Maakuntakatsaukset

Det händer inom spårtrafiken: CEF-finansieringsinstrument, En timmes-tåget VR:s extraturer

Europakommissionen publicerade 6.6.2018 en framställning om nästa Nätens Europa (CEF) -program för finansieringsperioden 2021–2027. Europakommissionen föreslår att Finlands huvudbana ska tas med i kärnkorridoren för EU:s trafiknät. Då huvudbanan häftas fast vid kärnkorridoren blir det möjligt att ansöka om CEF-delfinansiering för huvudbanans projekt under EU:s nästa finansieringsperiod 2021–2027.

Projektet En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo har rean i åratal varit en del av kärnnätskorridoren, och är det även under nästa finansieringsperiod. För planeringen av En timmes tåget har erhållits EU-finansiering vid CEF-ansökan för trafikleds- och trafikprojekt. De utvidgade kärnnätskorridorerna i Finland förbättrar för sin del Finlands möjligheter att få EU:s CEF-finansiering för de flesta projekten. Den nationella finansieringen är dock i dessa projekt betydande och inverkar på tidtabellen för ett förverkligande.

Ministrarna från Egentliga Finland, Petteri Orpo, Anne-Mari Virolainen och Annika Saarikko skrev i Turun Sanomat under veckoslutet om de viktigaste målen med avseende på Egentliga Finlands utveckling: utbildningen på det tekniska området samt En timmes tåget. Ministrarna konstaterade att En timmes tåget är även mycket annat än ett banprojekt. Enligt dem ”är det fråga om att skapa ett enhetligt pendlingsområde för 1,5 miljoner människor till Södra Finlands område, som är ett lokomotiv för Finlands ekonomi. En timmes tåget ger människorna möjlighet att välja sina drömmars boningsplats, fastän arbetsplatsen vore längre bort.

Effekterna av En timmes tåget för sysselsättningen, bostadsbyggandet och företagens verksamhetsförutsättningar ska vara betydande och avspeglas positivt på hela landet. Genom en konkurrenskraftig restid skulle allt fler övergå till att ta tåget.

En timmes tåget är Finlands mest internationella banprojekt. Det är en central del av EU:s trafikkorridor från Stockholm via Åbo och Helsingfors till S:t Petersburg och som förenar de nordiska metropolerna. Med tanke på turismen och logistiken är de möjligheter som erbjuds av trafikkorridoren obegränsade. Detta internationella element ger En timmes tåget en ypperlig möjlighet att nå framgång i konkurrensen om EU-finansiering.” Ministrarna konstaterade att landets regering har gjort betydande satsningar på tillväxt och utveckling för Egentliga Finland och att de vill fortsätta med det aktuella arbetet.

VR har meddelat att det ökar rikligt med nya turer för tåg i fjärrtrafik från mitten av augusti. Ökningarna har varit uppe i diskussionerna under våren mellan VR och Egentliga Finlands förbund. Mellan Helsingfors och Åbo utökar man med fyra nya veckoslutsturer samt mellan Tammerfors och Åbo ökar man med turer på fredagskvällen efter kl. 19 och på lördagsmorgonen före sju för att förbättra omstigningsförbindelserna. I Åbo-riktningen har turerna ökats speciellt på basis av antalet passagerare.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kampanjen Töihin tänne (Hit på jobb) och SuomiAreenas teemadag påskyndar Sydvästra Finlands positiva strukturförändring

Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling syns denna sommar såväl i samhällsdebatten som i människornas vardag. Kommunerna i Sydvästra Finland och landskapens förbund har beslutat fortsätta med marknadsföringskampanjen Hit på jobb samt med att anordna en temadag under SuomiAreena.

Med kampanjen Hit på jobb söker man lösningar för bristen på arbetskraft. Marknadsföringskampanjen lanserades i början av 2018 för att locka kunniga och flyttare på riksnivå på arbete i Sydvästra Finland. I Sydvästra Finland uppstår det, om de nuvarande tillväxtförväntningarna går i uppfyllelse, under de kommande fem åren 30 000 nya arbetsplatser, för vilka man söker arbetstagare.

Målet för konceptet är ett långsiktigt arbete för att få de kunniga och flyttrörelsen till Sydvästra Finland. I den första fasen av kampanjen öppnades en webbplats för kampanjen Töihin tänne (Hit på jobb) och satsade med lyckade resultat på marknadsföring på webben och i sociala medier. I den andra fasen utvecklas information om vad Sydvästra Finland har att erbjuda den som flyttar hit och för familjen. Dessutom kopplas Töihin tänne-kampanjen fast till projektet Talent Boost Turku – tillväxt genom internationella kunniga.

Vid Finlands största evenemang för samhällsdebatt, SuomiAreena förjupar man sig torsdagen 19.7. i den positiva strukturomvandlingen i Egentliga Finland. Under evenemangsdagen ”Lounais-Suomen ihme” (Sydvästra Finlands underverk) sätter man sig in i regionens ekonomiska tillväxt på den helt nya strandscenen. Med och diskuterar bristen på arbetskraft och Sydvästra Finlands utveckling är bl.a. f.d. statsministern Esko Aho, f.d. ambassadören, företagaren Bruce Oreck, varumärkesdirektören Peter Vesterbacka samt flera representanter för företagen i Sydvästra Finland samt riksdagsledamöter från Satakunta och Egentliga Finland.

Länk till programmet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Utmaningarna för Skärgårdshavets fiskerinäring dryftades vid ministerträff

Representanter för Skärgårdshavets yrkesfiskare träffade i maj jord- och skogsbruksminister Jari Leppä samt bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen ordföranden för Egentliga Finlands riksdagsmannagrupp Ilkka Kanerva samt på initiativ av vice ordförande Olavi Ala-Nissilä. Träffen var en fortsättning på det möte som ordnades i april för Egentliga Finlands riksdagsledamöter, där man diskuterade framtiden för Skärgårdshavets yrkesfiske.

Skärgårdshavet är en i Finland betydelsefull och mångsidig koncentration för fiskerinäringen. Skärgårdshavet har synnerligen långa traditioner och en stor betydelse inom yrkesfisket för att upprätthålla skärgårdens livskraft. Antalet kommersiella fiskare i huvudsyssla har gått ned allt sedan 1980-talet brant med över hälften. Den största orsaken till minskningen är den försämrade lönsamheten för fiske. Skadedjur som gråsäl och storskarvar orsakar, utöver de direkta skadorna, förändringar i fiskarnas beteende och i fiskbeståndens tillstånd.
Representanterna för yrkesfiskarna lade fram handlingsförslag för ministrarna för att stimulera kustfisket och för att trygga tillgången på inhemsk naturfisk. Förslagen innehöll åtgärder för att minska gråsälsstammarna utöver kvotjakten samt lättnader för kvotjakten. Fiskarna förde fram lättnader bl.a. genom att avstå från skyddsområden, att tillåta jakt i Skärgårdshavets nationalpark samt att förkorta fridlysningstiden. I fråga om storskarven förde fiskarna fram att en riksomfattande plan för att minska beståndet ska utarbetas och verkställas.

