Eija Tähkäpää, kuvantekijä, paperitekijä, Turku

PAPERIMAA –näyttely

2.-27.10.2017

klo 9-15 ma-pe

Taiteilija paikalla 2.10. klo 15:00 – 16:30

Paperimaa-näyttelyssä on esillä monotypioita uusiopaperikehyksissä ja akryylimaalauksia pellava-batiikkipaperipohjalle.

Tervetuloa

INNOAURA – KREATIV INNOVATIONSKRAFT FRÅN EGENTLIGA FINLAND

I tävlingen Innoaura väljs ett företag från landskapet som enligt väljarna innehar kreativitet och kreativ potential eller som utvecklat affärsverksamhet inom så kallade kreativa branscher (det kan också vara frågan om ett enskilt projekt inom ett företag eller om en enhet inom ett större företag).

Landskapsprogrammet för Egentliga Finland 2011-2014 innehåller som en åtgärd att “ett årligt offentligt pris beviljas för de bästa innovationerna på det kreativa verksamhetsonrådet i regionen där urvalskriterierna stöder landskapets närigspolitiska mål”. Med anknytning till förverkligandet av landskapsprogrammet anordnades en tävling år 2012, 2013 och 2014. Till äran för Finlands 100-årsjubileum ordnas denna tävling även år 2017.

 

Tävlingens syfte är att:

  • öka kännedomen om och uppskattningen för kreativa branscher, både inför investerare och för en större publik
  • informera om vikten av kreativa branscher och vilka möjligheter som finns
    inspirera nya företagare till branschen
  • lyfta fram goda exempel och inspirera företag från andra branscher att delta
  • genom publicitet erbjuda möjligheter för de prisbelönade att skapa nya fruktbara kontakter

Det prisbelönade företaget måste vara verksamt och idéerna långt genomförda i praktiken. Företagets hemort måste vara i Egentliga Finland, fastän marknaden skulle finnas någon annanstans.

Tävlingens valnämnd beslutar om vinnaren. Priset till vinnarföretaget är 8 000 euro. Dessutom kan valnämnden dela ut hedersomnämnanden.

Under de tidigare åren har priset gått till Musikhusets i Helsingfors Aicon –läktarstol planerad av LPR-arkkitehdit, Metaverstas oy:s projekt “Virtuaalioppimisympäristö meriturvallisuusharjoitusten tukena” samt NordicEdu oy:s “NordicEdun Oppimispelit”.

Ansökningstiden till tävlingen är 4.9.-27.10.2017.

Tävlingens vinnare belönas på landskapsfullmäktiges möte den 11.12.2017.

Ansökningsblankett
Tävlingens regler

Ansökningsblanketten för tävlingen lämnas in till Egentliga Finlands förbund senast fredagen den 27.10.2017 kl. 15 antingen till adressen
Egentliga Finlands förbund
PB 273
20101 Åbo

eller till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Tilläggsinformation
Näringslivschef Petteri Partanen
fornamn.efternamn(at)varsinais-suomi.fi
tel. 040 7760 630

innoaura2017 

Varsinais-Suomen liiton Aulagalleria 11.-28.9.2017

Ratapihankatu 36

arkisin klo 9-15

Näyttelyni käsittää sarjakuvia, maalauksia sekä peilille kaiverruksia.

Viimekesäisen Taivasalla-yhdistyksemme näyttelyn teemana oli haamut, siksi kaksi sarjakuvatarinaani on Kummitusaiheista. Olen kirjoittanut pääosin äitini kertomia tapahtumia viime vuosisadan alkupuolelta. Kokoan muutaman sivun mittaisia sarjakuvanpätkätkiä suuremmaksi kokonaisuudeksi.

Maalauksissani käytän paljon vettä: alun summittaisen pohjamaalauksesta lähden etsimään esittävää aihetta ja korostan sitä värikynin tai maalaten. Petsi liukenee jopa akvarellivärejä paremmin. Maalaukset ovat tältä vuodelta, paitsi Kasvot kuvastimessa – kahdet kasvot, jossa kasvot kääntyvät toisinpäin peiliin katsoessa.

Veden kuviointia, akryyligeelimaalaukset muovilevylle olivat juuri Halikossa Wiurilan kartanon kesänäyttelyssä puistossa, suurimmat 1m x 70 cm. Nätä olen tehnyt useampana vuonna, mutta veden virtaus, huuru ja pisarat tuntuu edelleen haasteelliselta.

Kaiverruksissa peilille on alkulähtökohtana ollut jokin vanha valokuva, viime vuosisadan alusta.
Näyttelyni sopii mielestäni hyvin Suomi 100 juhlavuoden teemaan, onhan tässä luontokuvausten lisäksi kuvauksia vuosien takaa.

Yhteydenotot Paula Vierikko 040-7615134

PaulaVierikkoKuva

Keskustelu EU:n tulevaisuudesta ja Suomen linjasta on jälleen ajankohtainen. EU:n yhtenäisyys, brexit, muuttoliike, turvallisuushaasteet ja euron tulevaisuus askarruttavat monia niin meillä kuin muualla Euroopassa.

Ulkoasiainministeriön Eurooppatiedotus järjestää tulevan syksyn ja kevään aikana yhteistyössä paikallisten kumppaneiden kanssa  EU:n tulevaisuuskeskusteluun liittyvän yleisötilaisuuksien sarjan.

Ensimmäinen keskustelutilaisuus on Turun kaupunginkirjaston Studiossa (Linnankatu 2) maanantaina 28. elokuuta klo 18.30-20.00. Tilaisuus järjestetään yhteistyössä Europe Direct Varsinais-Suomen kanssa.

Turun tilaisuudessa avauspuheenvuoron esittää aluekehitysjohtaja Tarja Nuotio Varsinais-Suomen liitosta.  Tilaisuudessa alustavat talouspoliittinen neuvonantaja Vesa-Pekka Poutanen Euroopan komission Suomen edustustosta, tutkija Tuomas Iso-Markku Ulkopoliittisesta instituutista sekä kansanedustaja, suuren valiokunnan puheenjohtaja Anne-Mari Virolainen (kok.). Keskustelua johdattelee tiedottaja Juhana Tuomola Eurooppatiedotuksesta.

Toivomme kahvitarjoilun vuoksi ennakkoilmoittautumisia:

Linkki ilmoittautumislomakkeeseen

Kahvitarjoilu klo 18.00 alkaen.

Tervetuloa!

Lisätietoja: Tiedottaja Juhana Tuomola, (Eurooppatiedotus) , puh. 0295 350 166

EU-tiedottaja Kirsi Stjernberg (Europe Direct Varsinais-Suomi),  puh. 040 5513120 (Turun tilaisuuden osalta)

Twitterissä: #EUtulevaisuus

 

4.9. klo 9-12 ALVARIUM, Puutarhakatu 8, Turku


Varsinais-Suomen liitolla on ilo kutsua teidät mukaan kuulemaan ja keskustelemaan siitä, mitä kulttuurin edistämiseen liittyvät tehtävät kunnissa ja maakunnissa tulevaisuudessa oikeastaan tarkoittavat. Kuka vastaa jatkossa mistäkin,

ja missä asioissa on luontevaa tehdä yhteistyötä?

Esitykset:

 Kulttuuri maakuntauudistuksessa, Kirsi Kaunisharju, kulttuuriasiainneuvos, Opetus ja kulttuuriministeriö

Ottaako kunta kulttuurista kopin? Johanna Selkee, erityisasiantuntija, Kuntaliitto

Kulttuuria Eurassa ennen ja tulevaisuudessa, Sirpa Wahlqvist, kulttuuripäällikkö, Eura

Valmistelu etenee Varsinais-Suomessa, katsaus maakuntauudistukseen, Laura Leppänen, muutosjohtaja Varsinais-Suomen liitto

Kulttuuri osana hyvinvoinnin ja terveyden edistämistä Varsinais-Suomen SOTE- ja maku-uudistuksessa, Karoliina Luukkainen, erityisasiantuntija, Turun kaupunki

Kulttuurista hyvinvointia – hyviä käytäntöjä, Anna-Mari Rosenlöf, projektipäällikkö, Taikusydän

 

Lounaisrannikolla on käynnissä positiivinen rakennemuutos, kun alueen teollisuus on vahvasti elpymässä monen vaikean vuoden jälkeen. Teknologiateollisuuden monien kärkiyritysten tilanne ja tulevaisuuden näkymät ovat nopeasti kohentuneet ja tämä positiivinen aalto leviää mm. alihankinnan vilkastumisen myötä muuhun teollisuuteen, rakennusalalle ja palveluihin. Rakentaminen lähti kasvuun ennen teollisuuden suhdannekäännettä ja kasvun oloissa monissa tehtävissä työvoiman saannissa koetut haasteet ovat kärjistyneet. Mikäli rakentamisen volyymi säilyy korkealla tasolla uhkaa työvoiman saanti edelleen vaikeutua. Työvoiman saannin vaikeutuminen toimi herätteenä järjestää ennakointifoorumi koko rakentamis- ja kiinteistöalan nykyisistä ja tulevista työvoimatarpeista. Rakentamisen suhdannetilanteella taustoitettuna foorumissa käsitellään rakentamis- ja kiinteistöalaa Varsinais-Suomessa koskevan yrityskyselyn tuloksia 7.9.2017.

Esitykset:

Rakentamisen suhdanteet
Rakennus- ja kiinteistoklusterin näkymiä ja osaamistarpeita
Rakennusalan tilannekuva
Infrarakentamisen työvoima- ja osaajatarpeet
Mikä muuttuu ammatillisessa koulutuksessa opiskelijalle
Ammatillinen koulutus uudistuu - Mitä teemme reformissa
Mahtaa muutos - reformi antaa uudet eväät
Turun AMK

Varsinais-Suomen liiton Aulagalleria 8.8.-8.9.2017

Ratapihankatu 36

arkisin klo 9-15

Näyttelyssäni on akvarelleja, mutta myös muilla tekniikoilla tehtyjä töitä viime vuosilta.

Sen uusimpia töitä on ”Suomi 100, kesä” ja sen kaverit, joissa on sama värimaailma. Nimi on toki suureellinen mutta siinä on mukana huumoria. Työ muistuttaa minua Suomen kultakaudesta ja siinä on kuvattu suomalainen stereotypia: järvimaisema. Siinä on käytetty akryylimustetta ja kokeiltu piirtämisen mukaan ottamista maalaukseen.

Uusi asia, minulle, on esillä myös ”Onnellisessa lapsuudessa”. Se on tavallaan esinekooste. Mutta se on toteutettu ajatuksella, että käyttäjä saa valita taulun ja kiikun paikan ja kiikkua voi kaikin mokomin käyttää myös keinumiseen.

Vaikka piirrän paljon, iloitsen eniten akvarellien veden valloittamien värien herkkyydestä ja kauneudesta. Toivon, akvarellini tuovan nämä läsnä oleviksi katsojallekin.

Elise Lehikoinen puh. 050 464 9906

 

Hetkeksi istahtanut

Baltic Sea Clean Maritime -tunnustuspalkinnot jaettiin kolmatta kertaa EU:n Itämeri-strategian foorumin (EUSBSR) yhteydessä Berliinissä 14.6.2017. Palkinto myönnetään innovatiivisista ja ympäristöystävällisistä Itämerta hyödyttävistä ratkaisuista. Tavoitteena on vähentää ja estää muun muassa satamatoimintojen päästöjä.


Varsinaissuomalaisittain katsottuna tilaisuus oli menestys: palkittujen joukossa olivat sekä turkulainen Meriaura Oy että piikkiöläinen Langh Group. Palkintoja myönnettiin kolmessa kategoriassa; Infrastruktuuri ja kehitys, Teknologia ja innovaatiot sekä Innovaatio ja tiede.


Infrastruktuuri ja kehitys -kategoriassa kolmannen palkinnon nappasi VG EcoCoaster™ -laivakonsepti. Kyseessä on Meriaura Oy:n, Foreship Ltd:n ja Aker Arctic Technology Inc:n yhteistyössä suunnittelema kuivalastialus. Energiatehokas alus pystyy käyttämään voimanlähteenään EcoFuel -polttoainetta, joka valmistetaan teollisuuden sivutuotteina syntyvistä bio- ja kierrätysöljyistä. Biopolttoaine aluksiin valmistetaan samaan konserniin kuuluvan VG-Shippingin Uudenkaupungin tuotantolaitoksella.


Innovaatiot ja tiede -kategoriassa kolmantena palkittiin piikkiöläisen Langh Groupin koordinoima Back from Black -projekti. Projektin keskiössä on ympäristöystävällinen skrubberi eli rikkipesuri, joka puhdistaa pakokaasuja ja pienhiukkasia korkearikkisestä polttoaineesta. Laite on edistyksellinen, sillä siinä on mukana myös järjestelmä prosessissa syntyneen pesuveden puhdistamiseksi. Järjestelmä on suojattu useilla patenttihakemuksilla. Pesuriasennusten lisäksi projektissa tehostettiin toiminoja sataman päässä ja tutkittiin syntyneiden jätteiden käsittelyä.


Tunnustuksen myöntäjä Baltic Sea Forum on voittoa tavoittelematon, yksityinen järjestö. Yksi järjestön perustajista on Suomen entinen presidentti, rauhannobelisti Martti Ahtisaari. Järjestön tehtävänä on edistää taloudellista ja kulttuurista yhteistyötä Itämeren alueella.


Varsinais-Suomella on vahvaa osaamista meriteollisuudessa, mitä halutaan nostaa esiin myös meneillään olevassa Smart Blue Regions -hankkeessa. Hankkeen tavoitteena on kehittää niin kutsuttua sinisen kasvun (Blue Growth) teemaa sekä siihen liittyviä indikaattoreita. Varsinais-Suomen liitto on kansainvälisen hankkeen ainoa suomalainen partneri.

Lue lisää: https://www.submariner-network.eu/projects/smartblueregions

Hos Egentliga Finlands förbund ledigförklaras

EN TIDSBEGRÄNSAD TJÄNST SOM EKONOMIGRANSKARE FÖR TIDEN 1.9.2017 – 31.12.2018

Ekonomigranskaren kommer att verka inom ansvarsområdet för förvaltning med en befattningsbeskrivning som, utöver uppgifter inom ekonomi- och personalförvaltningen, omfattar kontroll-, gransknings- och utbetalningsuppgifterna för den statliga motfinansieringen och AIKO -finansieringen för Central Baltic -programmet samt beredning av den ekonomiska kontrollen av förbundets projekt och av ansökningarna om utbetalning.

Behörighetsvillkoret för tjänsten är en högskoleexamen, lämpad för bokföring och löneräkning. För att framgångsrikt sköta uppdragen förutsätts arbetserfarenhet av finansieringsprogram och projektadministration. Därtill värdesätts språkkunskap och erfarenhet av kommunförvaltning.

Villkoren för anställningsförhållandet bestäms enligt det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet (AKTA) och de sökande ombeds framföra sina löneönskemål. Den uppgiftsbaserade lön som är i bruk enligt en bedömning av uppgifternas kravnivå är 3 300 euro/mån. Maximibeloppet för ett individuellt tillägg, baserat på arbetserfarenhet och personlig arbetsprestation, är 30 % av den uppgiftsspecifika lönen.

Ansökningarna ska lämnas in på adressen: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. före 12.6.2017 kl. 12.00.

Mer information om uppgifterna lämnas av vik. förvaltningsdirektör Petra Määttänen, tfn 041 5025246, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
Mera information om landskapet och Egentliga Finlands förbund finns tillgänglig på www.varsinais-suomi.fi


Varsinais-Suomen liitto jakoi kahdella hakukierroksella Suomi 100 -aluetukia 23 hankkeelle, yhteensä 55.000 euroa. Myönnettyjen tukien kirjo on laaja, monipuolinen ja tuet on osoitettu mahdollisimman kattavasti koko Varsinais-Suomeen. Uutta avustushakua ei enää järjestetä. Valtioneuvoston sihteeristö on jo nyt hyväksynyt juhlaohjelmaan Varsinais-Suomesta yli 300 hanketta. Jokainen varsinaissuomalainen jäsenkunta kotiseutu- ym. järjestöineen juhlii siis näyttävästi Suomen satavuotisjuhlaa. Juhlaa, joka huipentuu itsenäisyysviikkoon 30.11.-6.12.2017.

Myönnetyt Suomi 100 aluetuet

Lisätietoja: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

visio logo                            visio hero


Skolklasserna i Egentliga Finland inbjuds att ta fram en vision om en ny självständighetsdeklaration för följande hundra år


Egentliga Finlands förbund inbjuder alla ungdomar på högstadier, specialskolor, gymnasier och yrkesanstalter att skapa en vision om hur de vill att Finland ska utvecklas under de följande hundra åren.

Att arbeta med visionen eller den nya självständighetsdeklarationen kan kombineras med undervisningen i olika läroämnen såsom modersmål, historia och samhällslära, konstämnen eller temastudier. Som utgångspunkt kan man ha den självständighetsdeklaration som gavs för hundra år sedan http://www.histdoc.net/historia/itsjul.html. Det går också att starta från noll.

Juryn för Egentliga Finlands förbund väljer landskapets fem bästa visioner och belönar de bästa visionerna i landskapet. De bästa visionerna i Egentliga Finland skickas till Satakuntaliitto som koordinerar projektet nationellt och väljer ut de 20 bästa visionerna.

En nationell jury (medlemmarna i juryn offentliggörs under februari 2017) väljer bland landskapens bästa visioner vinnaren som offentliggörs den 15 november 2017 på seminariet ”Klarar sig demokratierna i världen?” i Lilla parlamentet i riksdagen.

Anvisningar för deltagare

Skolan får bestämma om visionerna skapas individuellt eller i grupp. Skolan väljer ett eller flera förslag och skickar dem till Egentliga Finlands förbund.

Visionen kan till sin form vara en text, rörliga bilder, ett fotografi eller en teckning eller en kombination av alla de här formaten. Framställningen får inte vara diskriminerande. Visionen kan presenteras på finska, svenska, samiska eller teckenspråk.

Skolorna kan bestämma om de ger eleverna fria händer att skapa sina förslag till visionen eller om de begränsar framställningssätten t.ex. bara till texter, bilder eller videor.

Materialanvisningar för olika framställningssätt

Bilder
Du kan använda en smarttelefon med en kamera på minst 10 megapixel eller en systemkamera (största möjliga kvalitet).
Storlek: Bilden är högklassig om storleken är 2000 x 3000 px. Du kan kolla bildens storlek genom att högerklicka med musen och välja Egenskaper/Properties > Uppgifter/Details-fliken > Bild/Image > Mått/Dimensions (PC) ELLER Visa uppgifter/Get Info > Mer information > Mått (Mac).
Filformat: jpg/png

Tecknade bilder(skannade)
Minimistorlek: A4 (210x297 mm)
Resolution: När du skannar välj en upplösning (resolution) på minst 300 dpi. Resolutionen kan också vara större.
Filformat: jpg/png/pdf

Videor
Maximilängd: 2 minuter
Filformat: mp4

Texter
Maximalt antal tecken: 3500 tecken inklusive mellanslag motsvarar ca 1,5 sidor med textbehandlingsprogrammet (fontstorlek: 12, radavstånd: 1,5).

Frågor om materialanvisningar
På dina frågor svarar Julia Hannula: tfn 050 572 4141, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

I början av visionen ska man ange tydligt visionens namn, skolans namn, uppgifterna om den som skapat visionen samt orten och landskapet (Egentliga Finland).

Sista inlämningsdag till Egentliga Finlands förbund 12.5.2017.
Besöksadress: Ratapihankatu 36
Postadress:
Egentliga Finlands förbund
PB 273
20101 Åbo

Öppethållningstid: 9:00-15:00

Tilläggsuppgifter
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Besök även projektets webbsidor http://www.100visio.fi/

Egentliga Finlands sysselsättningssituation är ljus. Tack vare positiva nyheter från varvet i Åbo har landskapets arbetslöshetsgrad sjunkit under våren och hösten. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter höjs Egentliga Finlands sysselsättningsgrad över landets medeltal fram till slutet av detta år.

– Det är välkommet, för landskapets sysselsättningsutveckling har blivit efter utvecklingen i övriga Finland, påminner Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen.

Speciellt läget inom industrin försämrades efter år 2008 märkbart snabbare i Egentliga Finland än i övriga landskap, främst på grund av mobiltelefonindustrins nedläggning. Industrins strukturomvandling är den främsta orsaken till Egentliga Finlands försämrade sysselsättningsläge.

De positiva nyheterna från varvet och Nystads bilfabrik förbättrar i huvudsak landskapets sysselsättning först i en nära framtid. Trots det är läget inom Egentliga Finlands industri redan nu klart positivt.

- Under detta år har Egentliga Finlands sysselsättningssituation blivit ljusare och återhämtningen från elektro-nikindustrins strukturomvandling har tagit fart, säger Vasanen.

Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egentliga Finlands förbund. Den nyaste översiktens tema är Egentliga Finlands industri.

Egentliga Finlands utveckling granskas kontinuerlig i ljuset av statistik i tjänsten Lounaistieto.

maakunnan tila syksy 2016 1 kansi

Auroramedaljen för år 2016 tilldelas teaterchefen och dockteaterkonstnären Timo Väntsi, som ett erkännande för det arbete han har gjort för hela dockteaterbranschen. Väntsi har med sitt arbete lyft dockteatern i Egentliga Finland och speciellt i Åbo till en central position, rentav nationellt sett.

Landskapsstyrelsens ordförande Ilkka Kanerva överräckte Auroramedaljen till Väntsi i samband med landskapsfullmäktiges möte 12.12.2016.

Väntsi, hemma från Sagu, har lotsat Tehdas Teatteri i Åbo sedan år 2012. Under denna tid har teatern blivit en hemvist för innovativ och konstnärligt intressant konst och kultur.

- Jag är mycket glad över detta erkännande och njuter av att få arbeta i kultur- och numera även dockte-teaterstaden Åbo. Jag upplever ändå att jag representerar hela Egentliga Finland, säger Timo Väntsi.

Timo Väntsi blev färdig från dockteaterlinjen vid Åbo yrkeshögskolas konstakademi år 2003. Sedan dess har han regisserat och uppträtt i tiotals dockteaterföreställningar runtom i Finland och även utomlands. Väntsis första större anställning var vid Teatteri Mukamas i Tammerfors. Efter det fungerade han som lärare i dockteater vid Konstakademin och som Egentliga Finlands konstkommissions länskonstnär, innan han kom till Tehdas Teatteri.


Förutom en förstklassig dockteaterkonstnär är Timo Väntsi också en inspirerande konstnär som arbetar kollektivt. För att leda en teater inom fri konst behövs konstnärlig ambition, förmåga att ge sig hän och ett uppmuntrande sätt.

Videopresentation av Aurora-medaljör Timo Väntsi (på finska)

Egentliga Finlands förbund beviljar årligen i december Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljer har beviljats sedan år 1977. Årets Auroramedalj är den nittionde.

timo vntsi

valtuusto

aurora

Vård- och landskapsreformen påverkar Egentliga Finland mycket och reformen kommer att förändra kommuninvånarnas service markant. Kommunikationen är väsentlig för den största reformen av den offentliga förvaltningen i Finlands historia – både invånarna och personalen bör få veta vad som pågår.

 

Kommunikationskanalerna för Egentliga Finlands vård- och landskapsreform publiceras i dag 25.10. med huvudbudskapet Kimpassa – Allihopa. Till helheten hör webbsidor, sidor på Facebook och Twitter samt en egen YouTube -kanal, där man kommunicerar via videor. I den första videobloggen diskuterar Egentliga Finlands förändringsdirektörer Laura Leppänen och Antti Parpo.

- Vi vill berätta för Egentliga Finlands invånare om reformen ur vår regions synvinkel, förståeligt och i rätt tid. Till förändringskommunikation hör växelverkan och att man berättar öppet också om halvfärdiga teman och beredning, säger kommunikationsansvariga Jessica Ålgars-Åkerholm vid Egentliga Finlands förbund.

Kimpassa - Allihopa betonar samarbete, tvåspråkighet och människonära berättande. Det visuella uttrycket har planerats av Egentliga Finlands förbunds grafiska planerare Antti Vaalikivi.

 

De tvåspråkiga webbsidorna kimpassa-allihopa.fi är marint fräscha. För webbsidor och sociala medier produceras nyheter om olika ämnen. Nyheter producerar kommunernas och kommunsamfundens vårdkommunikatörer och kommunikationsansvariga vid Egentliga Finlands förbund, NTM-centralen, Regionförvaltningsverket, TE-byrån och Räddningsverket. På webbsidorna hittar man aktuella händelser på en tidsaxel och reformarbetsgruppernas material. I planerna finns även att möta personer ansikte mot ansikte på evenemang såsom mässor.

I Egentliga Finland berör vård- och landskapsreformen ca 22 000 anställda. Merparten av dem arbetar inom vårdsektorn.

- Den interna kommunikationen är viktig för att personalen ska veta vad som är på gång, påpekar Arto Salo från Åbo stads välfärdskommunikation. Salo påminner att personalen är viktig både för reformens beredning och förverkligande.

Följ oss!

#kimpassa2019 #allihopa2019

kimpassa-allihopa.fi

www.facebook.com/kimpassaallihopa

Twitter @Kimpassa2019

YouTube (sökning Kimpassa Allihopa)

 

Tilläggsuppgifter:

Jessica Ålgars-Åkerholm, Egentliga Finlands förbund, jessica(a)varsinais-suomi.fi, 040 775 5781

Arto Salo, Åbo stad välfärdssektorn, arto.salo(a)turku.fi, 0500 783 002

maakuntauudistus logo

kuva viestintryhm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En del av landskapets kommunikationsgrupp: Tatu Virta, Maria Nykyri, Jessica Ålgars-Åkerholm, Tarja Tötterman, Terhi Suominen.

Den aboensiska kameraklubben ABOCA fyller fem år och firar detta med en utställning i Egent-liga- Finlands förbunds Aulagalleri.

Utställningen presenterar medlemmarnas mångsidiga fotokunskaper . Man ställer ut 25 fotogra-fier i aluminiumprint, gjorda av klubbens medlemmar.


- ABOCA är en mångsidig kameraklubb där var och en kan fungera utgående från sina egna förutsättningar. Medlemmarna förhåller sig öppna till allt nytt samt delar med sig av sitt kunnande till andra. Utrustning samt stil är fria, berättar medlemmen Börje Forsblom.

Klubben samlas två gånger i månaden och vid träffarna åker man bland annat på foto- eller ut-ställningsresor samt arrangerar utbildningar och workshops.

På Aulagalleriets utställning medverkar följande medlemmar: Johanna Ahonen, Terhi Anttila, Börje Forsblom, Jari Grönroos, Harri Kemppainen, Pertti Laiho, Pertti Laveri, Pirjo Leppänen, Hannu Leskinen, Arja-Liisa Lipponen, Patrik Lundström, Kai Löf, Esko Niinikorpi, Janne Num-mela, Jouni Puustinen, Joonas Rådland, Markku Salonen, Heikki Sarparanta, Ruu Sorell, Veli-Pekka Suuronen, Minna Syrjälä, Antti Terävä, Marko Vallius, Carita Vanninen och Stephanie Zawalski.


Utställningen är öppen 10.10.-17.10.2016 vardagar kl. 9-15, i Egentliga-Finlands förbunds Aulagal-leri på Bangårdsgatan 36, Åbo.

Välkomna!

ABOCA 22

Joonas Rådland

ABOCA 16

Markku Salonen

ABOCA 5

Jouni Puustinen

 

 

 

Jubileumsåret för Finlands självständighet är vår generations viktigaste jubelår. Finland fyller 100 år 2017, Egentliga Finlands förbund koordinerar landskapets Finland100 -programarbete.

Just nu kan man söka stöd för projekt i Egentliga Finland av landskapets förbund.

- Jubileumsåret är en glad händelse och vi hoppas att människor och samfund deltar med iver. Kreativa idéer är det viktigaste, men Egentliga Finlands förbund stöder även landskapets goda projektidéer med ett litet finansiellt stöd, berättar Egentliga Finlands förbunds intressebevakningsdirektör Janne Virtanen.

Egentliga Finlands förbund erbjuder både finansiellt och marknadsföringsstöd till program, enligt vissa villkor. Kommuner, städer (Åbo har sin egen ansökan), församlingar, samfund, föreningar, organisationer och arbetsgrupper kan söka stöd. Obs! Åbo stad koordinerar programarbetet i Åbo.

Landskapets första projektsansökningstid går ut 9.9.2016.

Statsrådets kansli koordinerar och organiserar nationellt jubileumsårets förberedelser. Jubelårets mål är att granska det förgångna, nutiden och framtiden – tillsammans. Programmen ska förverkliga projektets målsättningar. Året ska bli fyllt av upplevelser och är menat för alla finländare och Finlands vänner.

- Vi ska tillsammans skapa ett minnesrikt jubileumsår i Egentliga Finland och fira hundraåriga Finland tillsammans, uppmanar regionkoordinator Hannele Hartikainen.


Mera info om projektansökan (på finska): www.varsinais-suomi.fi/suomi100

 

Tilläggsuppgifter:
regionkoordinator Hannele Hartikainen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tel. 040 7202163.

suomi100

Egentliga Finlands kommunmöte sammanträder torsdagen den 26 maj kl. 17 i Åbo mässcentrum för att diskutera hur landskapsreformen fortskrider i Egentliga Finland.

Kommunmötet representerar alla kommunala beslutsfattare och ledande tjänsteinnehavare i Egentliga Finland. Kommunmötet föreslås godkänna den politiska styrgruppen för landskapsreformen samt officiellt inleda social- och hälsovårdsreformens beredning, i enlighet med projektplanen. Projektplanen tar upp principerna och målen för beredningen, beredningsorganisationen och den preliminära tidtabellen. Kommunerna i Egentliga Finland och samkommunerna inom social- och hälsovården tar ställning till inledandet av social- och hälsovårdsreformen efter kommunmötet i sommar.

Landskapsdirektör Kari Häkämies påpekar att det handlar om en jättelik reform som genomförs bäst med hjälp av ett fungerande samarbete mellan alla kommuner i Egentliga Finland och de organisationer som berörs av reformen.
- Det nuvarande landskapsförbundets årsbudget är 4,6 miljoner euro. Det kommande landskapets budget är cirka 1,7 miljarder euro, dvs. 1 700 miljoner euro! beskriver Häkämies vidden av reformen.
- Att sammanslå den kommunala och den statliga kulturen blir en stor utmaning, eftersom sam-manslagningen gäller bl.a. kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning, landskapsförbundets uppgifter och närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter. Något motsvarande har aldrig hänt i Finlands förvaltningshistoria, analyserar Häkämies.

 

Kommande lagförslag stakar ut riktlinjerna för reformen

Närmare riktlinjer för reformen stakas ut av de lagförslag om landskapsreformen och social- och hälso-vårdsreformen, som blir färdiga i juni.
- Tidtabellen är stram på grund av arbetets stora omfattning. Organiseringen måste göras i god tid så att den omfattande beredningen kan inledas genom ömsesidiga överenskommelser efter att lagen preciserats, säger förändringsdirektör Antti Parpo som koordinerar beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Regeringen har fastställt att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till landskapen från och med 2019.
- Beredningen av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer att kräva mycket arbete. Ett önskemål är att beredare utses över sektorsgränserna från landskapets olika kommuner och samkommuner efter att beredningsorganisationen fastställts, säger Parpo.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen är uppdelad i olika delområden och leds av tjänstemän. Såväl social- och hälsovårdsreformen som den övriga självstyrelsen i landskapet bereds i enlighet med en gemensam politisk styrstruktur.

Av projektplanen och beredningsorganisationen framgår arbetets omfattning och det sakinnehåll som beredningen ska fokusera på. Arbetets omfattning syns redan i antalet anställda inom social- och hälso-vården, som inom den offentliga sektorn uppgår till drygt 20 000 personer. Att ta över och göra ändringar i datasystem är krävande. Kommunernas och samkommunernas avtal ska gås igenom och överföras till en ny aktör i landskapet. Vid beredningen bygger man upp en egen organisation för att ordna social- och hälsovårdstjänster på landskapsnivå.

Produktionen av tjänster får också en egen organisation. I regel bör såväl bastjänsterna som produktionen av specialtjänster i tillämpliga delar bolagiseras. I fortsättningen rör sig pengarna inom social- och hälsovården där kunden rör sig, och kunden får själv välja tjänsteproducent.

Social- och hälsovårdsreformen är betydande och kommer att vända upp och ner på de nuvarande sätten att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster.
- Den största ändringen som landskapsreformen medför är friheten att välja social- och hälsovårds-tjänster mellan den privata och den offentliga sektorn, vilket ger nytta för kunderna, påminner Antti Parpo.

Utgångspunkten vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen är att med hänsyn till nationella ram-villkor skapa ett så välfungerande och invånarorienterat servicesystem som möjligt i Egentliga Finland.

 

Landskapsreformens organisation i Egentliga Finland

Egentliga Finlands projektplan för social- och hälsovårdsreformen (på finska)

 

Ytterligare upplysningar:
landskapsdirektör Kari Häkämies, Egentliga Finlands förbund, tfn 044 201 3204
förändringsdirektör Antti Parpo, Åbo stad, tfn 044 642 8682

I Aulagalleriet visas den irakiska asylsökande Karrar Alamris teckningar 18.5. - 30.6.2016.

- Jag bor i Åbo sedan augusti i fjol. Jag är asylsökande och flydde oroligheterna i mitt vackra hemland. Jag hoppas kunna slutföra mina konststudier här i Finland, de blev på hälft när jag måste fly.
Jag jobbar också hårt för att lära mig finska och kunna knyta nya kontakter, berättar Karrar.

- Det är en stor utmaning att börja om från början, men det känns som om jag fått ett nytt liv, kommit närmare det jag drömde om där hemma.

