Ylatunniste2
 

Service och förädling gav vingar åt den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland år 2016

Egentliga Finlands ekonomi ökade inemot 4 % i fjol. Enligt Statistikcentralen förhandsuppgifter var värdeökningen den tredje snabbaste i Finland, och snabbare tillväxte endast ekonomin i Norra Österbotten samt i Kajanaland, där omstarten av Talvivaara-gruvan avsevärt försnabbade den ekonomiska tillväxten. Värdetillväxten för hela landet ökade med 1,6 %.

Den ekonomiska tillväxten för Egentliga Finland var rätt jämnt beroende av både förädling och service. År 2016 ökade dock tillväxten för servicebranschernas bruttovärde en aning snabbare än för förädlingsbranscherna, vilka utgörs av gruvverksamhet, industri och byggverksamhet. Servicen består för sin del av bl.a. handel, inkvarterings- och förplägnadsverksamhet, finansverksamhet, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård.

Med värdeökning avses det värde som genereras av regionens produktion. Det räknas för företagens del ut genom att man från produktionen drar av de mellanprodukter som brukats för att producera varor och tjänster och i den icke-kommersiella verksamheten genom att sammanräkna de utbetalda lönerna och det fasta kapital som gått åt. Statistikcentralen publicerar de regionala förhandsuppgifterna för värdeökningen varje år med en statistikfördröjning på cirka 11 månader.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Förändringen i fast pris med mervärdesskatt år 2016 (%)

1

Huvudverksamhetsorådens inverkan på mervärdesskattens totala förändring år 2016

2

Trafikläget i Egentliga Finland 2017

En lägesuppföljning av Egentliga Finlands trafikstrategi med hänsyn till de uppställda målen utarbetades på hösten 2017. Utifrån lägesuppföljningen har den positiva strukturförändringen ökat trafikvolymerna på landskapets huvudvägar betydligt; under det senaste året har tillväxten för trafikvolymerna av personbilar och den tunga trafiken på huvudvägarna i relation till rikets medeltal varit betydligt större. Däremot kommer inte en så snabb tillväxt till synes i kollektivtrafikens och järnvägstrafikens passagerarantal. Även mängden av det gods som går på räls har minskat.

Tillväxten i trafikvolymen har ännu inte försämrat den fungerande trafiken, men om tillväxten fortgår så här snabb, kommer en fungerande trafik att försämras betydligt, i synnerhet på Ringvägen mellan Kausela och Kirismäki (en del av E18-vägen) samt på infartslederna till Åbo stad. En fungerande Ringväg under de närmaste decennierna kan tryggas, om finansiering erhålls för de planerade åtgärderna mellan Kausela och Kirismäki (planskilda korsningar samt fyra körfält), men för att trygga en fungerande trafik på infartslederna till Åbo stad måste man finna medel av nytt slag, för det finns inte rum för nya körfält.

En utökad kapacitet av vägtrafiken för näringslivets behov, ökar oundvikligen även det faktum att personbilstrafiken ska löpa. På basis av de nationella målen för klimatet och utsläpp bör personbilismens andel inom färdsätten dock betydligt minskas och andelen för hållbara former av färdsätt ökas. Utsläppsmålen kulminerar i Åboregionen, där de bästa förutsättningarna finns för att främja hållbara former för kommunikation.

År 2018 inleder Egentliga Finlands förbund det kontinuerliga arbetet med regionstruktur- och trafiksystemet på landskapsnivå, i samband med vilket man granskar, hur den gällande trafikstrategin motsvarar de föränderliga förhållandena (i synnerhet de nationella utsläppsmålen samt landskapsreformen) samt målen för trafikstrategin. Det kontinuerliga regionstruktur- och trafiksystemarbetet intensifierar dialogen och samarbetet för planeringen av markanvändningen och trafiken i landskapet, regionkommunerna samt kommunerna, för markanvändningens och servicestrukturens lösningar har en betydande inverkan på trafiken. I Åboregionen strävar man genom planeringens medel på många nivåer efter att öka andelen av hållbara former för rörligheten och att behärska tillväxten av antalet personbilar, varigenom bl.a. fungerande transporter för näringslivet tryggas. Kommunikationsministeriet gör upp en utredning om den lokala tågtrafiken, i samband med vilken Egentliga Finlands förbund vid behov uppdaterar sin egen utredning om lokaltåg trafiken. Utvecklandet av den regionala tågtrafiken blir aktuellt genom landskapsreformen.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056, trafikplanerare Mari Sinn,
tfn 045 807 8969

Verksamheten för infotjänsten Europe Direct hos förbundet fortsätter

Europeiska kommissionen har godkänt Egentliga Finlands förbunds förslag till en ny Europe Direct -period 2018–2020.

Uppgiften för informationstjänsten Europe Direct är att informera om aktuella EU-ämnen särskilt för medborgarna, men också för intressentgrupperna genom att ordna olika slags evenemang och diskussioner, genom att svara på EU-relaterade frågor, samt genom att ta fram och distribuera material med EU-motiv. En viktig tyngdpunkt i informationstjänstens verksamhet är att ge och distribuera information om EU-finansiering.

Ett treårigt ramavtal om verksamheten för informationstjänsten Europe Direct Egentliga Finland undertecknas, och det preciseras varje år genom ett separat avtal. För år 2018 får förbundet cirka 28 000 euro i stöd av kommissionen. Den nuvarande EU-informatören övergår till andra uppgifter. Det är bråttom med att tillsätta platsen, fär att verksamheten ska kunna fortgå utan avbrott. Platsen som EU-informatör har varit ledigförklarad under tiden 5.–15.12.2017 och den tillsätts genast i mån av möjlighet.