På förslag av ordföranden Kanerva lovade minister Leppä utse en arbetsgrupp, som följer med och rapporterar om helhetssituationen samt bedömer säl- och storskarvsbestånden speciellt ur yrkesfiskarnas synvinkel och där fiskarna är representerade. Minister Tiilikainen lovade ännu detta år starta utarbetandet av en plan för att sköta vården av storskarvsstammen. Likaså ansåg ministrarna det vara självklart att yrkesfiskarnas aspekt blir beaktad när man gör upp en plan för vården av sälstammen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Experimentet med kollektivtrafik Föli-Kurjenrahka inleddes

Ett 10 veckor långt experiment med Åboregionens kollektivtrafik Föli 10 började 4.6.2018. Trafiken fortsätter ända under tiden för skolornas ferier, dvs. Till 12.8. Föli kör en del av turerna för linjerna 21 och 23 till Tortinmäki till kärnan av nationalparken Kurjerahka på så sätt att fem dagliga turer, tur/retur, under vardagarna körs från Salutorget i Åbo till hållplatsen för Kurjenrahka. På lördagarna och söndagarna kör man tio turer, tur/retur vardera dagen.

Egentliga Finlands förbund har varit med och förhandlat om försökstrafiken och under våren har Kuhankuonon retkeilyreitistö- ja virkistysalueyhdistys ry, där förbundet sköter sekreteraruppgifterna aktivt, varit med och planerat tjänster som riktar sig till nya grupper med rekreationssökare, som anländer till området. Över evenemangen och tjänsterna har sammanställts en evenemangs- och servicekalender, som finns på adressen www.kuhankuono.fi/fi/tapahtumakalenteri/

Ifall kollektivtrafikförsöket för Kurjenrahka utfaller väl kan en fortsättning på experimentet utlovas under sommaren 2019.

För mer information: specialplanerare Lasse Nurmi, tfn 040 543 5473

Utredning av den regionala tågtrafiken i Egentliga Finland

Lokaltågtrafiken på Egentliga Finlands bannät upphörde i början av 1990-talet. Utvecklingen för region- och samhällsstrukturen de senaste decennierna har varit att stödja biltrafik, även om bannätet mellan Egentliga Finlands landskaps-och regioncentrum jämte stationsplatserna hade varit nästan idealiskt med tanke på strukturen. Regionens tågtrafik som en del av ett hållbart bostads- och arbetsmarknadsområde på landskapsnivå har skrivits in i både landskapsplanläggningens och trafiksystemarbetets mål.

Utvecklingen på sistone, den positiva strukturförändringen, har lett till en obalans mellan tillgången på och utbudet av arbetskraft, vilket kommer till synes i en tilltagande och allt längre pendling. Man har tagit upp den nya utmaningen bl.a. genom Silta (Bro)-avtalet mellan området och staten. Planeringen och genomförandet av elektrifieringen av Nystads–banan utgör en del av hur man reagerat på denna utmaning. Utnyttjandet till fullo av elektrifieringen av banan, förutom för godstrafiken, med en regional tågtrafik höjer hela landskapets trafiksystemberedskap i förhållande till En timmes-tåget. Samtidigt stöder landskapsreformen och det att persontrafiken på järnvägarna blir fri, granskningen av den regionala tågtrafiken ur en helt ny aspekt.

Kommunikationsministeriets utredning av den regionala tågtrafiken

Kommunikationsministeriet har på våren 2018 tillsammans med Birkalands och Sydösterbottens förbund hos en konsult (WSP) låtit göra en Utredning om förutsättningarna för att ordna regional tågtrafik. Utredningen uppmuntrar landskapen till att ompröva helhetsutbudet av kollektivtrafik och att besluta med vilka färdmedel som den av myndigheten ordnade trafiken ska skötas.

Syftet med arbetet har varit att bedöma den regionala tågtrafikens potential och förutsättningarna för att ordna den. Som pilotområde har barnavsnitten Vasa–Seinäjoki–Haapamäki–Jyväskylä och Haapamäki–Tammerfors fungerat...

I den internationella översikten har man granskat Sverige, Tyskland och Storbritannien med tyngdpunkten på Sverige. Exemplen visar att konkurrensutsättningen av tågtrafiken regionalt har lockat flera europeiska operatörer in på marknaden, och den nya trafiken har ökat antalet passagerare. De har också visat att det inte finns en enda modell för konkurrensutsättning av tågtrafiken som passar alla, utan varje område, aktörerna och trafiksystemens särdrag måste beaktas. I Sverige och Tyskland har områdena beslutanderätten för den regionala tågtrafiken, medan ansvaren bärs av myndigheter som motsvarar landskapen i Finland. Den regionala tågtrafiken grundar sig i dessa länder nästan undantagslöst på den offentliga servicens skyldigheter, vilket innebär att trafiken får stöd av det allmänna. Däremot råder det en öppen konkurrens inom den långväga trafiken...

Det vore i själva verket ändamålsenligt att landskapen eller stadsregionerna vore de behöriga myndigheterna i den tågtrafik som kompletterar rikstrafiken, liksom i Sverige och Tyskland...
Materialet skulle hyras av ett materialbolag som avskiljs från VR eller så skulle ett eget bolag bildas. Svagheterna med ett eget materialbolag för landskapen kan dock vara den alltför lilla storleken, om inte den regionala trafiken är betydligt större i framtiden.

https://api.hankeikkuna.fi/asiakirjat/b74f6d69-54f1-4e8c-8f57-88b3f93dd684/31e91042-ffdb-422d-8e33-7137b50f093e/RAPORTTI_20180530071000.PDF

Öppnandet av järnvägstrafiken för konkurrens

Kommunikationsministeriet och VR-Koncernen har 4.6.2018 nått samförstånd om hur öppnandet av konkurrensen ska framskrida:

Öppnandet för konkurrens betyder i praktiken att VR:s monopol att trafikera på bannätet i Finland överges under nästa decennium. Då kan det komma in även andra aktörer på järnvägarnas persontrafikmarknad.

Öppnandet av järnvägarnas persontrafik för konkurrens inleds enligt vad som avtalats i det ekonomipolitiska ministerutskottet från Södra Finlands tätortstågtrafik med ett avtal om nyttjanderätt. Erfarenheterna från konkurrensutsättningsmodellen för tätortstrafiken i Södra Finland utnyttjas i en modell för att öppna konkurrensen för den andra persontrafiken.

KM och VR samarbetar för att genomföra de bolagsarrangemang som behövs för att öppna konkurrensen. Målet är att den konkurrensutsatta trafiken börjar i juni 2022.