Karrar är väldigt fäst vid sina arbetsredskap. Det var svårt att lämna dem som följt honom ända sedan han var barn.

- Pennan och pappret är mig kära. Med deras hjälp uttrycker jag sorg, lycka, längtan, kärlek - alla känslor. De ger mig också stor njutning. Utan dem är jag som en far som saknar sina barn.

Han tar också emot porträttbeställningar och andra tecknings- och illustrationsuppdrag.

Karrar Alamris utställning "A new beginning" i Aulagalleriet vardagar kl. 9 - 15 18.5. - 30.6.2016, Bangårdsg. 36, Åbo.

 

Karrar Abd Alsalam Alamri

Född 7 maj 1991 i Karbala, Irak
Studier vid Institute of Fine Arts i Bagdad
Leder just nu en workshop i teckning vid Åbo Akademi
Hoppas kunna ställa ut i gallerier och institutioner, vill utveckla sin konstundervisning och öka samarbetet mellan konstnärer.
Har mest gjort tekniskt avancerade teckningar och akvareller, porträtt, stilleben och illustrationer.

Kontaktuppgifter: karrar1991alamri(at)gmail.com, tel. 046 8472904

 

Karrars verk kan ses på Facebook: https://www.facebook.com/alrasam.karrar

En kortfilm om Karrar gjord av Ahmed Zaidan: https://www.facebook.com/412865075426569/videos/1028047240575013/
 

 

IMG 7849

IMG 7853

karrar

Karrar Alamri

Europa lever mitt i stora utmaningar, men på måndagen 9.5. är det dags att fira Europa-dagen igen. Europe Direct Egentliga Finland med sina samarbetsparter ordnar månsidigt program under dagen.

Åbo universitet har eget program på campus på förmiddagen. På eftermiddagen ordnas det evenemang på Köpcentrumet Skanssi med temat ungdomar och arbete. Där kan du höra om möjligheterna att jobba utomlands,

tips för resandet i Europa och och om olika möjligheter för ungdomar att delta i europeisk verksamhet här i Egentliga Finland. Bandet Jusu Heinonen & Friends står för musiken i evenemanget.

Båda evenemang är gratis och öppna för alla intresserade. Välkommen med!

Programmet

Facebook-evenemang: https://www.facebook.com/events/1103567283028445/

#eupäiväturku 

001002003006004        
007008009010011        

 

Infotjänsten Europe Direct Egentliga Finland arrangerade en teckningstävling med temat Europa för skolbarn för att fira den kommande Europadagen (9.5). Tävlingens syfte var att locka skolelever och lärare att diskutera hurudan vår världsdel Europa är och hurdan den borde vara.

Tävlingsbidragen innehåller både glada människor och sagolika vyer. Vissa verk skildrar även den rastlöshet som Europa just nu drabbats av.

Tävlingens vinnare är Aada Nordman, sjätteklassist från Velkua. Hennes färggranna teckning skildrar fint tanken ”alla tillsammans”. Otto Kulo från Åbo blev tvåa med sin imponerande tjurfäktning, Hanna Suomalainen tredje med sin ritning av fredsfåglar.

Platserna 4.-10. (i alfabetisk ordning): Elise Aura, Velkua; Lotta Helkearo, Åbo; Iida Lahtinen, Velkua; Lauri Lehtimaa, Velkua; Meridiana Leka, Åbo; Iida Puranen, Åbo och Maya Åkerholm, S:t. Karins.

 

Tävlingsbidragen har samlats till en utställning i galleriet i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri (Bangårdsgatan 36, Åbo) 2.5–13.5. Där kan man fritt beundra verken under förbundets öppettider kl. 9.00–15.00 på vardagar.

 

Europe Direct Egentliga Finland tackar alla som deltog i tävlingen!

Tilläggsinformation: EU-informatör Kirsi Stjernberg, tel. 040 5513120

 Ylatunniste2

Tjänst som planerare

Inom Egentliga Finlands förbunds ansvarsområde intressebevakning och kommunservice lediganslås en tjänst som planerare.
Den tjänst som tillsätts omfattar i första hand uppgifter som stöder processerna inom intressebevakning och påverkan, såsom med att sammanställa, behandla och underhålla nödvändigt material och bakgrundsinformation. Dessutom innefattar arbetet beredning av framställningar och utlåtanden samt kommunikation i anslutning till intressebevakning.
De krävande uppgifterna förutsätter lämplig högre högskoleexamen samt ändamålsenlig arbetserfarenhet för att framgångsrikt kunna sköta uppgifterna. Övergripande kännedom om kommunal- och statsförvaltning samt förbundets allmänna verksamhetsmiljö värdesätts. För att framgångsrikt kunna sköta tjänsten förutsätts utmärkt skriftlig och muntlig färdighet i finska, vilket ska kunna bevisas i praktiken vid tillsättningsprocessen. Därtill förutsätts åtminstone nöjaktig muntlig och skriftlig färdighet i svenska. Annan språkkunskap och kännedom om kommunikation är meriterande för den sökande.
Villkoren för anställningsförhållandet bestäms enligt AKTA. Den uppgiftsbaserade lönen grundar sig enligt AKTA på en utförd bedömning av uppgifternas kravnivå och är 3 200 euro/mån. Utöver den uppgiftsbaserade lönen kan personliga tillägg betalas. Tjänsten tillsätts tills vidare. Arbetet börjar i augusti eller enligt överenskommelse.

Ansökningarna ska lämnas in före 13.5.2016 kl. 12:00 på adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Mera information om uppgiften ges av utvecklingschef Laura Leppänen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 040 7674364. Mera information om landskapet och Egentliga Finlands förbund hittas på www.varsinais-suomi.fi

 

 alatunniste

I Aulagalleriet visas nu Johan Elfvings fotografier och oljemålning. Utställningen heter "Skog och hav".

- Bildkonst i olika tormer har alltid fascinerat mig, men först i pensionsåldern har jag själv börjat idka bildkonst som hobby. Oljemålningen kom först i tur för snart 20 år sedan. Med totografering har jag däremot hållit på i knappt fem år, berättar i Nystad bosatta Johan Elfving.

Nu fotograferar och framkallar han flitigt och har fått många nya vänner på köpet.

- lbland använder jag mina foton som motiv i oljemålningen. Ett exempel här på utställningen är tavlan och totot av smedjan.

Elfving säger att han inte strävar efter konstnärliga bilder utan koncentrerar sig på naturen och dess invånare, samt på överraskande och dramatiska situationer. Sådana är utmanande och snabba och kräver, förutom primär förberedelse och prognostisering, en hel del tur.

- Det har man inte alltid, men ibland kan bilden innehålla en rolig detalj som kompencerar för den sämre kvaliteten.
Johan Elfving tipsar: Om du är intresserad av totografering lönar det sig verkligen att pröva. Jämför inte dina bilder med andras och håll inte ribban för högt, utan låt ditt kunnande utvecklas i egen takt. Det lönar sig att lyssna på råd men också att minnas, att det bara är fråga om hobby.

- När man kommer igång har man mycket glädje framför sig.

Johan Elfvings fotografi "Kut" vann Egentliga Finlands fototävling sommaren 2015.

Johan Elfvings utställning "Skog och hav" visas i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri 30.3. - 29.4.2016, vardagar kl. 9 - 15, Bangårdsgatan 36, Åbo.

Välkommen!

Tilläggsinformation: johan.elfving(at)uusikaupunki.fi, tel. 0500 606 344

elfving

majakka

taulut

piirustuskilpailu netti

 

I ETT GEMENSAMT EUROPA ÅR 2020

Ett hurdant Europa skulle vara bra för oss att bo i tillsammans?

 

Europe Direct Egentliga Finland arrangerar en teckningstävling med temat Europa för barn i klass 3–9 för att fira den kommande Europadagen (9.5).

Tävlingens syfte är att locka skolelever och lärare att diskutera hurudan vår världsdel Europa egentligen är och hur alla vi olika människor även i fortsättningen skulle kunna leva tillsammans här i lugn och ro.

Teckningarna ska skildra dessa tankar. Temat är inte begränsat mer än så.

De bästa tävlingsbidragen samlas till en utställning i Aulagalleriet i Egentliga Finlands förbunds aula (Bangårdsgatan 36, Åbo) under perioden 2.5–13.5. Där kan man fritt beundra verken under förbundets öppettider kl. 9.00–15.00 på vardagar.

Det utlovas roliga priser, första pris är ett fint paket med konstnärstillbehör.

Tävlingsperioden pågår till 27.4.2016.

Tävlingsbidragen, som är märkta med konstnärens namn, ålder och kontaktuppgifter på baksidan, skickas per post till adressen Europe Direct Egentliga Finland/Egentliga Finlands förbund, PB 273, 20101 Åbo. Märk kuvertet med ”Europa-teckningstävling”. Verken kan även lämnas in till Europe Direct-infotjänsten i Egentliga Finlands förbunds aula vardagar kl. 9–15 på adressen Bangårdsgatan 36, Åbo.

Vi önskar er roliga teckningsstunder och lycka till i tävlingen!

Tävlingens regler i utskriftsvänligt format

Här kan du skriva ut tävlingsaffischen

 

Tilläggsuppgifter: EU-informatör Kirsi Stjernberg tel. 040 551 3120

Affärsresenärerna i Sydvästra Finland väljer Åbo flygfält som avreseflygplats nästan lika ofta som Helsingfors-Vanda flygplats. Företagen anser att Åbo flygplats är mycket viktig för regionens konkurrenskraft.

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad utredde i samarbete med Egentliga Finlands Företagare samt Åbo och Raumo handelskammare användningen av Åbo flygplats, flygtrafikens utvecklingsbehov samt de faktorer som påverkar affärsresenärernas val av flygrutter. Enkäten genomfördes i november–december 2015 och riktades i första hand till företagarnas och handelskamrarnas medlemmar samt till personalen vid landskapets högskolor. Enkäten besvarades av sammanlagt 912 personer, främst av företag. Enkäten som riktades till medborgarna besvarades av 208 personer.

Att Åbo flygplats uppskattas beror på dess nära läge, goda trafikförbindelser till flygplatsen samt en snabb genomloppstid för incheckningar och säkerhetskontroller. Det finns möjlighet att öka passagerarmängden vid Åbo flygfält genom att locka hit dem som nu väljer bl.a. Helsingfors-Vanda flygplats som avreseflygplats.

Passagerarflykten till Helsingfors-Vanda flygplats skulle man dämpa effektivast genom att påverka prissättningen av flygförbindelserna från Åbo flygplats samt genom att planera tidtabellerna så att de på ett bättre sätt betjänar affärsresenärerna.

- Åbo flygplats väljs som avreseflygplats på grund av sitt läge och lätt åtkomlighet – resekedjan från hemmet till flygplatsen i Åbo är smidig. Även en snabb genomloppstid vid incheckning och säkerhetskontroll talar för användningen av hemflygplatsen, berättar intressebevakningsdirektören vid Egentliga Finlands förbund Janne Virtanen.

Enligt enkäten påverkade bättre utbud av flygförbindelser, mera passande tidtabeller samt förmånligare priser valet av Helsingfors-Vanda som avreseflygplats. Om Helsingfors-Vanda väljs som avreseflygplats så kör affärsresenärerna i huvudsak med sin egen bil till flygplatsen.

Företagsrepresentanter väljer Åbo flygplats som avreseflygplats nästan lika ofta som Helsingfors-Vanda flygplats.

- Enkäten ger tydligt vid handen att aktörerna i Sydvästra Finland har en stark vilja att utnyttja flygförbindelserna från Åbo alltid när det bara är möjligt. Majoriteten av de som valde Helsingfors-Vanda flygplats skulle ändå välja Åbo flygplats om prissättningen av flygförbindelserna vore rimlig och om tidtabellerna betjänade affärsresenärerna på ett bättre sätt, konstaterar Åbo stads kontaktdirektör Antti Kirkkola.

Utbudet på flygförbindelser från Åbo och därigenom också lönsamheten för förbindelserna skulle kunna förbättras om aktörerna allt oftare skulle välja Åbo flygplats som avreseflygplats i stället för Helsingfors-Vanda – Åbo har möjlighet att öka passagerarantalet.

Ur näringslivets synvinkel är ökningen av flygrutter eller flygturer det viktigaste när det gäller att utveckla Åbo flygplats och flygförbindelserna – särskilt om flygförbindelsen med Köpenhamn kunde öppnas på nytt skulle det innebära den viktigaste enskilda möjligheten att utveckla flygförbindelserna från Åbo. Åbo stad, Finavia och flygbolagen förhandlar hela tiden om möjligheterna att öka flygturer och öppna nya förbindelser. Intressebevakningen i fråga om flygförbindelser, åtkomlighet för flygplatsen och landskapsflygfält är ett resultat av samarbetet mellan många olika aktörer.

Flygtrafik-enkätens resultat (på finska)

 

Tilläggsuppgifter
kontaktdirektör Antti Kirkkola (Åbo stad), tfn 050 559 103
intressebevakningsdirektör Janne Virtanen (Egentliga Finlands förbund), tfn 040 583 6950

I Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri visas nu Nanna Jalkanens målningar. Utställningen heter "Recent paintings".

Enligt Jalkanen föds målningarnas dynamik ur kompositionen, färgerna och olika sätt att använda färger. De målningar som ställs ut i Aulagalleriet är oljemålningar. Målningarna är inspirerade av naturupplevelser, med impressionistiska drag.

- Jag känner livssmärtan väl men har valt att koncentrera mig på det positiva. Människor får tolka mina verk som de vill. Jag diskuterar gärna min konst med andra. Mitt undervisningsarbete och min konstnärliga skolning ger mig goda förutsättningar att föra dialog med andra, säger Nanna Jalkanen.

 

Nanna Jalkanens utställning "Recent paintings" i Aulagalleriet (Bangårdsgatan 36, Åbo) är öppen 15.2. - 18.3.2016 vardagar klo 9 - 15.

Konstnär Nanna Jalkanen är anträffbar i Aulagalleriet 1.3. kl. 13 - 15. Välkomna!

 

LightraysLightwayNannajalkanen

Det här årets Auroramedaljörer belönas för kreativitet, uthållighet och talang. Allt detta representerar cirkuskonstnärerna Pauliina Räsänen och Slava Volkov, som har flyttat från världens cirkusarenor till den lilla skärgårdskommunen Gustavs.

- Vad fint att uttryckligen cirkuskonsten belönas med Auroramedaljen. Vi flyttade till Finland år 2008 och har sakta med säkert försökt utveckla cirkuskonsten, både i Finland och i Egentliga Finland, säger Pauliina Räsänen.

Pauliina Räsänen var den första finländska konstnären i Cirque du Soleil, världens främsta cirkus, där hon uppträdde och turnerade i sex års tid. Där träffade hon även sin make, den dubbla världsmästaren i akrobatisk gymnastik Slava Volkov.

ArtTeatro, företaget de grundat, är känt för högklassiga cirkusprogram såsom showen Cirque Dracula.
Konstnärsparet har hämtat liv och färg till kulturlivet i och kring Gustavs. Paret har byggt en cirkusstudio i en gammal lantgård, där kan man träna cirkus året om. Detta är den första permanenta cirkusbyggnaden i Finland. Här erbjuds cirkusskolor för barn och unga, luftakrobatik för kvinnor och gubbcirkus. På sommaren ordnas en

cirkusfestival. Även grupper kan ordna rekreationsdagar i cirkusstudion.

Enligt Räsänen kan cirkusverksamheten på en liten ort utveckla öppenhet och gemenskap. ArtTeatro utbildar också nya generationer till cirkusbranschen.

Räsänens och Volkovs mål är även att utveckla regionens turism via cirkuskonsten – som en lätt tillgänglig konstform äger den en stor potential att locka turister.

 

Egentliga Finlands förbund delar årligen i december ut Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljen har delats ut sedan år 1977.

Information om Auroramedaljen

Artteatrorasanen2

Aulagalleriets nya utställning är Jana Vehmastos "Feel the Line".

De impressionistiska oljemålningarna kan beundras i Aulagalleriet året till slut vardagar kl. 9 - 15. Adressen är Bangårdsgatan 36.

Vehmasto är en självlärd konstnär från Åbo som även studerat måleri i S:t Petersburg. Hon vill väcka tankar och känslor med sin konst.

Jana Vehmasto gör även beställningsverk.

 

Mera information:

Jana Vehmasto, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

vehmastovehmasto2

Den färggranna och levnadsglada fotoutställningen ”Mitt drömjobb” öppnar 26.10.2015 i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri.

Utställningen är ett resultat av en idé som föddes på Kårkulla samkommuns Mocca serviceenhet våren 2014. Efter sommarsemestern tog de tag i projektet och temat drömmar blev till drömjobb.

De inblandade började diskutera i grupper bl.a. med hjälp av bilder. Tolv arbetstagare fick sedan möjlighet att delta i projektet och fick bli fotograferade i sitt drömjobb på en riktig arbetsplats.

 

Bilderna är tagna av fotograf Camilla Hynynen i oktober och november 2014 och projektet är förverkligat med medel från Svenska kulturfonden, Kultur i vården. Utöver utställningen gjorde vi också en väggalmanacka för år 2015.

 

Projektansvariga är Aya Lundsten och Charlotta Palander

"Mitt drömjobb" i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri 26.10 - 27.11.2015, Bangårdsg. 36, Åbo, vardagar kl 9 - 15.

Mera information:

Aya Lundsten, tel. 0247431307

http://www.karkulla.fi/brukare-och-anhoriga/for-brukare/

 

IMG 7928IMG 7927 lakare

Tule keskustelemaan kaupungin ja maaseudun vuorovaikutuksesta: Europe in my Region –paikallistapahtuma, "City ja lande uuden paikallisuuden jäljillä", tiistaina 3.11. klo 18-20.30, Tuorlan auditoriossa.

Ohjelmassa puhetta mm. Paikan tuntu –hankkeesta, Perniön kirkonkylän uudesta kukoistuksesta, Päivitä maaseutusi –kampanjasta ja Kaupunginosaviikoista.
Tarkempi ohjelma ja ilmoittautuminen.

Tilaisuuden järjestävät yhteistyössä Varsinais-Suomen liitto, Europe Direct Varsinais-Suomi, Turun ja Varsinais-Suomen Eurooppatoimisto, Varsinais-Suomen Kylät ry, alueen Leader -ryhmät, Brahea ja Varsinais-Suomen ELY -keskus.

Kuutti Uusikaupunki Johan Elfving

 

Nästan 300 foton deltog i Egentliga Finlands fototävling med temat "Bli frisk, bli vild, bli fri" (virkisty, villiinny, vapaudu). I fotona gestaltas ett fräscht, naturnära, urbant, kulturellt, roligt, färgglatt och rentav vilt Egentliga Finland.

Vinnare blev Nystadsbon Johan Elfvings "Kut" (=sälunge). Enligt juryn är fotot förutom tekniskt sett lysande också en fin symbol för det havsnära Egentliga Finland och dess sårbarhet. Fotografen har fångat ett flyende ögonblick och ger en närbild av naturens under.
- Naturen och dess invånare har alltid fascinerat mig och den är mitt viktigaste tema när jag fotar och målar. Jag söker upplevelser i stunden. Kuten på fotot var modig och väldigt nyfiken och blev genast ett "favoritbarn" bland mina fotografier, berättar Johan Elfving.

Andra priset går till Ari-Pekka Sirkiä från Salo, vars foto av en flicka som hoppar över ett dike i Tykö nationalpark visar vårt landskaps skönhet och den glädje som föds, när man rör sig i naturen.

Trea blev Marie-Kristine Kuivalas foto av forsen Latokartanonkoski i Pernå. Enligt Kuivala själv restaureras naturstigarna här, platsen är vacker och själen får en vitaminspruta.

Fjärdeplatsen i tävlingen delas av Toni Hongisto, Pargas (foto från Jurmo), Nina Heinonen, Pargas och Antti-Pekka Majanen, Letala. Fotona visar den yttre skärgårdens karga skönhet, en hund som hoppar efter en boll på en sommaräng och Kustavintie i magiskt kvällsljus.

Hedersomnämnanden får Monika Antikainen, Lundo, Jussi Leivo, Åbo, Taina Tilvis, Salo (Teijo) och Anu Nevalainen, Tövsala.

Egentliga Finlands förbund gläder sig åt fotona som ger landskapet intressant och annorlunda synlighet i vår visuella värld. Fotona som deltog i tävlingen kan i fortsättningen användas för att marknadsföra landskapet och de kan utnyttjas på nya sätt i den färska infotjänsten www.lounaistieto.fi

Tävlingsfotona kan beundras på: www.flickr.com/photos/vsliitto 

Tävlingsjuryns medlemmar: Antti Vaalikivi, Jessica Ålgars-Åkerholm, Esa Halsti och Sanna Jokela.

Mera information:
Jessica Ålgars-Åkerholm
kommunikationsansvarig, Egentliga Finlands förbund, 040 7755 781 eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Välkommen till seminariet-gemensam förvaltning för skarv i Finland och Sverige?

23–24.11.2015 Forum Marinum, Åbo

Vänligen anmäl dig till:Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Meddela: namn, organisation, e-post och ev. specialdiet.

Seminariet är kostnadsfritt, lunch till självkostnad, ta vänligen med dig kontanter för det. Simultantolkning till svenska/finska i samband med presentationerna.

Program

 

Europeiska språkdagen, (26:e september), firas i år redan för fjortonde gången runtom i Europa. Avsikten är att framhålla att olika kulturer och språk är EU:s rikedom och uppmuntra alla som är bosatta i EU att lära sig de andra ländernas språk och använda dem.

I Åbo, i köpcentret Hansa ordnas det ett fantastiskt språkdags-evenemang med följande program:

  • Språkcafé: Mångspråkigt bad för skolelever
  • TALK – Konst och rörelsers i språkundervisningen
  • Turku Gamlabs digitala språkfrågelek + KAHOOT –mobilfrågesport om Europas länder, också priser!
  • På Lingsofts avdelning kan man texta tv-program med hjälp av taligenkänning
  • Diskussioner om språkfärdigheter: Utbildningsstyrelsen, Europeiska komissionens representations i Finland, Åbo stadsbibliotek, Sykes och DSV deltar
  • Benjamin på Hansatorget!

#KIELIPÄIVÄ2015

Programmet på Facebook

Programmet (pdf)

EDL Logo1

Kaipuu, kaiho, melankolia, rauhattomuus. Karkaava mielentila ja omissa ajatuksissa oleminen. Näin kitetyy Aulagallerian uuden näyttelyn "Karkumatka" olemus.

Emma Larkovuon näyttely koostuu ölyvärimaalauksista, jotka käsittelevät näitä aiheita. Vaikka teokset eivät kulje sarjana ja ovat yksittäisiä, eri aikaan maalattuja teoksia, kaikista voi löytää saman teeman - melankolisen tunnelman. Kun maalaukset asettaa vierekkäin saman näyttelyn alle, toimii kokonaisuus kuin yhtenä kertomuksena. Vaikka pysähtyisi paikkaan, jonne luulikin haluavansa pysähtyä, ei aikaakaan kun mieli jo karkailee muualle. Sitä odottaa jotain, mutta ei tiedä, mitä. On koko ajan karkumatkalla.

Loimaalta kotoisin oleva Emma Larkovuo on kolmannen vuoden kuvataideopiskelija Turun Taideakatemiassa. Näyttely on hänen toinen Turussa esillä oleva näyttely.

Näyttely "Karkumatka" Varsinais-Suomen liiton Aulagalleriassa 17.8. - 18.9.2015 arkisin klo 9 - 15.

 

Lisätietoa:

emma.larkovuo(at)hotmail.com

puh. 0504317331

11760133 10153642046557573 55393250442399314 n

Egentliga Finland har en egen park på ett ypperligt ställe vid Aura å, intill Studentbyn. Förbi parken leder stadens bästa promenad- och cykelleder och man kan lätt gå dit från Åbo centrum.

Parken grundades år 1979 när dåvarande Landskapsförbundet donerade parken till Åbo stad i 750-årsgåva. Då planterades 57 ekar i parken – lika många som antalet kommuner i landskapet då. I parken placerades en minnessten med en plakett, där bl.a. namnen på donator-kommunerna står. Minnesstenen finns fortfarande kvar.

Egentliga Finlands förbund vill lyfta den fina ekparkens profil och kännedomen om den. Förbundet och Egentliga Finlands nation vid Åbo universitet ordnade i maj ett talko i parken. Nu i juli har parken rustats med två picknick-möbelgrupper, så att det är lättare att ordna picknick där. Möblerna bekostades av Åbo Studentbystiftelse, Åbo stad betalade för soptunnor och grusunderlag.

Åbo stad har höjt parkens skötselgrad och parkens ursprungliga namn, Egentliga Finlands park, har återinförts. Egentliga Finlands förbund har åtagit sig uppdraget som så kallad parkfadder.

- Vi planerar åtminstone årliga talkon i parken, eventuellt också andra evenemang, säger landskapsförbundets planläggare Lasse Nurmi.

Egentliga Finlands park finns intill studentbyns minigolf- och korgbollsplaner, intill Civisstigen.

Välkommen på picknick till Egentliga Finlands park!

parkmoblerminnessten

Aulagallerian uusi näyttely on turkulaisen Maria Silvantin Runoja hiuksissani.

Näyttelyn nimi tulee Maria Silvantin samannimisestä runoblogista www.runojahiuksissani.blogspot.fi.

- Blogi on nyt ollut pystyssä vuoden ja pyrin julkaisemaan 3-4 uutta tekstiä kuukaudessa, Maria kertoo.

Runojen taustalla on aina syvempi ajatus tai tunnetila elävästä elämästä. Tekstien tarkoitus on Marian mukaan herättää lukijassaan toivon ja valon pilkahduksia, vaikka niissä olisikin mukana ripaus melankolisuutta.

 

"Runoja hiuksissani" 3.6. - 2.7.2015 Varsinais-Suomen liiton Aulagalleriassa (Ratapihankatu 36, Turku), arkisin klo 9 - 15.

 

Lisätietoja: mariasilvanti(at)hotmail.com

maria

NTM-centralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands förbund och Satakuntaförbundet har tillsammans ingått ett samhälleligt åtagande kallat "En målbild för Finland 2050", där de åtar sig att aktivt framhålla och marknadsföra Västra Finlands miljöcentrals målsättningar, ge och ta emot egna utmaningar och arrangera kontakten mellan olika aktörer och möjliggöra distributionen av information.

Miljöprogrammet med fem utvecklingsstigar verkställer Satakuntas och Egentliga Finlands landskapsstrategier och -program. Programmet genomförs med hjälp av en utmaningskampanj. På utmaningsarenan utmanar olika aktörer varandra att hitta lösningar och göra val för en hållbar framtid. På arenan får miljögärningarna och -aktörerna en välförtjänt synlighet.
– Miljöprogrammet kompletterar och förverkligar landskapsstrategin. Det samhälleliga åtagandet konkretiserar landskapsförbundets roll inom hållbar utveckling. För detta arbete fick förbundet vid årsskiftet extra förstärkning, när Valonia inlemmades i förbundets organisation, berättar Egentliga Finlands förbunds landskapsdirektör Kari Häkämies.


Miljöprogrammet
• Hjälper att göra resurssmarta val. Valen gäller såväl privata hushåll som beslutsfattare i företag, offentlig förvaltning och olika slags samfund.
• Stöder lokala, nya slags radikala experiment som främjar en hållbar utveckling och samtidigt näringsverksamhet som bygger på det.
• Inspirerar aktörer i regionen till konkreta miljögärningar, partnerskap och utbyte av erfarenheter och kunskap.
• Förmedlar kunskap om miljöns tillstånd och om hur mänsklig verksamhet påverkar miljön.
– Samarbete och ett uppmuntrande tankesätt är viktigt när man ska förverkliga principerna för hållbar utveckling, säger landskapsdirektör Pertti Rajala från Satakuntaförbundet.

 

En målbild för Finland 2050

Det samhälleliga åtagandet är en nationell hållbar utvecklingsstrategi. Det är en gemensam långsiktig vision för framtidens Finland. I det samhälleliga åtagandet kommer man överens om förfaranden och målsättningar för att möjliggöra ett bra liv nu och för kommande generationer. Olika samhällsaktörer ger sina egna åtgärdsåtaganden för att förverkliga de gemensamma målsättningarna för det samhälleliga åtagandet.
Målsättningarna för hållbar utveckling är åtta till antalet. De fem utvecklingsstigarna i Västra Finlands miljöprogram förverkligar nästan alla dessa, men de målsättningar som betonas mest i programmet är Hållbara samhällen och lokala sammanslutningar; Ett kolneutralt samhälle; En resurssmart ekonomi; Konsumtion som beaktar naturresursernas bärkraft och Naturhänsyn i beslutsfattandet.

Hittills har 132 åtaganden ingåtts av företag, samfund samt små och stora regeringsorganisationer.

Ytterligare information:
NTM-centralen i Egentliga Finland, direktör Risto Timonen, 0400 251 680 chef för informationstjänsten Merja Haliseva-Soila, 0295 022 863
Egentliga Finlands förbund, planeringschef Heikki Saarento, 040 7203 056
Satakuntaförbundet, miljöexpert Anne Savola, 050 596 1362

www.ymparistonyt.fi
www.sitoumus2050.fi

Tog du ett bra foto från Egentliga Finland? Delta i vår fototävling och vinn skojiga, värdefulla priser!


Temat är VIRKISTY VILLIINNY VAPAUDU (ung. Bli uppfriskad, bli vild, bli fri). Man kan delta med fotografier som är tagna i Egentliga Finland. Fotot kan vara taget i stadsmiljö eller på landet, det kan vara roligt eller melankoliskt, visa ett landskap, en händelse eller en spännande plats, vilken årstid som helst. Man kan även fotografera med mobiltelefon.

Fototävlingen är öppen 1.6. – 30.9.2015.

Bilderna sänds per e-post till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Berätta ditt namn, dina kontaktuppgifter och var bilden är tagen.

Tävlingen hittas i sociala medier med #virkisty

Det bästa fotot vinner en sportklocka Suunto Ambit2 (värde 500 e). Övriga priser är en Fjällräven ryggsäck, Ticket to the Moon -hängmatta och picknick-kärl. De sex bästa fotona belönas.

Egentliga Finlands förbund och Lounaispaikka ordnar tävlingen tillsamman och en jury på fem personer väljer vinnarna.

Förbundet och Lounaispaikka kan efteråt utnyttja de bilder som deltagit i tävlingen i landskapets marknadsföring.

Under tävlingen kan man beundra bildskörden via Flickr: www.flickr.com/photos/vsliitto

Tävlingsreglerna (på finska)

Huvudvinsterna:

suunto ambit2reppuriippumatto

kuvakilpailu logo

Är du intresserad av landskapets utveckling?

Landskapsplanen är ett strategiskt verktyg för att främja regionutveckling. Planen görs i omfattande samarbete med intressegrupper.

Kom och diskutera tätorternas, handelns och trafikens utveckling i din region!

Etapplandskapsplan för tätorternas markanvändning, service och trafik har avancerat till utkast-skedet. Utlåtandena om planutkastet begärs i enlighet med markanvändnings- och byggnadslagen.

Utkastet till etapplandskapsplanen läggs offentligt till påseende 3.6. - 10.7.2015 vid kommunämbetsverken i Egentliga Finlands kommuner och i Egentliga Finlands förbund (Bangårdsgatan 36, Åbo) samt på förbundets webbsidor (www.varsinais-suomi.fi).

Kommentarer ska inlämnas före 10.7.2015 per e-post till adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Materialet om utkastet finns här.

I anslutning till planen hålls fem presentationer för allmänheten. De är öppna för alla:

3.6.2015 klo 16.00–18.00 Uudenkaupungin Kulttuurikeskus Crusell-sali
8.6.2015 klo 16.00–18.00 Salo stads fullmäktigesal Tammi
9.6.2015 klo 16.00–18.00 Loimaa stads fullmäktigesal
10.6.2015 klo 16.00–18.00 Pargas stads fullmäktigesal
16.6.2015 klo 15.00–18.00 Möteslokal Alvarium, Åbo


Mera information:

planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056, landskapsarkitekt
Kaisa Äijö 044 030 4071 och trafikplanerare Laura Leppänen, tfn 040 7674 364

Piikkiön yhtenäiskoulu ja Europe Direct Varsinais-Suomi järjestävät Eurooppa-päivän aattona tapahtuman Piikkiön liikuntahallilla ja yhtenäiskoululla. Eurooppa-päivää vietetään kaikissa EU:n jäsenmaissa 9.5. eurooppalaisen yhteistyön ja rauhan kunniaksi. Tänä vuonna päivä on Suomessa erityisen juhlava, sillä juhlimme Suomen 20-vuotista EU-jäsenyyttä.

Tapahtumaan ovat tervetulleita paitsi koulun omat oppilaat vanhempineen, myös muut koululaiset ja kuka tahansa päivän teemoista kiinnostunut. Luvassa on musiikki- ja tanssiesityksiä, Euroopan tilintarkastustuomioistuimen jäsenen Ville Itälän esitys EU:n arvoista, Mannerheimin lastensuojeluliiton toiminnanjohtajan Janina Anderssonin puheenvuoro lapsen oikeuksista, Turun yliopiston fysiikan laitoksen tiedekahvila ja poliittisen historian laitoksen EU-tutkijoiden "EU-kyselytunti" jne.

Katso ohjelma

Åbobon Matti Kuusilehtos målningar i blandteknik visas i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri.

Utställningen visar målningar gjorda de tre senaste åren. Tanken är inte att visa upp konstnären, eftersom han inte ser sig som konstnär utan som 35-årig trebarnsfar. En människa som vill måla och göra saker den stund det känns rätt för honom själv, utmana sig själv och hitta personlig utveckling genom att skapa.
Kuusilehtos tavlor vilar starkt på hans förflutna som graffitimåkare. Tekniken, stilen, de spontana processerna och det direkta uttrycket har förflyttats från väggar till tyg.