För mer information: kommunikationschef Kirsi Stjernberg, p. 040 551 3120

Tyngdpunkterna i Valonias verksamhet år 2018 – särskilt ett kolneutralt landskap samt vattenvård

De nationella klimatmålen förutsätter allt kraftfullare grepp för att stävja klimatförändringen. Utsläppen för rörligheten ska skäras ned med hälften, vilket innebär att man måste gripa tag i utmaningen på många olika sätt. Valonias arbete för en hållbar rörlighet kommer 2018 att koncentrera sig speciellt på att främja cykeltrafiken som en del av det regionala trafiksystemarbetet. Den andra tyngdpunkten är experiment, där man genom innovativa tjänster kan kombinera olika behov av färdsätt.

Målet Ett kolneutralt landskap kommer man att aktivt främja på kommunnivå på så sätt att det erhålls en bättre förståelse för hurdana åtgärder som kommer att vidtas i kommunerna och hur Valonia i dem kan vara ett stöd för kommunerna. I själva verket utlovas en kommunturné, där man närmare kartlägger kommunernas behov förknippade med klimat- och cirkulationsekonomifrågorna.

Valonias vattenvårdsverksamhet stabiliseras alltjämt. En viktig strävan i arbetet är att entusiasmera och aktivera de lokala aktörerna och bistå dem med att genomföra de konkreta skyddsåtgärderna. Dessutom lyfts kommunernas dagvattenfrågor fram bättre än i dag och man försöker finna olika slag av lämpliga verktyg åt kommunerna för dem.

Temat naturens mångfald kommer att starkare lyftas fram i Valonia. De strama klimatmålen och utmaningarna för näringsämnenas omlopp förutsätter av kommunerna en bättre förståelse för att ta hänsyn till naturens mångfald och ekosystemen. Valonia strävar i detta efter att bistå och vägleda kommunerna.

Inom projekten kommer man att övergripande allt mer koncentrera sig på invånarnas deltagande och användarutgångspunkten. Ett särskilt mål inom kommunikationen är att förstärka den kommunikation som är riktad till kommunernas förtroendevalda.

Utöver allt detta, fortsätter man vidare med de många etablerade verksamheterna, såsom energirådgivning, främjande av cirkulationsekonomin, restaurering av vattendrag, rådgivning om avloppsvatten för glesbebyggelsen, miljöfostran och vägledning för färdsätt. Mer om alla verksamheterna kan läsas på Valonias webbplats och i nyhetsbrev.

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

De riksomfattande målen för områdesanvändningen har förnyats – kolsnålheten det centrala

Statsrådet beslutade 14.12.2017 om de förnyade riksomfattande målen för områdesanvändningen. Med målen säkerställer man att betydande saker på riksnivå beaktas i planläggningen och åtgärder av statliga myndigheter. Med hjälp av målen för områdesanvändningen bryts utsläppen från samhällena och trafiken, tryggas naturens mångfald och kulturmiljöns värden samt förbättras möjligheterna för förnyelse av näringarna. Med dem anpassar man sig också till följderna av klimatförändringen och extrema väderfenomen.

De förnyade målen är uppdelade i fem helheter:      

  1. Fungerande samhällen och hållbara färdsätt
  2. Ett effektivt trafiksystem
  3. En sund och trygg livsmiljö
  4. En livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar
  5. En energiförsörjning med förmåga att vara förnybar

Antalet mål har minskat. I det förnyade beslutet är de 17 i stället för tidigare 70. Överlappningarna med speciallagstiftningen har avförts. Alla mål gäller hela landet, och det finns inte längre regionala särskilda mål. Reformen ökar i enlighet med regeringsprogrammet kommunernas rörelsefrihet inom markanvändningen. Föregående gång fattades beslut om ändringar av de riksomfattande målen för områdesanvändningen enligt 22 § i markanvändnings- och bygglagen år 2008.

http://valtioneuvosto.fi/paatokset/paatos?decisionId=0900908f80577688

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 

Ylatunniste2 

Sysselsättningsgraden ökar jämnt i Egentliga Finland

Ökningen av sysselsättningsgraden i Egentliga Finland har fortgått under sommaren. Sysselsättningsgradens utvecklingstrend har ökat från början av år 2016 med cirka fyra procentenheter och passerade utvecklingstrenden för hela landet under det första kvartalet 2017. Om utvecklingen fortgår lik den nuvarande, uppnår landskapets sysselsättningsgrad målet 72 procent, vilket ställts på riksnivå, i början av nästa år.


Enligt den arbetsmarknadsprognos som publicerades av arbets- och näringsministeriet i början av november förstärks tillväxten för sysselsättningen nästa år i hela landet. Enligt prognosen ökar sysselsättningen nästa år med 25 000 personer, medan antalet sysselsatta under innevarande år ökar med cirka 15 000. Med beaktande av den positiva ekonomikonjunkturen i Egentliga Finland föreligger det inte skäl att förmoda att inte den kraftiga tillväxttakten för sysselsättningen ska synas även i sysselsättningsgraden för Egentliga Finland.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis utarbetas utifrån en intervjuundersökning som Statistikcentralen företar. Detta ökar i någon mån osäkerheten särskilt hos siffrorna på landskapsnivå. Exempelvis det uppskattade antalet sysselsatta i maj och augusti detta år i Egentliga Finland på basis av intervjuerna var otroligt lågt, varför uppgifterna för dessa månader har ersatts med estimeringsmaterial baserat på grannmånadernas siffror.

