Ylatunniste2

EGENTLIGA FINLANDS FÖRENING FÖR REKREATIONSOMRÅDEN SKULLE UTVECKLA NATURTURISMEN
Tilläggsuppgifter: planläggare Lasse Nurmi 040-543 5473

I Egentliga Finlands förbund har man utrett behovet av en förening för rekreationsområden på landskapsnivå. Man gjorde samtidigt en omfattande förfrågan till intressegrupperna, bl.a. fick man svar från 19 kommuner. Behovet av en förening erkändes: 87 % av alla svarande och 72 % av de svarande inom kommunsektorn var intresserade av att delta i föreningens verksamhet.

Landskapsstyrelsen beslöt att föreslå för Egentliga Finlands kommuner att man grundar en förening för rekreationsområden, enligt förslaget. Man ber om kommunernas utlåtande före 31.8.2015.

Den svaga kommunala ekonomin gör att nätverken av rekreationsområden i Egentliga Finland försvagas, byggnaders och vandringsleders kvalitet försämras, regional ojämlikhet råder och det är svårare att behålla och skapa rekreationsområden som gränsar till stränder. Utvecklingen kan vändas via en förening som samarbetar i dessa frågor.

Naturupplevelser är viktiga för att öka kommuninvånarnas trivsel, på ett kostnadseffektivt sätt. Naturturism är mycket populärt: 40 % av finländarna idkar naturturism och var tredje utländsk turist som besöker sydvästra Finland utövar aktiviteter utomhus. En förening för rekreationsområden skulle stärka denna trend.

- När en ny vandringsled byggdes runt Savojärvi i Kuhankuono ökade besökarantalet med 10 000 personer per år, exemplifierar planläggare Lasse Nurmi.

Nyttan med en förening vore bl.a. att naturturistmålen förblir i rekreationsbruk, man kan utveckla dem som stöd för företag inom naturturism, lokala företag ger skatteintäkter och sysselsättning och invånarna mår bra av att röra sig i naturen. Föreningen förverkligar målsättningarna i landskapsstrategin.

Föreningen skulle ha i uppgift att upprätthålla, planera, utveckla och bygga vandringsleder och mål för naturturism i medlemskommunerna. Föreningen skulle bygga upp ett samarbetsnätverk som bevakar medlemmarnas rättigheter och kommunicerar om föreningens verksamhet regionalt, nationellt och internationellt. Föreningen samlar aktuell information om rekreationsplatser till ett ställe och ordna seminarier och skolning.
Basfinansieringen skulle bestå av kommunernas betalningsandelar, som baserar sig på invånarantal (enligt förslaget 44 cent/invånare). Föreningen skulle ansöka om tilläggsresurser via projekt och stöd. Föreningen har möjlighet att söka stöd av miljöministeriet för markanskaffningar och uthyrning av mark (30 %). Föreningens primära mål är ändå inte att skaffa ny mark utan att utveckla de nuvarande områdena. EU:s landsbygdsstöd är naturliga finansieringskällor för projekt.
Utredningen om att grunda en förening för rekreationsområden presenteras i ett seminarium i Alvarium i Åbo 12.5.2015 kl. 8.30–11.30.

I Finland fungerar nu nio rekreationsområdesföreningar på landskapsnivå, grundade åren 1988 – 2010. Egentliga Finlands verksamhetsmodell skulle likna den i Nyland.

Utredning om en förening för rekreationsföreningar i Egentliga Finland (svenskt sammandrag)

Egentliga Finlands rekreationsområden på en karta:

EGENTLIGA FINLANDS KULTURSTRATEGI SER KULTUREN SOM BASSERVICE FÖR ALLA
Tilläggsuppgifter: specialsakkunnig Hannele Hartikainen 040 720 2163

Landskapsstyrelsen godkände Egentliga Finlands kulturstrategi, som omfattar åren 2015–2025 och behandlar fyra teman:

• Ansvarsfullhet: Kultur skapar välstånd genom livet
• Samarbetsfärdigheter: Kulturgärningar tillsammans
• Nåbarhet: Kulturen tillhör alla
• Resurssmarthet: Fart på den kreativa ekonomin

I strategin behandlas bl.a. landskapets kreativa branscher, kommunernas kulturservice, konstutbildning, evenemang, kulturens nåbarhet, barnkultur och kreativ ekonomi. Dess struktur motsvarar Egentliga Finlands landskapsstrategi. Gemensamma teman i båda strategierna är partnerskap och de fyra teman som nämns ovan. I båda fallen fortsätter det praktiska arbetet i form av partnerskapsträffar.

Den nya kulturstrategin baserar sig på arbetsverkstäder, där ett par hundra professionella, amatörer eller representanter för allmänheten medverkat.

- Processen är också betydelsefull. När man samtalar om gemensamma frågor föds nya idéer omedelbart, säger Henri Terho, ordförande för Egentliga Finlands förbunds kulturkommitté.

År 2015 är det viktigaste strategiska målet att trygga tillräckliga resurser för kulturen. Kulturen bör ses som basservice i samhället.
- Kommunernas invånare har rätt till fungerande kulturtjänster, som borde synas i ett mångsidigt biblioteksnätverk, samarbete mellan skolor och kulturaktörer, basundervisning i konst och högklassiga evenemang runtom i landskapet, betonar Henri Terho.
Kring kulturen kan man bygga upp företagande och affärsverksamhet. I bakgrunden finns skickliga utövare: Egentliga Finland kommer även framöver att vara ett landskap för högklassig konst, med skickliga utövare och högklassig konstundervisning och -forskning. Kulturstrategin är bara betydelsefull om den leder till handlingar.

Egentliga Finlands kulturstrategi (på finska, översätts senare till svenska)

BENJAMIN DONNER OCH TARJA RINNE I NORDISKA SKÄRGÅRDSSAMARBETETS RÅD
Tilläggsuppgifter: skärgårds- och lantbruksombudsman Sami Heinonen 0400 413 704

Pargas och Kimitoöns kommuners representation i Nordiska skärgårdssamarbetets råd förändras.
Pargas stads trafikchef Christjan Brander har varit Stefan Wallins ersättare i rådet år 2014. Brander har avgått med pension. Därför utnämnde landskapsstyrelsen Tarja Rinne till ny ersättare för Wallin i skärgårdssamarbetets råd åren 2015–2016.

Kimitoön har i rådet representerats av Gunilla Granberg, som nu slutar i kommunens tjänst. Landskapsstyrelsen valde Granbergs nuvarande ersättare Benjamin Donner att representera Kimitoön i Nordiska skärgårdssamarbetets råd. Till Donners ersättare valdes Sven Ivars.

 alatunniste