Landskapsdirektörens aktuella 12.2.2018
Tilläggsfinansiering för Egentliga Finlands positiva strukturförändring En timmes-tåget och tunneln Helsingfors-Tallinn för att genomföra EU:s kärnnätskorridorer Kollektivtrafiklösningen för Åbo och Reso förenar stadstrafiken med en timmes tåget Egentliga Finlands sysselsättningstillväxt stark – ännu dock en bit kvar till den nordiska nivån
Det riktade stödet för att bygga bredband är åter aktuellt
|
Landskapsdirektörens aktuella 22.1.2018
![]() |
Debatten om EU:s kohesionspolitik går het – nu är det dags att påverka
Scenario I: stödet inriktas endast till de minst utvecklade områdena
Förverkligandet av En timmes -tåget säkrar tillväxt och konkurrenskraft för metropolområdet Utredningen om Verkningarna av investeringarna i Åbo omfartsvägs infrastruktur för företagsverksamheten har färdigställts • De planerade investeringarna gav inte upphov till en betydande ekonomisk tillväxt hos områdets företag, även om ringvägen i själva verket är en synnerligen betydande faktor med tanke på affärsverksamheten. På grundval av Trafikverkets statistiker har trafikvolymerna på Åbo ringväg betydligt ökat under de senaste tio åren. Till exempel på avsnittet Kausela – Kirismäki har trafikvolymerna ökat mellan åren 2004 och 2016 med 30 procent och den tunga trafiken med upp till 37 procent. En fungerande trafik försvåras snabbt på Åbo ringväg, om tillväxten i trafikvolymerna fortgår likadan, och man inte påskyndar tidtabellen för investeringarna från den planerade.
Beredningen av samarbetsavtalet Scandria® Alliance®–ScanMed korridoren Omsättningen för Egentliga Finlands företag i stabil tillväxtbana
|
Landskapsdirektörens aktuella 20.11.2017
![]() |
Sysselsättningsgraden ökar jämnt i Egentliga Finland
För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294 Informationstjänsten Lounaispaikka belönades för gränssnittstjänster av hög kvalitet för geografisk information
|
Landskapsdirektörens aktuella 18.12.2017
![]() |
Service och förädling gav vingar åt den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland år 2016 Egentliga Finlands ekonomi ökade inemot 4 % i fjol. Enligt Statistikcentralen förhandsuppgifter var värdeökningen den tredje snabbaste i Finland, och snabbare tillväxte endast ekonomin i Norra Österbotten samt i Kajanaland, där omstarten av Talvivaara-gruvan avsevärt försnabbade den ekonomiska tillväxten. Värdetillväxten för hela landet ökade med 1,6 %. Den ekonomiska tillväxten för Egentliga Finland var rätt jämnt beroende av både förädling och service. År 2016 ökade dock tillväxten för servicebranschernas bruttovärde en aning snabbare än för förädlingsbranscherna, vilka utgörs av gruvverksamhet, industri och byggverksamhet. Servicen består för sin del av bl.a. handel, inkvarterings- och förplägnadsverksamhet, finansverksamhet, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård. Med värdeökning avses det värde som genereras av regionens produktion. Det räknas för företagens del ut genom att man från produktionen drar av de mellanprodukter som brukats för att producera varor och tjänster och i den icke-kommersiella verksamheten genom att sammanräkna de utbetalda lönerna och det fasta kapital som gått åt. Statistikcentralen publicerar de regionala förhandsuppgifterna för värdeökningen varje år med en statistikfördröjning på cirka 11 månader. För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294 Förändringen i fast pris med mervärdesskatt år 2016 (%) Huvudverksamhetsorådens inverkan på mervärdesskattens totala förändring år 2016 Trafikläget i Egentliga Finland 2017 En lägesuppföljning av Egentliga Finlands trafikstrategi med hänsyn till de uppställda målen utarbetades på hösten 2017. Utifrån lägesuppföljningen har den positiva strukturförändringen ökat trafikvolymerna på landskapets huvudvägar betydligt; under det senaste året har tillväxten för trafikvolymerna av personbilar och den tunga trafiken på huvudvägarna i relation till