För mer information: informationstjänstchef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294

1

Informationstjänsten Lounaispaikka belönades för gränssnittstjänster av hög kvalitet för geografisk information


Spatineo Oy belönade på Paikkatietomarkkinat (Informationstjänstmarknaden) organisationer inom den offentliga förvaltningen som tillhandahåller högklassiga gränssnittstjänster för geografisk information med sina diplom Quality Award Sertificate. Lounaispaikka placerade sig på andra plats i klassen för kommunerna och regionala organisationer, där första priset gick till staden Hyvinge. Bland statsförvaltningens organisationer prisbelönades Statistikcentralen och Museiverket. Kriterierna var tillgängligheten för gränssnittsservicen samt beskrivningens kvalitet.

Lounaispaikka tillhandahåller gränssnittstjänster enligt INSPIRE-direktivet för 17 landskapsförbund samt regionens kommuner. Genom den centraliserade servicen slipper aktörerna att genomföra gränssnitt som kräver specialkunnande, vilket underlättar särskilt arbetet för små kommuner. Gränssnittsteknikerna gör det möjligt att överföra aktuella datamateriel till olika tjänster, och material som är öppet tillgängliga kan utnyttjas av alla. I Lounaspaikkas gränssnittstjänster ingår till exempel landskapsplaner och detaljplaner.

Spatineo Oy som genomför tjänster som hänför sig till kvalitetscertifiering delar ut pris varje år. Priserna delades nu för första gången ut i Finland.

För mer information: nätverkskoordinator Sara Tamsaari, tfn 040 5077 109

 Ylatunniste2

Esko Aho för fram att staten ska förbinda sig till möjligheterna för tillväxt för Sydvästra Finland
Arbets- och näringsministeriets utredningsman Esko Aho offentliggjorde i torsdags sitt förslag för att främja den positiva strukturomvandlingen. I rapporten som överlämnades till näringsminister Mika Lintilä Kasvun mahdollisuus – positiivisen rakennemuutoksen hyödyntäminen Lounais-Suomessa (Möjlighet för en tillväxt – utnyttjandet av den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland) identifieras regionens utmaningar samt förs fram förslag till nödvändiga strukturella åtgärder för att öppna flaskhalsarna för regionens tillväxt.

I rapporten konstateras det att tillväxtutsikterna för Sydvästra Finland förutsätter omfattande investeringar i infrastruktur, anställning av extra arbetskraft och nya satsningar på toppkompetens. Framställningarna som förslaget innehåller måste komma i gång omedelbart. Ett broavtal mellan staten och aktörerna i Sydvästra Finland förutsätter beslut om anslag för att starta de åtgärder som behövs till och med redan i budgetmanglingen denna vecka eller i en tilläggsbudget i slutet av året.

De nya besluten av regeringen behövs bl.a. för att förbättra den planskilda trafikplatsen för Åbovarvet samt att genomföra 2:a etappen för E18 Åbo ringväg Kausela-Kirismäki. Förbättrandet av den planskilda trafikplatsen för Perno kräver en investering på 1,8 miljoner euro och byggandet av Kausela-Kirismäki med fyra körfält en investering på 30 miljoner. Det otillräckliga egna befolkningsunderlaget i regionen, tillsammans med huvudstadsregionens potential, stöder behovet av ett gemensamt pendlingsområde för Södra Finland samt att En timmes tåget påskyndas.

Ahos rapport anser det vara livsviktigt att bygga på det lokala kritiska kapitalet av kompetens för konkurrenskraften för Sydvästra Finlands teknologiindustri. Förbättrandet av regionens eget utbud av utbildning förutsätter en kontinuerlig uppföljning av hur den nätverksmodell för ett tekniskt samarbetsuniversitet, som föreslogs av Jari Jokinens arbetsgrupp, fungerar och vid behov en omvärdering av en egen teknisk fakultet. Yrkeshögskolornas möjligheter att stödja teknologiföretagens utbildnings- och forskningsbehov ska enligt förslaget göras möjliga genom särskilda försök.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Företagens omsättning ökar på alla sektorer

Konjunkturutsikterna för Egentliga Finland har varit positiva de senaste tiderna. Ekonomins positiva tillstånd kommer till synes också i hur företagens omsättning utvecklas, för enligt förhandsstatistikerna har omsättningen svängt om under det föregående året i en mycket starkt tillväxt.

Företagens omsättning ökar nu i Egentliga Finland inom alla huvudsektorerna, medan den nedförsbacke som länge varat även för industrin har tagit slut. Snabbast har omsättningen ökat i byggbranschen, där tillväxten har varit nästan 50 % från nivån år 2010. Inom servicesektorn har en jämn tillväxt av omsättningen likaså blivit snabbare, och även inom handeln ser man en klar tillväxttrend, även om den är långsammare än i de andra branscherna.

Den goda konjunkturutvecklingen för industrin kommer tydligt till synes vid en granskning av omsättningen i euro. Industrins månatliga omsättning närmade sig redan för ett par år sedan siffrorna för handeln, men tillväxten den senaste tiden för produktionen har igen lyft industrin till den klart starkaste sektorn för landskapet. Däremot nalkas servicesektorn med en långvarig jämn tillväxt småningom handeln mätt i beloppet euro.

