

 

PROJEKTFINANSIERING TILL AFFÄR SOM DRIVS AV STUDERANDE – MÅLET ÄR ETT NÄTVERK AV AFFÄRER
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen 040 7760 630

Landskapsstyrelsen beslöt att bevilja 10 000 euro i landskapets utvecklingsmedel till Lounais-Suomen koulutuskuntayhtymä för projektet ”Novidan puoti”. Projektet förverkligas i år och dess totala kostnader är 35 000 euro.

Målet är att utveckla en ny, konkret modell för arbetslivssamarbete och företagarfostran, som ger nytta åt både företag och deras kommande anställda dvs studerande.

Via projektet tänker man i läroverkets lokaler grunda en affär som drivs av de studerande. Där säljs egna och samarbetsföretagens produkter, outlet-produkter och andelslaget Makuvakkas produkter. I samband med affären öppnas ett litet café och ordnas eventuellt återanvändning av läromedel. Också en nätbutik planeras. Affären erbjuder även transportservice, bilreparation, byggnadstjänster och catering. Affären stöder de andra stenfotsaffärernas verksamhet i Nystad, den är ingen konkurrent.

När verksamhetsmodellen är färdig presenteras den i hela landskapets motsvarande läroverk och företag. Målet är att skapa ett ”bodarnas nätverk” och utvidga verksamhetsmodellen i hela Egentliga Finland.

 

EGENTLIGA FINLAND IDKAR INTERNATIONELLT SAMARBETE FRÄMST KRING ÖSTERSJÖN
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Sonja Palhus 040 534 3862

Till Egentliga Finlands förbunds lagstadgade uppgifter hör att sköta landskapets internationella kontakter. Nu har man i förbundet framställt ett dokument om landskapets internationella verksamhet, där man analyserar nuläget och kommande behov.

Egentliga Finlands förbund koncentrerar sig i sitt internationella samarbete på Östersjöregionen. De tätaste kontakterna har man till polska Pommern, tyska Mecklenburg-Vorpommern, nordvästra Ryssland och S:t Petersburg samt Stockholms skärgårdsregion. Projektverksamheten sträcker sig inom ett vidare område.

Egentliga Finlands aktörer betjänas av kontor i Bryssel och S:t Petersburg. Egentliga Finlands förbund förvaltar nu även det tredje gränsöverskridande Interreg -programmet Central Baltic. Förbundet är via programarbetet en äkta internationell aktör.

- Egentliga Finlands förbunds verksamhet är ändå bara en liten del av landskapets internationella verksamhet, som olika instanser idkar rätt självständigt, påminner specialplanerare Sonja Palhus.

 

 alatunniste