VR och KM bildar ett materialbolag samt ett bolag för specialuppgifter för fastighetsbolaget ägarstyrt av KM. Målet är att de bolag som bildas är verksamma senast 31.12.2018.
Till materialbolaget överförs alla de Sm2- och Sm4-tåg som används i tätortstrafiken i Södra Finland, samt reservdelarna och särskilt definierade specialverktyg för materialet. Materialbolaget inleder också förberedelserna för anskaffning av ett nytt tätortstrafikmaterial.

Till fastighetsbolaget överförs de fastigheter som är nödvändiga för trafikerandet i Södra Finlands tätortstrafik. De VR tillhöriga byggnaderna i Helsingforsdepån och de stationära anläggningar som ingår i dem, samt de VR-Koncernen tillhöriga stationsbyggnaderna som är belägna på trafikområdet för Södra Finlands tätortstrafik i form av viss till ägovidden bestämda områden. VR har på gång ett betydande projekt för fastighetsutveckling på stationsområdet i Helsingfors, från vars ägande VR kommer att avstå på marknadsvillkor.

VR bolagiserar sin underhållsverksamhet till ett särskilt underhållsbolag inom VR-koncernen. Till underhållsbolaget överförs den underhållspersonal som behövs, samt de nödvändiga reservdelarna, maskinerna och anordningarna för underhållet. VR utvecklar underhållsbolaget till ett operativt och för företagsverksamheten självständigt bolag och avstår på marknadsvillkor från att äga bolaget innan konkurrensutsättningen av trafiken inleds.

https://www.lvm.fi/-/rautateiden-henkiloliikenteen-kilpailun-avaaminen-etenee-yhtiojarjestelyilla-976098

Ordnandet av kollektivtrafiken i Sverige

Ordnandet av kollektivtrafiken i Sverige har från och med 1.1.2012 styrts av en kollektivtrafiklag 2010:1065 (Lag om kollektivtrafik). Enligt den ansvarar en regional kollektivtrafikmyndighet för den lokala och regionala kollektivtrafiken samt genom särskilt avtal för en färdtjänst. Den lokala och regionala järnvägstrafiken på statens bannät är konkurrensutsatt avtalstrafik, liksom även nästan all lokal och regional busstrafik. Den lönsamma järnvägstrafiken mellan områdena har allt sedan år 2010 varit helt underställd fri konkurrens. Den olönsamma trafiken är delvis i samarbete med myndigheten Trafikverket en avtalstrafik som konkurrensutsätts. Busstrafiken mellan regionerna är fri konkurrens, Trafikverket köper de olönsamma turer som betraktas som nödvändiga.

Landskapsreformen och den regionala tågtrafiken i Egentliga Finland

I beredningen av landskapsreformen ingår också att dryfta servicenätet för det nya landskapets social- och hälsovård. Ett hållbart och likvärdigt servicenät förutsätter god tillgänglighet på landskapsnivå, utom för kunden även ur arbetstagarens synvinkel. Utgångspunkten är att servicenätet i första hand ska bygga på kollektivtrafik. I fråga om regionstrukturen har Egentliga Finland goda förutsättningar för det, men genomförandet förutsätter en ändring av tänkesättet och att man griper tag i den möjlighet som landskapslagen erbjuder.

Enligt 6 § 2 mom. ”Landskapets uppgiftsområden”
Landskapet kan dessutom sköta 1) utveckling och ordnande av trafiktjänster på landskapsnivå samt planering och ordnande av offentlig persontrafik liksom uppgifter som gäller statsunderstöd för offentlig trafik med undantag för verksamhet inom verksamhetsområdena för de kommunala och regionala myndigheter som avses i IV avd. 1 kp. 3 § 2 och 3 mom. i trafikbalken del IV av transportbalken som avser på kommunala och regionala myndigheters verksamhetsområde, planeringen och ordnandet av dessa områdes trafik samt spårtrafik.

Representanterna för Nystad, Virmo, Loimaa, Aura, Salo och Egentliga Finlands förbund gjorde i april 2018 en studieresa till Östergötlands och Uppsalas områdena för att studera modellerna för hur den regionala tåg- och kollektivtrafikens organisationer på landskapsnivå, lagstiftning ordnats och genomförts.

Efter resan överlämnade representanter för förbundet och Nystad 4.5.2018 till kommunikationsminister Anne Berner ett brev, där det fördes fram att en utredningsman skulle tillsättas för att fastställa förutsättningarna för att starta en regional tågtrafik i Egentliga Finland. Efter mötet med ministern beslutade man fortsätta beredningen av de uppgifter som framförts i brevet ovan med en förutredning tillsammans med Egentliga Finlands förbund, KM och regionens kommuner, där

1. man uppdaterar Egentliga Finlands förbunds tidigare lokaltågsutredningar utifrån KM:s utredning Förutsättningarna för att ordna en regional tågtrafik;
2. man bedömer elektrifieringsplanerna av Nystadsbanan ur lokaltågens och särskilt stationsplatsernas synvinkel;
3. man definierar servicenivån (turintervaller, restid, materiel) för Egentliga Finlands regionala tågtrafik, de ekonomiska förutsättningarna och organisationsmodellen (anordnare, producent, ägande);
4. man preciserar de nödvändiga avtalen för övergångsskedet;
5. man bedömer de eventuella behoven av ändrad lagstiftning.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland närmar sig 72 procent

Sysselsättningsläget i Egentliga Finland har stadigt blivit bättre redan i två års tid, och landskapets säsongutjämnade sysselsättningsgrad var under årets första kvartal 71,3 %. Från början av år 2016 har sysselsättningsgraden stigit med cirka fem procentenheter.

Enligt Finansministeriets översikt Talousnäkymät (Ekonomiska utsikter) våren 2018 blir sysselsättningsökningen en aning långsammare de närmaste åren, och i hela landet överskrids sysselsättningsgraden 72 % år 2020. I Egentliga Finland överskrids gränsen 72 % redan under sommarens lopp med antagandet att den ökade sysselsättningsgraden fortgår likt i dag.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten speciellt för landskapens siffror. Trendutvecklingen på lång sikt ger ändå en rätt tillförlitlig bild av sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Finlands näringsliv EK:s rapport föreslår att En timmes tåget byggs och en ny spårbunden förbindelse i Egentlig Finland

Finlands Näringsliv (EK) publicerade förra veckan en rapport Kaupungit kasvavat – miten käy muun Suomen? (Städerna växer – hur går det med det övriga Finland?) för en förnyelse av stadspolitiken. I rapporten, som utarbetats av Osmo Soininvaara och Esa Härmälä, går man igenom möjligheterna och flaskhalsarna för stadsutvecklingen och för fram 10 teser för ett Finland som urbaniseras och för regionpolitiken. Rapporten, där man vill lyfta fram stadspolitiken som källan för tillväxt och samtidigt se till det övriga Finlands möjligheter, utgör en del av hur Finlands Näringsliv EK förbereder sig inför riksdagsvalet.