Hos Egentliga Finlands förbund kontrollerar man konjukturutvecklingen för företagen två gånger om året. Nästa lägesöversikt görs efter årsskiftet, då man granskar utvecklingen för företagens omsättning ända fram till september 2017.

För mer information: dataservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 kuva1

 

kuva2

 

kuva3

 

Tillstånden för att ordna yrkesutbildning förnyas

Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) har tillsänt anordnarna av utbildning förslagen till nya yrkesexamina och tillstånd för att anordna utbildning 9.6.2017. Tillstånden för att anordna utbildning förnyas som en del av reformen av yrkesutbildningen. Avsikten är att RP 39/2017 ska träda i kraft den 1 januari 2018. Ministeriet begärde bemötandena till förslagen för tillstånd att anordna utbildning av anordnarna av utbildning före 11.8.2017. Besluten om tillstånd att anordna utbildning fattas före utgången av september 2017, förutsatt att lagen om yrkesutbildningen har blivit stadfäst.

UKM håller på att göra ändringar i tillstånden för att ordna utbildning för skogsmaskinförare, vilka inte tar hänsyn till helhetsbehovet för Södra Finland. Södra Finland saknar helt och hållet tillstånd att anordna utbildning. Enligt förslaget håller man på att bevilja nya tillstånd för fyra orter: Nurmijärvi, Etseri, Kannus och Ruokolax. Förutom för Nyland är det motiverat att bevilja ett nytt tillstånd att anordna utbildning även för Egentliga Finland. Utbildningssamkommunen Peimarin koulutuskuntayhtymä, yrkesinstitutet Livia är den största utbildaren inom naturresursområdet i vårt land. Vid läroanstalten har meddelats utbildning för skogsbranschen av hög klass i 60 år, och i dess maskinpark för skogsmaskiner har det gjorts investeringar för 0,5 miljoner euro de senaste åren. Utan tillstånd för maskinell skogsavverkning äventyras hela undervisningen i skogsbranschen hos Livia. Utbildningssamkommunen Peimarin koulutuskuntayhtymä har hos UKM ansökt om utbildningsprogrammet för grundexamen för skogsmaskinförare år 2014. Ansökan har kompletterats tre gånger åren 2015, 2016 ja 2017.

Den positiva strukturomvandlingen för Egentliga Finland och Åboregionen återspeglas på många områden i en brist på kunnig arbetskraft. Åbo yrkesinstitut har till UKM framställt att man ska svara på utmaningen med uppdrag att ordna arbetskraftsutbildning och utvidgad läroavtalsutbildning. Det finna arbetslösa på området, av vilka en del kan sysselsättas på nytt med arbetskraftspolitiska åtgärder, såsom läroavtalsutbildning. Åbo stad inledde i början av augusti tillsammans med Reso, Nådendal och Pemar ett experiment med sysselsättningsservice, vilket har som mål att att flexibelt och snabbt gå vidare och sysselsätta arbetslösa under 25 år och sådana sökande som varit arbetslösa i över ett år. Genomförandet av arbetskraftsutbildning via UKM med statsandelsfinansiering gör det möjligt att på nytt lyfta upp arbetskraftsutbildningens tjänster till den nivå som behövs inom olika sektorer och på olika områden. Med tillstånd att anordna utvidgad läroavtalsutbildning strävar man efter att svara på efterfrågan på regional läroavtalsutbildning.

Utbildningssamkommunen Novida i Sydvästra Finland har i sitt bemötande till UKM fört fram en specialyrkesexamen i produktutvecklingsarbete. Utbildningssamkommunen verkar vid randområdena av Egentliga Finland och strävar efter att betjäna områdets näringsliv. Bl.a. den positiva strukturomvandlingen och vårdreformen kommer att kräva mycket utvecklingsarbete under övergångsskedet. En specialyrkesexamen i produktutvecklingsarbete erbjuder möjligheterna till det och betjänar samtidigt utvecklingen av områdets sm-sektorer.

I samband med att tillstånden att anordna utbildning förnyas har från UKM även lämnats ett förslag till primära verksamhetsområden för anordnarna av utbildning. Den föreslagna modellen, där för en del av anordnarna av utbildning hela landskapet har definierats som verksamhetsområden och för en del endast ägarkommunerna, ska tas upp till förnyad granskning. Modellen bemöter inte anordnarna av utbildning jämlikt utifrån gemensamma principer.

För mer information: intressebevakningschef Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

 

Central Baltic INTERREG IV 2007–2013 -programmet stängt bland de första

Även om projekten för den föregående perioden av Central Baltic -programmet har avslutats redan för länge sedan, var sommaren en fartfylld tid för de myndigheter som svarat för att programmet genomfördes. Europakommissionen behandlade programmets slutrapport på våren och sände på sommaren sitt förslag till att stänga programmet. Förslaget motsvarade de tal och innehåll som programmet förde fram, och på grundval därav kunde kommissionen i mitten av augusti officiellt stänga programmet.

Central Baltic 2007–2013 -programmet stängdes på så sätt bland de första Interreg-programmet i hela Europa. Då genomförandet och stängningen av programmet förlöpte smidigt har det lagt en god grund för att genomföra projekt för programperioden 2014–2020. Med hjälp av samarbetsprogrammet har också invånarna i Egentliga Finland aktivt fått arbeta med gemensamma utmaningar och möjligheter inom Östersjö-regionen. Då huvudvikten på programmen nu ligger på de konkreta resultaten, sträcker sig programmens effekter långt ut över den egentliga programperioden.