rikets medeltal varit betydligt större. Däremot kommer inte en så snabb tillväxt till synes i kollektivtrafikens och järnvägstrafikens passagerarantal. Även mängden av det gods som går på räls har minskat. Tillväxten i trafikvolymen har ännu inte försämrat den fungerande trafiken, men om tillväxten fortgår så här snabb, kommer en fungerande trafik att försämras betydligt, i synnerhet på Ringvägen mellan Kausela och Kirismäki (en del av E18-vägen) samt på infartslederna till Åbo stad. En fungerande Ringväg under de närmaste decennierna kan tryggas, om finansiering erhålls för de planerade åtgärderna mellan Kausela och Kirismäki (planskilda korsningar samt fyra körfält), men för att trygga en fungerande trafik på infartslederna till Åbo stad måste man finna medel av nytt slag, för det finns inte rum för nya körfält. En utökad kapacitet av vägtrafiken för näringslivets behov, ökar oundvikligen även det faktum att personbilstrafiken ska löpa. På basis av de nationella målen för klimatet och utsläpp bör personbilismens andel inom färdsätten dock betydligt minskas och andelen för hållbara former av färdsätt ökas. Utsläppsmålen kulminerar i Åboregionen, där de bästa förutsättningarna finns för att främja hållbara former för kommunikation. År 2018 inleder Egentliga Finlands förbund det kontinuerliga arbetet med regionstruktur- och trafiksystemet på landskapsnivå, i samband med vilket man granskar, hur den gällande trafikstrategin motsvarar de föränderliga förhållandena (i synnerhet de nationella utsläppsmålen samt landskapsreformen) samt målen för trafikstrategin. Det kontinuerliga regionstruktur- och trafiksystemarbetet intensifierar dialogen och samarbetet för planeringen av markanvändningen och trafiken i landskapet, regionkommunerna samt kommunerna, för markanvändningens och servicestrukturens lösningar har en betydande inverkan på trafiken. I Åboregionen strävar man genom planeringens medel på många nivåer efter att öka andelen av hållbara former för rörligheten och att behärska tillväxten av antalet personbilar, varigenom bl.a. fungerande transporter för näringslivet tryggas. Kommunikationsministeriet gör upp en utredning om den lokala tågtrafiken, i samband med vilken Egentliga Finlands förbund vid behov uppdaterar sin egen utredning om lokaltåg trafiken. Utvecklandet av den regionala tågtrafiken blir aktuellt genom landskapsreformen. För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056, trafikplanerare Mari Sinn, Verksamheten för infotjänsten Europe Direct hos förbundet fortsätter Europeiska kommissionen har godkänt Egentliga Finlands förbunds förslag till en ny Europe Direct -period 2018–2020. Uppgiften för informationstjänsten Europe Direct är att informera om aktuella EU-ämnen särskilt för medborgarna, men också för intressentgrupperna genom att ordna olika slags evenemang och diskussioner, genom att svara på EU-relaterade frågor, samt genom att ta fram och distribuera material med EU-motiv. En viktig tyngdpunkt i informationstjänstens verksamhet är att ge och distribuera information om EU-finansiering. Ett treårigt ramavtal om verksamheten för informationstjänsten Europe Direct Egentliga Finland undertecknas, och det preciseras varje år genom ett separat avtal. För år 2018 får förbundet cirka 28 000 euro i stöd av kommissionen. Den nuvarande EU-informatören övergår till andra uppgifter. Det är bråttom med att tillsätta platsen, fär att verksamheten ska kunna fortgå utan avbrott. Platsen som EU-informatör har varit ledigförklarad under tiden 5.