Både skribenterna och EK i sitt huvudbudskap tar i rapporten ställning till ett förstärkande av trafikförbindelserna mellan stadsregionerna och till att utöka investeringarna i spårvägstrafik. Rapporten lyfter fram en förbättring av Sydvästra Finlands förbindelser som en förutsättning för en framtida tillväxt. Enligt skribenterna stöder goda trafikförbindelser mellan stadsregionerna en balanserad utveckling av landet och för att uppnå detta ska särskilt investeringarna i spårbunden trafik ökas.

Enligt Soininvaara skulle En timmes tåget till Åbo och flygfältsbanan från Helsingfors via flygfältet till huvudbanan stödja Åbo och Tammerfors. Även om banprojekten förbättrar järnvägsförbindelserna till Helsingfors, stöder de enligt Soininvaara de facto de andra universitetsstädernas konkurrens med hänsyn till Helsingfors.

Även EK ser tillväxttriangeln Åbo, Tammerfors och Helsingfors på listan för stadspolitikens prioriteter. För att områdena för arbetspendling och boende ska kunna utvidgas med snabba spårbundna förbindelser snart, behövs det en nivåförhöjning av finansieringen för trafikleder och investeringsnivån bör höjas kännbart. EK efterlyser en 12 års plan för att utveckla infrastrukturen. En längre investeringsutsikt och en plan som motsvarar företagsbehoven uppmuntrar enligt EK till att investera och placera i Finland.

I rapporten föreslår man också ett utspel med att tillfoga Sydvästra Finlands trafikförbindelser på de kommande regeringarnas arbetslistor. Enligt Härmälä är järnvägarna och snabba tåg framtiden och utöver att öka hastigheterna ska Finland bygga även nya banor. Både Härmälä och Soininvaara för fram en järnvägsförbindelse från Åbo via Nystad och Raumo till Björneborg. Banförbindelsen skulle enligt skribenterna stödja västkusten snabbt och den lovande uppgången för den industri som kommit i gång.

Länk till rapporten

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Påverkarskolan orienterade 25 ungdomar från Egentliga Finland i hur man påverkar samhället

Den andra årskursen av den påverkarskola som inrättades av landskapsstyrelsen för ungdomar från Egentliga Finland som är intresserade av att påverka samhället har slutförts. Den första påverkarskolan som började på hösten 2016 och nu den andra årskursen, som slutfört den, har under ledning av förbundet bekantat sig med olika påverkare och beslutsfattare, medlen för intressebevakning och påverkan.

I påverkarskolans program för årskursen har ingått åtta olika tematräffar med allt från EU-politik till medieutveckling och landskapets näringsliv. Påverkarskolans ungdomar har besökt bl.a. riksdagen och träffat riksdagsledamöter från Egentliga Finland, i Åbo stadshus och träffat unga fullmäktigeledamöter och i hovrätten och träffat hovrättspresidenten. Under besöken i Helsingfors träffade ungdomarna social- och hälsovårdsminister Annika Saarikko och europarlamentarikern Henna Virkkunen, samt besökte en byrå för påverkarkommunikation.

Egentliga Finlands förbund har med påverkarskolan önskat erbjuda ungdomar en möjlighet att bekanta sig med beslutsfattande och olika slags påverkningssätt. Avsikten är att stödja ungdomarnas samhälleliga vakenhet, öppna det politiska systemet och ge landskapets framtida toppolitiker verktyg för att påverka.

Ungdomar som gått på den första kursen verkar redan i dag som fullmäktige i kommunerna, medlemmar av nämnder och i studerandeorganisationernas förtroendeuppdrag. Även ungdomarna i den andra årskursen har en vilja att fortsätta med det samhälleliga påverkandet. Kännedomen om påverkarskolan nådde även ända till Statsrådets kansli, för statsminister Sipilä önskade i januari träffa påverkarskolans ungdomar som en del av EU:s framtidsturné. Vid träffen visade påverkarskolans ungdomar sina uppfattningar om politiken av i dag och om framtida avgöranden, då de utmanade statsministern om en kostnadsfri utbildning på andra stadiet, undervisningen i datateknik i skolan, en ändring av arbetsmarknaden, framtidens värnplikt och asylprocesserna.

”Jag lärde mig enormt mycket om att påverka och om olika parters verksamhet, för vilket påverkarskolan erbjöd en holistisk synvinkel. Genom helhetsbilden blev de egna framtidsplanerna klara. Jag fick också kontakter för framtiden”, summerar en deltagare i påverkarskolan sina erfarenheter.

Det finns mycket efterfrågan på ungdomars möjligheter att påverka och antalet intresserade sökande har ökat. Det finns en klar efterfrågan på att starta en tredje årskurs för påverkarskolan den kommande hösten.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kampanjen Töihin tänne (Kom hit på jobb) lockar kunnig arbetskraft till Sydvästra Finland

Företagen i Sydvästra Finland behöver mera arbetskraft. När de nuvarande tillväxtförväntningarna infrias uppstår det i Sydvästra Finland under de kommande fem åren 30 000 nya arbetsplatser. Nu söker man en lösning på bristen på arbetskraft med en riksomfattande kampanj, där man presenterar regionens styrkefaktorer och lockar kunniga inflyttare till Sydvästra Finland från hela Finland. Sydvästra Finlands regionala arbetskraftsreserver och utbildningskapacitet räcker inte till för att ensamma tillgodose behovet på kompetenta. Av denna anledning behöver man utöka flyttningsströmmen även från andra håll i Finland till regionen. På andra håll i Finland känner man dock alltjämt dåligt till det goda läget för ekonomin och sysselsättningen i Sydvästra Finland.

Målgruppen för kampanjen Töihin tänne (Kom hit på jobb) utgörs i synnerhet av unga i åldern 18–35 år och unga familjer, speciellt i tillväxttriangeln i Södra Finland och i huvudstadsregionen.

Kampanjen startade med en stark digimarknadsföring och fundamentet för den är webbplatsen www.toihintanne.fi för en jobbsökande och flyttare. På sajten har man samlat information som intresserar flyttare om regionens arbets- och studiemöjligheter samt utbudet av boningsorter, bostäder och sysselsättningsmöjligheterna för fritiden. Som ansikten för kampanjen ser man människor som redan flyttat efter arbetet till Sydvästra Finland. Kampanjens målinriktade arbete med innehållsmarknadsföringen och för regionens rykte siktar till en långsiktig flyttningsström av kunniga till Sydvästra Finland.

Kampanjen Töihin tänne (Kom hit på jobb) har utarbetats i samarbete mellan NTM-centralen, landskapets förbund, företagen, kommunerna och läroanstalterna. NTM-centralen i Egentliga Finland har svarat för finansieringen av kampanjen i detta skede. Kampanjen har planerats och genomförts i samarbete av Ground Communications och Satumaa Family Business.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen tfn 040 583 6950 och kommunikationschef Kirsi Stjernberg tfn 040 551 3120

Fart på förverkligandet av En timmes-tåget med nya finansieringsmodeller?