Mer information om de finansierade projekten under perioden 2007–2013 finns i databasen http://projects.centralbaltic.eu

Mer information om de projekt som ska finansieras under perioden 2014–2020 finns i databasen http://database.centralbaltic.eu
För mer information: Head of Managing Authority Merike Niitepõld, tfn 040 742 0302

Egentliga Finlands påverkarskola får en fortsättning

Ansökan till den andra årskursen av Egentliga Finlands förbunds påverkarskola håller på att inledas. Kursen är riktad till studerande i åldern för andra stadiet eller ungdomar som just inlett sina högstadiestudier. I bakgrunden till påverkarskolan finns en effektivisering av förbundets intressebevakningsarbete och en ökad proaktivitet i att påverka.

Landskapsstyrelsen beslutade i december 2015 att inrätta en utbildning som inriktas på ungdomar i Egentliga Finland vilka är intresserade av samhällsfrågor. Den första årskursen genomfördes läsåret 2016–2017, och i den deltog 25 ungdomar. De unga upplevde att de av utbildningen fick omfattade kunskaper om de olika nivåerna och processerna för beslutsfattandet och om påverkan i praktiken. På basis av de positiva erfarenheterna håller förbundet på att starta nästa kurs för påverkarskolan.

Påverkarskolans längd är ett läsår, vilket innehåller åtta-tio utbildningstillfällen. Utbildningen är konkret och verklighetsnära. Deltagarna bekantar sig bl.a. med påverkarna, sätten att påverka och processerna för beslutsfattandet. Avsikten är att under den andra kursen koncentrera sig på riksdagen och statsrådet, kommun- och regionförvaltningen, Europeiska unionen, näringslivet, rättsväsendet samt medierna och tredje sektorns aktörer.

Utbildningen startar i oktober 2017. 20–25 ungdomar får delta och kursen är kostnadsfri för deltagarna. En ungdom kan ansöka till utbildningen genom att sända ett fritt formulerat brev med motivering och ett CV. Ansökan till påverkarskolan är öppen 1.–15.9.2017.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands förbund deltar i Internationella bokmässan i Åbo 6.–8.10.2017

Egentliga Finlands förbund har varje år deltagit i Åbo internationella bokmässa och är med också år 2017. I år genomför Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet temat ”Tillsammans” för jubileumsåret Finland100 och deltar i bokmässan med en gemensam avdelning. Temat för den gemensamma avdelningen på mässan är de havsnära landskapen samt det rika dialektarvet. Målet för avdelningen är att presentera bägge landskapen och samtidigt få mässbesökarna att begrunda den sydvästfinska identiteten genom språket och närheten till havet. På avdelningen får besökarna lämna sitt eget favoritdialektord på lappar för meddelanden.

Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet producerar tillsammans tre intressanta estradprogram för bokmässans programutbud, vilka har fått sin början inspirerat av bokmässans tema för i år Ett land - Många röster. Man får höra många unga röster, generationernas röster samt havets röster:

• fre 6.10. kl. 10.40–11.00, en riksomfattande 100vision, projektet De ungas nya självständighetsförklaring presenterar sig
Finland kommer att få en ny självständighetsförklaring på hösten 2017. De unga gör historia. En kavalkad av visioner som inkommit från Egentliga Finland och Satakunta presenteras. Hurudan ser de unga sin framtid? Eller hurdant är Finland år 2117? Framtidens utsikter presenteras i ord, bilder och videofilmer.

• fre 6.10. kl. 17.20–18 auditoriet, Ordstävsrabbel
En mäktig dukning med kvickheter från Egentliga Finland och Satakunta och livets gång under hundra års tid – klädda i ord. Arbetsgruppen för Satakunta, skådespelarna Taina Silkkola, Vesa Kivinen och Marju Kauppinen och den fria teatergruppen från Egentliga Finland Teatteri Terve Tyttö med Kati Urho, Laura Hurme samt Emmi Lovén har letat upp traditionella ordstäv, men är redo att också hitta på helt nya! I Ordstävsrabblet mäter man sina krafter i ord och även med strofer ur landskapssångerna.

• sö 8.10. kl. 11–11.20 Onerva, Diskussion Meren äänet
Författaren och poeten Tuula Sandström från Tövsala samt faktaboksförfattaren och fotografen Raimo Sundélin samtalar kring temat Meren äänet (Havets röster). Lyssna med idel öra – kommer havet så pass nära inne i mässhallen? Diskussionen leds av aktivisten för Bottenhavets nationalpark Juhani Korpinen.

För mer information: Intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn. 040 583 6950

 
Ylatunniste2 
 

Broavtalet hugger tag i hindren för tillväxten i den positiva strukturomvandlingen

Arbets- och näringsministeriets (ANM) utredningsman Esko Aho förde i augusti i sin rapport Kasvun mahdollisuus – positiivisen rakennemuutoksen hyödyntäminen (Möjligheten för en tillväxt - utnyttjandet av den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland fram ett broavtal mellan staten och Sydvästra Finland. Regeringen förband sig i sin budgetmangling att genomföra broavtalet.