Matti Kuusilehto arbetar i socialbranschen med barn och unga.

Matti Kuusilehtos utställning "Ote" visas i Aulagalleriet (Bangårdsg. 36, Åbo) 28.4. – 29.5.2015, vardagar kl. 9 - 15.

Välkomna!


Tilläggsuppgifter:

Matti Kuusilehto 0400 494 571, matti.kuusilehto(at)askelmerkki.fi

3

1

2

 

De vinnande bidragen i tävlingen för Riksväg 8:s fortsatta planering har valts. Nu kan man bekanta sig med de vinnande idéerna i Egentliga Finlands Aulagalleri.

Vinnare blev Ramboll Finland med tävlingsbidraget "Hot Pot".

Mera info om tävlingens resultat

Utställningen är öppen i Aulagalleriet (Bangårdsg. 36, Åbo) 30.3. - 17.4. vardagar kl. 9 - 15.

IMG 2879IMG 2882IMG 2883

Liikennevirasto ja Varsinais-Suomen ELY-keskus järjestivät suunnittelukilpailun valtatien 8 kehittämiseksi. Suunnittelukilpailussa kilpailijat arvioivat kustannustehokkaimmat toimet Turku–Pori-yhteysvälin liikenteellisen palvelutason parantamiseksi ja etsivät yhteysvälin kehittämiseen uusia innovaatioita.
Kilpailun voitti Ramboll Finland Oy kilpailutyöllä "HOTPOT". Voittaneen ryhmän projektipäällikkönä toimi Riikka Salli.

Suunnittelukilpailun voittajan kanssa käynnistetään jatkotyö, jossa kootaan suunnittelukilpailun kaikkien töiden esiin nostamat kustannustehokkaimmat, innovatiivisimmat ja toteuttamiskelpoisimmat ratkaisut valtatien 8 toisen vaiheen korjaus- ja kehittämistoimenpiteitä varten. Esisuunnittelutasoinen lopputulos valmistuu vuoden 2015 loppuun mennessä.
Kilpailun tuomaristossa oli edustettuna Liikennevirasto, Varsinais-Suomen ELY-keskus, Varsinais-Suomen liitto sekä Satakuntaliitto.

Kilpailutyöt ja kilpailun arvostelupöytäkirjä


Kasitien suunnittelukilpailun antia voit ihailla Varsinais-Suomen liiton Aulagalleriassa (Ratapihankatu 36, Turku) 30.3.–17.4.2014 arkisin klo 9 - 15.

IMG 2882IMG 2879IMG 2883

Uutta ennakoidun rakennemuutoksen (ERM) toimintatapaa valmistellaan Työ- ja elinkeinoministeriön johdolla.

Toimintatavan tavoitteena on vähentää aluetalouden ja työllisyyden muutoksen haitallisia vaikutuksia ennakoimalla elinkeinorakenteen muutoksia. Uusi toimintatapa halutaan kehittää yhdessä alueiden kanssa. Sen vuoksi jokaisella ELY- keskus alueella järjestetään työpajatapaaminen keväällä 2015.

Varsinais-Suomen ELY –keskus ja Varsinais-Suomen liitto isännöivät yhdessä TEM:n edustajien sekä Futures Garden- tulevaisuuspalvelun (http://www.futuresgarden.fi/) kanssa maakunnallisen työpajan 30.3.2015 Varsinais-Suomen liitossa.

 

Työpajan ohjelma

 

Aulagalleriets nya utställning visar målningar av deltagarna i Lieto-opistos målningskurs.

Kursledare är Eija Tähkäpää. Konstnärerna är Irmeli Nurmi, Leenamaija Keskinen, Hannu U. Ketola, Jari Peltonen, Marianne Saarenvirta, Pirjo Toivonen och Sirimada Wartharee.

Utställningen är öppen 6.2.-27.3. vardagar kl. 9-15 i Egentliga Finlands förbund, Bangårdsg. 36. Välkomna!

IMG 6060IMG 6056IMG 6055

Varsinais-Suomen liiton Aula-galleriassa on uusi näyttely.

Näyttelyn nimi on "Kivat kehykset" ja näyttelyssä töitään esittelevät Lieto-opiston maalauskurssilaiset. Kurssia vetää Eija Tähkäpää. Näyttelyn taiteilijat ovat Irmeli Nurmi, Leenamaija Keskinen, Hannu U. Ketola, Jari Peltonen, Marianne Saarenvirta, Pirjo Toivonen sekä Sirimada Wartharee.

Näyttely on avoinna 16.2.-27.3. arkisin 9-15 Varsinais-Suomen liitossa Ratapihankatu 36. Tervetuloa tutustumaan!

IMG 6056IMG 6060

IMG 6055

Beslutsfattarna i Åbo och Egentliga Finland har beslutat att med gemensamma krafter vara med och påskynda den ekonomiska tillväxten i Finland. Syftet är att främja de strategiska målen för den kommande regeringsperioden utifrån regionala styrkor. Egentliga Finland har följande fem högprioriterade mål för den kommande regeringsperioden:

  • att utveckla förutsättningarna för bio- och medicindiagnostik
  • att höja turismen till en av de viktigaste exportgrenarna
  • att påskynda den redan pågående tillväxten inom havs-, metall- och teknologindustrin
  • att börja tillämpa återanvändningsekonomin i praktiken
  • att avsevärt förbättra tillgängligheten med hjälp av En timmes tåg

Alla centrala aktörer i Egentliga Finland har förbundit sig till dessa mål och de har godkänts av både Egentliga Finlands landskapsstyrelse och kommunmötet för Åbo stadsregion. Måndagen 9.2 behandlas målen av Åbo stadsstyrelse.
-Finlands starka, specialiserade centralorter och utvecklingszonerna dem emellan, enastående kunnande, livskraftig företagsverksamhet och mångsidig näringsstruktur är de faktorer som möjliggör den ekonomiska tillväxten i framtiden, säger Egentliga Finlands landskapsdirektör Kari Häkämies.
Det handlar om nationellt viktiga näringspolitiska temahelheter som Egentliga Finland kan ge sitt bidrag till genom sitt specialkunnande. Tyngdpunkten för de åtgärdsförslag som anknyter till dessa teman har lagts på att förbättra förutsättningarna för näringsverksamheten.
-Landskapen och städerna i södra Finland som kompetens- och innovationscentra fungerar i allra högsta grad som motor för den ekonomiska tillväxten. Genom att satsa på våra starka sidor och våra tillväxtcentra på rätt sätt åstadkommer vi ekonomisk aktivitet som strålar ut över hela landet, fortsätter Åbos stadsdirektör Aleksi Randell.
Egentliga Finlands målsättningar presenteras och behandlas ingående på ett stort seminarium som ordnas av Åbo stad Egentliga Finlands förbund i Finlandiahuset i Helsingfors tisdagen 10.2. Till seminariet har inbjudits beslutsfattare inom politiken och näringslivet från hela landet. Diskussionen om Finlands framtid inleds av riksdagens talman Eero Heinäluoma och riksdagsman, ordförande i ekonomiutskottet Mauri Pekkarinen.

Seminariets program (pdf, finsk)
Ställningstaganden, meddelanden och bilder från seminariet finns på adressen www.turku.fi/SuomenTulevaisuus

Seminariet kan följas på Twitter #SuomenTulevaisuus

Ytterligare information:
Antti Kirkkola, kontaktdirektör, Åbo stad
tel. 050 559 0103, antti.kirkkola(a)turku.fi
Janne Virtanen, utvecklingschef, Egentliga Finlands förbund
tel. 040 583 6950, janne.virtanen(a)varsinais-suomi.fi

Kontaktuppgifter:
Aleksi Randell, stadsdirektör, Åbo stad,
tel. 050 5590 124, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Kari Häkämies, landskapsdirektör, Egentliga Finlands förbund,
tel. 044 201 3204, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Öppna data föder innovationer som underlättar vardagen och föder ny affärsverksamhet. Finlands sex största städer har inlett ett samarbete för att utnyttja öppna data, den strategiska satsningen heter 6Aika. Med finns även Åbo stad och Egentliga Finlands förbund/centret för geografisk information Lounaispaikka.

Den totala budjeten är 8,1 miljoner euro och man får även stöd från Europeiska regionutvecklingsfonden och arbets- och näringslivsministeriet. Spetsprojektet pågår 1.7.2014 - 30.6.2017.

Mera info på finska

6Aika -webbsidor

I Finland finns just nu nio föreningar för rekreationsområden på landskapsnivå. Nu planeras en sådan också i Egentliga Finland. Föreningen en skulle koordinera arbetet för att upprätthålla och utveckla natur- och rekreationsområden i vårt landskap och skapa samarbete mellan olika aktörer.
I december 2014 skickas en förfrågan till kommuner och andra intressegrupper gällande Egentliga Finlands rekreationsområden. Den görs av Tapio Hartikainen som är projektanställd vid Egentliga Finlands förbund. Förfrågan får skickas vidare till andra som saken berör. Utredningsarbetet pågår till slutet av februari.

Förfrågan (på finska)

Tilläggsinformation:

tapio.hartikainen(at)varsinais-suomi.fi

Skärgårdens Ringväg är ett äventyr och en upplevelse, vare sig man är finländare eller utlänning. Så också för Alistair Logan, som åkte med cykel från Åbo för att uppleva skärgårdens under.
Ur äventyren föddes den engelskspråkiga filmen "The Archipelago Trail", där Alistair ser skärgårdens vackraste platser, prövar delikata maträtter och drycker och träffar trevliga människor i olika sysslor. Allt går inte som i Strömsö – till exempel fiske är inte så lätt som man kan tro!
- Vi tror att många via denna film blir intresserade av världens vackraste skärgård, både den svensk- och finskspråkiga, säger Egentliga Finlands förbunds kommunikationsansvariga Jessica Ålgars-Åkerholm.
"The Archipelago Trail" publicerades 26.11.2014 i YouTube, på samarbetsorganisationernas webbsidor och i sociala medier. Filmen får fritt användas och utnyttjas vid t.ex. evenemang och mässor. I den 40 minuter långa filmen åker man runt hela Skärgårdens Ringväg (Pargas - Nagu - Korpo - Houtskär - Iniö - Gustavs -Tövsala – Askais - Nådendal). Dessutom utnyttjas flygbilder, som visar den somriga skärgårdens hisnande skönhet.
- Ingen lång film om Skärgårdens Ringväg har tidigare gjorts. Eftersom språket är engelska lämpar den sig även för internationell marknadsföring, gläder sig Pargas stads turismchef Niclas Gestranius.
Vid sidan av den långa filmen gör man en kortare filmvariant på elva minuter och därtill en kort trailer. Dessa lämpar sig speciellt för internet och mobilapparater.
Turku Tourings försäljnings- och marknadsföringschef Satu Hirvenoja tror att "The Archipelago Trail" når en bred publik via internet, också i utlandet, och att den ökar hela Egentliga Finlands dragningskraft.
- Jag är glad att man i filmen både visar högklassig service och små, äkta upplevelser som knappt kostar något. Tältning på en strand vid havet. Vinavnjutning på en strandklippa. En gammal skärgårdskyrkas svala tystnad, säger Satu Hirvenoja.
Filmen har beställts och bekostats av Egentliga Finlands förbund, Turku Touring och Pargas stad. Filmen har producerats av Åboföretaget Kuvakasvot, för regi och manus står Jukka Rastas.

Filmerna hittas på adressen www.varsinais-suomi.fi och via YouTube med sökningen "Archipelago Trail".


Tilläggsuppgifter:
Jukka Rastas, Kuvakasvot, 0400 521 216, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Jessica Ålgars-Åkerholm, Egentliga Finlands förbund, 040 7755 781, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Niclas Gestranius, Pargas stad, 040 5826 941, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Satu Hirvenoja, Turku Touring, 040 183 6690, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Iniss ongellaHoutskr Hyppeisin kylRuokailu rantakalliolla

Egentliga Finlands landskapsmuseum har under hösten 2014 undersökt kulturmiljöerna i Nagu. Områdets byggnader och fornlämningar har blivit inventerade och landskapshistoriska undersökningar gjorts med hjälp av storskifteskartor. Den insamlade kunskapen görs tillgänglig för allmänt bruk. I oktober ordnade vi ett diskussionstillfälle kring hur kulturmiljömaterialet kunde utnyttjas framför allt inom turismen. Nu presenterar vi hur materialet ser ut och var man kan finna det.

Välkommen med på informationstillfället på tisdagen 2.12.2014! Vi börjar tillfället med en miljövandring, där vi bekantar oss med inventerade kulturmiljöer och fornlämningar i Simonby i Nagu (väderreservation: förfrågningar Paula Saarento 040 707 5104). Efter vandringen hör vi presentationer om inventeringsmaterialet och hur det kan utnyttjas. Presentationer hålls i Simonby gamla skolbyggnad. Du har möjlighet att ta del i vandringen, presentationerna eller både och. Vandringen går genom skog och terräng. Ta på dig lämplig utrustning.

PROGRAM

kl 14 Miljövandring. Samling utanför Simonby gamla skola.

kl 16 Kaffe med tilltugg

kl 16.30–18.00 Presentationer

Presentation av byggnadsinventeringen. Silja Koskimies, FM, Egentliga Finlands landskapsmuseum
Presentation av fornlämningsinventeringen. Esa Laukkanen, FK, Egentliga Finlands landskapsmuseum
Var finns inventeringsmaterialet? Paula Saarento, forskare, Egentliga Finlands landskapsmuseum
Kultturmiljöer i markplaneringen. Kaisa Äijö, landskapsarkitekt, Egentliga Finlands förbund
Kultumiljöarbetets fortsättning i Pargas. Sara Tamsaari, forskare, Egentliga Finlands landskapsmuseum

Anmälningar senast 28.11. till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Meddela samtidigt om du deltar i vandringen, presentationerna, eller båda.

Tillställningen är en del av det förberedande projektet Ett framgångsrikt Pargas – Kulturmiljödata för alla, som finansieras med landskapets utvecklingsmedel, beviljat av Egentliga Finlands förbund. Förberedelseprojektets syfte är att kartlägga samarbetspartners, inleda inventerinsarbetet samt förbereda inför ett bredare EU-finansierat projekt. Samarbetspartners i det pågående projektet är Pargas stad, Egentliga Finlands byar rf, Curatio byggnadsvårdsförening i Åboland rf, Skärgårdshavets biosfärområde, Lounaispaikka, Forststyrelsen och Egentliga Finlands förbund.

img 8125

Högsta förvaltningsdomstolen har med sitt beslut 31.10.2014 förkastat alla besvär gällande landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åbos kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi. Totalt lämnades nio olika besvär in, riktade mot miljöministeriets beslut 20.3.2014 att fastställa planerna.

- Egentliga Finlands landskapsplan har nu till alla delar vunnit laga kraft. Det värmer att denna långa process nu har rotts i mål, också om HFD samtidigt förkastade landskapsförbundets egna besvär gällande Örö-farleden och farleden i Nådendal, säger Egentliga Finlands förbunds planeringsdirektör Heikki Saarento.

HFD:s beslut hittas på: http://www.kho.fi/fi/index/paatoksia/muitapaatoksia.html

Tilläggsinformation:

planeringsdirektör Heikki Saarento,
+358 40 720 3056 / heikki.saarento(at)varsinais-suomi.fi

turunkaupunkiseutu

Sydvästra Finlands regioninfotjänst har öppnat en infosida på adressen www.lounaistieto.fi

På sidan presenteras regioninfotjänsten som öppnar år 2015. Man berättar bland annat om öppna data och partnerskap, som behövs för att regioninfotjänsten ska kunna bli möjlig. Olika aktörer från Egentliga Finland välkomnas med för att bygga upp infotjänsten.

Bekanta dig med sidorna (på finska) på adressen www.lounaistieto.fi

Tilläggsinformation:

projektplanerare Juha Pulmuranta, tel. 040 509 1043, juha.pulmuranta(at)varsinais-suomi.fi

Lounaistieto piirros nyttpte

Seminaarissa yhdistyvät 25 vuotta täyttävä Turun seudun ilmanlaadun jatkuva mittaus ja puunpolton pienhiukkaspäästöjen
vähentämiseen tähtäävä tiedotus ja kehittämistyö. Tilaisuus järjestetään osana Euroopan
kuntien ja alueiden Open Days -teemaa.

Aika: 4.11.2014 klo 9-14
Paikka: Liedon kunnantalon valtuustosali, Kirkkotie 13, 21420 LIETO

Ohjelma ja ilmoittautuminen

 

Egentliga Finlands förbund arrangerar ett Forum för landskapslansplanering 14.11.2014.

Via forumet försöker man få fram nya aspekter för markanvändning och väcka diskussion om planering. Landskapets dragningskraft växer när planeringsarbetet sker via aktiva och öppna diskussioner. Teman för forumet är markanvändning, service och trafik.

Välkommen att planera framtidens Egentliga Finland med partnerskap!

Inbjudan och program (på finska)

I Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri kan man nu se Sampsa Sipiläs (f. 1979) utställning 'Prints of Life'. Utställningen består av 13 verk gjorda med hjälp av vektorgrafik, verken föreställer kända personer och gestalter.
Bilderna är grafiska och strävar efter att ge kändisarna liv och väcka goda minnen.
Sipilä studerar för andra året reklamplanering vid Åbo yrkeshögskola. Hans målningar har tidigare i år visats i Brinkalagalleriet och B-galleriet i Åbo. Nu ställer Sipilä för första gången ut digitalt skapade bilder.


Prints of Life i Egentliga Finlands Aulagalleri 15.10.- 30.11.2014, Bangårdsgatan 36. Galleriet är öppet vardagar kl. 9-15.
Konstnären är själv på plats 16.10 kl. 14 – 15. Välkomna!


Tilläggsuppgifter:
Sampsa Sipilä, sampsa.sipila(at)gmail.com, tel. 044 277 7322

Lennonnetti
Egentliga Finlands landskapsmuseum öppnar sitt kulturmiljöarkiv som en del av ett projekt som började hösten 2014 i Pargas. Vi bjuder in
företagare inom turismbranchen och även andra aktörer till att fundera hur man skulle kunna utnyttja detta material inom turismutvecklingen.

Välkommen till diskussionen
Kulturmiljö och turism

Onsdag den 15.10.2014, Sattmark kaffe & safka

Inom ramen för vårt projekt Ett framgångsrikt Pargas – Kulturmiljödata för alla inventeras forntida fynd och byggnader samt studeras
landskapshistoria. Man har traditionellt samlat in material i första hand för planering av markanvändning men vi vill erbjuda detta material även
för lokala företagare. Det vore fint om aktörerna inom turismbranchen bättre skulle kunna utnyttja kulturomgivningen och därav få extra kick för sin verksamhet. På basen av materialet skulle man t.ex. kunna utveckla olika kulturstigar och mobila applikationer.

Vi bekantar oss även med den regionala geodata-centern "Lounaispaikkas" planerade turistkarta service som samlar ihop de små aktörernas kultur- och naturmaterial i en öppen databas.

Även lokala muséer, föreningar, läroanstalter, konstnärer och andra med intresse för kulturmiljön är välkomna med för att diskutera!

Detta års projekt är ett förberedande projekt som finansieras av landskapets utvecklingspeng och inom ramen av vilket man inleder inventeringarna, kartlägger samarbetspartners och förbereder sig för ett bredare EU-finansierat projekt som planeras för år 2015–2017.

Efter själva seminariet fortsätter dagens program med Egentliga Finlands förbunds andel angående de linjedragningar av praktiska åtgärder
som baserar sig på den nya partnerskapsstrategin. Alla de som är intresserade av utveckling av skärgårdsturism i partnerskapsanda är välkomna med för att delge idéer och diskutera eventuella samarbetsbehov med förbundets representanter.

Program:

9.00 Kaffe och semla, registrering
9.30 Tillställningen öppnas. Planläggningsschef Heidi Saaristo-Levin, Pargas stad
9.35 Presentation av projekt och material. Forskare Paula Saarento och Kaisa Lehtonen, Egentliga Finlands landskapsmuseum
10.00 Lounaispaikkas regionala turistkartaservice. Projektplanerare Juha Pulmuranta, Lounaispaikka
10.15 Arbetssmedjorna
11.15 Sammandrag av arbetssmedjorna, diskussion
12.00 Lunch: fisksoppa
13.00- Egentliga Finlands förbunds partnerskapsstrategi –andel

Anmälan senast 10.10.2014: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Presentationer på finska.

HoutskrBjrk

En välskött kulturmiljö är ett turismnäringens trumfkort. Kännedom om miljön runt om oss är utgångspunkt för skötsel och vård av en attraktiv miljö. Egentliga Finlands landskapsmuseum koordinerar projektet Ett framgångsrikt Pargas – Kulturmiljödata för alla, som syftar till att göra museets omfattande kunskapsresurser tillgängliga för olika aktörer.
Projektet förverkligas under hösten 2014 i samarbete med Pargas stad, Forststyrelsen, Skärgårdshavets Biosfärområde, Curatio – Åbolands byggnadsvårdsförening r.f., Egentliga Finlands byar r.f. och Egentliga Finlands förbund. Egentliga Finlands förbund har beviljat projektet landskapets utvecklingsmedel.
I projektet kommer man att leta efter företagspartners och uppslag till olika sätt att utnyttja kulturmiljömaterialet i marknadsföringen av området och utvecklingen av nya turismkoncept. Dessutom produceras ny information om områdets byggnadsbestånd, fornlämningar och miljöhistoria. Ett innovativt användande av redan insamlade uppgifter möjliggörs genom att via öppna wms- och wfs-gränssnitt samt Sydvästra Finlands regioninformationstjänst dela information med alla som behöver den bl.a. för utvecklande av applikationer. Samtidigt kartläggs möjliga företagspartners både nära och fjärran, skisseras på fungerande turismkoncept samt görs förberedelser inför ett mera omfattande Central Baltic-finansierat projekt.
Denna höst utförs fältarbete i området. Byggnadsinventeringen utförs av fil. mag Silja Koskimies och fornlämningsinventeringen görs av fil. mag. Esa Laukkanen. Vi ber dig att berätta saga av ditt hus till inventeraren. Du kan gärna också svara på vår förfrågan på webben i frågetjänsten Harava. Förfrågan genomförs som en del av Miljöministeriets program SADe för påskyndade av elektronisk ärendehantering och demokrati. Inom programmet utvecklas e-tjänster inom boende och byggande. En av dessa är frågetjänsten Harava, som testas inom Ett framgångsrikt Pargas -projekt. Med hjälp av programmet insamlas information om befolkningens åsikter i frågor som gäller kulturmiljön. Förfrågan är öppen på adressen query.eharava.fi/951.

Tilläggsinfo:

Paula Saarento, paula.saarento(at)turku.fi

Kaisa Lehtonen, kaisa.e.lehtonen(at)turku.fi

Kulttuurimaisemaa Nauvon Berghamnista1Hautarykki

Maakuntalaulut ovat osaa alueen kulttuurihistoriaa ja identiteettiä. Varsinais-Suomen maakuntalaulu "Helky laulu Auran rantain - Klinga sång från Auras stränder" herää uuteen eloon tiistaina 23.9.2014. Laulusta on tehty uusi sovellus ja raikas musiikkivideo.

Katso uutta maakuntalaulua markkinoiva traileri, jossa varsinaissuomalaiset ryhmät heittäytyvät lauluun mukaan, karaoken muodossa! Trailerilla mukana olevat ryhmät:

Varsinais-Suomen liitto
Kaarinan Taitoluistelijat: Dream Edges
Nappisliiga Ry: 10v Pojat
TuTo Cheerleaders
Aurajoen Uinti
Turun Pyrkivä: SikSak - joukkuevoimistelijat
TuTo Hockey: miesten edustusjoukkue
Raunistulan koululaisia

Katso traileri:

http://facebook.com/maakuntalaulut

tai

https://www.youtube.com/watch?v=lWWApra08Rs

 

kulttuurifoorumi logo

Kulttuuriväki, huomioikaa tuleva tapahtuma, jossa kiinnostavat ja osaavat puhujat keskustelevat kulttuurin tulevaisuuden näkymistä:

Kulttuurin tulevaisuusfoorumi tiistaina 23.9.2014 klo 12:00-16:30 Sibeliusmuseossa.
Ohjelma

Ilmoittaudu mukaan osoitteessa: http://www.lyyti.in/Kulttuuristrategiaseminaari_4753

Tilaisuus on maksuton. Kahvitarjoilu!

Lisätietoja: hannele.hartikainen(at)varsinais-suomi.fi puh. 040-7202163 tai henri.terho(at)minedu.fi puh. 0295330901.

 

Europeiska språkdagen, 26:e september, firas i år redan för trettonde gången runt om i Europa. Avsikten är att framhålla, att olika kulturer och språk är EU:s rikedom och uppmuntra alla som är bosatta i EU att lära sig de andra ländernas språk och använda dem.
I Åbo på huvudbiblioteket ordnas det bl.a. språkcafét och intressanta inlägg om språk. Se programmet här.

 

Ympäristöministeriö on käynnistänyt hankehaun ravinteiden kierrätyksen edistämistä ja Saaristomeren tilan parantamista koskevassa ohjelmassa.

Ohjelmassa rahoitetaan hankkeita, jotka edistävät ravinteiden kierrätystä, vähentävät Itämeren ravinnekuormitusta sekä tehostavat Saaristomeren ja Selkämeren valuma-alueiden maatalouden vesiensuojelua.

Ohjeet hankehakuun löytyvät osoitteesta:
http://www.ym.fi/ravinteidenkierratys

 

Ylatunniste2
 

LISÄTIETOJA alla olevista aiheista: maakuntajohtaja Juho Savo, p. 0400 485 333

MAAKUNTAHALLITUS HYVÄKSYI TALOUSARVION 2015 JA TALOUSSUUNNITELMAN 2015 - 2017

Lisätietoja: hallintojohtaja Markku Roto p. 040 761 5509

Maakuntahallitus hyväksyi Varsinais-Suomen liiton alustavan talousarvion 2015 ja taloussuunnitelmaluonnoksen 2015 - 2017. Kunnat voivat seuraavaksi tehdä esityksiä kuntayhtymän toiminnan kehittämiseksi. Talousarviossa 2015 jäsenkuntien maksuosuudet ovat 3 830 299 euroa, joka on 0,8 % (30 399 euroa) suurempi kuin tänä vuonna.

Talousarvioon on korvamerkitty 30 000 euron määräraha liiton osarahoitukseen Turun ja Varsinais-Suomen Pietarin toimiston kustannuksiin. Vuonna 2014 Pietarin toimistoa rahoitettiin maakunnan kehittämisrahalla (63 000 euroa). Valtion talousarviossa ei ole osoitettu maakunnan kehittämisrahaa ensi vuodelle. Pietarin toimiston osarahoituksen vaikutus kuntien maksuosuuksiin on 0,8 %. Liiton muun toiminnan kustannusvaikutus kuntien maksuosuuksien kasvuun on 0 %.

Taloussuunnitelmat perustuvat kuntien maksuosuuksien kasvuun siten, että vuonna 2016 kasvuprosentti on 1 % ja seuraavana vuonna 1 %.

Maakuntajohtaja Juho Savo listaa mm. seuraavia haasteita ja tärkeitä teemoja liiton vuodelle 2015:

  • Tuore maakuntastrategia on liiton tärkein ohjausväline. Strategiassa kumppanuus nostetaan maakunnan tärkeimmäksi toimintatavaksi. Kumppanuusfoorumin perustaminen ja yhteistyön nostaminen uudelle tasolle on rohkea ja vaikuttava toimenpide.
  • Edunvalvonnassa liikenneverkon kehittämisen ratkaisut pysyvät vahvasti esillä (VT 8 ja 9, Tunnin juna). Telakkateollisuuden ja matkapuhelinalan murros on keskeinen maakunnallinen haaste. Saaristomeren tilan parantaminen on ydintavoite myös jatkossa. Osaaminen on maakunnan vahvuus - korkeakoulut, koulutuksen aloituspaikat ja tutkimuksen rahoitus pysyvät edunvalvonnassa jatkuvasti esillä.
  • Palvelujen järjestäminen taloudellisesti ja tehokkaasti yli kuntarajojen on maakunnallisesti tuettava pyrkimys. Maakunnan liitolla on alueen yhteistyöviranomaisena hyvät edellytykset edistää kuntauudistuksen tavoitteita.
  • Maakunnan liittojen asema. Kuntien ja valtion välissä on kaikissa eurooppalaisissa demokratioissa kunnan aluetta suuremmilla alueilla toteutettavaa yhteistyötä ja palvelutuotantoa varten oma, vaaleilla valittu hallinto. Sitä ilman ei Suomikaan voi asioitaan järjestää. Pidemmän päälle siihen on yhdistettävissä nykyinen ministeriövetoinen valtion aluehallinto.
  • Varsinais-Suomen kansainvälisen aseman vahvistaminen erityisesti Itämeren alueella on maakunnan visio. Erityisen tärkeäksi on noussut liiton rooli EU:n ja Venäjän välisessä saumakohdassa. Liiton rooli EU:n Central Baltic Interreg IV A -ohjelman hallintoviranomaisena tiivisti yhteistyötä alueella sekä antoi huomattavat resurssit yhteisiin hankkeisiin. Yli 100 miljoonan euron ohjelma on ollut liitolle vaativa, mutta innostava kokonaisuus. Uusi vuodet 2014 - 2020 kattava entistäkin laajempi ja taloudellisesti suurempi Central Baltic -ohjelma on juuri johdollamme käynnistynyt.
  • Maakunnan suunnittelun ja -kaavoituksen ajantasaisuus ja korkea taso on edelleen turvattava.
  • Kehittämistyö on entistäkin haastavampaa, valtion poistettua maakunnan kehittämisrahan budjetistaan. Hanketoiminnan radikaali väheneminen on tosiasia. Maakunnan kehittämisraha on ollut tärkein rahoitusmuoto käynnistettäessä alueellisia kehittämishankkeita.
  • Uusi "Kestävää kasvua ja työtä 2014 - 2020" EU-ohjelma koko Suomeen on Brysselissä odottamassa hyväksyntää. Varsinais-Suomea koskeva ohjelma painottuu PK-yritystoiminnan tukeen, innovaatioihin ja työllisyyteen. Tukien yhteissumman laskee 7-vuotiskaudella noin 30 % siitä mitä se edellisellä EU-kaudella oli. Hankerahoituksen seula tiukkenee siis paljon. Turun kaupunkiseutu on pääsemässä myös Venäjän suuntaan toteutettavan EU:n ulkorajan ylittävän uuden ENI -ohjelmaan. Mahdollisuus saada rahoitusta Pietarin kaupungin ja Leningradin Oblastin kanssa tehtäviin yhteistyöhankkeisiin voi antaa meille uudet mahdollisuudet vahvistaa jo luotuja yhteyksiä.

 

MAAAKUNTAHALLITUS EHDOTTAA YHDEKSÄÄ HENKILÖÄ ALUEELLISEEN TAIDETOIMIKUNTAAN

Lisätietoja: erityisasiantuntija Hannele Hartikainen, p. 040 7202 163

Varsinais-Suomen liittoa pyydetään tekemään Taiteen edistämiskeskuksen taideneuvostolle ehdotuksen henkilöistä alueellisen taidetoimikunnan jäseniksi kaudelle 2015 - 2016. Alueellisten taidetoimikuntien tehtävänä on:

päättää taiteilijoille, taiteilijaryhmille ja yhteisöille myönnettävistä apurahoista ja palkinnoista alueellaan
antaa asiantuntijalausuntoja

Alueellisia taidetoimikuntia on kolmetoista, toimikausi on kaksi vuotta. Toimikunnat kokoontuvat noin viisi kertaa vuodessa. Jäsenten keskeisin tehtävä on toimia vertaisarvioijina apurahoista ja avustuksista päätettäessä.

Maakuntahallitus päättää asettaa ehdolle Varsinais-Suomen taidetoimikuntaan seuraavat henkilöt:

FT, kirjallisuus Mia Franck, Turku

toiminnanjohtaja Lotta Skaffari, Turku

arkkitehti Pekka Vapaavuori, Turku

tekstiilitaiteilija Mervi Vuolas, Masku

yhteisötaiteilija Pia Bartsch, Turku

Intendentti Emilie Gardberg, Turku

kulttuurisihteeri Juhani Heinonen, Loimaa

yliopettaja Risto Hyppönen, Turku

ympäristö-, yhteisö- ja tekstiilitaiteilija Tuula Nikulainen, Salo

 
 alatunniste

Höstens första utställning i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri koncentrerar sig på Erik Bryggmans (1891–1955) byggnader i Åboregionen. Utställningen är förverkligad av Bryggmanstiftelsen och den visar byggnader planerade av Erik Bryggman i Åboregionen på totalt 17 utställningstavlor. Med finns klassiska stenhus i Åbo centrum, villor från olika tider, offentliga byggnader, stenhus från 1950-talet, Uppståndelsekapellet i Åbo och bostadshusen vid Pansio varvsindustri.
Merparten av fotografierna har tagits av fotograf Milla Järvipetäjä åren 2010 och 2011. Arkitekt Ola Laiho har fotograferat Uppståndelsekapellet.
Utställningen har sammanställts av Bryggman-stiftelsens ombudsman Mikko Laaksonen och utställningstavlorna har ombrutits av Antti Vaalikivi vid Egentliga Finlands förbund.
Utställningens vernissage är fre 8.8.2014 kl. 14.15, Bangårdsgatan 36, Åbo. Utställningen presenteras av ordföranden för Bryggmanstiftelsens delegation Heikki Saarento.

Utställningen visas 8.8. - 30.9.2014 i Aulagalleriet, vardagar kl. 9 - 15.

Om man är intresserad av att beställa den ambulerande utställningen till sina lokaler kan man kontakta Mikko Laaksonen. Mera info om utställningens tidtabeller: www.bryggman.fi.