Den parlamentariska arbetsgruppen som bedömt finansieringen av trafiknätet publicerade i slutet av februari sin slutrapport om framtiden för finansieringen av att förbättra och utveckla trafiknätet. I rapporten tar man ställning till att utveckla en mer konsekvent och långsiktig planering och finansiering. I bakgrunden till arbetet ligger en uppfattning som över partigränserna delas om utmaningarna i dag för en tillräcklig finansiering och arbetsgruppen kom enhälligt fram till slutsatsen om att finansieringsnivån för det nuvarande trafiknätet har fungerat som ett hinder för samhällets utveckling. En finansiering av trafiknätet som baserar sig enbart på budgetfinansiering har inte möjliggjort den samhälleliga utvecklingen på ett ändamålsenligt sätt.

Utmaningen är särskilt akut just nu, för Finland har behov av att finansiera både underhållet av trafiklederna och minska reparationeftersläpningen och nya stora utvecklingsprojekt, såsom genomförandet av den snabba banförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors. Ur Egentliga Finlands förbunds synvinkel är rapporten en välkommen öppning för att sätta fart på diskussionen om alternativen för att realisera nya betydande trafikprojekt.

Som en lösning på de erkända utmaningarna ovan för finansieringen de andra utmaningarna för trafikplaneringen föreslog arbetsgruppen åtgärder för basunderhållet av trafiklederna och trafiknätets reparationseftersläpning, finansieringen av trafiknätets utvecklingsprojekt, främjandet av nya tjänster och automation för trafiken samt i anslutning till att minska utsläppen från trafiken.

För det grundläggande underhållet av trafiklederna behövs det enligt arbetsgruppen en långsiktig och tillräcklig budgetfinansiering, som är högre än den nuvarande för att genomföra underhållet och för att minska reparationsskulden. Enligt arbetsgruppens syn på saken ska finansieringen för det grundläggande underhållet av trafiklederna årligen ökas med minst 300 milj. euro.

Även för utvecklandet av trafiknätet ska man enligt arbetsgruppens uppfattning reservera en tillräcklig budgetfinansiering, dock så att denna kan kompletteras med andra finansieringskällor och -möjligheter. Som en del därav lyfter arbetsgruppen fram bolag för de enskilda projekten, vilka oftare än tidigare kunde utnyttjas för att göra det möjligt att realisera projekten.

Statsminister Sipilä hänvisade till projektbolagsmodellen för att finansiera En timmes-tåget vid ett publikt möte 12.3. vilket arrangerades av Egentliga Finlands förbund och Statsrådets kansli. Det snabbaste sättet att komma i gång med byggarbetet vore enligt Sipilä vore modellen med ett bolag för ett enskilt projekt, vilket skulle finansieras av placerare, likt exempelvis pensionsbolagen.

Enligt den parlamentariska arbetsgruppens uppfattning kunde ägare i projektbolaget vara till exempel pensionsbolagen, kommunerna eller företagen och bolaget kunde antingen genomföra projektet självständigt, varvid staten kunde vara en ägare i bolaget, eller på tjänstens vägnar med det statliga nätet, varvid bolaget skulle ha rätt till att använda trafikledsområdet under en viss tidsperiod.

Enligt arbetsgruppen ska genomförandet av projekten koordineras i samband med det parlamentariska uppgörandet av den riksomfattande trafiksystemplanen för 12 år och intas i den rapport som ska avges till riksdagen.

Länk till Parlamentaarisen liikenneverkon rahoitus arvioivan työryhmän loppuraporttiin.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen tfn 040 583 6950

Understödet för partnerskapsstrategin har ökat år för år

Partnerskapsbarometern som år 2017 genomfördes för fjärde gången ger ett starkt stöd för att utveckla landskapet genom partnerskap. Nästan 90 procent av dem som svarat var av samma åsikt med landskapsstrategins vision som betonar samarbetet, och stödet för partnerskapstänket har klart förstärkts under de senaste åren.

Även om ett främjande av partnerskap omfattande anses för en eftersträvansvärd sak, kommer detta inte särdeles kraftigt fram i enkätens fria svar. I flera kommentarer kritiseras det att samarbetet inte fungerar mellan kommunerna och landskapets Åbo-centrering. I själva verket önskade man en så omfattande och mångsidig grupp av deltagare med i partnerskapsforumets verksamhet.

Partnerskapsbarometern är en webbenkät som genomförs en gång om året, med vars hjälp man följer upp hur landskapsstrategins mål uppnås. Samtidigt ger partnerskapsbarometen en allmän bild av Egentliga Finlands utveckling. Förfrågan sändes till totalt cirka 750 aktörer i Egentliga Finland och den besvarades av 176 personer.

Man kan studera resultaten i Partnerskapsbarometern i sin helhet på adressen
www.lounaistieto.fi/kumppanuusfoorumi.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

20180319

Egentliga Finlands attraktion för flyttrörelsen rekordhög

Egentliga Finlands invånarantal har länge haft en jämn ökning med ett par tusen invånare varje år. Under de senaste åren har landskapets befolkningsökning ändå blivit en aning långsammare, och år 2016 ökade befolkningen längre med cirka 1 200 invånare. Den långsammare ökningen beror rätt långt på en sjunkande nativitet.

I fjol ökade dock invånarantalet i Egentliga Finland med över 2 100 invånare. Även om landskapets invånarantal till följd av nativiteten och dödligheten hade minskat med nästan 700 personer, lockade Egentliga Finland ett rekordantal inflyttare från andra håll i Finland. Landskapets inhemska migrationsöverskott ökade i själva verket till nästan 1 800, vilket är det högsta antalet på tjugo år. Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling har de facto fått landskapets attraktionskraft att tillta betydligt.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Broavtalet verktyg för Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling

Staten, aktörerna i Egentliga Finland och Satakunta har ingått ett broavtal för att sätta fart på Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling. Näringsminister Mika Lintilä offentliggjorde broavtalet som en del av sitt besök i Åbo förra veckan. Broavtalet innehåller statens åtgärder bl.a. för att förstärka tillgången på arbetskraft, f&u-verksamhet, utbildning, informationsunderlag och ”kändhet”. Med beaktande av de villkor som lämnats i innehållet och beredningsprocessen är det skäl att vara nöjd. En så exceptionell tillväxt, som pågår på området, kräver en gemensam lägesbild och gemensamma lösningar av staten och områdets aktörer. Nu har man gjort på så sätt, och en del av de lösningar som behövs genast kan verkställas. Visserligen blev ännu de tyngsta åtgärderna, som hänför sig till bl.a. tillgänglighet och utbildning, utanför avtalet.