–15.12.2017 och den tillsätts genast i mån av möjlighet. För mer information: kommunikationschef Kirsi Stjernberg, p. 040 551 3120 Tyngdpunkterna i Valonias verksamhet år 2018 – särskilt ett kolneutralt landskap samt vattenvård De nationella klimatmålen förutsätter allt kraftfullare grepp för att stävja klimatförändringen. Utsläppen för rörligheten ska skäras ned med hälften, vilket innebär att man måste gripa tag i utmaningen på många olika sätt. Valonias arbete för en hållbar rörlighet kommer 2018 att koncentrera sig speciellt på att främja cykeltrafiken som en del av det regionala trafiksystemarbetet. Den andra tyngdpunkten är experiment, där man genom innovativa tjänster kan kombinera olika behov av färdsätt. Målet Ett kolneutralt landskap kommer man att aktivt främja på kommunnivå på så sätt att det erhålls en bättre förståelse för hurdana åtgärder som kommer att vidtas i kommunerna och hur Valonia i dem kan vara ett stöd för kommunerna. I själva verket utlovas en kommunturné, där man närmare kartlägger kommunernas behov förknippade med klimat- och cirkulationsekonomifrågorna. Valonias vattenvårdsverksamhet stabiliseras alltjämt. En viktig strävan i arbetet är att entusiasmera och aktivera de lokala aktörerna och bistå dem med att genomföra de konkreta skyddsåtgärderna. Dessutom lyfts kommunernas dagvattenfrågor fram bättre än i dag och man försöker finna olika slag av lämpliga verktyg åt kommunerna för dem. Temat naturens mångfald kommer att starkare lyftas fram i Valonia. De strama klimatmålen och utmaningarna för näringsämnenas omlopp förutsätter av kommunerna en bättre förståelse för att ta hänsyn till naturens mångfald och ekosystemen. Valonia strävar i detta efter att bistå och vägleda kommunerna. Inom projekten kommer man att övergripande allt mer koncentrera sig på invånarnas deltagande och användarutgångspunkten. Ett särskilt mål inom kommunikationen är att förstärka den kommunikation som är riktad till kommunernas förtroendevalda. Utöver allt detta, fortsätter man vidare med de många etablerade verksamheterna, såsom energirådgivning, främjande av cirkulationsekonomin, restaurering av vattendrag, rådgivning om avloppsvatten för glesbebyggelsen, miljöfostran och vägledning för färdsätt. Mer om alla verksamheterna kan läsas på Valonias webbplats och i nyhetsbrev. För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995 De riksomfattande målen för områdesanvändningen har förnyats – kolsnålheten det centrala Statsrådet beslutade 14.12.2017 om de förnyade riksomfattande målen för områdesanvändningen. Med målen säkerställer man att betydande saker på riksnivå beaktas i planläggningen och åtgärder av statliga myndigheter. Med hjälp av målen för områdesanvändningen bryts utsläppen från samhällena och trafiken, tryggas naturens mångfald och kulturmiljöns värden samt förbättras möjligheterna för förnyelse av näringarna. Med dem anpassar man sig också till följderna av klimatförändringen och extrema väderfenomen. De förnyade målen är uppdelade i fem helheter:
Antalet mål har minskat. I det förnyade beslutet är de 17 i stället för tidigare 70. Överlappningarna med speciallagstiftningen har avförts. Alla mål gäller hela landet, och det finns inte längre regionala särskilda mål. Reformen ökar i enlighet med regeringsprogrammet kommunernas rörelsefrihet inom markanvändningen. Föregående gång fattades beslut om ändringar av de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt 22 § i markanvändnings- och bygglagen år 2008. http://valtioneuvosto.fi/paatokset/paatos?decisionId=0900908f80577688 För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056
|
Landskapsdirektörens aktuella 16.10.2017
![]() |
Broavtalet hugger tag i hindren för tillväxten i den positiva strukturomvandlingen Arbets- och näringsministeriets (ANM) utredningsman Esko Aho förde i augusti i sin rapport Kasvun mahdollisuus – positiivisen rakennemuutoksen hyödyntäminen (Möjligheten för en tillväxt - utnyttjandet av den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland fram ett broavtal mellan staten och Sydvästra Finland. Regeringen förband sig i sin budgetmangling att genomföra broavtalet. ANM tillsatte 10.10.2017 en arbetsgrupp för att bereda och följa med avtalet mellan staten och Sydvästra Finland om att utnyttja möjligheterna för tillväxten. Arbetsgruppen har 10 medlemmar: fem från Sydvästra Finland och fem