ANM tillsatte 10.10.2017 en arbetsgrupp för att bereda och följa med avtalet mellan staten och Sydvästra Finland om att utnyttja möjligheterna för tillväxten. Arbetsgruppen har 10 medlemmar: fem från Sydvästra Finland och fem representanter för staten samt en ordförande och en vice ordförande. Arbetsgruppens mandatperiod går ut då regeringsperioden går ut. Ordförande för arbetsgruppen är näringsminister Mika Lintilä. Arbetsgruppen assisteras av ett sekretariat mellan regionen och staten.

Kring teman som definieras i Ahos rapport förs som åtgärder för att lösa hindren för en tillväxt fram: arbetskraftens tillgång, tillgänglighet, utbildning, F&U, marknadsföring och kunskapsunderlag. Beredningen av avtalet utförs på området genom samarbete mellan Egentliga Finland och Satakunta. Inom området samlar man in åtgärder för att lösa hindren för tillväxten. Åtgärderna kan behöva lagstiftning eller anslag. Avsikten är att avtalet ska färdigställas före årets slut. Landets regering drog upp riktlinjerna vid höstens budgetmangling för att avtalet ska genomföras inom ramen för de befintliga ramarna med hänsyn till de statliga anslagen. Avtalets innehåll och form fastställs mer noggrant då processen framskrider. För den politiska uppföljningen av broavtalet svarar en undergrupp till ministergruppen för konkurrenskraft.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950


Undervisnings- och kulturministeriet med i finansieringen för den positiva strukturomvandlingens specialåtgärder

Ansökan av undervisnings- och kulturministeriets (UKM) specialstöd för att starta pilotprojekt för strukturomvandling för Sydvästra Finlands yrkesutbildning har öppnats. Specialstödet är avsett att inriktas på pilotprojekt för yrkesutbildning med målet att utveckla och ta i bruk verksamhetsmodeller som lämpar sig för att svara på arbetskrafts- och kompetensbehov som uppkommer särskilt i strukturomvandlingssituationen i Sydvästra Finland. Projektet genomförs som ett nätverksprojekt och det är avsett för anordnare som är verksamma i Egentliga Finland och Satakunta och vilka innehar tillstånd att anordna utbildning. UKM kan för understöden använda sammanlagt 2 miljoner euro. Ansökningstiden är 10.10.2017 - 15.11.2017.

För mer information: http://minedu.fi/avustukset/avustus/-/asset_publisher/erityisavustus-ammatillisen-koulutuksen-rakennemuutospilottien-kaynnistamiseksi-lounais-suomessa

För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310


Nystad lockar inflyttare i accelererande takt

Invånarantalet i Vakka-Suomi har svängt om i en tillväxt under innevarande år. Ännu i början av året var invånarantalet på nedgång jämfört med året innan, men efter sommaren ökade invånarantalet redan i en takt på nästan två procent om året. Den relativa befolkningsökningen för Vakka-Suomi har i själva verket passerat den jämna tillväxttakten för Åboregionen, även om man måste komma ihåg att största delen av landskapets nya invånare, mätt i den absoluta befolkningstillväxten, alltjämt är förlagd till Åboregionen. Invånartalet för de andra regionkommunerna har på sista tiden varit klart på nedåtgående.

Den positiva strukturomvandlingen kommer till synes i att Nystad klart är lokomotivet för befolkningsökningen i Vakka-Suomi och har gått upp till att vara den snabbast växande kommunen i regionen. Tillväxten för Nystad återspeglas dock även på regionens andra kommuner, vilka alla har en uppåtgående utveckling för invånarantalet. Detta gäller även för de mera landsbygdsartade kommunerna i Vakka-Suomi, vilka på annat håll i Egentliga Finland undantagslöst lider av ett flyttningsunderskott.

Befolkningsökningen för Nystad beror enbart på ett flyttningsöverskott som kommer från annat håll i Finland, ty utvecklingen för invandringen och den naturliga befolkningsförändringen har stabilt hållit sig som förut. Den massiva rekryteringskampanj som genomfördes av Valmet Automotive i början av året ser ut att ha fört med sig betydligt av nyinflyttade, förutom till Nystad, även till andra delar av Vakka-Suomi. Den snabba befolkningsökningen väcker de facto frågan, om regionens bostadsutbud kan svara på den efterfrågan som orsakas av den växande flyttningsrörelsen.

 


 taulukko1

 taulukko2

 taulukko3

 

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

Tillstånden för att anordna II stadiets yrkesutbildning har beslutats

Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat om nya tillstånd för att anordna yrkesexamina och utbildning 6.10.2017. Förnyandet av tillstånd utgör en del av reformen av yrkesutbildningen. Den nya lagen om yrkesutbildning (531/2017) och vissa lagar i anslutning därtill har blivit stadfästa i riksdagen 11.8.2017 och förordningarna 9.10.2017. Den nya lagen och reformen av II stadiet träder i kraft 1.1.2018.