Tilläggsinformation: ombudsman Mikko Laaksonen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 040-7202256.

pargas srk 3

Pargas begravningskapell

Varsinais-Suomen telakkatyöryhmä tyytyväinen Turun telakan kaupasta.

Telakkayhtiö Meyer Werft ja Suomen valtio ovat ostaneet Turun telakan. Varsinais-Suomen telakkatyöryhmää vetävä maa- ja metsätalousministeri Petteri Orpo on erittäin tyytyväinen kaupan syntymisestä.
- Tämä on erittäin merkittävä asia Turulle, Varsinais-Suomelle, mutta myös koko Suomelle. Uskon, että saksalainen perheyhtiö Meyer Werft kehittää Turun telakkaa ja pitää siitä hyvää huolta. Tämä luo uusia mahdollisuuksia myös laajalle alihankkijaverkostolle. Uusien tilauksien myötä Meyer Werft vaikuttaa olevan tosissaan telakan kehittämisessä, arvioi Orpo.
- Kiitos kaupan syntymisestä kuuluu erityisesti työ- ja elinkeinoministeriölle ja ministeri Vapaavuorelle. Kova työ kantaa hedelmää. Maakuntamme kaikki toimijat ovat olleet yhteisessä rintamassa pelastamassa meriteollisuutta ja siinä työssä on onnistuttu, summaa Orpo.
- Pitkä perinne risteilijärakentamisessa saa jatkoa. Tämä on uuden alku ja Varsinais-Suomen merkittävin uutinen vuosikausiin, päättää Orpo.

Maakuntajohtaja Juho Savon mukaan neuvoteltu ratkaisu antaa Turulle taas mahdollisuuden osoittaa olevansa maailman risteilijärakentamisen lippulaivatelakka. Maailman suurimmat on täällä jo rakennettu. Jatko näyttää, missä sarjoissa kannattaa kilpailukykyisesti ja kannattavasti toimia.

Haasteet eivät loppuneet tähän ratkaisuun, mutta Suomen valtion ja Meyer Werfin yhteistelakka on asiana parasta, mitä maakunta on vuosiin valtiolta saanut. Kaupan myötä julkistetut risteilijätilaukset kääntävät aluetalouden luvut nopeasti taas kasvuun, sanoo Savo.

Lisätietoja:
Varsinais-Suomen maakuntahallituksen ja telakkatyöryhmän pj. maa- ja metsätalousministeri Petteri Orpo puh. 040 522 1102

Maakuntajohtaja Juho Savo puh. 0400 485 333

 

Yhdennetty alueellinen strategia (ITI). Toimintalinja 2: Uusimman tiedon ja osaamisen tuottaminen ja hyödyntäminen.
Hakijan ohje, Ohjelmakauden 2014–2020 ensimmäinen hakukierros päättyy 30.9.2014.

Hakijan opas 6Aika-ohjelmaan

 

Tiedote 15.7.2014
Julkaisuvapaa 15.7. 2014 klo 14:00

Järjestökoalitio: Kiertotalous yhdeksi seuraavan hallitusohjelman keskeiseksi tavoitteeksi

Ympäristöteollisuus ja -palvelut YTP ry kutsui keväällä järjestöistä, yrityksistä ja julkisen sektorin toimijoista koostuvan koalition ideoimaan kierrätysyhteiskunnan edistämistä. Koalitio julkistaa 15.7.2014 Suomi Areenassa omat teesinsä kiertotaloudesta, joissa vaaditaan, että kiertotalous nostetaan seuraavan hallitusohjelman keskeiseksi tavoitteeksi.

Suomi etsii uusia tapoja menestyä tulevaisuuden resurssipulasta kärsivässä maailmassa. Tarvitsemme uusia työpaikkoja, innovaatioita ja yritystoimintaa hyvinvointiyhteiskunnan turvaamiseksi ja luonnonvarojen säästämiseksi myös tuleville sukupolville julkilausuman allekirjoittajat linjaavat.

- Kiertotalous tarkoittaa hyvin suunniteltua taloutta, jossa materiaalien hukkaaminen ja jätteen syntyminen on minimoitu. Uudistukseen on välttämätöntä saada mukaan koko yhteiskunta. Haluamme olla aktiivisesti mukana viemässä Suomea kohti kiertotaloutta ja siksi kutsuimme koolle tämän koalition, toteaa YTP:n toimitusjohtaja Tatu Rauhamäki.

Julkilausuman allekirjoittajat vaativat, että kiertotalous nostetaan Suomen seuraavan hallituksen ohjelman poikkileikkaavaksi teemaksi ja yhdeksi keskeiseksi tavoitteeksi. Kiertotalouden avulla säästetään luonnonvaroja sekä luodaan kestävää kasvua ja työtä. Käytännön askeleiksi allekirjoittajat määrittelevät kuusi teesiä.

1. Lainsäädännön ja toimeenpanon on toteutettava jätehuollon etusijajärjestystä ottaen huomioon ympäristö- ja kustannustehokkuuden.
2. Uusiutumattomia raaka-aineita on korvattava uusiutuvilla ja kierrätettävillä raaka-aineilla sekä jätteillä ja sivuvirroilla.
3. Rakentamisessa on oltava mahdollisuus hyödyntää alueella syntyviä sivukiviä, maamassoja ja sivuvirtoja.
4. Julkisilla hankinnoilla on luotava kiertotalouden edelläkävijämarkkinoita ja suosittava uusien teknologisten ratkaisujen käyttöönottoa.
5. Kierrätysmarkkinoita on edistettävä purkamalla lainsäädännön esteitä ja rajoitteita.
6. Jätelainsäädännön toimeenpano ja valvonta on yhdenmukaistettava koko maassa.

Julkilausuman allekirjoittajien mukaan julkisen vallan tehtävä on luoda edellytykset kiertotaloudelle, varmistaa toiminnan kestävyys ja valvoa sääntöjen noudattamista sekä suosia luonnonvarojen säästämistä ja kierrätystä omissa hankinnoissaan. Tavoitteena on, että jätteen syntyessä ihmisillä, julkisyhteisöillä ja yrityksillä on käytössä jätteen hyödyntämiseen parhaat ratkaisut, joita markkinat pystyvät tarjoamaan.

- Suomella on paljon mahdollisuuksia kehittää materiaalikierrätystä. Työllisyyden, ympäristön ja ilmaston kannalta materiaalien tehokas hyödyntäminen on jo tänä päivänä järkevää, ja kun raaka-aineiden hinnat nousevat, on vaihtoehtoisten materiaalien käyttäminen välttämätöntä. Me allekirjoittaneet kutsumme kaikki suomalaiset rakentamaan kiertotaloutta, Tatu Rauhamäki summaa.

"Kohti kiertotaloutta – askeleita Suomen menestykselle" -julkilausuman ovat allekirjoittaneet 15.7.2014 mennessä:
- Akava ry
- Helsingin seudun ympäristöpalvelut
- Jätelaitosyhdistys ry
- Kuluttajaliitto-Konsumentförbundet ry
- Luonto-Liitto ry
- Suomen itsenäisyyden juhlarahasto Sitra
- Suomen Kuntaliitto ry
- Suomen Ammattiliittojen Keskusjärjestö SAK ry
- Teknologiateollisuus ry
- Varsinais-Suomen Liitto
- Ympäristöteollisuus ja –palvelut YTP ry

Julkilausuma on luettavissa kokonaisuudessaan:
https://fileshare-emea.bm.com/h-s/20140709/WQw0Gvcsa

Lisätiedot:
Tatu Rauhamäki, toimitusjohtaja, Ympäristöteollisuus ja -palvelut ry

Turku ja Varsinais-Suomi ovat keskiössä EU-kommissaari Johannes Hahnin ja DG Region verkkosivuilla tällä viikolla. Varsinais-Suomi on sivuilla "Region of the week".

Hahn huomio kirjoituksessaan Turun Itämeripäivät ja alueemme ja Suomen vahvan sitoutumisen Itämeren kehittämiseen.

- Jos kaikki maat olisivat yhtä sitoutuneita, meillä olisi totisesti ylpeyden aiheita kun vuosi 2020 on saavutettu, kommissaari Hahn kehuu.

DG Region sivuilla kirjoitetaan Itämeristrategian (EU Strategy for the Baltic Sea Region =EUSBSR) merkityksestä ja tärkeimmistä teemoista sekä Suomen merkityksestä strategian onnistumisessa.

Kommissaari Hahnin kolumni (englanniksi)

 

IMG 4865

Varsinais-Suomen liiton ständillä Logomossa kävi kuhina kommissaari Hahnin kehumilla Turun Itämeripäivillä.

Kaustisen kansanmusiikkjuhlat järjestetään 7 - 13.7.2014. Tänä vuonna Varsinais-Suomi on juhlien teemamaakunta ja maakuntajohtaja Juho Savo toimii tapahtuman suojelijana.

Festivaaliviikon aikana Varsinais-Suomen pelimannit, yhtyeet ja kansantanssijat esiintyvät lukuisissa konserteissa. Teeman kohokohta on alueen kansanmuusikot ja –tanssijat yhteen kokoava varsinaissuomalainen kavalkadi Yks sualane silak Keskipohjanmaa-areenalla perjantaina 11.7. klo 13.

Kavalkadin käsikirjoituksen on laatinut murrerunoilija Heli Laaksonen, joka myös juontaa kavalkadin.Musiikista huolehtii Varsinais-Suomen Maakuntaorkesteri kymmenien soittajien toimesta. Musiikin sovituksesta vastaavat kansanmusiikkipedagogit Anna ja Antti Janka-Murros.

Tanssikoreografiat toteutetaan Turun Kansantanssin ohjaajien yhteistyönä, pääkoreografina Lennu Yläneva. Tanssijoita tulee komeat 150 ryhmistä Turun Kiikurit ja TKY sekä Samppa Folklore, Fyyrkantti ja Mietoisten ja Paraisten nuorisoseurat. Esityksen ohjaa teatterinjohtaja Anneli Heino. Varsinaissuomalaisen kulttuuriponnistuksen suojelija on maakuntajohtaja Juho Savo. Maakuntajohtajan tervehdys.

Varsinais-Suomen saariston pelimanniperinteeseen voi syventyä perjantaina 11.7. Kansanmusiikki-instituutin museosalissa klo 16.30-17.30.

Tervetuloa!

Kaustisen kansanmusiikkjuhlien ohjelma

 

ohjelma kaustinensavo kaustinen
   
Banlinjen Salo–Lojos etapplandskapsplan har vunnit laga kraft i och med högsta förvaltningsdomstolens beslut 19.6.2014. Beslutet är viktigt med tanke på den planerade banlinjen mellan Helsingfors och Åbo, dvs. projektet En timmes tåg.
Förbindelsen är en del av EU:s definierade och godkända stamnätskorridor, trafiknätverket TEN-T. De höga målsättningar EU ställer kräver en ny banförbindelse för sträckan Esbo-Lojo-Salo.

Högsta förvaltningsdomstolen har med sitt beslut 19.6.2014 förkastat besvären, som gäller miljöministeriets beslut 4.12.2012 att fastställa etapplandskapsplanen för banlinjen Salo-Lojo.

- Efter Högsta förvaltningsdomstolens beslut har etapplandskapsplanen vunnit laga kraft i Egentliga Finland och en timmes tåget ett steg närmare att besannas, konstaterar planeringsdirektör Heikki Saarento.

Etapplandskapsplanen som rör Nylands del av banlinjen är som bäst i miljöministeriet för att fastställas – beslutet väntas under sommaren.

- Nu går planeringen vidare, som för projektet En timmes tåg framåt som en del av den europeiska TEN-T stamnätskorridoren och med delfinansiering från TEN-T, säger utvecklingschef Janne Virtanen.

Mera info om etapplandskapsplanen:
Heikki Saarento 040 720 3056
heikki.saarento(at)varsinais-suomi.fi

Mera info om projektet En timmes tåg:
utvecklingschef Janne Virtanen 040 583 6950
janne.virtanen(at)varsinais-suomi.fi

saloraraiteet

Varsinais-Suomen liitto yhdessä alueen keskeisten julkisten toimijoiden kanssa esittää, että Varsinais-Suomi nimetään valtakunnallisen cleantech-strategian mukaiseksi pilottialueeksi. Asiasta tulisi päättää jo osana juhannuksen jälkeen käynnistyviä hallitusneuvotteluja.

Kestävän kehityksen ja globalisaation uhat on muutettava kestävän työllistävän kasvun mahdollisuuksiksi. Siksi Suomesta on tehtävä entistä rohkeampi kokeiluyhteiskunta. Tätä varten tarvitsemme enemmän kansallisia pilottialueita ja referenssilaitoksia. Kokeiluyhteiskunnan edistäminen oli myös valtioneuvoston tulevaisuusselonteon ennakointihankkeen perusviesti.

Kokeilut auttavat Suomea löytämään uusia työllistäviä aloja ja ne auttavat alueita EU:n edellyttämässä älykkäässä erikoistumisessa. Kokeilut auttavat myös yrityksiä tuotekehityksessä ja viennin edistämisessä. Vaikka Suomella on kansainvälisesti kilpailukykyistä osaamista, meillä ei ole riittävästi kansallisia, saatikka kansainvälisiä referenssejä. Jos haluamme näyttää kiinalaisille asiakkaille suomalaisen ympäristöteknologian kärkiosaamista, Suomesta ei tarvittavia referenssilaitoksia löydy.

Cleantechin uskotaan olevan yksi Suomen kestävän työllistävän kasvun vetureista seuraavina vuosikymmeninä. Puhtaampien ja tehokkaampien teknologioiden ja materiaalien sekä ympäristön puhdistamiseen liittyvän osaamisen kysyntä kasvaa globaalisti. Suomella on tässä kaikessa hyvä osaaminen. Meidät tunnetaan maailmalla yhteiskuntana, joka on kyennyt yhdistämään talouskasvun, hyvinvoinnin sekä kestävän kehityksen. Tämä kansallinen brändi auttaa myös suomalaisia yrityksiä menestymään.

Hallitus hyväksyi toukokuussa cleantech-strategian, jossa yhtenä toimenpiteenä oli luoda kansainvälisen mittaluokan cleantechin referenssialue pääkaupunkiseudulle tai muualle Suomeen. Cleantechin osalta vain Varsinais-Suomessa on esimerkiksi vielä kansainvälisen kokoluokan jätehuollon perusratkaisu tekemättä. Kaikilla muilla alueilla päätökset on jo tehty – eikä niille tulla rakentamaan suomalaisen cleantech-osaamisen keihäänkärkilaitoksia. Siksi Varsinais-Suomi on paras mahdollinen kansallinen cleantechin pilottialue. Varsinais-Suomella on aidosti mahdollisuus toimia suomalaisen ympäristöteknologian ja -osaamisen kärkialueena ja yhteen kerääjänä.

Lounais-Suomea cleantechin pilottialueeksi on ehdottanut myös joukko alan kärkiyrityksiä: Valmet Oyj, BMH Technology Oy, Envor Group, Ekokem Oy, ST1 Biofuels Oy, Lassila-Tikanoja Oyj, Sybimar Oy, Salon Hyötykäyttö Oy sekä Ympäristöteollisuus ja -palvelut YTP ry. Yritykset ovat vetoomuksessaan hallitukselle esittäneet, että Lounais-Suomen asema kansallisena cleantechin pilottialueena merkittäisiin kesällä 2014 tehtävään hallitusohjelmaan.

Päätökset myös Varsinais-Suomessa tehdään jo syksyllä 2014. Hallituksen on ratkaistava asia jo kesän 2014 hallitusneuvottelujen yhteydessä, jotta alueelliset päätöksentekijät voivat ottaa asian huomioon toiminnassaan.

Cleantech ei tarkoita pelkästään energia- ja jätehuoltoratkaisuja, vaan ympäristöteknologialla on merkittäviä potentiaaleja myös meriteollisuudessa (esimerkiksi Turun telakka), agritaloudessa (esimerkiksi Raisio Oyj, Sybimar Oy, Biovakka Oy), Uudenkaupungin autotehtaalla sekä rahoitusalalla (Taaleritehtaan Biotehdas-rahasto jne.) ja älyverkoissa (Nokia). Cleantech on poikkileikkaava teema, joka tukee ja auttaa lähes kaikkia alueen toimialoja ja yrityksiä - ja sopii mainiosti sekä maakunnan, myös alueen kaupunkien ja kuntien strategioihin ja ohjelmiin.

Varsinais-Suomen cleantechin pilottialueella on toteutuessaan merkittäviä kestävän työllistävän kasvun vaikutuksia monella eri toimialalla ja nämä vaikutukset ylettyvät myös muualle Suomeen. Maakuntavaltuuston puheenjohtaja Pekka Myllymäki toivoi valtuuston avauspuheessaan 16.6. rohkeutta kasvun ja työllisyyden luomiseen. Varsinais-Suomesta tulee tehdä hajautetun uusiutuvan energiakaavoituksen sekä cleantechin pilottialue. Erityisesti Turun kaupungin energiantuotannossa ja jätteiden käsittelyssä Myllymäki näkee suuria mahdollisuuksia. Tärkeitä ovat myös hajautetut, uusiutuvaan energiaan perustuvat talokohtaiset energiaratkaisut.

Varsinais-Suomen nimeäminen cleantechin -pilottialueeksi auttaa alueen toimijoita hankkimaan kilpailtua kansallista ja kansainvälistä tutkimus- koulutus- ja innovaatiorahoitusta (mistä ei tule erityisiä kustannusvaikutuksia hallitukselle). Vastaavanlaiset pilottialueet ovat harvinaisia koko maailmassa. Signaaleja tällaisesta kehityksestä on muilla aloilla (esimerkiksi Ruotsin Västeråsiin rakentuva Robotdalen ja Aasiaan suunnitellut Eco Cityt). Kansallinen cleantechin pilottialue toisi Suomelle myös kansainvälistä näkyvyyttä sekä investointeja ja yritysten sijoittumista alueelle. Kansainväliset riskisijoittajat etsivät parhaillaan cleantech -kohteita myös Suomesta. Panostus cleantechin pilottialueeksi varmistaisi sen, että myös Suomi ja Varsinais-Suomi hyötyisivät näistä globaaleista resursseista samalla tavalla kuin Piilaakso on kyennyt keräämään tietoteknologiaan liittyviä resursseja. Suomella on jo vahva kansainvälinen brändi ja uskottavuus sekä bio- että ympäristöteknologiassa.

Jos edistämme arkisilla ratkaisuillamme - kuten energiantuotannolla, jätehuollolla, koulutuksella sekä sosiaali- ja terveysalalla - samalla innovaatioita ja referenssilaitoksia, niin saamme jokaisella perusinfrastruktuurin eurolla tuplahyödyn. Vastaavasti voimme käyttää myös innovaatioiden rahoitusta arkisiin tarpeisiimme, jos samalla rakennamme referenssejä. Tällä tavalla saamme myös TKI-rahasta hyödyn tuplana. Maassa, jonka haasteena on tuottavuusvaje, kannattaisi kokeiluja ja referenssilaitoksia suosia jo pelkästään tästäkin syystä. Kaikki osapuolet hyötyvät - myös kansalaiset, joiden palvelut ja ympäristö samalla paranevat. Lisäksi luomme myös työtä ja vientiä. Tämä on aidosti win-win-win.

Sekä hallituksella että oppositiolla on parhaillaan tarve löytää uusia kestävän, työllistävän kasvun ratkaisuja - konkreettisia tekoja, jotka vievät Suomea eteenpäin. Uskomme, että Varsinais-Suomen kansallinen cleantechin pilottialue on yksi niistä teoista, joilla kestävää kasvua voidaan rakentaa. Toimenpide on mahdollinen, nopea ja konkreettinen, jos hallitus antaa toimijoille vahvan tukensa.

Lisätietoja: aluekehitysjohtaja Tarja Nuotio, Varsinais-Suomen liitto, p. 040 506 3715

Allekirjoitukset:

TURUN KAUPUNKI TURUN YLIOPISTO TURUN AMMATTIKORKEAKOULU

TURUN KAUPPAKAMARI VARSINAIS-SUOMEN ELY-KESKUS VARSINAIS-SUOMEN LIITTO

Apps4Lounais-Suomi -kilpailu etsii uusia sovelluksia ja ideoita Itämeren hyväksi. Ensimmäistä kertaa järjestettävä kilpailu on tarkoitettu koodareiden lisäksi myös ei-teknisille ideanikkareille. Kaikille kiinnostuneille tarkoitettu avajaistilaisuus järjestetään Turun pääkirjaston kokoustilassa 1 tiistaina 10.6. klo 18, jonka jälkeen voi osallistua Itämeri-aiheiseen kaupunkisuunnistukseen Turun keskusta-alueella ja tutustua muihin kilpailun osallistujiin. Kilpailun järjestää Lounais-Suomen paikkatietokeskus Lounaispaikka.
Apps4Lounais-Suomi -kilpailu etsii avoimen datan avulla tehtäviä sovelluksia ja ideoita Itämeren suojeluun ja sen matkailun kehittämiseen. Kilpailussa on tarkoitus hyödyntää Lounaispaikan Open Data -sivustolla (opendata.lounaispaikka.fi) olevia aineistoja sekä muita alueellisia ja valtakunnallisia datalähteitä.
Kilpailuun voi osallistua joko tekemällä omavalintaisen säännöt täyttävän ehdotuksen tai ratkomalla ennalta-asetettuja haasteita. Haastekategorioita on neljä: 1) Itämeren vikatila & vesiensuojelu, 2) Parhaat palat Itämerta, 3) Puhdas liikkuminen ja energiatehokas arki sekä 4) Historiaa ja pelillisyyttä.


Kaikki kilpailutyöt osallistuvat laajuutensa mukaan yhteen tai useampaan sarjaan, joissa parhaiten sijoittuneet ehdotukset palkitaan rahapalkinnolla. Sarjojen nimet ovat Innosta, Mahdollista, Hahmota ja Vaikuta. Sarjapalkinnon lisäksi on mahdollista voittaa myös haastepalkinto.
Kilpailu liittyy kansalliseen Apps4Finland -kilpailuun, joka käynnistyy kesäkuun aikana jo kuudennen kerran. Lounais-Suomen aluekilpailuun osallistuvat ovat automaattisesti mukana myös valtakunnallisessa kilpailussa. Apps4Lounais-Suomi -kilpailu kestää syyskuun loppupuolelle saakka ja sen aikana järjestetään tapahtumia ja seminaareja avoimen datan käytön lisäämiseksi sekä osallistujien houkuttelemiseksi. Korkeakoulujen opiskelijoille järjestetään avoimeen dataan liittyvä kurssi ja sovelluskehitysviikonloppu.


Apps4Lounais-Suomi -kilpailun järjestää Lounaispaikka-verkosto, johon kuuluvat Turun kaupunki, Turun yliopisto, Varsinais-Suomen liitto, Satakuntaliitto, Novia ja Åbo Akademi. Tapahtumaa sponsoroivat Varsinais-Suomen liitto, Varsinais-Suomen ELY-keskus, Turun Ammattikorkeakoulun GeoSmartCity-hanke, Turun yliopisto ja Saaristomeren Suojelurahasto. Kilpailun muita kumppaneita ovat Pidä Saaristo Siistinä ry, Turku Science Park, Boost Turku, Apps4Finland, Open Knowledge Foundation ja Turun Maantieteellinen Seura.

Valtakunnallinen Apps4Finland kilpailu

Lisätietoa:Paikkatietoyhteistyön koordinaattori Sanna Jokela Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., 040 766 4607

 

apps4 logo

Egentliga Finlands förbund deltar aktivt i Baltic Sea Days, som samlar över tusen personer från Östersjöregionen till Åbo den första veckan i juni.

Förbundet ordnar en workshop under temat partnerskap tisdag 3.6. kl. 14 - 15.30 i Logomo, Move 1. Partnerskap diskuteras med hjälp av utländska gränsöverskridande samarbetsexempel. Moderator är landskapsfullmäktiges ordförande Pekka Myllymäki, workshopen öppnas av landskapsstyrelsens ordförande Petteri Orpo.

Egentliga Finlands förbund är även närvarande med en egen avdelning i Logomos Networking village 3 och 4 juni. Vi lyfter fram aktuella och lockande teman som närmat och -dryck, naturturism och resurssmarthet. Besökarna får berätta - eller rita! - sina tankar på stora krittavlor på vår avdelning. Välkomna!

EU-programmet Central Baltic, som förvaltas vid Egentliga Finlands förbund, samlar sina aktörer till ett avslutande seminarium i Logomo 2.6. Man granskar vad man fått till stånd med de nästan 100 miljoner euro som delades ut under EU:s förra programperiod och hur de påverkat regionerna.

Mera info på finska: Baltic Sea Days i Åbo

BSD logo2

Utställningen "På ytan" har öppnat i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri.
Den centrala tanken är att presentera poplyrik på ett annat sätt en traditionellt, nämligen via fotografier. Tittaren får en annan syn på texterna när de i stället för musik kombineras med fotografier av olika ytor. Då föds annorlunda sinnebilder och nya tolkningar. Besökarna får gärna anteckna sina egna associationer och tankar i galleriets gästbok.
Antti Vaalikivi (f. 1976 i Nystad) är förutom grafiker en erfaren fotograf. Hans grafiska konst och fotografier har visats på flera utställningar. Enligt Vaalikivi hittar han ofta de olika ytorna och installationerna i det som vid första anblicken kan se ruggigt och slitet ut. De flesta fotografierna är tagna utomlands och en del är flygfotografier.
Lasse Nurmi (f. 1969 i Åbo) är amatörmusiker som främst uppträder med egna produktioner. Nurmi skriver själv orden till de låtar han komponerat och har även skrivit lyrik till andras låtar. .
Båda utställarna arbetar vid Egentliga Finlands förbund.


Utställningen På ytan visas i Aulagalleriet 20.5.-30.6.2014 vardagar kl. 9 - 15.

antin kuvatlassen sanat
Egentliga Finlands förbund tar tillsammans med Nylands förbund och Esbo, Lojo, Salo och Åbo stad samt Vichtis kommun starkt ställning för att en fortsatt planering av En timmes tåg omedelbart inleds med TEN-T delfinansiering.

En timmes tåg – One Hour Train innebär att banlinjen Åbo – Helsingfors kraftigt utvecklas genom att man förverkligar en ny banlinje Esbo – Lojo – Salo och gör banlinjen mellan Åbo och Salo dubbelspårig.

EU har i sitt linjebeslut gällande TEN-T prioriterat utvecklingen av trafikförbindelserna mellan Åbo och Hfors till den viktigaste klassen. Förbindelserna hör till den stamnätskorridor som börjar vid ryska gränsen och fortsätter genom vårt landskap till Skandinavien och ända till Medelhavet.

- En timmes tåget är en framgångsfaktor för södra Finland och leder till att mindre arbetsplatsområden smälter samman med metropolområdets pendlingsområde, säger landskapsstyrelsens ordförande Petteri Orpo.

- Banförbindelse mellan Åbo och Helsingfors måste bli en nationell målsättning som en del av de europeiska TEN-T –nätverken. Banlinjens fortsatta planering bör inledes omedelbart med delfinansiering från TEN-T, anser landskapsdirektör Juho Savo.

Ställningstagandet på finska

Tilläggsuppgifter:

landskapsdirektör Juho Savo, 0400 485 333
utvecklingschef Janne Virtanen, 040 583 6950

TEN-T kartta
Vinnaren i tävlingen "Innoaura – kreativ innovationskraft från Egentliga Finland" år 2014 har valts. Vinnaren offentliggjordes under Egentliga Finlands förbunds Europadagsmottagning i Åbo Akademis studenthus Kåren 9.5.2014.
Tävlingen vanns av Åboföretaget NordicEdu, som verkar i spelbranschen och utvecklar innovativa utbildningsspel.
- NordicEdus spel förenar traditionell utbildning med modernt programmerings- och spelkunnande. Genom att förena gammalt och nytt kan Finland hitta nya tillväxtföretag. Finlands utbildningssystem förväntas bli en märkbar exportprodukt, därför har NordicEdus affärsverksamhet enorma möjligheter, motiverar juryns ordförande, Turun Sanomats nyhetschef Veijo Hyvönen juryns val.
NordicEdus kreativa direktör Tatu Laine ser en stor potential i att förena kreativa och traditionella branscher. NordicEdu erbjuder med sitt specialkunnande i spelbranschen mångsidig nytta för Egentliga Finlands företag och skolor.
- Det är en stor ära att få ett erkännande och pris för vårt arbete, detta hjälper oss att vidare utveckla vår kompetens. Vår mission är att omvandla tråkigt till roligt, berättar Tatu Laine. Till företaget hör även vd Tomi Kokkonen och AD Linda Huunonen.
NordicEdu har verkat i tre år och utvecklar utbildnings- och nyttospel för barn och unga. Ett av dem är Mathesis, en spelapplikation i matematik. Spelet är ett alternativ till skolböcker, då det innehåller över 25 kapitel högstadiematematik, 1500 uppgifter och minispel som bl.a. hjälper att begripa teoretiska formler. NordicEdu har också tillsammans med förskollärare i Åbo utvecklat det populära ABC-spelet Molla, där barn genom att spela på ett roligt sätt lär sig att rita bokstäver. I början av detta år utvecklade NordicEdu ett undervisningsspel i engelska språket, som väckt intresse bl.a. i Kina.
- Spelmarknaden är global och alla våra spel lämpar sig för olika länder och kulturer, säger Tatu Laine.
Enligt landskapsdirektör Juho Savo är kreativa och innovativa lösningar en del av Egentliga Finlands överlevnadsstrategi. Näringslivets struktur ändrar snabbt och modiga lösningar behövs. Egentliga Finland bör vara i främsta linjen i detta hänseende, menar Savo.
Att välja Innoaura-vinnaren var svårt, ArtTeatros Cirque Dracula från Gustavs, som fick ett hedersomnämnande var en tuff konkurrent. Cirque Dracula representerar finländsk cirkuskonst som bäst och har blivit ett viktigt kulturbrand för Åboregionen. Cirkusen har potential till ett internationellt genombrott.
I år deltog 26 företag i tävlingen, vilket är klart fler än i fjol. Juryn är också nöjd över att många unga företag deltog.
- Det är fint att nya företag modigt lyfter fram sin kompetens, konstaterar Veijo Hyvönen.
Med tävlingen Innoaura vill man stöda Egentliga Finlands kreativa branscher, det företag i Egentliga Finland belönas som har mest kreativitet eller kreativ potential. Tävlingen ordnas av Egentliga Finlands förbund och vinstsumman är 8000 euro. Innoaura arrangeras årligen. Man vill göra kreativa branscher kända och öka uppskattningen för dem, inspirera nya företagare till branschen, lyfta fram goda exempel och via publicitet ge de prisbelönta möjlighet till nyttiga kontakter.
Vinnaren väljs av en jury, vars sammansättning är: Turun Sanomats ekonomiredaktion, ordf., Ideaura Ab, Åboregionens utvecklingscentral, Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands företagare, Åbo universitet och Yrityssalo Ab.

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen, Egentliga Finlands förbund, 040 7760 630
kreativ direktör Tatu Laine, NordicEdu, 040 7056 455
kommunikationsansvarig Jessica Ålgars-Åkerholm, 040 7755 781

innoaura2014

Linda Huunonen, Tatu Laine och Tomi Kokkonen.

Eurooppa-päivää vietetään jälleen 9.5.. Päivän ydinajatus on tuoda unioni lähemmäs kansalaisia ja unionin kansalaiset lähemmäksi toisiaan. Tänä vuonna päivää vietetään erityisen mielenkiintoisissa merkeissä, aivan Euroopan parlamentin vaalien alla. Turussa järjestetään näihin liittyen monenlaista ohjelmaa.

 

Luonnokset Varsinais-Suomen liikennestrategiaksi ja Turun seudun (rakennemallialue) liikennejärjestelmäsuunnitelmaksi ovat nyt valmistuneet ja ladattavissa täältä. Luonnokset on lähetetty kuntiin ja sidosryhmiin lausunnoille. Lausuntoaika päättyy kesäkuussa. Lausunnot pyydetään toimittamaan osoitteeseen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. word-muodossa.

Varsinais-Suomen liitto, Liikennevirasto, liikenne- ja viestintäministeriö ja Varsinais-Suomen ELY-keskus käynnistivät yhteistyössä maakunnan kuntien kanssa Varsinais-Suomen liikennestrategian ja Turun seudun (rakennemallialue) liikennejärjestelmäsuunnitelman laatimisen helmikuussa 2013. Suunnitelma-asiakirjat viimeistellään lausuntokierroksen jälkeen ja ne valmistuvat elokuussa 2014. Konsulttina suunnittelutyössä toimivat Strafica Oy sekä Linea Konsultit Oy.

Lisätietoja:
Liikennesuunnittelija Laura Leppänen
Varsinais-Suomen liitto
gsm +358 (0)40 7674364, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Sommaren kommer och stränderna ska städas!

Egentliga Finlands förbund vill göra sin andel för en renare och trivsammare miljö vid Skärgårdshavet. Därför deltar förbundet i Håll Skärgården Rens kampanj Snygg beach. Förbundets städtalko går av stapeln den 16 maj vid färjstränderna i Lillmälö i Pargas och Prostvik, Nagu.

Förbundets stora och energiska gäng är på plats och städar ca kl. 12.30 - 16.

Samtidigt utmanar Egentliga Finlands förbund Egentliga Finlands NTM-centrals miljösektion med i kampanjen, att ordna ett eget städtalko 12 - 25.5. på en plats de själva väljer.

Mera info hittas på http://www.hallskargardenren.fi/sv/projekt/snygg_beach

20140508 142306

Säännöllisten valtiopäivien alkamisesta on kulunut 150 vuotta. Varsinais-Suomen liitto järjesti 14.4.2014 seminaarin aiheesta Turun Brinkkalassa, yhteistyössä eduskunnan kanssa.

Seminaarissa käsiteltiin sekä ensimmäisiä valtiopäiviä vuonna 1863 että eduskunnan nykypäivää ja tulevaisuutta.