representanter för staten samt en ordförande och en vice ordförande. Arbetsgruppens mandatperiod går ut då regeringsperioden går ut. Ordförande för arbetsgruppen är näringsminister Mika Lintilä. Arbetsgruppen assisteras av ett sekretariat mellan regionen och staten. Kring teman som definieras i Ahos rapport förs som åtgärder för att lösa hindren för en tillväxt fram: arbetskraftens tillgång, tillgänglighet, utbildning, F&U, marknadsföring och kunskapsunderlag. Beredningen av avtalet utförs på området genom samarbete mellan Egentliga Finland och Satakunta. Inom området samlar man in åtgärder för att lösa hindren för tillväxten. Åtgärderna kan behöva lagstiftning eller anslag. Avsikten är att avtalet ska färdigställas före årets slut. Landets regering drog upp riktlinjerna vid höstens budgetmangling för att avtalet ska genomföras inom ramen för de befintliga ramarna med hänsyn till de statliga anslagen. Avtalets innehåll och form fastställs mer noggrant då processen framskrider. För den politiska uppföljningen av broavtalet svarar en undergrupp till ministergruppen för konkurrenskraft. För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950 Undervisnings- och kulturministeriet med i finansieringen för den positiva strukturomvandlingens specialåtgärder Ansökan av undervisnings- och kulturministeriets (UKM) specialstöd för att starta pilotprojekt för strukturomvandling för Sydvästra Finlands yrkesutbildning har öppnats. Specialstödet är avsett att inriktas på pilotprojekt för yrkesutbildning med målet att utveckla och ta i bruk verksamhetsmodeller som lämpar sig för att svara på arbetskrafts- och kompetensbehov som uppkommer särskilt i strukturomvandlingssituationen i Sydvästra Finland. Projektet genomförs som ett nätverksprojekt och det är avsett för anordnare som är verksamma i Egentliga Finland och Satakunta och vilka innehar tillstånd att anordna utbildning. UKM kan för understöden använda sammanlagt 2 miljoner euro. Ansökningstiden är 10.10.2017 - 15.11.2017. För mer information: http://minedu.fi/avustukset/avustus/-/asset_publisher/erityisavustus-ammatillisen-koulutuksen-rakennemuutospilottien-kaynnistamiseksi-lounais-suomessa För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310 Nystad lockar inflyttare i accelererande takt Invånarantalet i Vakka-Suomi har svängt om i en tillväxt under innevarande år. Ännu i början av året var invånarantalet på nedgång jämfört med året innan, men efter sommaren ökade invånarantalet redan i en takt på nästan två procent om året. Den relativa befolkningsökningen för Vakka-Suomi har i själva verket passerat den jämna tillväxttakten för Åboregionen, även om man måste komma ihåg att största delen av landskapets nya invånare, mätt i den absoluta befolkningstillväxten, alltjämt är förlagd till Åboregionen. Invånartalet för de andra regionkommunerna har på sista tiden varit klart på nedåtgående. Den positiva strukturomvandlingen kommer till synes i att Nystad klart är lokomotivet för befolkningsökningen i Vakka-Suomi och har gått upp till att vara den snabbast växande kommunen i regionen. Tillväxten för Nystad återspeglas dock även på regionens andra kommuner, vilka alla har en uppåtgående utveckling för invånarantalet. Detta gäller även för de mera landsbygdsartade kommunerna i Vakka-Suomi, vilka på annat håll i Egentliga Finland undantagslöst lider av ett flyttningsunderskott. Befolkningsökningen för Nystad beror enbart på ett flyttningsöverskott som kommer från annat håll i Finland, ty utvecklingen för invandringen och den naturliga befolkningsförändringen har stabilt hållit sig som förut. Den massiva rekryteringskampanj som genomfördes av Valmet Automotive i början av året ser ut att ha fört med sig betydligt av nyinflyttade, förutom till Nystad, även till andra delar av Vakka-Suomi. Den snabba befolkningsökningen väcker de facto frågan, om regionens bostadsutbud kan svara på den efterfrågan som orsakas av den växande flyttningsrörelsen.