Tillstånd beviljades riksomfattande för totalt 144 anordnare av utbildning. Tillstånd beviljades även åt tre nya sökande. Inte ett enda tillstånd har dragits in annat än på ansökan av anordnaren. Dessa indragningar är förknippade med fusioner som sker mellan anordnarna. Inom yrkesutbildningen övergår man till ett anordnartillstånd, som täcker de nuvarande tillstånden för den yrkesinriktade grundutbildningen och för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. De nuvarande tillstånden för att anordna yrkesutbildning ändrades automatiskt till anordnartillstånd enligt den nya lagen om yrkesutbildning. De nya anordnartillstånden förnyades i enlighet med den nya lagens övergångsstadganden sålunda att anordnandens nuvarande verksamhet var utgångspunkten för utbildningen. De nya anordnartillstånden orsakar således inte betydande förändringar i utbudet av dem som anordnar utbildning. I det nya tillståndet att anordna examina och utbildning beslutas bl.a. om examina, som anordnaren har rätt att bevilja och för vilka den kan anordna examensutbildning, undervisnings- och examensspråk, i första hand om verksamhetsområdet samt om minimiantalet studerandeår. I fortsättningen kan utbildningsanordnaren ordna läroavtalsutbildning i alla examina enligt tillståndet att ordna utbildning. En del av arbetskraftsutbildningen övergår från början av nästa år från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet och till att vara en del av det nya systemet för yrkesutbildning. Nya uppgifter var möjligheten att ansöka om tillstånd för att ordna arbetskraftsutbildning, utvidgad läroavtalsutbildning och utbildning för fångar i fängelse.

I Egentliga Finland fortsätter alla de nuvarande utbildningsanordnarna (16 st.) på nästan de tidigare villkoren och till största delen med de utbildningsprogram som man ansökt om. För Egentliga Finland kom det totalt 10 tillstånd för arbetskraftsutbildning. Till Egentliga Finland kom det en ny anordnare av utbildning, Suomen Nosturikoulutus Oy, som också fick tillstånd för arbetskraftsutbildning. Därtill fick både Meyer Turku Oy:s och Valmet Automotives yrkesläroanstalter anordnartillstånd.

http://minedu.fi/artikkeli/-/asset_publisher/ammatillisen-koulutuksen-uudistetut-jarjestamisluvat-myonnettiin

För mer information: specialplanerare Esa Högblom, tfn 040 7760 310


Egentliga Finlands Påverkarskola startar i dag

Egentliga Finlands förbund startade ansökningen till den andra årskursen av påverkarskolan i september. 25 ungdomar antogs från olika håll av landskapet. Ungdomarna är till åldern studerande på andra stadiet eller högskolestuderande. Påverkarskolan startar med den första träffen i dag. Träffen är en inledning till det kommande läsåret samt en introduktion i det kommunala beslutsfattandet.

Under den första kursdagen besöker påverkarskolan Åbo stadshus, träffar kommunala beslutsfattare och följer med stadsfullmäktiges sammanträde. Höstens program upptar också besök i riksdagen och social- och hälsovårdsministeriet samt att göra sig förtrogen med regionförvaltningen och landskapsreformen. På våren planeras EU-politik, introduktion i rättsväsendet, näringslivet och organisationsarbetet samt kommunikation.

I bakgrunden till påverkarskolan finns landskapsstyrelsens beslut i december 2015 om att inrätta en utbildning som riktar sig till ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor. Under den första årskursen gav de unga positiv respons om helheten. Ungdomarna upplevde att de fått omfattande information om de olika nivåerna för beslutsfattande, beslutsprocesserna och påverkan i praktiken. Påverkarskolan är en del av att utveckla förbundets intressebevakning.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Ylatunniste2

Egentliga Finland har ett betydande behov av anpassning i det nya landskapet

Doktorn i förvaltningsvetenskaper Eero Laesterä och EM Tuomas Hanhela hos Perlacon Oy gjorde upp kalkyler för landskapets förbund om social- och hälsovårds- och landskapsreformens ekonomiska verkningar i kommunerna och de nya landskapen. Resultaten av utredningen presenterades 9.6. i Åbo vid Egentliga Finlands förbunds och Kommunförbundets kommundagar. Enligt utredningen bör landskapet Egentliga Finland anpassa sin ekonomi betydligt. Samtidigt blir kommunernas situation mest lättare i de landskap, där landskapets behov av en anpassning i reformen är störst.
Enligt utredningen är landskapens sammanräknade anpassningsbehov 2,8 mrd euro fram till år 2030. Uppskattningen stöder det mål som ställts för vård- och landskapsreformen att stävja kostnadstillväxten med tre miljarder euro. I Egentliga Finland är anpassningsbehovet det största för landskapen -715 €/inv. Omvandlat i skatteprocent är anpassningsbehovet -4,22 % -enheter. I verkligheten är anpassningsbehovet större än det uppskattade, för där finns ännu inte med VARHE -avgifterna (avgiften för förtidsbaserade pensionskostnader), extrakostnaderna för dataförvaltningen och inte heller kostnaderna för en harmonisering av lönerna. Även de avtal som kommunerna ingår med enskilda vård-serviceproducenter är till olägenhet för landskapets behov av en effektivisering.
Enligt utredningen av Perlacon Oy påverkas kommunernas ekonomi positivt av reformen. Över hälften av kommunernas utgiftsökning beror av vårdkostnaderna. Då social- och hälsovårdsreformen övergår till landskapen kan kommunekonomin lättare förutses. Betydelsen av kommunernas fastighetsskatteprocent av kommunernas skatteintäkter ökar genom reformen, medan kommunernas skatteprocent sjunker med 12,47 % -enheter. Kommunernas ekonomi kan dock raseras av att kommunernas statsandelar minskas avsevärt redan innan reformen genomförs. Anpassningsbehovet kvarstår för de tidigare mindre organisationerna, varvid effekten blir allt större. Dessutom ökas kommunernas andel av nettolån betydligt när skattefinansieringen minskar och ränterisken ökar.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Taloustutkimus Oy redde ut finländarnas uppfattning om Egentliga Finland