Eduskunnan varapuhemies Anssi Joutsenlahti avasi seminaarin. Helsingin yliopiston dosentti Kristiina Kalleinen
kertoi ensimmäisten valtiopäivien merkityksestä Suomen historiassa ja esimerkiksi kieliryhmien roolista valtiopäivillä. Varsinais-Suomen liiton edunvalvontajohtaja Lauri Palmunen esitteli nimin ja kuvin kaikki ensimmäisten valtiopäivien varsinaissuomalaiset, aatelista porvareihin ja työläisiin. Moni yleisöstä löysi tuttuja sukunimiä Palmusen esittelemien henkilöiden keskuudesta.

Eduskunnan nykypäivää käsitteli dosentti Erkka Railo Turun yliopiston eduskuntatutkimuksen keskuksesta. Railon mielestä eduskunta on viimeiset vuosikymmenet elänyt huippukautta, joka ehkä voi olla uhattuna mm. asioiden monimutkaistumisen ja sen myötä virkamiesvallan lisääntymisen johdosta.

Vilkasta keskustelua salissa herätti mm. median rooli ja sen yltyvä kriittisyys poliitikkoja kohtaan. Myös tämä syö politiikan arvostusta kansan keskuudessa.

Ammattiliiton edustajan puheenvuoron piti Mikko Eskola, yhteiskuntatieteilijöiden liiton YKA:n puheenjohtaja. Kansanedustajat Heli Paasio, Ilkka Kanerva, Stefan Wallin ja Lauri Heikkilä valottivat eduskuntatyötä, mm. kansainvälisen osaamisen ja verkostojen merkitys korostui.

 

 

 

IMGP2774IMGP2783IMGP2785

Erkka Railo

Anne Kantola (f. 1992 i Esbo) studerar bildkonst för andra året i Åbo yrkeshögskola. Hon är speciellt intresserad av att uttrycka sig via den moderna konstens metoder.

Utställningen "Litchidiversitet" i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri består av ett 50-tal skulpturer, som är betraktelser av litchifrukten. Tillsammans utgör de i rummet en installationslik helhet. Skulpturerna är med små variationer gjorda i samma form, men olika sätt att tillverka dem och olika material gör varje skulptur unik. De större skulpturerna kompletterar helheten. Dessutom ger färgerna olika upplevelser.

Utställningen "Litchidiversitet" visas till den 15 maj i Aulagalleriet (Bangårdsg. 36, Åbo) vardagar kl. 9 - 15.

Tilläggsuppgifter: annekantola(at)kolumbus.fi

pikkulitsi s

Viime vuonna tuli kuluneeksi 150 vuotta säännöllisen valtiopäivätyön alkamisesta. Eduskunta on toivonut juhlavuodelle jatkoa. Maakunnan liitot järjestävät asian merkeissä maakuntatilaisuuksia.

Varsinais-Suomen liitto järjestää aiheeseen liittyvän seminaarin Turun Suurtorin Brinkkalan talossa ma 14.4.2014 klo 13.00.

Voit ilmoittautua mukaan ohjelmassa olevasta linkistä tai sähköpostitse leena.karlstrom(at)varsinais-suomi.fi

Tilaisuuden ohjelma

 

Handelns framtid diskuterades på ett prognostiseringsforum i Reso 5.3.

Speciellt näthandeln rönte stor uppmärksamhet, även detaljhandelns kompetens- och utbildningsbehov diskuterades.

Forumet ordnades av utbildningssamfundet Raseko, Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands NTM-central och Egentliga Finlands företagare.

Ett sammandrag av dagens diskussioner hittas på finska här

Suomen Kuntaliitto ja Varsinais-Suomen liitto kokosivat maakunnan kuntapäättäjiä ajankohtaisseminaariin kokouskeskus Maunoon Turkuun:

Maakunnan ajankohtaiset asiat
maakuntajohtaja Juho Savo, Varsinais-Suomen liitto

Ajankohtaiset kunta-asiat
Kristina Wikberg, johtaja, ruotsinkieliset ja kansainväliset asiat, Suomen Kuntaliitto

Ajankohtaista kuntataloudesta ja valtionosuusjärjestelmästä
Ilari Soosalu, johtaja, kuntatalousyksikkö, Suomen Kuntaliitto

 

Uusi rakennuskulttuurijulkaisu esittelee Velkuan, Livonsaaren ja Lempisaaren kulttuurimaisemaa ja vanhaa rakennuskantaa.

Naantalissa julkaistiin 6.3.2014 Varsinais-Suomen rakennuskulttuurisarjan 16. osa, jonka myötä koko nykyisen Naantalin alue on käsitelty sarjassa.

Velkuan, Livonsaaren ja Lempisaaren rakennuskantaa teoksessa käsittelee FM Milla-Lotta Kemiläinen päivittämiensä inventointien pohjalta. Lisäksi lukuisat alueeseen perehtyneet kirjoittajat esittelevät artikkeleissaan alueen kulttuuriympäristöä. Maakunta-arkkitehti Kaisa Äijö selvittää kaavoituksen perusteita, arkeologi Jouko Pukkila kertoo Velkuan muinaisjäännöksistä ja FM Elina Pursimo kirjoittaa Salavaisten saaren asutushistoriasta. Pitäjäneuvos Lauri Valtonen kuvaa talvinuotan vetoa Velkualla. Fil. kand. Satu Nieminen kirjoittaa "kadonneesta kaupungista", Velkuanmaan Velkuankaupungista. Maakuntamuseon tutkija Eija Suna selvittää vanhan rakennuskannan antikvaariseen korjaamiseen ja rakennussuojeluun liittyviä kysymyksiä. Teoksessa on nähtävissä myös Varsinais-Suomen maakuntamuseossa vanhojen karttojen pohjalta tuotetut, maiseman muutosta kuvaavat maisemahistoriakartat.

Kirjan kustantajat ovat Naantalin kaupunki / Naantalin museo, Varsinais-Suomen liitto ja Varsinais-Suomen maakuntamuseo. Kirjasarjaa julkaisevat Turun museokeskus / Varsinais-Suomen maakuntamuseo ja Varsinais-Suomen liitto.

Kirjaa myydään mm. Turun museokeskuksen Brinkkalan kirjakaupassa, Naantalin museokauppa Säsongissa sekä Naantalin palvelupisteissä.

Velkuan, Livonsaaren ja Lempisaaren kulttuurimaisema ja vanha rakennuskanta, Milla-Lotta Kemiläinen et al., toimittaneet Paula Saarento ja Sara Tamsaari

Lisätietoja:

Sara Tamsaari vs. tutkija, Varsinais-Suomen maakuntamuseo, sara.tamsaari(at)turku.fi, 040 7075104

Anne Sjöström, museonjohtaja, Naantalin museo, anne.sjostrom(at)naantali.fi, 050 5909365

 

VelkuaKansi

Aulagalleriets utställning "pura vida" består av fotografier tagna av Egentliga Finlands förbunds programchef Bo Storrank (f. 1966). Storrank är biolog till utbildningen och har sysslat med fotografering i över 30 år. Detta är hans första fotoutställning.
- Jag besökte Costa Rica förra våren och blev entusiastisk speciellt över ödlorna. Landet tillhör världens främsta länder vad gäller att skydda den biologiska mångfalden. Costa Rica har medvetet främjat ekoturism sedan 1980-talet, berättar Storrank.
Utställningens namn kommer från lokalbefolkningens hälsning "Pura vida"! Det betyder "god dag" men kan också betyda "Allt ordnar sig!"


Utställningen "pura vida" visas till den 10 april i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri (Bangårdsg. 36, Åbo) vardagar kl. 9 – 15.

jcl tortuguero
Ylatunniste2 

LISÄTIETOJA alla olevista aiheista: maakuntajohtaja Juho Savo, p. 0400 485 333

HOITOKETJUT, KUNTIEN VAIKUTUSMAHDOLLISUUDET, ERIKOISSAIRAANHOIDON TURVAAMINEN JA RUOTSINKIELISTEN PALVELUT OVAT TÄRKEITÄ SOTE-UUDISTUKSESSA
Lisätietoja: edunvalvontajohtaja Lauri Palmunen, puh. 0400 864 604

Sosiaali- ja terveysministeriö pyytää Varsinais-Suomen liiton lausuntoa sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämislaista eli sote-uudistuksesta.

Väestön ikääntymisen ja palvelutarpeen kasvun sekä julkisen sektorin taloudellisten haasteiden edessä Varsinais-Suomen liitto katsoo, että sosiaali- ja terveydenhuollon palvelurakenneuudistuksen toteuttaminen on välttämätöntä. Peruspalveluiden vahvistaminen, saumattomien hoito- ja palveluketjujen varmistaminen sekä yhdenvertaisten palveluiden tarjoaminen kansalaisille ovat oikeansuuntaiset tavoitteet.

Varsinais-Suomen liitto haluaa kiinnittää huomiota seuraaviin näkökohtiin sote- ja perustason alueita määritettäessä sekä hallintomallista päätettäessä:

Liitto korostaa riittävän laajan väestöpohjan merkitystä sote-alueen pohjana. Sote-alueita määritettäessä maakunnassa on ensisijaisesti turvattava tasokas erikoissairaanhoito sekä toimivat hoitoketjut, mutta myös edellytykset korkeatasoisen lääketieteellisen tutkimuksen sekä koulutuksen yhdistämiseen (riittävä potilasmäärä). Sote-alueita muodostettaessa tulee ensisijaisesti varmistaa riittävän laajan väestöpohjan kokoaminen alueen pohjaksi, ja sen lisäksi arvioida muut alueelliset edellytykset sote-alueiden muodostamiseksi.

Asiakkaille on turvattava mahdollisuus joustavaan lähipalveluiden hyödyntämiseen, toimiviin hoitoketjuihin sekä ennaltaehkäiseviin palveluihin. Perustason sote-alueet on muodostettava siten, että palveluiden saatavuus sekä toimivat hoitoketjut voidaan taata jatkossakin maakunnan asukkaille järjestämismallista tai perustason alueen väestöpohjasta riippumatta. Maakunnan erityispiirteenä on perustason palveluiden osalta huomioitava saariston ruotsinkielisten asukkaiden suuri osuus ja heidän oikeus peruspalveluiden saatavuuteen omalla äidinkielellään.

Varsinais-Suomen liitto katsoo, että kunnilla on oltava tasavertainen mahdollisuus valita sosiaali- ja terveydenhuollon palvelurakenteen hallintomalliksi joko kuntayhtymä- tai vastuukuntamalli. Kuntien vaikutusmahdollisuudet päätöksentekoon on turvattava hallintomallista riippumatta.

Jani Kurvinen (kesk.) ehdotti, Juhani Pilpolan (ps) tukemana, lausuntoon muutosta. Ehdotuksena oli, että sote-palvelut järjestetään jatkossa nykyisten kuntayhtymänä toimivien sairaanhoitopiirien pohjalta. Muutosehdotuksessa todettiin, että lakiesitykseen kohdistuvat perustuslailliset kysymykset ovat vielä ratkaisematta, kuten sote-palvelujen rahoitusongelmat. Kunnilla tulisi olla mahdollisuus muodostaa perustason sote-alueita nykyisiä yhteistyörakenteita käyttäen. Muutosehdotuksessa myös peräänkuulutettiin lähipalvelulakia, joka turvaa perusterveydenhuollon palvelupisteet.
Muutosehdotus hävisi maakuntahallituksen äänestyksessä äänin 14 – 5.

 

 alatunniste
Ylatunniste2 

LISÄTIETOJA alla olevista aiheista: maakuntajohtaja Juho Savo, p. 0400 485 333

PELASTUSTOIMEN ALUEIDEN YHDISTÄMINEN EI SAA TULLA VARSINAIS-SUOMEN KUNNILLE LIIAN KALLIIKSI
Lisätietoa: kehittämispäällikkö Janne Virtanen, puh. 040 583 6950

Sisäasiainministeriö pyytää Varsinais-Suomen liiton lausuntoa pelastustoimen aluejaosta.
Varsinais-Suomen pelastuslaitoksen toimialue on Varsinais-Suomen maakunta, jonka nykymuotoinen toiminta käynnistyi vuonna 2004. Esityksessä vähennetään pelastustoimen alueiden lukumäärää 22:sta 11:een, ensisijaisesti poliisilaitosaluejaon mukaisesti.

Varsinais-Suomen ja Satakunnan maakunnat muodostaisivat Lounais-Suomen pelastuslaitoksen. Maakuntahallitus lausuu, että Lounais-Suomen osalta muutokset eivät saa näkyä pelastustoimen palvelutasossa – mm. toimintavalmiusajoissa. Muutoksesta ei saa aiheutua lisäkustannuksia varsinaissuomalaisille kunnille palvelutason parantumatta. Varsinais-Suomen liitto ymmärtää valtiontalouteen liittyvät säästöpaineet. Liitto ei ole kuitenkaan vakuuttunut siitä, että esitetty alueiden yhdistäminen tuo todellista säästöä. Useampi maakuntahallituksen jäsen epäili, että uudistus ei tuo säästöjä vaan päinvastoin lisäkustannuksia Varsinais-Suomelle.

Aluejaon uudistamisen vaihtoehtona tulisi lisäksi arvioida nykyisen pelastustoimen rakenteessa tapahtuva toiminta- ja yhteistyömuotojen tehostaminen. Mikäli valtioneuvosto päättää muuttaa pelastustoimen aluejakoa, päätöksenteko ja toimeenpano pitää toteuttaa nopeasti. Uuden aluejaon toteutuessa Lounais-Suomen pelastuslaitoksen johto tulee sijoittaa Turkuun.

MAAKUNTAHALLITUS NIMESI UUDEN LOUNAIS-SUOMEN ALUEELLISEN LIIKUNTANEUVOSTON
Lisätietoja: edunvalvontajohtaja Lauri Palmunen, puh. 0400 864 604

Lounais-Suomen aluehallintovirasto pyytää Varsinais-Suomen liittoa ja Satakuntaliittoa yhdessä nimeämään Lounais-Suomen alueellisen liikuntaneuvoston. Liikuntalain mukaan aluehallintoviraston yhteydessä toimii maakunnan liiton asettama alueellinen liikuntaneuvosto. Maakuntahallitus päättää nimetä liikuntaneuvostoon seuraavat henkilöt:

Varsinais-Suomesta:

Ahlgren Bo-Eric (Kemiönsaari)
Haapanen Jari (Turku)
Juntunen Riikka (Salo)
Kirveennummi Kirsti (Mynämäki)
Koski Pasi (Aura)
Savonen Arto (Loimaa)
Taulu Anne (Turku)
Virtanen Marja-Liisa (Kaarina)
Välimäki Heimo (Turku)

Satakunnasta:

Hakala Eija (Pori)
Levan Heini (Säkylä)
Munkki Teuvo (Huittinen)
Santavuo Timo (Pori)
Wallenius Pekka (Rauma)

Puheenjohtajaksi nimetään Heimo Välimäki ja varapuheenjohtajaksi Timo Santavuo.

EUROPE DIRECT JÄRJESTÄÄ TÄNÄ VUONNA MM. EU-VAALITILAISUUKSIA SEKÄ INFOJA RAHOITUKSESTA
Lisätietoa: EU-tiedottaja Kirsi Stjernberg p. 040 5513 120

Kansalaisille suunnattu EU-tiedotuspiste Europe Direct Varsinais-Suomi on toiminut Varsinais-Suomen liitossa EU-tiedottaja Kirsi Stjernbergin vetämänä 1.1.2013 alkaen. Ensimmäisen vuoden toiminta on toteutunut suunnitellusti. Kustannukset katetaan komission hanketoiminta-avustuksella (20 000 euroa) ja maakunnan kehittämisrahalla (34 000 euroa).
Tänä vuonna toiminnassa panostetaan monipuolisten tilaisuuksien järjestämiseen sekä sosiaalisessa mediassa näkymiseen. Kevätpuolella järjestetään erityisesti Euroopan parlamentin vaaleihin liittyviä tilaisuuksia, infotilaisuuksia EU:n suorista rahoitusohjelmista, sekä Eurooppa-päivän ohjelmaa.

 

 alatunniste

Varsinais-Suomen liitto hallinnoi alkaneella rahoituskaudella uutta Central Baltic 2014-2020 -ohjelmaa. Kansainvälisen ohjelmasihteeristön rekrytoinnit on aloitettu. Varsinais-Suomen liitossa on nyt haettavana seuraavat tehtävät:

- Project manager (transport)
- Project manager (environment)
- Project manager (vocational education)
- Financial manager
- Communication officer

Hakemusten viimeinen jättöaika on 7.3.2014 klo 15.00. Tarkemmat tehtävänkuvat sekä ohjeita hakemiseen löytyy osoitteesta: http://www.centralbaltic.eu/recruitment

Digitaalinen Turku & Varsinais-Suomi Lifestyle-lehti iPad-sovelluksena sijoittui hienosti toiselle sijalle Vuoden Mainos –kilpailussa, sarjassa "Sähköinen kampanja".
Lehden voi ladata ilmaiseksi Apple Storesta ja se kertoo näyttävällä ja houkuttelevalla tavalla Turun ja Varsinais-Suomen tapahtumista, ravintoloista, shoppailusta, kulttuurista, harrastemahdollisuuksista ja ihmisistä.

Lifestyle-lehti julkaistiin syksyllä 2013 osana Turun ja Varsinais-Suomen yhteismarkkinointihanketta, jota johti Varsinais-Suomen liitto ja Turun kaupunki. Projektinjohtotoimistona toimi Place Marketing. Osan iPad-lehden sisällöstä voi lukea myös sivulta www.elamasikunnossa.fi
Vuoden mainos -kilpailun järjestää vuosittain MARK Turku Turun talousalueella. Kilpailuun voivat osallistua mainonnan suunnittelijat, mainostoimistot ja tuotantoyhtiöt. Tavoitteena on vahvistaa suunnittelun merkitystä ja näkyvyyttä Turun talousalueen mainonnan ostajien ja tekijöiden keskuudessa. Tuomaristoon kutsutaan median edustajia ja markkinointiviestinnän vaikuttajia.
Kilpailussa oli tänä vuonna mukana ennätysmäärä toimijoita Turusta ja Turun seudulta. Toimistoja oli mukana 21 ja töitä 126. Palkinnot jaettiin perjantaina 7. helmikuuta jo 16. kertaa.

 

lifestyle 2 2013

Aulagallerian näyttely "Kuka uskoo ihmeisiin?" koostuu Turun Taideakatemian toisen vuosikurssin opiskelijoiden Selma Rissasen (s. 1989 Porvoossa) ja Nelli Pietiläisen (s. 1991 Helsingissä) piirustuksista.

Rissanen ja Pietiläinen inspiroituvat toistensa teoksista ja myös piirtävät paljon yhdessä.

-Olemme huomanneet viimeaikaisissa teoksissamme selkeän yhteisen teeman jota haluamme käsitellä näyttelyssämme, he kertovat.

Rissanen ja Pietiläinen piirtävät ilman etukäteen tehtyä suunnitelmaa ja tekstit ovat tärkeä osa kummankin työskentelyä.

Näyttely "Kuka uskoo ihmeisiin" on esillä 4.2. - 6.3.2014 Varsinais-Suomen liiton Aulagalleriassa (Ratapihankatu 36, Turku) arkisin klo 9 - 15.

Nelli PietilinenSelma Rissanen 

31.1.2014

BEGÄRAN OM UTLÅTANDE OM EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI

Utkast till Egentliga Finlands landskapsstrategi innefattar både en landskapsplan t.o.m. år år 2035+ och ett landskapsprogram för tidsperioden 2014-2017. Landskapsplanen är en strategisk plan som sträcker sig till längre perspektiv och där man ställt mål och strategi för utvecklingen i landskapet. Landskapsprogrammet innehåller bl.a. de för utvecklingen centrala projekten och åtgärderna. Programmet återspeglar landskapets gemensamma vilja. Kommuner, regionala myndigheter, organisationer, näringslivet mm. partners svarar tillsammans för dess genomförande. Strategin har fått en benämning som ett part-nerskapsstrategi.

Egentliga Finlands partnerskapsstrategi har beretts i brett samarbete flere partners emel-lan. Det centrala temat i dokumentet är partnerskap och samarbete. Visionen i landskapet lyder "Livskvaliteten i Egentliga Finland är bäst i Finland. Ett framgångsrikt och välmående landskap byggs genom samarbete och partnerskap." Strategin har 4 spetsteman:
1) Ansvarsfullhet – framtiden består av nutida val
2) Samarbetskunskaper – tillsammans överskrids gränserna
3) Åtkomlighet – lättillgänglig port till Östersjön
4) Resurssmarthet – innovativt föregångarskap

Vi ber ert utlåtande om dokumentet och önskar att ni framför allt skulle ta ställning till följande frågor:
- Är de i landskapsplanen framförda visionerna riktade åt rätt håll ?
- Är spetsteman i landskapsstrategin dom rätta med tanke på utvecklingen i landskapet ?
- Svarar åtgärderna till utmaningarna under kommande år eller behövs det andra åtgärder för att gynna värdespetsarna i strategin ?
- Hur ser och lokaliserar ni er egen roll i förhållande till huvudåtgärden i strategin, d.v.s. Partnerskapsforumet ?

Utkastet till Landskapsstrategin är tillgängligt på förbundets hemsida på webbplatsen www.varsinais-suomi.fi och på Egentliga Finlands förbunds registratur. Handlingar kan på begäran levereras även per post kostnadsfritt.

Utlåtandet skall skriftligen levereras till förbundets registratur senast fredagen den 14.3.2014 på adressen Egentliga Finlands förbund Pb 273, 20101 ÅBO eller per e-post på adressen Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

 

Varsinais-Suomen kunnanjohtajat ja kansanedustajat kokoontuivat 23.1.2014 Hotelli Caribiassa Turussa. Esillä oli kuntien valtionosuusjärjestelmän uudistaminen. Selvitysmies Arno Miettisen uudistusehdotus kohtelee kaltoin Varsinais-Suomen ja Satakunnan kuntia. Maakuntahallitus ottaa kantaa asiaan kokouksessaan 27.1.2014.

Taustaselvityksenä alustus:

"Valtionosuusjärjestelmän uudistus. Vaihtoehtoinen laskelma VM:n esitykselle",
erikoissuunnittelija Antti Vasanen/Varsinais-Suomen liitto

Maakuntajohtaja Juho Savon ajankohtaiskatsaus 23.1.2014

 

Hallinnon ja aluekehityksen ministerityöryhmä päätti 22.1.2014 Manner-Suomen tulevan kauden rakennerahasto-ohjelman alueellisessa päätöksenteossa olevan rahoituksen jaosta maakuntien kesken.

- Suuri työ rahoituskehysten osalta on tehty suoraan alueilla maakuntaliittojen yhteistyössä. Alueet ansaitsevat kiitoksen aktiivisuudestaan ja lopullinen ratkaisu onkin yhteisen ehdotuksen mukainen, toteaa elinkeinoministeri Jan Vapaavuori.

Varsinais-Suomen maakuntajohtaja Juho Savo oli osannut odottaa tämän kaltaisia lukuja.

- Varsinais-Suomelle tuleva EU-rahoitus alenee edellisestä kaudesta ennakoidusti n. 27 %, mikä vastaa Suomelle tulevien tukien laskua. Kun tarkastelee pylväsdiagrammia (alla) tuesta per asukas eri maakunnissa joutuu lohduttautumaan sillä, että jos ja kun tukien tarve EU:n kriteereillä on tällainen, niin meillä menee suhteellisesti erittäin hyvin, Savo toteaa.

Alueelliset viranomaiset (maakunnan liitot ja ELY-keskukset) saavat vuosittain käyttöönsä myöntövaltuutta yritystuki- ja muiden kehittämishankkeiden rahoittamiseen. Vuosittain käytettävissä olevien rakennerahastovarojen maakunta- ja viranomaiskohtainen jako on kansallinen, valtioneuvostossa päätettävä asia.

Vuosittainen jako voi vaihdella alueiden välillä, mikäli se katsotaan tarkoituksenmukaiseksi aluekehittämisen ja ohjelman tuloksellisuuden kannalta.

EU-rahoitus asukasta kohden

Rahoituksen jako maakunnittain:

Maakunta EAKR (osuus) ESR (osuus) EAKR+ESR yhteensä (osuus)
Pohjois-Pohjanmaa 17,8 % 15,9 % 17,2 %
Pohjois-Savo 14,2 % 12,7 % 13,7 %
Lappi 12,9 % 11,5 % 12,4 %
Pohjois-Karjala 10,4 % 9,4 % 10,1 %
Etelä-Savo 9,6 % 8,6 % 9,3 %
Kainuu 5,4 % 4,8 % 5,2 %
Keski-Suomi 4,2 % 5,9 % 4,8 %
Uusimaa 3,7 % 6,4 % 4,6 %
Pirkanmaa 3,1 % 5,2 % 3,9 %
Keski-Pohjanmaa 3,2 % 2,9 % 3,1 %
Satakunta 2,7 % 3,4 % 2,9 %
Päijät-Häme 2,5 % 2,1 % 2,3 %
Kymenlaakso 2,3 % 2,3 % 2,3 %
Varsinais-Suomi 2,0 % 2,7 % 2,2 %
Etelä-Pohjanmaa 1,9 % 2,0 % 1,9 %
Etelä-Karjala 1,8 % 1,3 % 1,7 %
Pohjanmaa 1,2 % 1,4 % 1,3 %
Kanta-Häme 1,0 % 1,3 % 1,1 %
Yhteensä 100,0 % 100,0 % 100,0 %

 

Työ- ja elinkeinoministeriö tiedottaa, että yritysten investointitukien tukitasot ja tukialueet muuttuvat 1.7.2014 alkaen. Hallinnon ja aluekehityksen ministerityöryhmä teki päätökset tukialueista 22.1.2014.

Tukialueeksi nimettiin äkillisen rakennemuutoksen alueena Salon seutukunta. Itä- ja Pohjois-Suomen suuralue on harvan asutuksen perusteella automaattisesti korkeimman tukitason alue.

- Tulevalla rakennerahastokaudella haluamme kohdistaa käytettävissä olevia varoja entistä tehokkaammin. Nyt päätetyt tukialueet on arvioitu sillä perusteella, missä hyöty olisi kaikista suurin. Aiemmin olemme jo päättäneet esimerkiksi rakennerahastovarojen tehokkaammasta hallinnoinnista. Tällä työllä haluamme varmistaa, että rahaa olisi siellä, missä sitä eniten tarvitaan eli yritysten kehittämishankkeissa, toteaa elinkeinoministeri Jan Vapaavuori.

Työ- ja elinkeinoministeriö valtuutettiin tekemään komissiolle esitys nyt käyttämättä jäävän osuuden kohdentamisesta myöhemmin. Osuus pyritään osoittamaan rakennemuutospaikkakunnille.

Tukikarttaan tehdään EU-säädösten mahdollistama välitarkastus ja alueet määritellään tarpeen mukaan uudelleen ajalle 1.1.2017–31.12.2020. Väliarvioinnin yhteydessä myös Salon asema arvioidaan uudelleen ja tilalle nimetään tarvittaessa loppukaudeksi muita alueita.

Tukialuemäärittely vaikuttaa siihen, millaisella tukiprosentilla erikokoisille yrityksille voidaan myöntää investointeihin kohdistuvaa kehittämisavustusta. Rakennemuutosalueiden nimeäminen tukialueiksi mahdollistaa korkeamman tukiprosentin pienille ja keskisuurille yrityksille sekä suurten yritysten tukemisen ja vahvistaa alueiden talouskasvun edellytyksiä.

Alueellisten valtiontukien tavoitteena EU:ssa on tukea taloudellista kehitystä kaikkein epäedullisimmassa asemassa olevilla alueilla. Näin pyritään aktivoimaan yritystoimintaa alueilla, joiden taloudellinen tilanne on heikko tai joiden sijainti on epäsuotuisa. Aluetuki on poikkeus EU:n perussopimuksen yleisestä valtiontukikiellosta.

Suomella on mahdollisuus komission asettamien kriteereiden puitteissa määrittää itse, mitä muita haasteellisessa tilanteessa olevia alueita nimetään tukialueeksi. Tukialueen koko voi olla Itä- ja Pohjois-Suomen lisäksi 1,85 prosenttia vuoden 2010 väestöstä. Nykyisellä kaudella Suomen itse määrittelemien tukialueiden väestöpeitto on ollut 9,3 prosenttia, joten tukialueen koko pienenee huomattavasti. Tulevan kauden väestöpeitto on vain 99 443 asukasta. Salon seutukunnan (64 087 asukasta) lisäksi Suomen itse määrättävissä olevaksi alueeksi jää vielä 35 356 asukkaan kiintiö, jonka kohdistamisesta päätetään myöhemmin.

Lisätiedot:
elinkeinoministerin erityisavustaja Pete Pokkinen, puh. 040 756 7180
ylitarkastaja Hanna-Maria Urjankangas, TEM, puh. 029 506 3739

 

Saaristomeren Suojelurahasto kutsuu hakemaan osarahoitusta erityisesti seuraavanlaisille hankkeille:

  • uusien kosteikkojen ja kosteikkoketjujen perustamishankkeet sekä vanhojen kosteikkojen huoltohankkeet
  • osallistavat ja viestinnälliset Saaristomeren suojeluhankkeet
  • yhteisöjen lieteseparaattorihankinnot
  • septitankkien imutyhjennysasemien toiminnan seuranta- ja tiedotushankkeet

Samalla Saaristomeren Suojelurahasto etsii nimikkohankkeita seuraaville yhteistyökumppaneilleen: Ruisrock, Hej Hylje! -hanke ja Turun musiikkijuhlat. Nimikkohankkeissa rahoitettavan projektin ja Saaristomeren Suojelurahaston yhteistyökumppanin kesken neuvotellaan erikseen tavoista tehdä hankkeessa yhteistyötä kirkkaamman Saaristomeren hyväksi.

Lähetä hakemuksesi meille 15.1.2014 mennessä, niin varmistat, että hankkeesi on haussa mukana ensimmäisten joukossa. Lue lisää: www.saaristomerensuojelurahasto.fi/hae_rahoitusta

Hakemuksen voit lähettää sähköpostitse tai käyttää verkkosivuiltamme löytyvää hakulomaketta.

Lisätietoa:Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

20.12.2013

Valtio on solminut kasvusopimukset 12 suurimman kaupunkiseudun kanssa. Turun kaupunkiseudulla kasvusopimuksen tavoitteena on kilpailukyvyn vahvistaminen, yhdyskuntarakenteen kestävä kehittäminen sekä sosiaalisen eheyden vahvistaminen yhteistyössä valtion, seudun kuntien ja muiden toimijoiden kesken. Varsinais-Suomen liiton puolesta sopimuksen allekirjoitti maakuntajohtaja Juho Savo.
Ministeriön hyväksymässä kaupunkipolitiikan toimenpideohjelmassa vuosille 2012–2015 määritellään kaupunkipolitiikan keskeiset tehtävät ja toimenpiteet hallituskaudeksi.

Toimenpideohjelman mukaan sopimuksia valtion ja kaupunkien kesken tehdään kolmesta kehittämisteemasta: kasvu, maankäyttö, asuminen ja liikenne (MAL) sekä sosiaalinen eheys.

– Yhteinen allekirjoitettu näkemys nopeuttaa useiden sellaisten hankkeiden etenemistä, joissa osapuolia on useita sekä valtion puolella että paikallisesti. Harmillista Turun alueen kannalta on, että meriteollisuuden kilpailukyvyn parantamiseen liittyvät toimet ja työnjako jää osin jatkoneuvottelujen varaan, toteaa Turun kaupunginjohtaja Aleksi Randell.

- Toivon että näihin kysymyksiin saadaan ratkaisut mahdollisimman pian, jotta päästään konkreettisesti toteuttamaan muun muassa STX:n telakka-alueelle ja ympäristöön kaavailtua Bluetech-yrityspuistoa.

– Kasvusopimuksesta on toisaalta huomattavissa, että Turku on valtion silmissä merkittävä yliopisto- ja opiskelijakaupunki, Randell kiittelee.

Turun kaupunkiseudun kasvusopimusta on jatkovalmisteltu laajan kumppaniverkoston voimin keväästä 2013 lähtien. Valmisteluun on osallistunut Turun kaupungin ohella Turun Seudun Kehittämiskeskus, Varsinais-Suomen liitto, Varsinais-Suomen ELY-keskus, Varsinais-Suomen Sairaanhoitopiiri, Turun yliopisto, Åbo Akademi ja Turun ammattikorkeakoulu.

Sopimusosapuolet ovat päättäneet edistää seuraavien painopisteiden toteuttamista:

1. Rohkeasti kehittyvä Turun kaupunkiseutu Pohjoisen kasvukäytävällä
2. Korkeakoulu- ja opiskelukaupunki Turku – osaamisen ja luovuuden vahva liitto
3. Elinvoimaa kilpailukyvyllä ja hyvinvoinnilla – uuden kasvun lähteet

Osana kasvusopimusta Turku ja valtio ovat neuvotelleet meri- ja metalliteollisuuden alueellisen kilpailukyky-ohjelman toteutuksesta. Sen mukaan kaupunkiseutu ja valtio käynnistävät Turku Seas 2020 -meri- ja metalliteollisuuden alueellisen kilpailukykyohjelman toteutuksen rahoittamalla yhteisesti ohjelman koordinaation.

Turun asemaa vahvistetaan Suomen laivanrakennuksen johtavana, kansainvälisen tason osaamis-, innovaatio- ja tuotantokeskittymänä.

Valtion ja Turun kaupunkiseudun välinen kasvusopimus 2013-2015


 

Kasvusopimuksen allekirjoittivat mm. ministerit sekä maakuntajohtaja Juho Savo (ylärivi neljäs vas.)