För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294
Tillstånden för att anordna II stadiets yrkesutbildning har beslutats Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat om nya tillstånd för att anordna yrkesexamina och utbildning 6.10.2017. Förnyandet av tillstånd utgör en del av reformen av yrkesutbildningen. Den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017) och vissa lagar i anslutning därtill har blivit stadfästa i riksdagen 11.8.2017 och förordningarna 9.10.2017. Den nya lagen och reformen av II stadiet träder i kraft 1.1.2018. Tillstånd beviljades riksomfattande för totalt 144 anordnare av utbildning. Tillstånd beviljades även åt tre nya sökande. Inte ett enda tillstånd har dragits in annat än på ansökan av anordnaren. Dessa indragningar är förknippade med fusioner som sker mellan anordnarna. Inom yrkesutbildningen övergår man till ett anordnartillstånd, som täcker de nuvarande tillstånden för den yrkesinriktade grundutbildningen och för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. De nuvarande tillstånden för att anordna yrkesutbildning ändrades automatiskt till anordnartillstånd enligt den nya lagen om yrkesutbildning. De nya anordnartillstånden förnyades i enlighet med den nya lagens övergångsstadganden sålunda att anordnandens nuvarande verksamhet var utgångspunkten för utbildningen. De nya anordnartillstånden orsakar således inte betydande förändringar i utbudet av dem som anordnar utbildning. I det nya tillståndet att anordna examina och utbildning beslutas bl.a. om examina, som anordnaren har rätt att bevilja och för vilka den kan anordna examensutbildning, undervisnings- och examensspråk, i första hand om verksamhetsområdet samt om minimiantalet studerandeår. I fortsättningen kan utbildningsanordnaren ordna läroavtalsutbildning i alla examina enligt tillståndet att ordna utbildning. En del av arbetskraftsutbildningen övergår från början av nästa år från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet och till att vara en del av det nya systemet för yrkesutbildning. Nya uppgifter var möjligheten att ansöka om tillstånd för att ordna arbetskraftsutbildning, utvidgad läroavtalsutbildning och utbildning för fångar i fängelse. I Egentliga Finland fortsätter alla de nuvarande utbildningsanordnarna (16 st.) på nästan de tidigare villkoren och till största delen med de utbildningsprogram som man ansökt om. För Egentliga Finland kom det totalt 10 tillstånd för arbetskraftsutbildning. Till Egentliga Finland kom det en ny anordnare av utbildning, Suomen Nosturikoulutus Oy, som också fick tillstånd för arbetskraftsutbildning. Därtill fick både Meyer Turku Oy:s och Valmet Automotives yrkesläroanstalter anordnartillstånd. För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310 Egentliga Finlands Påverkarskola startar i dag Egentliga Finlands förbund startade ansökningen till den andra årskursen av påverkarskolan i september. 25 ungdomar antogs från olika håll av landskapet. Ungdomarna är till åldern studerande på andra stadiet eller högskolestuderande. Påverkarskolan startar med den första träffen i dag. Träffen är en inledning till det kommande läsåret samt en introduktion i det kommunala beslutsfattandet. Under den första kursdagen besöker påverkarskolan Åbo stadshus, träffar kommunala beslutsfattare och följer med stadsfullmäktiges sammanträde. Höstens program upptar också besök i riksdagen och social- och hälsovårdsministeriet samt att göra sig förtrogen med regionförvaltningen och landskapsreformen. På våren planeras EU-politik, introduktion i rättsväsendet, näringslivet och organisationsarbetet samt kommunikation. I bakgrunden till påverkarskolan finns landskapsstyrelsens beslut i december 2015 om att inrätta en utbildning som riktar sig till ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor. Under den första årskursen gav de unga positiv respons om helheten. Ungdomarna upplevde att de fått omfattande information om de olika nivåerna för beslutsfattande, beslutsprocesserna och påverkan i praktiken. Påverkarskolan är en del av att utveckla förbundets intressebevakning. För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950 |