Den mest betydande av de enskilda åtgärderna i broavtalet, resurserna, 2,88 milj. € anvisas för moderna och konkurrenskraftiga forsknings-, utvecklings- och utbildningsinfrastrukturer som lämpar sig för det tekniska områdets utbildning och vilken är belägen i Åbo, Utvecklingen av FUI-infrastrukturen (Forsknings-, utvecklings- och innovationsstrukturen) grundar sig på ett samarbetsavtal mellan Åbo högskolorna, Turku Science Park Oy och Åbo stads Turku Future Technologies Competence Factory (TFT CF).

På landskapsstyrelsens lista finns i dag två projekt, som ingår i broavtalet. Talent Boost Turku är ett projekt, vars mål är att erbjuda attraktiva arbets- och karriärmöjligheter i Sydvästra Finland samt projektet Poretieto, genom vilket i anslutning till broavtalet en lägesbilds- och uppföljningstjänst blir verklighet.

Broavtalet fördes fram av utredningsman Esko Aho, som tillsattes av arbets- och näringsministeriet, i hans rapport i augusti 2017 om den verksamhetsmodell som behövs av den positiva strukturomvandlingen. Föremål för en särskild granskning i avtalet är åtgärderna på kort sikt, vilka inleds och genomförs åren 2017–2019. Broavtalet är till sin karaktär en process, som följs upp till utgången av denna regeringsperiod. I samband med uppföljningen är det möjligt att ännu avtala om nya åtgärder inom dess ramar.

Länk till broavtalet

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finland har allt vad som behövs för att grunda ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling

Landets regering beslutade vid vårens rambudgetmangling anvisa 11 milj. euro för ramperioden för att grunda ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling. Man har ännu inte beslutat om placeringsorten och tidtabellen för det nya centrumet för läkemedelsutveckling, men Åbo är en mycket väl motiverad förläggningsort för centrumet.

Läkemedelsutvecklingen kräver specialkompetens inom många vetenskapsområden, förståelse för den medicinska utvecklingens processer och författningsramarna. Med anledning härav blir den kommersiella potentialen för de upptäckter som gjorts vid de finländska universiteten nu ofta outnyttjade. Målet för att grunda ett centrum för läkemedelsutveckling är att det oftare ska uppstå nya innovationer av projekten för läkemedelsutveckling, vilka baserar sig på den akademiska forskningen.

Åbo har betraktats som ett starkt alternativ som placeringsort. För att ett centrum för läkemedelsutveckling ska ha framgång krävs det en förbindelse mellan universitetets medicinska forskare och läkemedelsföretagen, så att de ämnen till läkemedel som uppkommer kan vidareutvecklas och produktifieras. Finland har genom grundforskningen och den kliniska forskningen på hög nivå och stadd i utveckling goda förutsättningar för läkemedelsutvecklingen och speciellt i Åbo är en koncentration av forskning och affärsverksamhet.

Den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för att verkställa rationell läkemedelsvård förde i sin slutrapport fram att ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling ska grundas som en egen förvaltningsenhet som ska vara belägen på ett ställe. Därtill har ett alternativ om en nätverksliknande struktur varit aktuellt i medierna. Nätverksmodellen finns i bruk till exempel i det genom- och cancercentrum som regeringen inrättat.

Det nationella centrumet för läkemedelsutveckling skulle betjäna forskare vid alla universitet i Finland jämbördigt, men dess effektiva verksamhet kräver, såsom även arbetsgruppen ovan för fram, att verksamheten i praktiken centraliseras till ett kompetenscentrum. Den mest naturliga stationeringsorten vore i Åbo, där en betydande del av områdets nationella innovationsekosystem är belägen. I Åbo finns Finlands mest betydande läkemedelsfabriker och diagnostikföretag samt cirka hälften av alla företag i i branschen i Finland.

Länk till rapporten av innovationsarbetsgruppen för läkemedel ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Forskningsinformation om den nordiska tilläxtzonens interaktionsförhållanden

En EU-finansierad undersökning ”Potentials of big data for integrated territorial policy development in the European growth corridors (BIGDATA)”om flödena av människor, varor och information, vilka sker inom den nordiska tillväxtzonen håller på att inledas. Undersökningen genomförs av ett projektkonsortium som bildas av Åbo universitet och Tartu universitet, och Egentliga Finlands förbund fungerar som projektets ledande intressentgrupp (lead stakeholder) för projektet inom den offentliga förvaltningen. Andra intressentgrupper är Örebro län och Estlands närings- och kommunikationsministerium.

Det finns mycket kunskap tillgänglig om tillväxtzonernas egenskaper, såsom om befolkning, arbetsplatser och ekonomi, men det finns mindre av information som kan utnyttjas om människornas, varornas och informationens rörelser som sker inom zonerna. Denna växelverkan som sker inom zonerna är dock central med hänsyn till tillväxtzonerna: tillväxtzonen kan fungera endast, om dess olika delar är intimt kopplade till varandra via olika slag av interaktionsförhållanden.

BIGDATA-projektets mål är att producera ny kunskap om den växelverkan som sker inom tillväxtzonen genom att utnyttja nya datakällor. Inom projektet är det avsikten att klarlägga hur massdata kan utnyttjas vid en granskning av tillväxtzonernas växelverkan och demonstrera användbarheten av dessa datakällor genom fallstudier som är förlagda till några nordiska tillväxtzoner och Rail Baltic -zonen.

Projektet finansieras från ESPON-forskningsprogrammet, och dess budget är 275 000 €. ESPON är ett tillämpat forskningsprogram, vars syfte är att stödja utarbetandet av regionala utvecklingspolicyer i Europa. För detta producerar programmet omfattande och systematiska data om de regionala inriktningarna, vilka ansluter sig till olika slags aspekter av betydelse ekonomiskt, socialt och med tanke på miljön. Ett av de centrala målen för ESPON-programmet är att föra denna information i en förståelig form till beslutsfattarnas förfogande.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Landskapsprogrammet och partnerskapsseminarium 14.6.2018
Landskapsprogramperioden 2018–2021 har inletts. I enlighet med visionen för Egentliga Finlands landskapsstrategi genomförs programmets mål och åtgärder genom partnerskap och samarbete. Hur ser partnerskapet ut i detta nu, hur utförs arbetet på landskapsprogrammet, och hur håller vi Egentliga Finland även i fortsättningen i spetsen för utvecklingen?

På programmet för Landskapsprogram- och partnerskapsseminariet finns bland annat en paneldebatt om landskapets styrkor, tips för samarbetskommunikation på landskapsnivå samt diskussion om partnerskapsnätverk och deras verksamhet. Vid sammankomsten presenteras också den nya webbplatsen för Egentliga Finlands partnerskapsforum.