Ikärakennetekijän korvaaminen sairastavuustekijällä koituu Varsinais-Suomen tappioksi, toteaa maakuntajohtaja Juho Savo ajankohtaisessa katsauksessaan 16.12.2013. Sairastavuusindeksi on Varsinais-Suomessa koko maan keskitasoa. Täällä ei siis olla sen terveempiä kuin muuallakaan Suomes-sa, mutta ikärakennetekijä on nykyisessä valtionosuusjärjestelmässä jossain määrin suosinut maakunnan kuntia.

- Turku on nyt uudistusesityksessä koko maan suurin häviäjä, Savo harmittelee.
Valtionosuuksilla tulee tasata kuntien olosuhde-eroja. Järjestelmän tulisi olla selkeä ja mahdollisimman ymmärrettävä. Arno Miettisen uudistusehdotus on oikeilla jäljillä. Kuntien valtionosuuksien määräytyminen on mutkikas palapeli, johon otetaan kantaa yksinkertaisesti sillä perusteella osoittaako koelaskelma oman kunnan osalta plussaa vai miinusta. Selvitysmies on vaikeassa raossa: pitää tehdä uudistus, mutta mikään ei saa muuttua.
- Ongelma on myös se, että kun samaan aikaan valtionosuusuudistuksen kanssa tehdään valtionosuusleikkauksia, niin kuntapuolella ei ole juuri muita kuin häviäjiä, Savo toteaa.

Maakuntahallitus keskusteli 16.12.2013 kuntien valtionosuusuudistusta ja totesi yksimielisesti, että uudistus on Varsinais-Suomen kannalta kohtuuton. Kunnat tulisivat kärsimään vanhusväestön suuresta määrästä. Ikärakenteen vaikutus valtionosuuksiin tulee säilyttää merkittävänä, hallitus painottaa.
Varsinais-Suomi on Suomen suurimman rakennemuutoksen kourissa. Siksikään ei ole oikein rangaista valtionosuusuudistuksen kautta alueen kuntia.
Kunnat ottavat ensi vuoden aikana kantaa ehdotettuun järjestelmään. Lausunnoissa on syytä tuoda esille ikärakenteen merkitys kuntia erilaistavana olosuhdetekijänä.

Varsinais-Suomen liitossa tehty tietoisku aiheesta

Förslagen till värdefulla kulturlandskap i Egentliga Finland och Satakunta har fastslagits. Respons till förslagen ska lämnas in senast 20.12.2013.

I Egentliga Finland har man inventerat kulturlandskap och förenhetligat materialet. Områdena finns inritade i landskapsplanerna.

Man kan ge respons via servicen Harava eller per e-post

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.; Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.; Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Harava: http://www.eharava.fi/inquiry.jsp?id=711

Kartor över kulturlandskapen

Ytterligare information på finska hittas här

 

Varsinais-Suomen telakkatyöryhmä on 2.12.2013 kokoontunut pohtimaan Turun telakan tilannetta. Työryhmä pitää tilannetta vakavana ja kriittisenä. Tästä huolimatta alueella halutaan edelleen aktiivisesti hakea luovia ratkaisuja positiivisen tulevaisuuden varmistamiseksi.

Laivanrakennukselle on jatkuvaa kysyntää maailmanmarkkinoilla. Turun telakalta ja sen verkostolta löytyy maailmanluokan osaamista etenkin risteilijärakentamisessa, jonka työllisyysvaikutukset ovat erittäin merkittävät. Myös arktinen osaaminen on vahvalla tasolla. Turun telakan osaamisesta ja kilpailukyvystä kertoo sekin seikka, että valmisteilla olevan TUI 1-aluksen rakentaminen on päivälleen aikataulussa ympärillä vellovasta epävarmuudesta huolimatta.

STX Finland on tunnetusti taloudellisissa vaikeuksissa. Sen korealainen emoyhtiö ei ole kyennyt pääomittamaan omistamaansa yhtiötä. Tilanne vaikuttaa negatiivisesti uusien laivaprojektien rahoitusratkaisuihin. STX on ilmoittanut valmiudestaan myydä Turun telakka. Varsinais-Suomen telakkatyöryhmän mukaan nyt on viimeinen aika selvittää kaikki mahdolliset omistajuusjärjestelyt. Tässä valtiolla ja etenkin työ- ja elinkeinoministeriöllä on keskeinen rooli ja vastuu. Tarvitaan laajaa yhteistyötä eri toimijoiden välillä, jotta löydetään rahoitus- ja omistusjärjestelyt, joilla Turun telakan toiminta turvataan. Näihin järjestelyihin valtion on oltava valmis osallistumaan myös omistajan roolissa, mikäli ratkaisun synnyttäminen sitä vaatii. Alihankkijaverkosto on ilmoittanut halukkuutensa osallistua järjestelyihin. Alueella on vahva tahto hakea telakan tulevaisuuden turvaavaa ratkaisua.

Suurin osa merkittävistä meriteollisuuden verkostoyrityksistä on hakenut kasvunsa Turun telakan kautta. Varsinais-Suomen telakkatyöryhmä hyväksyi tämän vuoden kesäkuussa alueellisen Turku Seas 2020 -ohjelman täydentämään kansallisen Meriteollisuus 2020 kilpailukykyryhmän työtä. Ohjelman eteenpäin viemisestä on käyty neuvotteluja työ- ja elinkeinoministeriön kanssa, mutta konkreettisia vastauksia valtion mukanaolosta Turun ja Rauman alueiden meriteollisuuden kehittämisessä ei ole vielä saatu.

Nyt ei ole aikaa hukattavaksi. Alueella selvitetään aktiivisesti ratkaisuja Turun telakan tilanteeseen. Alihankkijaverkoston osallistuminen omistajuusjärjestelyihin edellyttää valtion merkittävää mukanaoloa.

Turussa 2.12.2013
Varsinais-Suomen liitto, Turun kaupunki

Petteri Orpo, maakuntahallituksen puheenjohtaja, telakkatyöryhmän puheenjohtaja

Aleksi Randell, kaupunginjohtaja

I Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri finns nu en försäljningsutställning med Unicefs dockor Anna & Toivo.

Genom att adoptera en docka för 20 euro får ett barn i världen de basvaccineringar som behövs. Frivilliga handarbetsidkare tillverkar dockorna, för att på detta sätt kunna hjälpa barn i världens fattigaste länder.

Varje Unicef -docka har att identitetsbevis, där man anger dockans namn och personuppgifter. Den som adopterar en docka får ett postkort som kan skickas till den som gjort dockan. Så får tillverkaren veta att dockan har funnit ett hem och ett barn i världen har blivit räddat.

Utställningen Unicefs dockor är öppen i Aulagalleriet (Bangårdsgatan 36, Åbo) 26.11.2013 - 6.1.2014 vardagar kl. 9 - 15. Välkomna!

 

Tilläggsuppgifter: Unicefs Riitta Suomi, riitta.suomi(at)gmail.com

Kaksitoista asiantuntijaa eri puolilta Eurooppaa pohti viikon ajan (vko 47) Staffordshiren yliopistossa, Stoke-on-Trentissä professori Jon Fairnburnin johdolla erilaisia keinoja edistää yrittäjyyttä ja korkeakouluopiskelijoiden työllisyyttä.

Viikon aikana tutustuttiin moniin hyviin käytäntöihin eri puolilla Eurooppaa, verkotuttiin ja pohdittiin uusia konkreettisia yhteistyöhankkeita alueiden yrittäjyyden edistämiseen.  Yksi vierailuun osallistunut oli Varsinais-Suomen liiton aluekehitysjohtaja Tarja Nuotio, joka uskoo, että tämän opintovierailun kokemusten kautta myös Varsinais-Suomeen saadaan uusia hyviä yrittäjyyttä tukevia hankkeita. Vierailua tuki Euroopan ammatillisen koulutuksen kehittämiskeskus, CEDEFOP. 

Katso video tapahtumasta

Turun kaupunki ja Varsinais-Suomen liitto järjestivät 13.11.2013 yhteistyössä Turun ja Varsinais-Suomen Eurooppa-toimiston kanssa sidosryhmävastaanoton Brysselissä.

Tilaisuus herätti suurta mielenkiintoa ja siihen osallistui noin sata Varsinais-Suomelle tärkeää EU-avainhenkilöä. Tilaisuudessa annettiin tietoa Turun ja Varsinais-Suomen Itämeren alueen toiminnasta ja erityisesti kesän 2014 Turun Itämeri-päivistä, jolloin Turku toimii Itämeri-politiikan merkittävänä areenana.

Samalla juhlistettiin myös Turun ja Varsinais-Suomen Brysselissä toimivan Eurooppa-toimiston 15-vuotista taivalta.
Tilaisuuden arvovaltaisina juhlapuhujina toimivat Euroopan komission varapuheenjohtaja Olli Rehn, Suomen EU-suurlähettiläs Pilvi-Sisko Vierros-Villeneuve, Turun kaupunginjohtaja Aleksi Randell sekä Varsinais-Suomen liiton maakuntavaltuuston puheenjohtaja Pekka Myllymäki.

Komission varapuheenjohtaja Rehn sekä EU-suurlähettiläs Vierros-Villeneuve antoivat erityistä tunnustusta Turun ja Varsinais-Suomen toiminnasta ja aloitteellisuudesta Itämeren alueella sekä aktiivisesta vaikuttamisesta EU:n päätöksentekoon.

Puheiden jälkeen juhlavastaanoton vieraat nauttivat itämerellisen saaristolaispöydän antimista.
Sidosryhmätilaisuuden lisäksi Turun kaupungin ja Varsinais-Suomen liiton delegaatiolle järjestettiin useita edunvalvontatapaamisia. Turulle ja Varsinais-Suomelle tärkeistä asioista välitettiin tietoa EU-komission aluepolitiikasta vastaavalle apulaispääjohtajalle Normunds Popensille, komission varapuheenjohtaja Olli Rehnin kabinettipäällikkö Timo Pesoselle, suomalaisille europarlamentaarikoille sekä Suomen pysyvän EU-edustuston avainvirkamiehille.

Kuvassa vasemmalta Suomen Gentin kunniakonsuli Christian Lardinoit, Aleksi Randell, Olli Rehn ja Pekka Myllymäki.

Pro Saaristomeren ohjelmakokous järjestetään tiistaina 3.12.2013 Turussa Virastotalolla (Itsenäisyydenaukio 2). Pro Saaristomeri -ohjelma edistää vesienhoidon yhteistyötä sekä paikallisten ja alueellisten vesienhoitohankkeiden toteutumista.

Ohjelmakokoukseen toivotamme tervetulleiksi Pro Saaristomeri-ohjelman toiminnassa jo mukana olevat sekä kaikki muutkin Varsinais-Suomen vesienhoidosta kiinnostuneet. Kokouksessa esitellään mm. VELHO-hankkeen tuloksia sekä vesienhoidon onnistumisia.

Tule tapaamaan Saaristomeren Suojelurahaston hoitokunnan jäseniä ohjelmakokouksen yhteydessä olevaan Saaristomeri-klinikkaan klo 12-13 tai ohjelmakokouksen jälkeen klo 16 asti ja tutustu sen toimintaan ja rahoitusmahdollisuuksiin.

Ohjelmakokouksen kutsu ja ohjelma. Tervetuloa!

Ilmoittautuminen, toivotaan ensisijaisesti tehtäväksi oheisen linkin kautta:
http://www.webropolsurveys.com/S/0AC36500C7D6899F.par

Egentliga Finlands förbund, Europe Direct Egentliga Finland och Turku Science Park ordnar 5.12.2013 en information om EU:s tema Smart specialisation (SP3).

Detta tema är just nu en av de viktigaste bakgrundsfaktorerna när program och projekt förbereds för EU:s nya programperiod 2014 - 2020.

Infodagen ordnas med början kl. 8.30 i möteslokal Alvarium (Trädgårdsgatan 8, 20100 Åbo).

Anmäl dig via  http://doodle.com/53zi42hz563ma2kn

Hela dagens program hittas på finska här

Resurssitehokkuudesta uutta vauhtia liiketoimintaan

Kierrätyksellä ja raaka-aineiden tehokkaammalla hyötykäytöllä voidaan lisätä yritysten kilpailukykyä ja luoda uutta liiketoimintaa. ”Loppuunmyydyssä” Resurssitehokas Varsinais-Suomi – mahdollisuus uuteen kasvuun -seminaarissa ensi maanantaina 11.11.2013  yritykset kertovat kierrätysliiketoiminnan hyödyistä ja konkreettisista tuloksista. Jo tehdyn ohella alaan liittyy paljon tulevaisuuden mahdollisuuksia. 

Yritykset vievät vuosittain kaatopaikalle tonnikaupalla käyttökelpoisia raaka-aineita – ja maksavat siitä. Yritysten tuottamia sivuvirtoja tai jätteitä voitaisiin kuitenkin hyödyntää raaka-aineina nykyistä tehokkaammin. Resurssitehokkuutta parantamalla voidaan myös lisätä yritysten kilpailukykyä.

Resurssitehokkuuteen liittyvän tietämyksen ja osaamisen lisäämiseksi Varsinais-Suomessa toimivat mm. Varsinais-Suomen liiton Luonnonvarafoorumi ja Turun ammattikorkeakoulun ja Turku Science Parkin RESU-hanke. Turun ammattikorkeakoulu on lisäksi mukana kansalliseen yhteistyöhön tähtäävässä Resurssivirrat haltuun -hankkeessa.

Seminaari järjestetään 11.11. klo 9.30 alkaen Forum Marinumissa (Linnankatu 72, Turku).

Seminaarissa edelläkävijäyritykset kuten Neste Oil, PS Processing, Zinoti, Kierrätysverkko, Vegetukku, Crisolteq, Ekolite ja Meriaura kertovat kierrätysliiketoiminnan hyödyistä ja konkreettisista tuloksista. Puhujia on mahdollista haastatella tilaisuuden yhteydessä myös erikseen.

Tilaisuuden jälkipuoliskolla pohditaan myös valtion ja julkisen sektorin roolia biotalouden ja resurssitehokkuuden vahvistamisessa uudeksi teolliseksi tukijalaksi, sekä sitä tukevien investointien saamiseksi kansallisesti ja alueellisesti.

Tarkka ohjelma osoitteessa  http://www.resurssitehokkuus.fi/ajankohtaista.

Lisätietoja:

Projektipäällikkö Piia Nurmi, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., p. 040 355 0931
Erityisasiantuntija, materiaaliteknologia, Linda Fröberg-Niemi, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., p. 050 587 3441
Luonnonvarasuunnittelija Aleksis Klap, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., p. 040 721 3137

I Aulagalleriet visas 28.10.2013 - 22.11.2013 konstverk av 17-åriga Aliisa Rantanen och hennes 84-åriga morfar Pentti "Karhu-Rantanen".

Den yngre Rantanens färgglada konstverk är gjorda åren 2002 - 2004. Pentti Rantanen säger att gärna han målar i terapeutiskt syfte.

Seminariet "Vår kulturmiljö" som handlar om vården av det bebyggda kulturarvet hålls torsdag 24.10.2013 i
Villa Lande, (Engelsbyvägen 8, 25700 Kimito).

Seminariet är öppet för allmänheten, fritt inträde. Speciellt välkomnas offentliga samfunds fastighetsansvariga, tjänsteinnehavare och förtroendevalda! Både finska och svenska framföranden.

Seminarieprogrammet

Seminariet arrangeras av Curatios Kulturmiljövård ger kunskap -projekt och Kimitoöns kulturmiljö -projekt, som administreras av Egentliga Finlands landskapsmuseum.

Lunch på egen bekostnad i Villa Lande.

Tilläggsinfo:

Sara Tamsaari
tf. forskare
Egentliga Finlands landskapsmuseum
Kalastajankatu 4 / PL 286
20101 Turku
GSM 040 707 5104
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Marianne Hemgård
Curatio Byggnadsvårdsförening i Åboland rf
Turunmaan korjausrakentamisyhdistys ry
Malmgatan/ Malmikatu 6
21600 Pargas / Parainen
02-4585 028
marianne.hemgard(a)parnet.fi
www.curatio.fi

Egentliga Finlands förbund slöt 14.10.203 ett avtal med nordvästra Rysslands federation om strategiskt kompanjonskap vad gäller ekonomisk och social utveckling. Samarbetspart är en organisation dit 11 regioner i nordvästra Ryssland hör samt områdets 42 största företag och näringslivets organisationer.

Via avtalet stärks regionernas samarbete både inom organisationer och företag. Samarbetet omfattar EU:s nordliga dimensions politik, Östersjöns samarbetsprogram och EU:s övriga program.

Mera info på finska hittas här

 

Turku&Varsinais-Suomi kampanjoi lokakuussa 2013 kasvun teemalla. Kampanjointi tavoittaa pääkaupunkiseutulaiset muun muassa näyttävällä kauppakeskuspromootiolla, joka toteutetaan Kampin keskusympyrässä 14.–15.10. Myös verkkomainontaa ja iPad-julkaisun sisältävän kampanjan kesto on kokonaisuudessaan kolme viikkoa.

Turussa ja Varsinais-Suomessa on erinomaiset kasvun mahdollisuudet niin ihmisille kuin yrityksillekin. Yksi syy on Turun seudun hyvä yritysilmasto* ja logistinen sijainti Skandinavian ja Itämeren alueen välittömässä läheisyydessä. Toinen on Turun vetovoima asuinpaikkakuntana** sekä alueen monimuotoiset asumisen vaihtoehdot. Nämä muodostavat hedelmällisen pohjan perheen tai yrityksen kasvattamiseen.

Promootio Kampin kauppakeskuksessa Helsingissä esittelee varsinaissuomalaista elämäntapaa ja kasvun mahdollisuuksia näyttävällä tavalla. Yleisö on tervetullut paikanpäälle kokemaan Turku&Varsinais-Suomi 14.–15.10. klo 11–19. Kaikille osallistujille jaetaan yllätyslahja.

Lokakuun puolivälissä (vko 42) julkaistaan maksuton, sähköinen iPad-lehti, joka antaa vinkkejä Turusta ja Varsinais-Suomesta niin asukkaille kuin alueella vierailevillekin. Sähköinen magazine on tyylikäs ja nykyaikainen tapa kokea paikka: kun kyseessä on paikkakunta tai alue, tunnelma on keskeinen mielenkiinnon herättämisen ja erottautumisen kannalta.
Lehden voi ladata AppStoresta ja lukea, mitä mahdollisuuksia Varsinais-Suomi tarjoaa asukkaalle tai yritykselle. Lehdessä on laaja katsaus alueen elämäntyyleihin ja erikoisuuksiin. Varsinais-Suomen julkaisussa mukana olevat kunnat voivat myös hyödyntää uudenlaista materiaalia erilaisissa tilaisuuksissa ja messuilla.

Verkossa osoitteessa www.elamasikunnossa.fi voi tehdä itselleen tai yritykselleen leikkimielisen kasvupotentiaalitestin, ja voittaa lahjakortin Sammakon verkkokirjakauppaan. Virtuaalinen testi on myös Kärkimedian sekä Talentumin iPad-lehtiversioissa kampanja-aikana.

Turun ja Varsinais-Suomen yhteismarkkinointia on tehty maakuntaliiton ja Turun vetämänä syksystä 2010 lähtien, alueen vetovoimatekijöitä korostaen. Maakunta on saanut erottuvaa ja nuorekasta näkyvyyttä Suomen valtamedioissa, verkossa ja tapahtumissa. Kampanjoiden tuloksia on seurattu systemaattisesti ja ne ovat olleet rohkaisevia: toimenpiteet huomataan ja viestit koetaan mielenkiintoisiksi. Yhteismarkkinoinnin on suunniteltu jatkuvan myös vuosina 2014-2016.

Lisätietoja kampanjasta:

Juha Elo, tiedotuspäällikkö
Turun kaupunki 050 5590 641, juha.elo(at)turku.fi

Jessica Ålgars-Åkerholm
viestintävastaava, Varsinais-Suomen liitto 040 7755 781, jessica(at)varsinais-suomi.fi


* HYVÄ YRITYSILMASTO – Elinkeinoelämän keskusliiton vuosittaisessa Kuntien yritysilmasto -tutkimuksessa vuonna 2012 Turun & Varsinais-Suomen kunnat sijoittuivat jälleen erinomaisesti kärkisijoille:

1. KAARINA
2. RAISIO
3. Seinäjoki
4. LIETO
5. Tuusula
6. Lohja
7. Espoo...
...11. Helsinki
12. SALO
13. Tampere

**VETOVOIMAINEN ASUINALUE – Turku sijoittui ensimmäiselle sijalle kiinnostavimpana asuinpaikkakuntana syksyllä 2012 Uusimaalla, Satakunnassa, Pirkanmaalla ja Varsinais-Suomessa tehdyssä bränditutkimuksessa, ja ohitti sijoituksella Tampereen (Innolink Research Oy, tutkimuksen n=1278).

Taloustutkimuksen Kaupungit: Muuttohalukkuus 2012 -tutkimuksessa Turku on kokonaismielikuvaltaan toiseksi kiinnostavin asuinpaikka Suomessa.

lifestyle 2 2013

10.10.2013

Åbo stad har publicerat en undersökning (på finska) om vilka boendepreferenser och önskningar de personer har som har flyttat från Åbo stadscentrum till Åbos kranskommuner. Undersökningen är gjord av Antti Vasanen som nyligen har börjat arbeta vid Egentliga Finlands förbund.

Undersökningen visar att de flesta som flyttat till kranskommunerna vill bo i egnahemshus, men i övrigt har de väldigt olika önskningar vad gäller boende. En del vill bo på landsbygden, andra nära service och nära stadscentrum.

Hela undersökningen hittas på finska här

 

 

 

27.9.2013

Egentliga Finlands riksdagsledamöter lämnade idag in motioner, som gäller statens nästa års budget.

På listan finns bl.a. miljöstöd till varvsindustrin, riksväg 8, finansiering till basvägunderhållet, skötseln av nationalparker och byggandet av avloppsrör som minskar avrinningen till Skärgårdshavet.

Mera info på finska hittas här

Egentliga Finlands förbund och Satakuntaliitto deltar gemensamt i Åbo bokmässa 4 - 6.10.2013 med temat vårt byggnadsarv och speciellt Alvar Aalto.

På båda avdelningarna finns tävlingar, på Egentliga Finlands förbunds avdelning kan man vinna en Aalto -pall genom att delta. På avdelningen presenteras också infotjänsten Europe Direct och centret för geografisk information Lounaispaikka.

Landskapsförbunden har tillsammans med Centret för Konstbefrämjande arrangerat scenprogram på mässan, bl.a. diskuterar författare dramatik, experter på byggnadsarvet diskuterar Alvar Aalto och modernismens spår, Heli Laaksonen och Elina Wallin diskuterar hembygden på dialekt och i Åbo bokkafé ordnas lördag 5.10. en poesitävling. Hela programmet hittas på finska här

Varsinais-Suomen kuntien johto ja Varsinais-Suomen liitto neuvottelivat 20.9.2013 Turussa. Aiheena oli maakunnan ajankohtaiset aiheet, liiton talousarvioesitys, valtionosuusuudistus sekä Varsinais-Suomen sairaanhoitopiirin tilannekatsaus.

- Valtionosuusjärjestelmää tullaan muuttamaan nykyistä yksinkertaisemmaksi ja oikeudenmukaisemmaksi vähentämällä laskentakriteerien määrää ja uudistamalla niiden sisältöä. Vielä on päättämättä tullaanko uudistus viemään läpi kerralla vai asteittain.
- Kysymys on siitä kuinka suuren muutoksen kunta kestää kerralla, valtionosuusuudistuksen selvitysmies Arno Miettinen selitti. Kuntakohtaiset luvut on tarkoitus julkaista lokakuussa.

Sairaanhoitopiirin taloudellinen tilanne vaatii toimintamenojen sopeuttamisen lisäksi pidemmän tähtäimen rakenteellisia uudistuksia.

- Aluesairaaloiden on erikoistuttava, jotta järjestelmän toiminta nykyisestä tehostuu, arvioi sairaanhoitopiirin johtaja Olli-Pekka Lehtonen.

Päivän esitykset löytyvät alla olevista linkeistä:

Ajankohtaista maakunnasta, maakuntajohtaja Juho Savo

Alustava talousarvio 2014, hallintojohtaja Markku Roto

Valtionosuusuudistus, selvitysmies Arno Miettinen, valtiovarainministeriö

Varsinais-Suomen sairaanhoitopiirin tilannekatsaus, johtaja Olli-Pekka Lehtonen, V-S sairaanhoitopiiri

ArnoMiettinen 2013

Valtionosuusuudistuksen selvitysmies
Arno Miettinen

 

 

 

 

 

Varsinais-Suomen kansanedustajat kokoontuivat 17.9.2013 syksyn ensimmäiseen yhteistyöryhmän kokoukseen eduskuntaan. Kansanedustajat keskustelivat tuoreesta valtioneuvoston periaatepäätöksestä toteuttaa tutkimuslaitosten ja tutkimusrahoituksen kokonaisuudistus.
- Uudistuksen tavoitteena on yhteiskunnallisesti tärkeän tutkimustiedon tuottaminen sekä resurssien vapauttaminen tutkimuksen tukipalveluista ja kiinteistä rakenteista tutkimustoimintaan, selitti periaatepäätöksen valmistelussa mukana ollut alivaltiosihteeri Timo Lankinen valtioneuvoston kansliasta.
Tutkimuslaitoksista muodostetaan aihepiireittäin nykyistä suurempia kokonaisuuksia. Tavoitteena ovat vahvemmat monitieteiset tutkimusorganisaatiot, jotka kykenevät kilpailemaan rahoituksesta muiden eurooppalaisten tutkimuslaitosten kanssa. Tarkoitus on myös syventää yhteistyötä tutkimuslaitosten ja korkeakoulujen välillä. Yhteistyön lisäämiseksi synnytetään osaamisen keskittymiä. Sopimusperusteisilla yhteenliittymillä olisi mm. yhteisiä tutkimuslaitteita ja tietovarantoja ja ne muodostaisivat alueellisesti yhteisiä kampusalueita.
Valtioneuvoston periaatepäätöksessä on määritelty kolme tutkimuslaitosten ja tutkimusrahoituksen uudistuksen toimenpidekokonaisuutta, jotka lähtevät jatkovalmisteluun vastuuministeriöiden johdolla. Varsinais-Suomen kannalta kiinnostava on Geodeettisen laitoksen, Maanmittauslaitoksen Inspire-asioiden ja paikkatietojen yhteiskäytön edistämiseen liittyvän toiminnan sekä maa- ja metsätalousministeriön tietopalvelukeskuksen toimialariippuvaisten tietojärjestelmien ja niiden kehittämisen yhdistyminen uudeksi Paikkatiedon tutkimus- ja kehittämiskeskukseksi.
Varsinais-Suomen liitto ja Turun yliopisto näkisivät mielellään uuden paikkatiedon tutkimus- ja kehittämiskeskuksen Turussa
- Turkuun sijoittumista puoltaa Turussa jo sijaitseva osaaminen. Turun yliopiston paikkatiedon osaaminen on laajaa ja tiedekuntien rajat ylittävää. Lisäksi Varsinais-Suomen liitosta käsin toimii maan johtava alueellinen paikkatietokeskus Lounaispaikka, arvioi Turun yliopiston rehtori Kalervo Väänänen.
Paikkatiedon tutkimus- ja kehittämiskeskuksen perustamishankkeen valmistelusta vastaa maa- ja metsätalousministeriö. Sijoittamista käsitellään alueellistamiskysymyksenä, jossa huomioidaan olemassa olevat ja kehittyvät osaamis- ja toimintokeskittymät. Tutkimuslaitosten yhteensulautuminen on tarkoitus toteuttaa vuonna 2015.

Linkki periaatepäätökseen

Lisätiedot:

vs. edunvalvontajohtaja Janne Virtanen, Varsinais-Suomen liitto, p. 040 5836 950


I Aulagalleriet kan man i höst se färgglad konst gjord av unga konstnärer. Utställningen heter på finska "Ihan mitä vaan" och är gjord av barnen till de anställda vid avdelningen för markanvändning och miljö.

Konstnärerna och deras ålder (då verket gjordes):Moona Vaalikivi 4, Jutta Kottonen 13, Juhani Kottonen 8, Otso Juvonen 6, Iiris Juvonen 7, Niclas Klap 11, Nella Klap 6, Annasofia Saarento 6, Eero Myyryläinen 7, Aaro Myyryläinen 2, Anna Myyryläinen 6, Anton Mäkeläinen 2, Topias Anttonen 1,5, Veeti Nurmi 11, Vilmiina Nurmi 8, Daniel Leppänen 3.

Utställningen är öppen i Aulagalleriet till 25.10.2013 vardagar kl 9 - 15 (Bangårdsg. 36, Åbo).

moona

my dad

Varsinais-Suomen liitto laatii yhteistyössä rakennemallialueen kuntien ja muiden yhteistyökumppaneidensa kanssa Turun seudun rakennemallialueen liikennejärjestelmäsuunnitelmaa. Liikennejärjestelmäsuunnitelman painotuksista – kestävän liikkumisen edistämisestä, maankäytön ja liikennejärjestelmän yhteensovittamisesta sekä uuden liikennepolitiikan vaatimuksista keskusteltiin tiistaina 10.9.2013 rakennemallialueen toimijoiden kesken Turussa Alvariumissa.

Tilaisuudessa liikenneneuvos Eeva Linkama kertoi uuden liikennepolitiikan vaatimuksista liikennejärjestelmän suunnittelussa. Ylijohtaja Kari Ruohonen esitti seudun suurten liikennehankkeiden tilanteen nyt ja tulevaisuudessa. Johtaja Matti Vehviläinen kertoi rakennemallialueen liikennejärjestelmän kehittämistarpeista, ja joukkoliikennejohtaja Sirpa Korte valotti seudullisen joukkoliikenteen käynnistymistä sekä kertoi joukkoliikenteen ajankohtaiset kuulumiset. Projektipäällikkö Markku Kivari Strafica Oy:stä esitti suunnittelutyön painopisteet ja painotti kestävän liikkumisen edistämistä rakennemallialueen suunnittelussa. Tilaisuuden avasi apulaiskaupunginjohtaja Jarkko Virtanen.

Väylästä palveluun – uutta ajattelua liikennejärjestelmien suunnittelussa
Liikenneneuvos Eeva Linkama, Liikenne- ja viestintäministeriö

Hankkeet nyt ja tulevaisuudessa
Ylijohtaja Kari Ruohonen, Liikennevirasto

Liikennejärjestelmän kehittämistarpeet rakennemallialueella
Johtaja Matti Vehviläinen, Varsinais-Suomen ELY-keskus, liikenne ja infrastruktuuri

Ajankohtaista Turun seudun joukkoliikenteessä
Joukkoliikennejohtaja Sirpa Korte, Turun kaupunki

Arjen toimintojen saavutettavuus rakennemallialueella
Projektipäällikkö Markku Kivari, Strafica Oy

 

Pop up-kontti  Turun Yliopistonkadulla ma-pe 2 - 6.9. klo 9-18 (Yliopistonkatu 25)      

Yrittäjän päivää on vietetty vuosittain 5. syyskuuta vuodesta 1997 alkaen. Turussa ja Varsinais-Suomessa Yrittäjän päivän viikolla tapahtuu teeman ympärillä jokaisena päivänä. Varsinais-Suomen Yrittäjät ja Turun Yrittäjät yhteistyökumppaneineen haluavat nostaa yrittäjyyttä esille Turussa Yrittäjän päivän viikolla. Myös kansainvälisyyttä tukeva Expat-hanke
on näkyvästi mukana.

MAANANTAI, kansainvälisyys

  • Klo 11-12: lounastee – Teepolku esittelee kiinalaista teekulttuuria
  • Expat –hanke kertoo korkeasti koulutetuista kansainvälisistä Turun alueella
  • Kansainvälisiä pienyrittäjiä paikalla myymässä palveluitaan ja etätyöskentelemässä
  • Klo 13-16 Potkuri: Johanna Seren, Megumi Hayashi. Walk in- rahoitusneuvontaa kansainvälistymiseen
  • Louna-hanke esittelee vierailukeskushanketta kansainvälisille
  • Pikku-Britannian tuotteita tarjolla

TIISTAI, kansainvälisyys 

  • Klo 11-12: lounastee – Teepolku esittelee kiinalaista teekulttuuria
  • Expat –story corner – kerro parannusehdotuksesi Turun kansainvälistämiseksi!
  • Pikku-Britannian tuotteita tarjolla
  • Kansainvälisiä pienyrittäjiä paikalla myymässä palveluitaan ja etätyöskentelemässä
  • Klo 16 -> Match making kansainvälisille pienyrityksille + yhdistyksille
  • Yrityksille kansainvälistymisneuvontaa, Hautomo

KESKIVIIKKO, julkiset hankinnat

  • Klo 9-10.30 Aamukahvit, julkisista hankinnoista alustamassa hankinta-asiamies Jorma Saariketo
  • Klo 10.30-12.00 Taivas+Helvetti -kirjan kirjoittaja Terho Puustinen kontilla
  • Klo 9-16 Yrityspalvelukeskus Potkuri: Walk In -neuvontaa yrittäjyydestä kiinnostuneille
  • Klo 15 Debatti: pienhankinnat ja julkiset hankinnat

 

TORSTAI, Yrittäjän päivä

  • Klo 9-11 Aamukahvit, alustajana Taivas+Helvetti -kirjasta tuttu yrittäjä Sirpa Jyrkkänen
  • Klo 12 Yrittäjätarina - Pizzariumin Salla-Maria Platania
  • Klo 9-16 Yrityspalvelukeskus Potkuri: Walk In -neuvontaa yrittäjyydestä kiinnostuneille
  • Klo 15 Brändiseminaarin etkot, debatti Kontilla

PERJANTAI, nuoret yrittäjät ja sosiaalinen media

  • Klo 9-11 Sosiaalisen median aamukahvit: alustajana Minna Valtari Someco Oy:stä
  • Klo 11 Yrittäjätarina - Ompelimo PinkkiHeidin yrittäjä Heidi Parkkinen
  • Klo 12 Varsinais-Suomen Yrittäjänuorten lounastreffit @ Bryggmann’s
  • Klo 14 Yrittäjätarina - Sisustussuunnittelija Anne Aaltonen Neliö Designista
  • Klo 15 Debatti: Tarvitaanko yrittäjyyttä? Mukana Ville Virtanen, Hanna Munter

Yrittäjyysviikon päättäjäiset

Kontti-konttori: Yrittäjille on tarjolla etätyöskentelytila kontissa joka päivä!