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad beställde av Taloustutkimus Oy en utredning av hur känd Egentliga Finlands positiva strukturomvandling är i Finland. Genom utredningen klarlade man hur väl regionens budskap om den kraftiga tillväxten för ekonomin och behovet av arbetskraft har nått sådana som är bosatta på annat håll i Finland. Enkäten genomfördes i en riksomfattande internet-panel med 1 647 svarande deltagare i arbetsför ålder.
Nuläget i Egentliga Finland är bättre bekant bland högskoleutbildade och sådana som bor i de närmaste kommunerna än hos genomsnittet. Männen känner bättre till läget i regionen än kvinnorna. Ju bättre man vet om nuet, desto mer positiv uppfattning om Egentliga Finland har de som svarade.
Endast 20 % av de besvarande kombinerar Åbo med temat positiv strukturomvandling. Man känner mycket mera till Åbo för mycket annat, såsom dess historia, Aura å och närheten till havet. Nystad förknippas däremot kraftigt med bilfabriken. Av undersökningen framgick även att tekniska universitetsstudier i Åbo intresserar hela 10 procent av de besvarande som var under 35 år gamla.
Enligt undersökningen skulle 2 % av dem som är i arbetsför ålder vara beredda att flytta till Åbo inom följande tre års lopp. Två procent innebär 55 000 personer i arbetsför ålder, vilka anser att de sannolikt kommer att arbeta i landskapet under de närmaste åren. I detta nu flyttar det lite över 10 000 personer som är i arbete till Egentliga Finland. Ungefär lika mycket flyttar man bort från landskapet efter arbete. De mest betydande orsakerna till ovilja att flytta är praktiska, bl.a. orsaker som hänför sig till familjen och det nuvarande anställningsförhållandet.
Genom undersökningen jämnar man ut den av arbets- och näringsministeriet tillsatta utredningsmannen Esko Ahos arbete för att främja den positiva strukturomvandlingen. Esko Ahos utredning blir färdig 24.8.2017.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Bidrag av staten beviljades för att bygga idrottsplatser i Egentliga Finland
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland beviljade 6.6.2017 statsbidrag för projekt för byggande av platser för motion i Egentliga Finland och Satakunta totalt 720 000 euro. För Egentliga Finland beviljade bidrag för åtta och i Satakunta för två projekt. Som en grund för beviljandet av bidrag betonades närmotionsplatser. Bidrag i Egentliga Finland erhölls av en Agilitysporthall i Lundo och aktivskolan i Taatila, i Pargas av PIF-Center, i Loimaa för en grundläggande förbättring av sportplanen i Hirvikoski. I Pemar av Ville Rahilan kuntoilukeidas, i Rusko av näridrottsparken i centrum, i Salo för en grundläggande förbättring av friidrottsplanen i Bjärnå och i Åbo för en grundläggande reparation av skateplatsen i Runosbacken.
Tidigare på våren delade undervisnings- och kulturministeriet på förslag av regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland ut statsbidragen till en kostnad av över 700 000 euro för projekt för motionsplatser. Från Egentliga Finland beviljades Alastaron Resylki Oy 370 000 euro för ett projekt för en grundläggande förbättring av motorsportcentret.
För mer information: planerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

Åbo flygstation har etablerat sin ställning som den näst största internationella flygstationen i landet
Åbo flygstation har lyckats hålla fast vid sina internationella flygförbindelser och bevara sin ställning som den klart näst största internationella flygplatsen i landet. Inom Åbo flygstations internationella trafik reser cirka 220 000 resenärer om året, medan motsvarande siffra för Tammerfors flygstation, som är den andra, är endast cirka 120 000. Att Tammerfors fallit ned till Vasa flygstations nivå beror framför allt på det minskade antalet rutter för billigflygbolaget Ryanair hos flygstationen.
De nya direkta internationella flygförbindelserna för Rovaniemi har varit synligt framme i medierna. Som internationell flygstation är Rovaniemi dock över hälften mindre än Åbo. Även Uleåborgs flygstation är liten som ett internationellt fält, även om inrikesflygen klart höjer den till den näst livligaste flygstationen i Finland. Inom den internationella flygtrafiken är Helsingfors-Vanda i en klass för sig med cirka 15 miljoner resenärer per år.
Flygtrafikstatistikerna ingår i den statistikuppföljning som kontinuerligt uppdateras av Egentliga Finlands förbund: www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

För mer information: informationsservicechef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294



lentoliikenne
Lisätietoja: tietopalvelupäällikkö Antti Vasanen, puh. 050 410 2294

Tredje ansökningsomgången för Central Baltic -programmet

Central Baltic -programmets förvaltningskommitté godkände 9.6. i den tredje ansökningsomgången 9 småprojekt för att genomföras och 32 vanliga projekt för det andra skedet av ansökningsomgången. För småprojekten fördelades totalt cirka 1,6 miljoner euro i ERUF -finansiering. ERUF -andelen för vanliga projekt vid övergången till andra omgången är cirka 53 miljoner euro. Central Baltic -programmet har nu 76 projekt för att genomföras. Programmets förvaltningskommitté fattar det slutgiltiga beslutet om andra omgångens projekt 30.11.2017. I de godkända småprojekten är 3 huvudpartner med samt 2 projektpartner från Egentliga Finland. I de vanliga projekten går 5 huvudpartner samt 12 projektpartner från Egentliga Finland till den andra omgången.

För mer information: Communication Manager Ari Brozinski, tfn 044 257 5716