Landskapsprogram- och partnerskapsseminariet ordnas torsdagen 14.6.2018 kl. 8:30-13:00 på Kåren, i Åbo. En förhandsinbjudan till sammankomsten sänds ut vecka 17. Programmet publiceras och anmälningen öppnas så snabbt som möjligt därefter.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761

Tilläggsfinansiering för Egentliga Finlands positiva strukturförändring

Statsrådet fördelade 8.2.2018 åt landskapen den årliga finansieringen för att stödja regionernas tillväxt och konkurrenskraft. För Egentliga Finland anvisades Europeisk regionutvecklingsfinansiering i enlighet med den årliga ramen för strukturfondsprogrammet Hållbar tillväxt och arbete och därtill ansluten statlig motfinansiering 2,2 miljoner euro samt Europeiska socialfondens och därtill ansluten statsfinansiering 2,7 miljoner euro.

I nationell finansiering för regionala innovationer och försök (AIKO) för projekt för en förutsedd strukturomvandling beviljades 267 000 euro samt för att genomföra tillväxtavtalet för Åbo stadsregion 606 000 euro.

Utöver de ovan nämnda årliga grundfinansieringarna tog statsrådet hänsyn till de framställningar som ingått i det Silta-avtal som slutits för att dra nytta av möjligheten för Sydvästra Finlands positiva strukturförändring. I Europeisk regionutvecklingsfinansiering och därmed förknippad statlig motfinansiering beviljades för Egentliga Finland 2 880 000 euro. Detta är avsett för att utveckla en TKI- (Forsknings-,Utvecklings-Innovations-) och utbildningsinfrastruktur som betjänar den tillverkande teknologiindustrin och tillhandahålls för gemensam användning av alla högskolor. I AIKO-finansiering anvisades 170 000 euro i finansiering för att locka till sig internationella specialsakkunniga och 30 000 euro för att bygga upp en lägesbilds- och uppföljningstjänst för den positiva strukturomvandlingen.

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, tarja.nuotio(a)varsinais-suomi.fi och
näringschef Petteri Partanen, tfn 070 776 0630, petteri.partanen(a)varsinais-suomi.fi

En timmes-tåget och tunneln Helsingfors-Tallinn för att genomföra EU:s kärnnätskorridorer

Av kärnnätskorridorerna för EU:s mest betydande trafiknät TENT-T (Trans-European Transport Networks), utsträcker sig två till Finland. Trafikförbindelserna från Sverige via Åbo och Helsingfors till gränsen mot Ryssland utgör en del av kärnnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet. Kärnnätskorridoren Nordsjön-Baltikum sträcker sig från Baltikum till Helsingfors. På annat håll i Finland finns det inte trafikkorridorer som prioriterats till EU:s viktigaste klass.

Det tvååriga FinEstLink-projektet publicerade förra veckan en utredning om en järnvägstunnel mellan Helsingfors och Tallinn, vilken skulle förverkliga kärnnätskorridoren Nordsjön-Baltikum. Tunneln vore den längsta i världen och den skulle förkorta restiden mellan städerna till en halv timme. Tunneln skulle, då den förverkligas, förena varorna, tjänsterna och människorna i tvillingstäderna med tre miljoner invånare till en del av ett pendlingsområde. I FinEstLinks utredning uppskattas planeringen ta från fyra till sex år, och byggandet kunde börja tidigast år 2025. Enligt utredningen är kostnadskalkylen 13,8–20 miljarder euro.

Målet för Europeiska unionens trafikinfrastrukturpolitik är att koppla samman de olika delarna av Europa med varandra samt att gör a rörligheten och verksamheten för inremarknaderna smidigare. Trafiknäten har indelats i olika klasser, vilka utgör grunderna då EU-finansiering söks, och vilka vittnar om hur viktiga näten är i unionens trafikkorridorer. Liksom för avsnittet Tallinn-Helsingfors är en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, utgör en timmes tåget en del av kärnnätskorridorerna, för vilka det är möjligt att få unionens finansiering.

Planeringen av en timmes tåget mellan Åbo och Helsingfors har börjat tidigare än tunnelprojektet och redan framskridit till skedet för en planering i detalj. Det är möjligt för den regering som ska bildas efter riksdagsvalet 2019 att fatta beslutet om byggandet av en timmes tåget. Planeringen av en timmes tåget har finansierats från unionens program Nätens Europa och staten har för projektet anvisat en betydande planeringspenning på totalt 40 miljoner euro.

Kärnnätskorridorerna för med sig omfattande samhälleliga nyttoeffekter för såväl områdets städer som för staterna och i vidare omfattning för Europa. Där förbindelsen från Helsingfors öppnar sig på annat håll mot Europa i sydlig riktning, förbättrar en timmes tåget förbindelserna mellan Stockholm och S:t Petersburg via Finland.

Bakom projektet FinEstLink står städerna Helsingfors och Tallinn, Estlands och Finlands trafikministerier samt landskapen Nyland och Harju. Utredningen har finansierats med cirka en miljon euro av Central Baltic Interreg-programmet, som verkar i Egentliga Finlands förbunds hägn.

Förutom projektet FinEstLink är ett annat tunnelprojekt anhängigt, vilket leds av affärsmannen Peter Vesterbacka som är bekant från spelbranschen. Vesterbackas mål är att låta bygga en tunnel mellan Esbo och Tallinn med internationell privat finansiering och ta den färdiga tunneln i bruk redan år 2024. Både Vesterbackas och FinEstLink -projekten befinner sig först i förplaneringsskedet. Projekten har betydande skillnader i kostnaderna samt byggtidtabellerna.

Kommunikationsminister Anne Berner kopplade vid tillfället för offentliggörandet tunnelprojektet samman som en del av projektet Ishavsbanan i nord-syd-riktningen. Enligt Berner skulle tunneln Helsingfors-Tallin tillsammans med Rail Baltica -järnvägsprojektet och Ishavsbanan, då det förverkligas, förena det arktiska området via Finland med Europas kärna.

”Järnvägsinvesteringarna är till sin storleksklass betydande poster i statsbudgeten och därför bör de tidfästas i fråga om tidtabellen. Långsiktiga visioner för att utveckla trafiknäten är mycket välkomna, för genom dem framskrider planeringen mot ett förverkligande. I denna tid bör man gripa sig verket an med projekt som är mer realistiska till sitt genomförande. Under den kommande regeringsperioden är en timmes tåget det enda av de stora banprojekten, som det är möjligt att redan bygga”, summerar landskapsdirektör Kari Häkämies de banprojekt som är aktuella och diskuteras.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Kollektivtrafiklösningen för Åbo och Reso förenar stadstrafiken med en timmes tåget

Städerna Åbo och Reso har gjort upp en utredning om en kollektivtrafiklösning som möjliggör städernas och regionens tillväxt och en övergripande utveckling. Utgångspunkten för planeringen är att genomföra en spårväg eller superbussar på rutterna, invid vilka det finns mycket potential för att utveckla markanvändningen och spetsprojekt för byggandet.