Lisätietoa

ELY-keskuksen kautta voi hakea Itämerirahaa jätevesien käsittelyyn.

Määrärahaa voivat hakea Varsinais-Suomen ELY-keskuksen toiminta-alueen vesihuoltolaitokset, ensisijaisesti kuitenkin Saaristomeren valuma-alueen laitokset, jotka haluavat tehostaa jätevedenpuhdistustoimintaansa. Rahoitusta myönnetään enintään 50 % hankkeen kokonaiskustannuksista.

Rahoitettavissa hankkeissa tulee selvittää ja suunnitella toteutettavia tehostamistoimenpiteitä, joilla nykyisestä puhdistamosta saataisiin mahdollisimman hyvä puhdistustulos erityisesti fosforin- ja typenpoiston osalta. Rahoitusta myönnetään esimerkiksi tehostamistoimien selvittämiseen, mahdollisten koeajojen järjestelyihin, henkilökunnan koulutukseen ja tarvittaviin vähäisiin muutostöihin. Haku ei koske hankkeita, jotka sisältävät laajennus- ja peruskorjausinvestointeja.

Tarkemmat hakuohjeet löytyvät oheisesta liitteestä

Rahoitusta haetaan samalla hakulomakkeella kuin muitakin Saaristomeren tilan parantamiseen liittyviä hankkeita
> hakulomake

Lomakkeen tiedoista poiketen hakulomake palautetaan joko kirjeellä osoitteeseen
Varsinais-Suomen ELY-keskus, PL 236, 20101 TURKU tai
sähköisesti kirjaamo.varsinais-suomi(at)ely-keskus.fi

Hakemukset tulee jättää viimeistään 30.9.2013.

Lisätiedot:

Johtava vesihuoltoasiantuntija Jyrki Lammila, p. 0295 022 890, jyrki.lammila(at)ely-keskus.fi
Suunnitteluinsinööri Minna Nummelin, p. 0295 022 917, minna.nummelin(at)ely-keskus.fi

 

Egentliga Finlands landskapsmuseum samlar uppgifter om kulturmiljön på Kimitoön av de boende

Ett kulturmiljöprojekt med syftet att av de i området fast bosatta och sommarboende samla in uppgifter om fornminnen, hus och byggnader samt landskapet har inletts på Kimitoön. Projektet förverkligas som ett samarbete mellan Egentliga Finlands landskapsmuseum, Kimitoöns kommun, Egentliga Finlands förbund, Sagalunds museum, Curatio Byggnadsvårdföreningen i Åboland r.f. samt Forststyrelsen.

Lokalbefolkningen och sommarboende känner bäst till sina hus och gårdars historia. Med hjälp av enkäten insamlas viktig information om de boendes synpunkter i frågor som rör synen på landskapet, byggnaderna eller fornlämningar. Uppgifterna, som lagras i Egentliga Finlands landskapsmuseums databas, kan användas i vården, bevarandet och planeringen av miljön. Att lämna uppgifter är konfidentiellt; enskilda svar förmedlas inte till andra.

Enkäten genomförs som en del av Miljöministeriets program SADe för påskyndade av elektronisk ärendehantering och demokrati. Inom programmet utvecklas e-tjänster inom boende och byggande. En av dessa är frågetjänsten Harava, som testas inom Kimitoöns kulturmiljöprojekt.

Bland alla uppgiftslämnare lottar landskapsmuseet ut tre exemplar av Åbo museicentrals publikation Ritmått och schablon, en bok om hur man byggde förr i tiden. Enkäten är öppen till och med den 30 september 2013 på adressen www.eharava.fi/356?lang=sv.

Tilläggsuppgifter ges av:

Sara Tamsaari forskare, Egentliga Finlands landskapsmuseum tfn 040 707 5140 Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Egentliga Finlands handbok 2013 har utkommit. Egentliga Finlands förbund har gett ut boken till nytta och nöje för medborgare, journalister, guider och lärare.
I handboken hittar man färsk information om de 28 kommunerna i Egentliga Finland, från kommundirektörens namn till service, sevärdheter, historia, kändisar och evenemang. I handboken finns också Egentliga Finlands temakartor, info om värdefulla kulturmiljöer och landskap, en förteckning över landskapets herrgårdar, fakta om landskapets dagstidningar och en lista över Egentliga Finlands bästa idrottare från och med år 1963.

Boken kan beställas kostnadsfritt via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

ksikirja kansi 2013

17.6.2013

Projektgruppen för konkurrenskraftsprogrammet inom den regionala marinindustrin har i dag överlämnat sin rapport till Åbos stadsdirektör samt Egentliga Finlands varvsarbetsgrupp. I programmet föreslås att Åbo ska bli Europas ledande centrum för marinindustrin. Åbos styrka bygger på det starka kunnandet inom marinindustrin i hela Sydvästra Finland. Programmet kompletterar det nationella konkurrenskraftsprogrammet för marinindustrin som tidigare på måndagsmorgonen överlämnades till näringsminister Jan Vapaavuori och som förbereddes under ledning av bergsrådet Ole Johansson.

- Det är dags för nationellt viktiga riktlinjer och beslut som har avgörande betydelse för Finlands konkurrenskraft, exportindustri och sysselsättning. Konkurrenskraftprogrammet Turku Seas 2020 motsvarar de strategiska riktlinjer som dragits upp på nationell nivå och visar att aktörerna i Åboregionen redan nu genomför och främjar de nationella målen, berättar Åbos stadsdirektör Aleksi Randell.

Turku Seas 2020 -kilpailukykyohjelma

Ovan: Turku Seas 2020-konkurrenskraftprogrammet

Projektgruppen för konkurrenskraftprogrammet:

chef för samhällsrelationer Esa Tuomisto, Åbo stad, ordförande
specialplanerare Petteri Partanen, Egentliga Finlands förbund
tf näringsdirektör Niko Kyynäräinen, Åboregionens utvecklingscentral
stadsplaneringsdirektör Timo Hintsanen, Åbo stad
enhetschef Esa Lindqvist, Egentliga Finlands NTM-central
ombudsman Markku Wuoti, Företagarna i Finland
professor Pentti Kujala, Aalto-universitetet
överlärare Matti Väänänen, Åbo yrkeshögskola
sakkunnig Teppo Virta, Teknologiindustrin rf
programdirektör Mervi Pitkänen, Maskinteknologicentret Turku Oy
vice verkställande direktör Jari Anttila, STX Finland Oy
verkställande direktör Olli Manner, Elomatic Oy
verkställande direktör Pauli Immonen, Mobimar Oy
projektchef Sami Pietilä, sekreterare, Åboregionens utvecklingscentral
projektplanerare Paula Pelkola, Åboregionens utvecklingscentral

Expertmedlemmarna i projektgruppen:
verkställande direktör Anders Blom, Eurofacts Oy
verkställande direktör Anna Sorainen, Ground Communications Oy

Syftet med det regionala programmet är att inordna det arbete som utförts av den nationella arbetsgruppen för konkurrenskraft i den viktigaste produktionsregionen inom den finländska marinindustrin och att förnya marinbranschen i större utsträckning: allt från utbildning och forskning till modernisering av industrin samt internationalisering av affärsverksamheten.

- Åbo är berett att ta ett långsiktigt ansvar och långsiktiga satsningar. Som Finlands ledande koncentration för marin- och metallindustrin har Åbo ett särskilt ansvar och det starkaste intresset i Finland att utveckla branschen även i fortsättningen, oavsett konjunkturer, fortsätter Randell.

Varvsarbetsgruppen har sammankallats av ordförande för landskapsstyrelsen Petteri Orpo i januari 2013 och är en expertgrupp som sammansatts av Egentliga Finlands förbund och Åbo stad. Arbetsgruppen består av representanter för företag inom marin- och metallindustrin, politiska partier, myndigheter, företagarorganisationer och Åbo stad.

- Den regionala rapporten är ett framgångsrikt arbete av de lokala aktörerna och är en bra regional fortsättning på det arbete som utförts under ledning av Ole Johansson. Jag är mycket nöjd med den samarbetsanda som råder i Egentliga Finland när det gäller marinindustrin och jag är också nöjd att vi också har kunnat nå samförstånd på den riksomfattande nivån, säger ordförande för arbetsgruppen Petteri Orpo.

 

Marinindustrins framtid är i Åbo

Grunden för den starka kompetensen inom marinindustrin läggs i de 12 läroinrättningar som ger utbildning och bedriver forskning i Åboregionen. Sex av dessa läroinrättningar är högskolor eller universitet.

Marinindustrin sysselsätter ca 7 000 personer i Sydvästra Finland, och antalet företag inom branschen är ca 330 i regionen. Omsättningen för de företag som endast är verksamma i Egentliga Finland uppgår till ca 1,3 miljarder euro vilket i sin tur utgör ca 40 % av hela Finlands volym inom marinindustrin.

- I Åboregionen ligger den viktigaste koncentrationen för Finlands marinindustri och nätverk. Åbo är tillräckligt stort för koncentrationer för forskning, utveckling, innovationer och produktion som gör det möjligt planera, bygga och utveckla alla produkt- och fartygstyper inom marinindustrin  meriteollisuuden på internationell nivå, säger vice verkställande direktör för STX Finland Oy Jari Anttila.

- Mellan aktörerna och företagen i regionen har skapats verksamhetsmodeller som gör det möjligt för företag att utveckla sin affärsverksamhet på lång sikt. De offentliga organisationerna bidrar med de ramar, verktyg och resurser som behövs för utvecklingen av regionen vilket gör det lättare för företag att utveckla och bygga upp sin affärsverksamhet, berättar verkställande direktör för Elomatic Oy Olli Manner.

Blue cleantech bidrar starkt till tillväxten

Turku Seas 2020-konkurrenskraftprogrammet tar upp  24 konkreta projekt med vars hjälp man kan nå nationella och internationella mål. Den maritima miljöteknologin, Blue Cleantech, är en av de viktigaste sporrande krafterna som bidrar till tillväxten och samarbetet mellan sektorerna. De övriga spetsprojekten i programmet är kryssningsfartyg och bilfärjor, offshore- och den arktiska teknologin, nya modeller för affärsverksamheten samt kompetensutveckling i nya utvecklingsmiljöer och internationella nätverk.

Enligt projektgruppen för konkurrenskraftprogrammet är följande åtgärder viktigast

  • Infraprojekt som främjar konkurrenskraften och produktiviteten vid Åbovarvet 
  • "Turku Yard Park": utvecklingsmiljö för den nätverksaktiga utvecklingsmiljön
  • "Aava": utvecklingsmiljö för toppforskning och forsknings-, utvecklings och innovationsverksamhet
  • Arctic Business Center – Utvecklingscentrum för den arktiska affärsverksamheten
  • Aboa Mares utvecklingsprojekt för en arktisk simulator
  • Åbo yrkeshögskolas utvecklingsinvestering på förbränningsmotorlaboratorium
  • Fimecc Factory till Åbo  
  • Grundandet av FinBraTech-byrån i Brasilien som förmedlar de finländska läroinrättningarnas forsknings- och utbildningstjänster och utbildningsexportprodukter
  • Startandet av Invest In-verksamheten inom marinindustrin

Genomförandet avTurku Seas 2020-konkurrenskraftprogrammet börjar genast

Projektgruppen föreslår att det under Åbo stads ledning inrättas ett omfattande samarbetsnätverk som är i operativ beredskap under hösten 2013. Man vill också samarbeta intensivt med sydvästkustens stadsnätverk, i synnerhet med Björneborg och Raumo.

Tidtabellen är kritisk med tanke på modernisering av marinindustrin: Man kan söka nya lösningar bara under den tid då TUI-fartygen byggs (2014-2015) så att man måste vidta åtgärder omedelbart.

Hör till ämnet

 

Vid Egentliga Finlands förbund gör man som bäst en förfrågan om detaljhandelns servicenätverk. Målet är att dra riktlinjerna för placeringen av vardaglig service i framtiden. Som en del av utredningen har man nu öppnat en förfrågan där man kartlägger var invånarna i Egentliga Finland brukar göra sina uppköp. Förfrågan finns på både svenska och finska.
Via enkäten samlar man information om i vilka affärer medborgarna handlar, hur de tar sig dit och om det finns behov att utveckla vardagens service. Som hjälp finns en karta där den svarande märker ut de butiker han/hon handlar i och övrig service.
Via enkäten får man ny information om var invånarna gör sina vardagliga ärenden. Informationen används till nytta för vår regions planering och utveckling. Bland dem som lämnat sina kontaktuppgifter lottar man ut tre nya historieböcker "Varsinais-Suomi - maakuntien ykkönen".
Den svenskspråkiga förfrågan är öppen till 31.8.2013 på adressen http://www.eharava.fi/423?lang=sv Man kan även svara via Egentliga Finlands förbunds svenska sidor www.varsinais-suomi.fi
Tilläggsuppgifter:
planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056
samarbetskoordinator för geografisk information Kaisa Savola 040 7672 906

Egentliga Finlands förbund ordnade en traditionell kryssning med temat kommunekonomi 21.5.2013.

Mera info på finska och dagens material hittas här

9.5.2013

Vinnaren i årets tävling ”Innoaura – kreativt affärsliv i Egentliga Finland” har valts. Vinnaren offentliggjordes under Egentliga Finlands förbunds Europadagsmottagning i FBK-huset i Åbo 9.5.2013.

Vinnaren är Metaverstas Ab från Åbo och deras projekt som gäller virtuell inlärning som stöd för sjöräddningsövningar.

Det prisbelönta projektet utvecklar ett nytt slags räddningsövningar för utbildning av sjöfartsstuderande och fartygspersonal. De virtuella övningarna utnyttjar tredimensionell spelteknologi. Metaverstas är en banbrytare vad gäller att utnyttja virtuella, tredimensionella inlärningsmiljöer i sjöräddningsövningar och i sjöfartsskolning (gäller inte kommandobrosimulatorer).

-          När vi producerar inlärningsmiljöer strävar vi efter ett slutresultat som inte bara uppfyller inlärningens pedagogiska krav, utan det visuella utseendet, design och estetik spelar också en viktig roll, berättar Metaverstas verkställande direktör Pekka Qvist.

Den slutliga användarmålgruppen är förutom sjöfartslärovek även rederiernas personal.

År 2013 var temat för tävlingen Innoaura Hav och kreativitet – hur har havet utnyttjats kreativt i affärsverksamheten? Metaverstas projekt företräder allt det man sökte i årets tävling: för sjöfartens säkerhetsskolning har man där hittat en metod som utnyttjar den nyaste teknologin. Det prisbelönta projektet är i utvecklingsskedet. Tävlingens jury betonar också projektets potential att utvecklas till en märkbar, internationell produkt.

- I år deltog betydligt färre i tävlingen än i fjol. Vinnaren skulle ändå ha klarat sig också i en större grupp av medtävlande, konstaterar tävlingsjuryns ordförande, chefen för Turun Sanomats ekonomiredaktion Veijo Hyvönen.

Med tävlingen Innoaura vill man stöda Egentliga Finlands kreativa branscher och det företag i Egentliga Finland belönas som har mest kreativitet eller kreativ potential. Tävlingen ordnas av Egentliga Finlands förbund och vinstsumman är 8000 euro. Tävlingen Innoaura arrangeras årligen.

Meningen är att göra kreativa branscher kända och öka uppskattningen för dem, inspirera nya företagare till branschen, lyfta fram goda exempel och via publicitet ge de prisbelönta möjlighet till nyttiga kontakter.

Vinnaren väljs av en jury, där representeras:

Turun Sanomats ekonomiredaktion, ordf.

Ideaura Ab

Åboregionens utvecklingscentral

Egentliga Finlands förbund

Egentliga Finlands företagare

Åbo universitet

Yrityssalo Ab

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen, Egentliga Finlands förbund, 040 7760 630                                                       

vd Pekka Qvist, Metaverstas Ab, 0440 555 662

innoauravoittaja2013  Metaverstas Pekka Qvist tog emot Innoaurapriset på Europadagens mottagning i Åbo FBK-hus

Egentliga Finlands förbund och Åbo stad har gjort ett gemensamt ställningstagande gällande landets flygtrafikstrategi, som görs upp som bäst.

Man betonar att flygtrafiken i landet också framöver bör skötas i ett nätverk av flygfält. Åbo flygfält tjänar landets flygtrafik också utanför Egentliga Finlands gränser, eftersom 75 % av trafiken riktar sig utomlands.

Sett till passagerarmängder är Åbo flygfält fjärde störst i landet.

Hela ställningstagandet om flygtrafikens framtid kan läsas på finska här

 

29.4.2013

Visste du att Finlands första apotek öppnade i Åbo år 1689? Eller att landets första polisstation grundades i Åbo år 1816 och den första sparbanken år 1823? Till Åbo eller Egentliga Finland kom också bl.a. Finlands första tivoli, teaterhus, konstutställning, bowlingbana, arbetarinstitut, hästspårväg och bil.

Om dessa och många andra företeelser berättas på ett levande sätt i den färska boken ”Maakuntien ykkönen – Varsinais-Suomi”. Boken är finskspråkig men en stor del av innehållet är svensk historia.

Förutom att Egentliga Finland har gett sitt namn till Finland härstammar mycket annat från Aura ås stränder. Finlands historiska tid började i Åbotrakten. Under medeltiden var Åbo ett viktigt centrum och via Akademin i Åbo spred sig många idéströmningar till Finland på 1700-talet. Också ur industrihistorisk synvinkel har landets sydvästra hörn i många hänseenden varit en banbrytare.

Egentliga Finlands förbund i sin nuvarande form fyller 20 år våren 2013. Jubileumsåret till ära beslöt landskapsstyrelsen att ge ut den populärhistoriska boken ”Maakuntien ykkönen – Varsinais-Suomi”. Boken är en fortsättning till boken ”Täällä Suomen synnyinmuistot” (1992) som utgavs av dåtida Egentliga Finlands landskapsförbund.

Boken ”Maakuntien ykkönen” berättar om Egentliga Finlands centrala position i Finlands historia. Skribenterna är högt värdesatta sakkunniga: FD Anu Lahtinen är en av den yngre generationens ledande medeltidsforskare. Museiverkets generaldirektör, FD Juhani Kostet är en förvaltningsman och mångsidig historieskribent. Professorn i Finlands historia Kirsi Vainio-Korhonen har fått pris för sina böcker om 1700-talet. FL Veikko Laakso är en värdesatt historiekännare från Loimaa och Åbo, han har skrivit mycket lokal historia. Kulturhistorikern, FD Rauno Lahtinen har fått erkännande för sina böcker om Åbo. Boken har planerats grafiskt och ombrutits av Egentliga Finlands förbunds grafiska planerare Antti Vaalikivi.

-          Egentliga Finland är ett intressant landskap vars historia bjuder på mycket som tilltalar även den moderna landskapsandan, säger landskapsförbundets intressebevakningsdirektör och ordföranden för bokens redaktionsråd Lauri Palmunen.

I bokens slut finns en förteckning över ting som funnits först i Egentliga Finland. Boken säljs i Egentliga Finlands förbund vardagar kl. 9 – 15 och kan beställas via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. Också Åbosamfundet och bokhandlar i Egentliga Finland säljer boken.

Tilläggsuppgifter:

redaktionsrådets ordförande Lauri Palmunen 0400 864 604, specialsakkunnig Hannele Hartikainen 040 7202 163

kirjan kansi

arbisvrutstllning netti copy

 

Åbo svenska arbetarinstituts oljemålningskurs visar sina konstverk i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri 19.4–24.5.2013. Åbo arbis har undervisat flera generationer hobbykonstnärer i oljemålning. Mångsidiga kurser ordnas både dag- och kvällstid. Grupperna förändras litet varje år – nya målare välkomnas av vana deltagare och det finns målare som har varit med i årtionden.

 Oljemålning i arbis är inte bara ett fint sätt att få omväxling i vardagen genom att skapa eget, utan deltagarna får även kontinuerlig undervisning i teknik och teori så att det egna uttrycket lättare kan utvecklas. Gruppens deltagare ger varandra både inspiration och stöd under hela målningsprocessen. Arbis har haft lyckan att få anställa förstklassiga Åbokonstnärer som lärare, på 2000-talet t.ex. Erika Adamsson, Kristina Isaksson och André Peterdi.

Den aktuella utställningen består av målningar från de senaste åren. De utställda verken i olja, tempera och akryl föreställer både personer, stilleben och landskap. I utställningen medverkar konstnärerna Birgitta Björklöf, Olga Blazevits, Tuulikki Henriksson, Linda Hägerstand-Immonen, Pekka Ojala, Alexandra Rehn, Adina Schauman och Tuula Tuominen. Lärare för gruppen är André Peterdi.

 

 

 

Arbetena med att skapa en trafikstrategi för Egentliga Finland och en trafiksystemplan för Åboregionen har inletts.

Mera info hittas på finska:

Varsinais-Suomen liikennejärjestelmätyö

liikennelogo pieni

 

Hur fungerar EU? Hur och varför grundades unionen? Vilka rättigheter har du när du flyttar till ett annat EU-land för att bo eller arbeta? Om du har problem med EU, vem kan hjälpa dig?

Infotjänsten Europe Direct Egentliga Finland hjälper medborgare att hitta svar på frågor som gäller EU. Info-tjänsten öppnar i Egentliga Finlands förbunds huvudaula 12.4.2013. Den håller öppet vardagar kl. 9 – 15 (Bangårdsgatan 36, Åbo).

Till infotjänsten kan medborgarna komma på besök, sända e-post eller ringa. EU -informatören betjänar på finska, svenska och engelska. I infotjänsten finns en dator som besökaren kan använda för att söka information och här hittas även aktuellt material som gäller EU.

Via Europe Direct ordnas också evenemang för allmänheten, där diskuteras aktuella EU-frågor under ledning av sak-kunniga.

Infotjänsten har en egen sida på Egentliga Finlands förbunds hemsidor. Där hittar man nyttiga länkar till regionala och riksomfattande EU-informationskällor samt EU-institutioner. I fortsättningen samlas även information om EU-relaterade evenemang i regionen på sidorna www.varsinais-suomi.fi

Inom EU finns nu 500 infokontor för unionens 500 miljoner invånare. I Finland fungerar åtta infotjänster. Europe Direct -infotjänsterna ersätter utrikesministeriets Europainformation, vars verksamhetsställen stängdes under år 2012. Kommissionen har – efter en öppen tävling – valt ut infokontoren för en femårsperiod. De flesta drivs av regionala eller lokala myndigheter, intresseorganisationer och handelskammare.

Kontoren samfinansieras av Europeiska kommissionen och erhåller högst à 25 000 euro årligen för sin informationsverksamhet. Den totala budgeten för samtliga infokontor är oförändrad och uppgår till högst 11,4 miljoner euro årligen.

Tilläggsuppgifter: EU-informatör Kirsi Stjernberg, föDen här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.; tel. 040 5513120.

img 4453   Förra EU -informatören Juhana Tuomola gav
   stafettpinnen till Kirsi Stjernberg.

MINISTERIET BEAKTAR SKÄRGÅRDSNATUREN, KULTURARVET OCH TRAFIKFÖRBINDELSERNA

Miljöministeriet fastställde 20.3.2013 landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åbos kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi, de utgör tillsammans Egentliga Finlands landskapsplan.

Ministeriets pressmeddelande:

"Landskapsplanerna täcker alla former av markanvändning och de ersätter tidigare regionplaner. Utgångspunkt för planeringen har varit Egentliga Finlands särdrag, dit den unika naturen och det rika kulturarvet hör. Landskapsplanerna styr sin regions planering av samhällsstrukturen och utvecklingen av trafiksystem fram till år 2030.
Landskapsplanen för Åbos kranskommuner innehåller reserveringar för motorväg på riksväg 8 mellan Reso, Masku och Nousis samt på riksväg 9 mellan Lundo och Aura. I Åbolands landskapsplan är målet att trygga ett heltäckande och fungerande trafiknät speciellt vad gäller färj- och förbindelsfartygstrafiken samt att utveckla markanvändningen i samband med skärgårdens ringväg. Förbindelsen Pargas – Nagu utvecklas i första hand på basis av färjtrafik.

19 besvär hade lämnats in mot planerna, en del av dem godkändes. I Åbos kranskommuners landskapsplan lät miljöministeriet bli att fastställa märkningen för den nya båtfarleden mellan Omenaistenaukio i Askaisfjärden och hamnen i Nådendals gamla centrum. I Åbolands landskapsplan lät man bli att fastställa bl.a. märkningen för en ny farled för handelssjöfart vid Örö.

I Loimaaregionens landskapsplan lät man bli att fastställa märkningen för en stor enhet för detaljhandel i Niittukulma i Loimaa. I Vakka-Suomis landskapsplan fastställde ministeriet inte märkningen för försvarsmaktens skjutnings- och övningsområde i Pyhärantas Reila. Försvarsmakten kommer de närmaste åren att ge upp området och byn Reila är enligt landskapsplanen en regionalt sett betydelsefull by."

Enligt Egentliga Finlands förbunds planeringsdirektör Heikki Saarento var fastställningsbeslutet väntat.
   - I de märkningar som ministeriet inte fastställde finns inga stora överraskningar.
     Vi skulle ändå ha önskat att landskapets egen vilja hade haft större tyngd, säger
     Saarento.
   - Exempelvis om Öröfarledens bristfälliga Naturaverkningar kan man vara av
     annan åsikt.

Fastställningsbesluten för landskapsplanerna i pdf –format:
http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=431033&lan=fi&clan=fi

Landskapsfullmäktige godkände 13.12.2010 landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åbos kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi. De skickades efter det till miljöministeriet för att fastställas. Planarbetet inleddes år 2003, landskapsplanerna ersätter de tidigare regionplanerna. Landskapsplanerna tillsammans med landskapsöversikten och –programmet utgör helhetspaketet som planerar och utvecklar landskapet..

Tilläggsuppgifter:
planeringsdirektör Heikki Saarento, Egentliga Finlands förbund 040 7203 056
Lagstiftningsråd Marja Mäntynen, miljöministeriet 0400 143 978

5.3.2013

Påsktidens utställning i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri är Arja Airimaas ”Ikoner”. Utställningen visas i Aulagalleriet (Bangårdsg. 36, Åbo) till den 12 april, vardagar kl. 9 – 15.

 Arja Airimaa, som arbetar vid NTM –centralen i Åbo, har målat ikoner i arbetarinstitutets regi och även hemma.

Ikonerna är på traditionellt vis målade på trä, motiven har Arja Airimaa valt enligt sina egna intressen.

-          - Jag har gjort några Konevitsa –ikoner av gudsmodern, varav en textilikon som är med i den här utställningen. Övriga motiv har jag gjort bara ett enda av, säger Airimaa.

-          - Jag minns nog för alltid hur jag gjorde textilikonen, då jag med millimeterstygn sydde fast 10 cm av glorian i min nattskjorta, där jag sydde i kvällens mörker, skrattar hon.

I den ortodoxa tron är en ikon en bild målad på trä, föreställande Kristus, Den Heliga Modern, en helig person eller Bibelns händelser. En ikon är inget traditionellt konstföremål och signeras inte.

Ikonen används när man utövar religion, den dyrkas inte utan respekteras, liksom korset.

ikoni

17.1.2013

 

Årets första utställning i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri är Helena R:s (Helena Roininen) "Voimaeläimiä".

Helena R som studerar vid Åbo konstakademi behandlar i sitt slutarbete schamanismen med bildkonstens metoder. Utställningen är en del av hennes slutarbete vid Åbo konstakademi.

- I min utställning är kraftdjuren sådana djur som schamaner brukar möta på vägen till underjorden. Djurens gestalt och energi hjälper, enligt Amerikas ursprungsfolk, genom att ge schamanen krafter att klara av sjukdomar, depression eller andra svårigheter, förklarar Helena R.

 

 

Utställningen visas i Aulagalleriet (Bangårdsg. 36, Åbo) under tiden 17.1. – 28.2.2013, vardagar kl. 8.30 – 15.

koiramainos
yltunniste

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

FÖRSLAG TILL ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR VINDKRAFT LÄGGS TILL PÅSEENDE I JANUARI
Tilläggsuppgifter: planerare Aleksis Klap 040 7213 137, planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 720 3056

Landskapsstyrelsen godkände etapplandskapsplanförslaget för vindkraft som gjorts i Egentliga Finlands förbund, och beslöt att lägga det till påseende 10.1. – 15.2.2013. Planförslaget finns till påseende i landskapsförbundet (Bangårdsg. 36, Åbo) och i landskapets kommuner. Myndigheter och andra berörda möjlighet kan ge utlåtanden och anmärkningar om materialet.

Landskapsfullmäktige beslöt att vindkraftsplanen görs 13.6.2011. Etapplandskapsplanutkastet var lagt till påseende försommaren 2012 och man fick in 44 utlåtanden och åsikter. Genmälena till responsen godkändes i landskapsstyrelsen i september 2012. I planen finns 21 vindkraftsparker och 14 mindre vindkraftsplatser inritade.

Planarbetet har gått vidare på basis av responsen och via förhandlingar med myndigheter. De sista utredningarna har blivit färdiga, t.ex. utredningen om Egentliga Finlands viktiga fågelområden blev klar sommaren 2012.

Enligt den ursprungliga planen godkänns etapplandskapsplanen för vindkraft i landskapsfullmäktige sommaren 2013.

NEDSKÄRNINGAR I YRKESUTBILDNINGEN OCH HELSINGFORSCENTRERING OROAR LANDSKAPSSTYRELSEN
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom, 040 7760 310, Mervi Kylmälä, 02 2100 949

Undervisnings- och kulturministeriet har bett Egentliga Finlands förbund ge ett utlåtande om planerna för grundutbild-ningens skolningsutbud och utbildningsplatser åren 2013 – 2016.

I förslaget utökas antalet utbildningsplatser i metropolområdet märkbart. I alla övriga landskap utom i Birkaland och Egentliga Finland minskar platserna avsevärt, i hela landet minskar yrkesutbildningsplatserna med 2200 före år 2016. I Egentliga Finland planeras en utökning på några tiotal platser åren 2012 – 2016.

Landskapsstyrelsen konstaterar att en måttlig utökning av studieplatserna är i linje med årskullarnas utveckling. Struk-turomvandlingen inom industrin i Egentliga Finland förutsätter reaktionsförmåga i yrkesutbildningen för vuxna också i framtiden.

Det är positivt att ministeriet även har beaktat yrkesutbildningens dragningskraft. Man bör också se till utbildningens produktivitet. Inom förbundet oroar man sig över att utbildningsplatser styrs till sektorer, där avbrytningsprocenten är hög. Nya utbildningsplatser borde styras till läroanstalter med en låg avbrytningsprocent.

När man riktar om utbildningsplatser bör man beakta nedskärningarna i läroavtalsutbildningen. De håller enligt förbundet på att medföra en kris för läroavtalssystemet. I ministeriet måste regionens verkliga arbetskraftsbehov och mängden personer som lämnar arbetslivet styra beredningen. Ett centralt kriterium måste vara mängden personer utan andra stadiets yrkesutbildning i Egentliga Finland.

Det är viktigt att beakta även utbildningens kvalitet. Också medvetenheten om arbetslivet bör fås in i läroplanerna.

Merparten av de svenskspråkiga yrkesutbildningsplatserna finns i kvoten för Axxell utbildning Ab. Man bör fästa upp-märksamhet vid att regionens svenskspråkiga utbildningsutbud motsvarar näringslivets behov.

På förslag av Mika Helva (grön) beslöt landskapsstyrelsen att i sitt utlåtande betona följande aspekter: Nokias struktur-omvandling i Salo och biobranschens tillväxt måste beaktas när man granskar utbildningsbehoven, likaså Åbos stora invandrarbefolkning. Specialyrkesutbildning är en utmaning – yrkesinstitutet Bovallius i Åbo har för få utbildningsplatser. I Åboregionen är det brist på kockar och servitörer. Också utbildning av närvårdare på svenska behövs.

PROJEKTMEDEL TILL S:T PETERSBURGS ÅBOCENTER, KIMITOÖN OCH LOIMAA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Veli-Matti Kauppinen 0400 715 786, Ville Roslakka 050 592 0404, Carola Gunell 040 7551 104

Egentliga Finlands förbund beviljar landskapets utvecklingsmedel till Åbo stads projekt "Åbocentret i S:t Petersburg"

61 530 euro.

Medel ur europeiska regionutvecklingsfonden beviljas:

Kimitoöns projekt "PULS - Företagskoordination i strukturomvandling på Kimitoön" 9 293 euro.

Loimaaregionens utvecklingscentral, Yrityskolmio för projektet "Auranmaan helmet" 50 331 euro.

Åboregionens utvecklingscentral för att utveckla de kreativa branschernas verksamhetsmiljö och företagssamarbete i Åbos kreativa lokaler Logomo och Fortunakvarteret, 83 090 euro.

alatunniste
ROCKMUSIKERN MICHAEL MONROE BELÖNADES MED FÖRBUNDETS AURORAMEDALJ

 

Den finländska rockmusikern och positiva galjonsfiguren för Åbo Michael Monroe (Matti Fagerholm, f. 1962 i Helsing-fors) belönades med årets Auroramedalj. Egentliga Finlands förbund har beviljat Auroramedaljer sedan år 1977 som erkännande för arbete som gagnat landskapet inom vetenskap, konst eller övrig kultur, till en person eller ett samfund.