De föreslagna språrvägs- och superbussrutterna är planerade för målområdet för en stadsutveckling i Egentliga Finlands landskapsplan och för kärnstadsmodellen i Strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035. För den kollektivtrafikmodell som ska väljas har man uppställt fem mål i generalplaneringsskedet ur aspekten: en hållbar stadsstruktur, en smidig och lockande kollektivtrafik, invånarnas välfärd och trivsel, en ekonomisk bärkraft samt att stödja konkurrenskraft, tillväxt och attraktivitet. Beslut om den framtida kollektivtrafiklösningen torde fattas i Åbo och Reso stadsfullmäktige inkommande sommar.

Med spårvägen och superbussen kan det skapas för området mycket ny potential kombinerat med landskapets mest centrala trafikprojekt, en timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo. Kollektivtrafiklösningen för det framtida Resecentret och Kuppis station i anslutning till huvudkorridoren för en till transportkapaciteten effektiv och högklassig kollektivtrafik. Spårvägen eller superbussen har en direkt förbindelse till banorna både i riktning mot både Helsingfors och Tammerfors samt till den långväga busstrafiken.

Utgångspunkten för planeringen har varit att genomföra en kollektivtrafiklösning, som stöder stadens och regionens tillväxt och övergripande utveckling. Den positiva strukturförändringen har för sin del höjt tillväxtförväntningarna för stadsregionen, där invånartalen för Åbo och kollektivtrafikens passagerarantal har ökat snabbt under 2010-talet. Invid kollektivtrafikrutten placerar sig mycket ny utvecklingspotential för markanvändningen, liksom även spetsprojekten Åbo Vetenskapspark och utvecklandet av stadscentrumet.

En timmes tåget skulle förena cirka 1,5 miljoner finländare i ett ekonomi- och pendlingsområde och det är en del av ett mer omfattande nätverk av trafikförbindelser, vilket fortsätter som anslutningstrafik inom städerna invid banan. Enligt trafikverkets utredning uppskattas den snabba tågförbindelsen öka resorna i arbetsangelägenheter på området med 35–40 %. Av denna tillväxt hänför sig största delen till arbetsresor som görs från Åboregionen till huvudstadsregionen. Potentialen hos En timmes tåget utnyttjas bäst, när resenärerna kan begagna sig av effektiva anslutningsförbindelser på stationerna. Områdenas konkurrenskraft baserar sig allt mer på läget, tillgängligheten, smidig kommunikation och snabba förbindelser. Spårvägs- och superbusslösningen i kombination med en timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo är betydande positiva påskyndare av strukturförändringen i regionen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands sysselsättningstillväxt stark – ännu dock en bit kvar till den nordiska nivån

Tillväxten för Egentliga Finlands sysselsättninggrad fortsatte jämn under år 2017. Tillväxttakten för sysselsättningsgraden blev en aning långsammare från den snabbaste tillväxtfasen år 2016, men sysselsättningsgraden i slutet av år 2017 var i alla fall över 4 procentenheter högre än två år tidigare. Målet en sysselsättninggrad på 72 procent på riksnivå uppfylls enligt den nuvarande utvecklingen under innevarande år både i Egentliga Finland och i hela landet.

Sysselsättningsgraden litet över 70 procent i dag för Egentliga Finland bleknar dock vid en jämförelse med de nordiska grannarna. I den årliga rapporten State of the Nordic Region 2018, som görs upp av Nordiska ministerrådet, är sysselsättninggraden i största delen av landskapen i Sverige och Norge över 75 % och på Island är sysselsättninggraden för varje område över 85 %.

I samband med den positiva sturkutrförändringen har man förutsagt att det ska uppstå till och med över 30 000 nya arbetsplatser i Sydvästra Finland under de närmaste åren. Ifall dessa förutsägelser blir verklighet kommer Egentliga Finlands sysselsättningsgrad dock att stiga nära genomsnittet för de nordiska länderna, vilket enligt rapporten i slutet av år 2016 var 76,6 %.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet hos landskapens siffror Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en rätt tillförlitlig bild av sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Det riktade stödet för att bygga bredband är åter aktuellt

Då villkoren för att bevilja stöd enligt bredbandslagen har förändrats, har de stödberättigade områdena på Egentliga Finlands område betydligt utvidgats från de tidigare områden som erbjöd det inom projektet Bredband för alla 2015. Egentliga Finlands förbund har ombett Kommunikationsverket att låta göra marknadsanalyser för de stödberättigade områdena i Egentliga Finlands kommuner. Analyser har begärts för området för stadsregionernas kommuner, där man ser att ett byggande av nätet genomförs på marknadens villkor. Man har frågat om kommunernas preliminära viljetillstånd för att delta i projektet och frågar i enlighet med att marknadsanalyserna blir färdiga.

Den mest centrala förändringen i stödvillkoren är den självriskandel som kvarstår att betala för den slutliga användaren, dvs. kommuninvånaren eller företagaren, vilken har blivit mindre till ett hundra meter i stället för två kilometer tidigare. Man tror att detta ska göra det mer intressant att skaffa sig bredband än tidigare och till mindre kostnader för den slutliga användaren. I enlighet med stödvillkoren förutsätter finansieringen av de projekt som ska genomföras att kommunen deltar med en andel på 33 %, med stödmedel täcks 33 % och operatören som genomför byggandet svarar för en andel på 34 % av de kostnader som uppstår.

En utvidgning av bredbandsnätet ser man i landskapet som en attraktionsfaktor, som stöder digitaliseringens lösningar, en utveckling av företagsverksamheten och möjligheterna till distansarbete. En utmaning för att dra nytta av stödpenningen är att alla kommuner i Egentliga Finland med hänsyn till självfinansieringsandelen är i den högsta klassen. På grund av den snabba tidtabellen har kommunerna inte i sina budgetar kunnat bereda sig på investeringen i fråga. Kommunerna ser inte nätbyggandet som en basuppgift för kommunen och de trådlösa lösningarna i dag fungerar redan i de vanligaste användningssyftena skäligen väl.

Egentliga Finlands förbund sänder till de bolag som svarar för nätbyggandet anbudsbegäran för de kommuner, som hittills uttryckt sitt intresse för att börja undersöka alternativ för att genomföra bredband med stöd på sitt område. Sedan de gjorda anbuden inkommit, kommer man ännu att skilt för sig förvissa sig om kommunernas konkreta och ekonomiska utfästelse till projektet.

För mer information: specialplanerare Aleksis Klap, tfn 040 721 3137‬

Aktuellt

Landskapsdirektörens aktuella 18.6.2018

Landskapsdirektörens aktuella 21.5.2018

Landskapsdirektörens aktuella 19.3.2018

Landskapsdirektörens aktuella 23.4.2018

Landskapsdirektörens aktuella 12.2.2018