Michael Monroe är speciellt känd som sångare i rockbandet Hanoi Rocks.

Sitt första band grundade han som elvaåring år 1971. Åtta år senare föddes Hanoi Rocks, med Andy McCoy och Michael Monroe som mästare. Hanoi Rocks verkade under åren 1979 – 1985 och från år 2001 – 2009. Under 1980-talet var Hanoi Rocks det finländska band som rönte mest framgång internationellt. Bandet, som uppmärksammades världen över, betraktas fortfarande som en vägvisare inom rockmusik.

- Mina drömmar har besannats när jag fått göra det jag diggar mest och kan leva på det, konstaterar Monroe.

Efter Hanoi Rocks har Michael Monroe haft en framgångsrik internationell solokarriär. Monroe flyttade till Åbo i slutet av 1990-talet, sedan han bott i New York i flera årtionden. En modig scenkonstnär som Michael Monroe har varit och är även framöver stjärntränare i det populära tv-programmet Voice of Finland, som filmas i Logomo i Åbo. Sensory Overdrive heter Monroes flerfalt prisbelönta album från år 2011.

Monroe berömmer det vackra Åbo, åstranden och Logomo, som han anser borde utvecklas vidare, samt positiva Åbo-bor.

- Jag har bott i flera storstäder och gör gärna reklam för just Åbo. Den här staden lämnar jag inte, ler Monroe.

michael_monroe

21.11.2012

Frågeboken "Var lurar Ingenjör Pettersson? Frågor från Egentliga Finland" är en ypperlig julklapp till alla svenskspråkiga Åbobor och åbolänningar, och alla andra som är intresserade av det svenska Egentliga Finland.

Boken har getts ut av Egentliga Finlands förbund och frågorna rör sig kring nio teman, från historia och kultur till personer och sport.

Boken kan köpas för tre euro från det svenska infocentret Luckan i Åbo (Auragatan 1) eller Egentliga Finlands förbund (Bangårdsg. 36 i Åbo, vardagar kl. 8.30 - 15).

 

var-lurar-ingengr-pettersson_kansi
yltunniste

 

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE FÖRBUNDETS BUDGET OCH BUDGETPLAN
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto, 040 761 5509

På grund av medlemskommunernas dåliga ekonomiska situation växer landskapsförbundets budget nästa år med bara 2,5 %, jämfört med i år.
Anslagen i budgetplanen för åren 2014 – 2015 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar ökar med 3 % år 2014 och år 2015.
Landskapsstyrelsen beslöt i augusti att medlemskommunerna får säga sitt om hur landskapsförbundet kan utveckla sin verksamhet. 14 kommuner lämnade in kommentarer. Kommunernas kommentarer samt budgeten och budgetplanen behandlas i landskapsfullmäktige 10.12.2012.

FÖRBUNDET VILL FORTSÄTTA LANDSKAPETS GEMENSAMMA MARKNADSFÖRING, SOM STARTAT BRA
Tilläggsuppgifter: kommunikationsansvarig Jessica Ålgars-Åkerholm 040 7755 781

Åbos och Egentliga Finlands gemensamma marknadsföringsprojekt har fått en bra start och gett landskapet värdefull synlighet i Finlands riksmedia; dagstidningar, tv och i webben, och därmed ökat landskapets dragningskraft. Kampanjer har genomförts också på svenska. Egentliga Finland syntes också på resemässan i Helsingfors i januari 2012.
Kampanjernas resultat följs systematiskt. Resultaten är hoppingivande: kampanjerna märks och budskapet väcker intresse. I Innolink Ab:s undersökning har Åbo stigit till första plats i Finland som intressantaste boningsort, förbi Tammerfors.
Den gemensamma marknadsföringen görs som ett samarbete mellan offentligt och privat, alla landskapets fem reg-ioner har deltagit, likaså högskolor och flera företag.

Att bygga upp en regions image är långsiktigt arbete och därför borde den gemensamma marknadsföringen fortsätta även år 2013. Alla Egentliga Finlands regioner har nytta av att landskapets dragningskraft ökar.

Egentliga Finlands förbund förbinder sig att nästa år finansiera marknadsföringsprojektet med samma summa som i år, 50 000 euro, om arbetet fortsätter som landskapets gemensamma satsning.

EFFEKTEN AV EGENTLIGA FINLANDS PROJEKT UNDER MÅNGA ÅR GRANSKADES I PROJEKTET PROFIILI
Tilläggsuppgifter: projektplanerare Ilona Mäkinen 040 517 0767

Vad har man uppnått med Egentliga Finlands projektmedel? Vilka kvalitativa resultat har projekten medfört?
Detta har utretts i Egentliga Finlands förbunds projekt Profiili, där man utvärderat effekten av projekt som finansierats av landskapets olika myndigheter under EU:s programperioder 1995 – 1999 och 2000 – 2006. Projekt har finansierats för totalt 226 miljoner euro.
I Profiili har man granskat 170 projekt. Utredningen baserar sig på information som projektet själv producerat, utlåtanden från finansieringsprogrammen och intervjuer.
Ett centralt resultat är att projekten huvudsakligen lyckades. 50 % av projekten lyckades väl uppnå sina mål och i 30 % av projekten nådde man största delen av målsättningarna. En tiondel av projekten misslyckades.

Hur projekten lyckades berodde bland annat på:

- problem med tidtabeller och förvaltning, problem med deltagande (frivilligas iver mins-kade, problem att orka, svårt att nå målgruppen), överraskande förändringar i behovet av projektet och plötsliga förändringar i samhället.
- svåra målgrupper att nå var arbetslösa, utslagna och invandrare
- realistiska planer och en bra helhetsbild av verksamheten medförde lyckade projekt
- det avgörande var inte vem som utförde projektet, i vilken region eller projektets storlek

En tredjedel av projekten fortsatte sin verksamhet när projektet avslutats, 18 % lyckades inte med det. En tredjedel av projekten var avsiktligt enskilda satsningar, som tog slut när projektet avslutades. Hit hör konkreta kultur-, infrastruktur och miljöprojekt samt projekt som utvecklar livskraften lokalt.
I en tiondel av projekten skapades nya verksamhetsmodeller och utbildningsprogram, som man lyckades göra perma-nenta. Endast fyra projekt av 170 var sådana, att deras goda idéer togs i bruk även annanstans.
Landskapsstyrelsens Anne-Mari Virolainen konstaterade att man med projekt borde skapa arbetsplatser och nya näringar.

- Nu vore det viktigt för alla parter att veta vilka projekt som fungerar och varför, sade Vi-rolainen.

Just nu tar uppföljningen av projekten slut med projektets slutrapport, därför får man inte fram långsiktiga verkningar. Den information slutrapporten ger kommer att utnyttjas när det nya projektnätet för Egentliga Finland utvecklas. Med hjälp av nätet granskas framöver även projektens verkningar på lång sikt. Målet är att man under EU:s programperiod 2014+ bättre följer med projektens långsiktsverkningar.

Profiili-projektets resultat (på finska)

ERUF-MEDEL TILL NYSTAD, LETALA, PYHÄRANTA OCH VEHMAA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen 040 7760 630

Egentliga Finlands förbunds landskapsstyrelse beviljar medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) till följande projekt:

Nystads stad: medel beviljas för ett projekt som vill förbättra tillgången till grundvatten i Vakka-Suomi (18 480 euro), bättre kapacitet för avloppsystemen i Kalanti och Nystad mellan Niinioja och Varjokuja (127 200 euro) och en väg till varvet och förbättrandet av en brygga på varvsområdet (26 400 euro).
Letala stad: bygga kommunalteknik för en företagspark vid riksväg 8 (96 000 euro).
Pyhäranta kommun: bygga kommunalteknik vid Kirikallio företagsområde, västra sidan 15 600 euro.
Vehmaa kommun: bygga infrastruktur på industriområdet (72 000 euro).

alatunniste
yltunniste

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

I LANDSKAPETS GENOMFÖRANDEPLAN LISTAS BL.A. RIKSÅTTAN, STRUKTUROMVANDLINGSREGIONER, VARVET OCH ALLEGRO TILL ÅBO
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen 040 7760 630

Landskapsprogrammets genomförandeplan bereds årligen i ett omfattande samarbete, under ledning av landskapsför-bundet, och skickas till arbets- och näringslivsministeriet. I programmet för 2013 – 2014 betonar man följande helheter:

• stöd till strukturomvandlingsregionerna Saloregionen och Kimitoön

• för varvet är den stora utmaningen för nya fartygsbeställingar finansieringsförhandlingarna, som man hoppas snabbt når en positiv lösning

• riksväg 8 som ett gemensamt projekt för Egentliga Finland och Satakunta

• skyddet av Skärgårdshavet

• utvecklingskorridoren Stockholm-Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg och att Allegro –tågets trafikering ända till Åbo

• projekten Kuppis kampusområde och Åbo biodiagnostisering

• Åbo stadsregions intentionsavtal för markanvändning, boende och trafik (MAL)

Egentliga Finlands och Satakuntas gemensamma projekt är riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg samt utvecklandet av sydvästra Finlands maritima rekreation och turism.

Landskapsprogrammets genomförandeplan hittas på finska som bilaga till landskapsstyrelsens föredragningslista här

LANDSKAPSSTYRELSEN: REFORMEN AV REGIONFÖRVALTNINGEN HAR INTE ÖKAT DEN DEMOKRATISKA STYRNINGEN
Tilläggsuppgifter: regionutvecklingschef Tarja Nuotio 040 5063 715

Finansministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om ett utlåtande vad gäller reformen av regionförvaltningen (ALKU) och dess förverkligande.

Förbundet konstaterar att de mål man satte för reformen, att förnya förvaltningen och demokratisera den, till alla delar inte har förverkligats. I målsättningarna nämns bl.a. att utvecklingspolitiken ska överföras till demokratiskt styrd förvalt-ning, regionutvecklingens resurser ska samlas ihop landskaps- och ministerievis och de ska beslutas om i regionen.

Förverkligandet av målen har stannat halvvägs. Speciellt resurserna för beslutsfattande i landskapsförbunden (t.ex. landskapets utvecklingsmedel) och den dramatiska minskningen av dem står i strid med reformens målsättningar. Dessutom strävar nuvarande regeringspolitik, stick i stäv med tidigare regeringsprogram, ALKU-reformen och EU:s verksamhetsmodeller, att stärka centralstadspolitiken, på bekostnad av landskapsförvaltningen. Förändringen skadar märkbart det långsiktiga planeringsarbetet på regional nivå.

I reformen anvisade man nya uppgifter till landskapsförbunden, bl.a. planering av trafiksystem, naturresurser och miljö. För att minska överlappande arbete borde motsvarande verksamhet och resurser vid NTM-centralerna överföras till landskapsförbunden.

Det är även beklagligt att landskapsförbundens nya uppgift att utnämna konstkommissioner inte en enda gång har kunnat verkställas, innan man redan på nationell nivå planerar förändra denna uppgift.

Egentliga Finlands förbund konstaterar att de i regionförvaltningsreformen ställda målsättningarna fortfarande är aktu-ella och reformen bör slutföras som en helhet.

UNGAS PÅVERKNINGSMÖJLIGHETER I KOMMUNERNA FÖRBÄTTRAS MED UTVECKLINGSMEDEL
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Veli-Matti Kauppinen 0400 715 786

Landskapsstyrelsen beviljade 30 400 euro i landskapets utvecklingsmedel till Åbo universitet för ett projekt, där man skapar ett system för att höra barn och unga i Egentliga Finland. Målet är att förbättra ungas påverkningsmöjligheter, som stöd för välfärdspolitiska beslut som rör unga i kommunerna.

För att nå målet utnyttjar man det omfattande material man samlat in via förfrågningar i projektet "Nuoret luupin alla". På basis av svaren kan man analysera de ungas välfärd och påverkningsmöjligheter i den egna kommunen. Dessutom ordnas workshopar.

Projektet ska resultera i en modell för regionalt samarbete, som möjliggör utnyttjandet av forskningsresultat speciellt på kommunfältet.

alatunniste
15.10.2012

Anne Kimiläinen

HOUKUTUSLINNUT

Aula-galleriassa 15.10.–30.11.2012

Varsinais-Suomen liitto, Ratapihankatu 36, Turku, arkisin klo 8.30 - 15

Hiili on piirustusvälineistä herkin, se välittää mielenkiintoisimmin kosketuksen ja läsnä olemisen määrän.

- Haluan töitteni välittävän kokemuksen ajasta, keskittymisen hetken. Teen hiilellä pintoja, joita jaksan hangata ja pyyhkiä lukemattomia kertoja. Pois pyyhkiminen on yhtä merkityksellistä kuin lisääminenkin, Kimiläinen kertoo.

Viime kesänä hän piirsi Kökarin museossa vanhoja houkutuslintuja eli kaaveita. Ne ovat viime vuosisadan alkupuolelta, osa puusta ja osa täytettyjä.

- Tarkoituksenani ei ollut tehdä linnuista lajinäköisiä, ne ovat lintupersoonia, syntyneet ihmisen tekemänä.

Veistokselliset, arkaaiset puiset houkutuslinnut ovat esimerkki kädentaidoista, joita tarvittiin entisajan arjessa. Museon täytetyt houkutuslinnut olivat rujoja, ajan kuluttamia. Kuluneisuus osatekijänä vaikutti siihen, ettei kuvista tullut linnun lajikuvan näköisiä vaan nyt ne ovat jatkojalostettuina kuvissa.

Houkutuslintuja käytettiin eritoten kevätlinnustuksessa, jota vielä nykyäänkin Ahvenanmaalla harrastetaan. Kevätlinnustuksen tarpeellisuudesta keskustellaan tällä hetkellä paljon. Enää se ei ole saariston ihmisille tarpeellinen ravinnon lisä. Lintujen pesimäaikaan linnustus on kielletty muualla maassa. Houkutuslinnun tehtävä on houkutella joko lajitovereita saaliiksi tai kutsuvalla ulkomuodollaan pyytää ansaan.

- Käytän houkutuslintuja katseiden metsästykseen ja ajatusten herätykseen.

Anne Kimiläinen (1956) opiskelee Turun AMK:n Taideakatemiassa aikuisten täydentävässä tutkintoon johtavassa koulutuksessa. Hän on toiselta koulutukseltaan graafinen suunnittelija ja on tällä hetkellä virkavapaalla Yleisradiosta, jossa toimii graafikkona.

Lisätietoja:

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

www.annekimilainen.com

p. 0407380588

 

 

lintu
yltunniste

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE FÖRBUNDETS BUDGETFÖRSLAG OCH -PLAN
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto, 040 761 5509

I Egentliga Finlands förbunds budgetförslag för år 2013 är medlemskommunernas betalningsandelar 3,8 miljoner euro, summan är 3 % större än år 2012.

Boksluten åren 2002 – 2009 har påvisat ett överskott, därför kan man göra en minusbudget för år 2013 (- 90 000 euro).

Anslagen i budgetplanen för åren 2014 – 2015 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar ökar med 3 % år 2014 och år 2015.

I investeringsdelen för år 2013 har landskapsförbundet reserverat 26 000 euro för att utveckla adb-systemen och skaffa apparatur för att övergå till möten utan papper då landskapsstyrelsen möts.

FÖRBUNDET SÖKER EN INFOPUNKT SOM SPRIDER EU-KUNSKAP ÅREN 2013-2017.
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Kirsi Stjernberg 040 5513120

Egentliga Finlands förbund vill framöver sprida kunskap om Europeiska unionen via nätverket Europe Direct.

Utrikesministeriet förnyar Europainformationens verksamhet och ger upp sina landskapsbaserade infoställen från början av nästa år. Framöver sprids EU-kunskap i första hand via Europé Direct –informationsställen.

Egentliga Finlands förbund ansöker om projektstöd av Europeiska kommissionen för att upprätthålla en sådan Europe Direct –infopunkt åren 2013 – 2017. De sökande kan få stöd 15 000 – 20 000 euro per infopunkt per år.

Enligt landskapsstyrelsen passar denna typ av kommunikationsverksamhet väl i förbundets profil som en aktiv EU-aktör. Verksamheten kan skötas med förbundets nuvarande personalresurser.

Landskapsstyrelsen önskar att man anställer högskolepraktikanter som hjälp till Europé Direct –infoluckan. Den kunde befinna sig i Åbo stadsbibliotek, såsom nuvarande Europainformationen.

FÖRBUNDET STÖDER STATENS STRÄVANDEN ATT UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SVENSKA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom 02 2100 920

Egentliga Finlands förbund stöder undervisnings- och kulturministeriets förslag för att utveckla undervisningen i svenska.

- Med tanke på Finlands internationella konkurrenskraft är den nuvarande modellen för språkundervisning inte tillräcklig. Språkkunskaperna måste bli mångsidigare, i dag är engelskan för dominerande, säger landskapsstyrelsen I sitt utlåtande. Landskapsstyrelsen efterlyser en starkare position för svenska, tyska och ryska språken.

I ministeriets rapport för att utveckla undervisningen i svenska föreslår man bl.a. att undervisningen i svenska ska inledas redan på lågstadiets sjätte klass (svenska elever börjar studera finska redan i årskurs 3). Enligt ministeriet kan man integrera svenskan i andra läroämnen både i lågstadiet och i andra stadiets utbildning. I rapporten föreslås även språkbad, elevutbyte mellan svenska och finska skolor, bättre undervisningsmaterial, fortbildning av lärare och bättre möjligheter för invandrare att lära sig svenska i yrkesutbildning.

Egentliga Finlands förbund stöder förslagen och önskar att de förverkligas i snabb ordning.

ELENA PEKONEN ÄR FÖRBUNDETS NYA EKONOMICHEF
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto, 040 761 5509

Landskapsstyrelsen valde Elena Pekonen till Egentliga Finlands förbunds nya ekonomichef. Den förra ekonomichefen Paula Kiiski avgick efter sommaren med pension.

Pekonens tjänst som EU-ekonomisekreterare lediganslås.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND DELTAR MED EN EGEN AVDELNING PÅ ÅBO BOKMÄSSA I OKTOBER
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Hannele Hartikainen 040 720 2163

Egentliga Finlands förbund deltar med en egen avdelning på Åbo internationella bokmässa 5 – 7.10.2012. Förbundet har deltagit i bokmässan sedan år 2009. Genom att delta i bokmässan ökar förbundet sin synlighet bland medborgarna och sprider kunskap om landskapets aktuella frågor, via enkäter och tävlingar får man värdefull information från fältet. På mässan delar man bl.a. ut förbundets frågeböcker på svenska och finska, produkter med landskapsteman och säljer landskapets visir.

alatunniste

I Aulagalleriet kan man i höst se ett fritt tankeflöde i form av akvareller.

Egentliga Finlands förbunds koordinator för geografisk information Sanna Jokela (f. 1981) gillar att måla och teckna. Jokela tycker bäst om akvarelltekniken, eftersom arbetena är snabba att förverkliga och man på ett tomt papper fritt kan skapa vad som helst.

Akvarellerna på utställningen är till största delen gjorda på Arbetarinstitutets akvarellkurs hösten 2011 och våren 2012, temana växlar från landskap till människor och föremål.

Utställningen visas 6.8. - 11.10.2012 i Aulagalleriet (Bangårdsgatan 36, Åbo) vardagar kl. 8.30 - 15.

 

yksipienielefantti

Egentliga Finlands vårutställning 2012 var hantverksbetonad. I utställningen "Käsin ja ajatuksin" visades handarbeten och hantverk gjorda av förbundets anställda. Arbetena bestod av allt från knyppleriarbeten till ryor och träarbeten. Verken var gjorda av Kirsi Kanerva, Leena Karlström, Paula Kiiski, Tua Nilovaara, Lasse Nurmi och Pirjo Virta.

Tua Nilovaara är hemma från Utö, även hennes skärgårdsbetonade dikter fanns med på utställningen.

 

ksitynyttely
yltunniste
EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 25.6.2012

Föredragningslista och protokoll: www.varsinais-suomi.fi

FÖR MER INFORMATION om ämnena nedan: landskapsdirektör Juho Savo tfn 0400 485 333

STRUKTUROMVANDLINGSPENGAR FÖR SALO
För mer information: specialplanerare Ville Roslakka, tfn 050 592 0404

Landskapsstyrelsen beviljade Yrityssalo 453 000 euro i projektmedel. Åbo universitets handelshögskola startar med pengarna projektet "Hankintaosaaminen kasvun tueksi" (Upphandlingskompetens som stöd för tillväxten). För saken rekryteras en arbetsgrupp på hög nivå för viss tid.

VALKRETSINDELNINGEN BÖR FÖLJA LANDSKAPSINDELNINGEN
För mer information: specialplanerare Kalle Larsson, tfn 0400 695 679

I Östra Finland håller man på att förena valkretsarna för riksdagsvalet. I samband därmed har även en sammanslagning av Egentliga Finlands valkrets och Satakunta valkrets aktualiserats. Landskapsstyrelsen tar i detta sammanhang inte ställning till framtiden för Satakunta valkrets, utan konstaterar allmänt att valkretsindelningen skulle följa landskapsindelningen.

TIDTABELLEN FÖR NYLANDS SNABBJÄRNVÄG TILLFREDSSTÄLLER INTE EGENTLIGA FINLAND
För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Landskapsstyrelsen tog ställning till förslaget till Nylands landskapsplan, landskapen har olika uppfattning om tidtabellen för snabbjärnvägen Esbo-Lojo-Salo. I stället för att sikta på att snabbjärnvägen blir färdig under tiden efter 2035 (Nyland) bör man sikta på 2020-talet (Egentliga Finland).

alatunniste
yltunniste
EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 21.5.2012

föredragningslistor och protokoll: www.varsinais-suomi.fi

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN LISTADE SKOLPROJEKT OCH KRÄVER MERA FINANSIERING AV STATEN

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Laura Leppänen 040 767 4364

Egentliga Finlands NTM-central ber Egentliga Finlands förbund lista skolprojekt för åren 2013-2016 i brådskandeordning. Projekten godkänns slutligt av undervisnings- och kulturministeriet. Ministeriet har redan en bestyrkt finansieringsplan för 2012-2015.

Statens finansiering för skolbyggen har minskat märkbart de två senaste åren. Därför har man tvingats ta bort flera viktiga projekt i Egentliga Finland från listan, trots att de redan en gång godkänts i finanseringsplanen.

Statsanslagens utveckling de senaste åren:

 

År

Anslag/ milj. euro

 

2008

45

 

2009

101,5

 

2010

86,5

 

2011

36

 

2012

8

I Egentlig Finland finns mycket fler nödvändiga byggprojekt, än vad som ryms med i ministeriets finansieringsplan. Projekt måste även planeras stegvis för att de ska rymmas med i planen.

I ministeriets finansieringsplan för 2012-2015 finns endast ett projekt från Egentliga Finland: Tövsala samskolas renovering och utvidgning, 1. skedet, planerad för år 2013.

Dessutom har man föreslagit att renoveringens andra skede ska rymmas med i finansieringsplanen. Hela projektet beräknas kosta 9 miljoner euro.

Landskapsstyrelsen besluter dessutom att godkänna skolprojektens brådskandeordning i den form NTM-centralen föreslagit:

1. Tövsala Tövsala samskolas renovering och utvidgning, 2. skedet
2. Åbo Yli-Maarian koulu, nybygge
3. Åbo Steiner-skolan, nybygge, 1. skedet
4. Åbo Steiner-skolan, nybygge, 2. skedet
5. Sagu Sagu skolcentrums, tillbyggnad
6. Åbo Juhana Herttua skola, renovering, 1. skedet

Egentliga Finlands förbund betonar att nuvarande finansieringsnivå är otillräcklig och att den omedelbart bör höjas. Andra föreslagna projekt i alfabetisk ordning:

Kimitoön, Daghem/förskola, nybyggnad
Letala, Suontaustan koulu, renovering och tillbyggnad
Loimaa, Opintien koulu, utvidgning och renovering
Masku, Askaisten koulu utvidgning och renovering
Nådendal, Kultarannan koulu, nybygge
Nousis, Valpperin koulu, nybygge
Reso, Tahvion koulu, renovering
Somero, Kiiru skolcenter, renovering
Somero, Kirkonmäen koulu, utvidgning
Somero, Pitkäjärven koulu, renovering och utvidgning
Åbo, Juhana Herttuan koulu, renovering, 2, skedet
Åbo, Puolalan koulu, renovering
Nystad, Viikaisten koulu och Uudenkaupungin lukio, renovering

LANDSKAPSSTYRELSEN FÖRESLÅR PETTERI ORPO TILL NY STYRELSEORDFÖRANDE

Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Landskapsstyrelsen föreslår för landskapsfullmäktige att landskapsfullmäktiges andra vice ordförande Petteri Orpo (saml) till ny ordförande för landskapsstyrelsen, sedan Ilkka Kanerva avgått från posten. Landskapsstyrelsen föreslår att landskapsfullmäktige före det väljer Orpo till medlem i landskapsstyrelsen, eftersom ordförande väljs bland medlemmarna.

Om landskapsfullmäktige 11.6.2012 väljer Petteri Orpo till styrelseordförande, väljer fullmäktige då en ny andra vice ordförande.

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL OCH EUROPEISKA UTVECKLINGSMEDEL TILL HELA LANDSKAPET

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Veli-Matti Kauppinen,0400 715 786, Ville Roslakka 050 592 0404, Carola Gunell 040 7551 104

Landskapsstyrelsen besluter att bevilja landskapets utvecklingsmedel till följande projekt:

Egentliga Finlands företagare för Egentliga Finlands strategi för företagarfostran åren 2013-2016, 35 400 euro
Nådendals stad för ett projekt för synlig skärgård, 14 000 euro
Åbo universitet för projektet "Whispers-region" 29 750 euro
Aura å stiftelsen för projektet "Från Aura ås grundkälla till Skärgårdshavet" 12 600 euro
Åbo yrkeshögskola för en beredskapsplan som ska minska skadorna från oljeolyckor och skydda känsliga områden, 15 250 euro
Egentliga Finlands specialvårdsdistrikt för att göra distriktet till ett nationellt stöd- och kompetenscenter 35 070 euro

Från Europeiska regionala utvecklingsfonden finansieras följande projekt:

Somero stad för ett projekt som ska återanvända gödsel och avfallsfatten, 88 000 euro
Kimitoöns kommun för projektet "Mathantverk i Finland" 52 400 euro
Ukipolis för ett livsmedelsprojekt i Vakka-Suomi, 107 400 euro
Pyhäjärvi-institutets stiftelse för ett projekt som ska minska övergödningen av vattendragen, 168 300 euro
Nystads stad för att utveckla Welhovesi ringväg, 85 000 euro

Följande projekt i Salo får fortsatt finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden:
Yrityssalo, för att koordinera Salos plötsliga strukturomvandling, 119 000 euro
Salo stad, för projektet "Invest in Salo 2" 513 000 euro
Salo stad, för ett projekt som utvecklar nya serviceformer med hjälp av teknologi, 75 320


alatunniste
yltunniste

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 23.4.2012
föredragningslistor och protokoll: www.varsinais-suomi.fi
TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


UTKASTET TILL ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR VINDKRAFT VISAR 24 STÄLLEN LÄMPADE FÖR VINDPARKER

Tilläggsuppgifter: planerare Aleksis Klap, 040 7213 137, planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 720 3056

Landskapsstyrelsen godkände utkastet till etapplandskapsplan för vindkraft och lägger det till allmänt påseende i landskapets kommuner och förbundets lokaliteter 7.5. – 15.6.2012 samt ber om utlåtanden av olika myndigheter.

Landskapsfullmäktige beslöt sommaren 2011 att påbörja arbetet med en etapplandskapsplan, som visar vilka områden i Egentliga Finland som bäst lämpar sig för vindkraft. Planområdet täcker fastlandet och kustens stora öar. I vindkraftsutredningen 2010-2011 fann man 22 områden som bäst lämpar sig för vindparker. Utredningen fungerar som bakgrundsmaterial för etapplandskapsplanen.

I planutkastet anvisar man de områden som enligt de nationella målen för områdesanvändning bäst lämpar sig för vindkraftsproduktion. I planen anvisas platser för vindparker med minst tio vindkraftverk, som kommunerna kan beakta i sin markplanering. Dessutom anvisas områden som lämpar sig för mindre vindkraftsproduktion, exempelvis i färdigt bebyggda miljöer såsom industriområden.

I planutkastet finns 24 vindkraftsparker inritade och 17 mindre vindkraftsområden.

Områdesmärkningarna visar också kraftverkens negativa inverkan, exempelvis vad gäller buller. Enskilda möllor antas befinna sig minst 650 – 700 meter från närmaste bostäder eller sommarstugor.

I planmärkningarna beaktar man närliggande bebyggelse, så att kraftverkens sammansatta påverkan inte ska orsaka för stor skada för enskilda fastigheter. Landskapsanalyserna har gjorts för kraftverk vars navhöjd är 100 – 150 meter.

Etapplandskapsplanen för vindkraft är planerad att godkännas i landskapsfullmäktige i juni 2013.


KAISA ÄIJÖ ÄR EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS NYA LANDSKAPSARKITEKT

Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 720 3056

Landskapsstyrelsen valde arkitekt Kaisa Äijö till landskapsarkitekt fr.o.m. 1.7.2012. Den nuvarande landskapsarkitekten Heidi Saaristo-Levin har sagt upp sig och började 1.12.2011 arbeta som Pargas stads planeringschef. Äijö har under Saaristo-Levins tjänsteledighet fungerat som hennes vikarie.

Landskapsarkitekten arbetar med landskapsplanering och frågor som rör övrig markanvändning, kulturmiljö och lands-kapsfrågor.


STATEN BÖR SATSA PÅ EGENTLIGA FINLANDS MARITIMA-, MEDICINSKA OCH KULTURKLUSTER

Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Finansministeriet ber landskapsförbunden föreslå regionaliseringsåtgärder som stöder regionernas kluster.

Enligt Egentliga Finlands förbund bör staten vid regionalisering uppmärksamma följande kluster i Egentliga Finland:
Det marina klustret, dvs. varvsindustrin, hamnarna, marin teknologi och sjöfart samt dess miljöfrågor.
Medicin- och diagnostikklustret
Kulturklustret

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE SLUTRAPPORTEN FÖR ÅBO STADSREGIONS STRUKTURMODELL 2035
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 720 3056

Landskapsstyrelsen godkände slutrapporten för Åbo stadsregions strukturmodell 2035, att användas i landskapsplanering och övrigt planeringsarbete.

Landskapsstyrelsen konstaterar att arbetet har gjorts i en snabb tidtabell och visar att man i Åbo stadsregion har en gemensam syn och vilja att utveckla regionen på ett hållbart sätt och att öka regionens attraktionskraft.

- De visioner som nämns i strukturmodellen kräver ändå stora förändringar i förhållningssätt och de bör inledas nu, inte om flera år, anser landskapsstyrelsen.

Centern presenterade en egen syn på strukturmodellen, den koncentrerar sig på en modell med flera centrum, men ändringsförslaget förlorade i landskapsstyrelsens omröstning med 15-3.

Att utveckla markanvändningen och trafiksystemen kräver att trafiksystemen granskas noggrannare, liksom de olika transportmedlen. Egentliga Finlands förbund har en viktig roll i arbetet med trafiksystem i Åbo stadsregion.

Strukturmodellen utnyttjas också i intentionsavtalet för markanvändning, boende och trafik (fi. MAL).

En granskning av landskapsplanerna föreslås för landskapsstyrelsen hösten 2012, när de landskapsplaner som nu finns i miljöministeriet har fastställts.

alatunniste
yltunniste
EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 26.3.2012

föredragningslistor och protokoll: www.varsinais-suomi.fi
TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN: FEM KOMMUNER ÄR FÖR LITE I EGENTLIGA FINLAND
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Landskapsstyrelsen behandlade den statliga kommunstruktur-arbetsgruppens utredning och gav sitt utlåtande om kommunreformen. Styrelsen diskuterade bl.a. landskapsförbundets roll i reformen, man vill att förbundet utarbetar ett eget förslag till utredningsområden. Också antalet utredningsområden diskuterades och röstades om.

Enligt Egentliga Finlands förbund är målet med reformen att skapa starka baskommuner. Målet är bra, men man bör kritiskt betrakta kommunernas uppgifter och om enskilda kommuner kan klara av alla sina uppgifter.

Den i utredningen föreslagna modellen med fem utredningsområden är för rätlinjig för Egentliga Finland. Egentliga Finlands förbund ser det som möjligt att man i landskapet grundar 10-15 utredningsområden för kommunindelningen. De bör basera sig på verksamhetshelheter och i första hand bör kommunerna sinsemellan komma överens om vilka områdena är.

Åbo stadsregion bör utgöra en tillräckligt stark centralstad i landskapet. Man måste även se till att det finns självständiga finsk- och svenskspråkiga kommuner för att trygga utvecklingen och servicen i skärgården och på landsbygden. Tidigare skapade samarbetsformer bör utnyttjas, men de får inte utgöra hinder för reformen.

Den politiska beslutskulturen bör förstärkas och man bör trygga kommunal service för landskapets invånare också i framtiden. Reformen av social- och hälsovården bör vara en del av tematiken. När kommunallagen förnyas bör man skapa förpliktande former av närdemokrati, där invånarna har verkligt inflytande.

Kommunbaserat, demokratiskt beslutsfattande på landskapsnivå bör förstärkas. Landskapsnivån är lämplig för att sköta service med en stor befolkningsbas, såsom planering av markanvändning, boende och trafik, planläggning, näringslivs-, sysselsättnings- och invandrarpolitik samt yrkesutbildning och service inom teater, orkester och museiverksamhet. Även energi- och miljöfrågor bör skötas på landskapsnivå.

Kommunindelningsutredarna bör samarbeta med landskapsförbundet, som ger opartisk expertis och har kunskap om landskapet. Möjliga utredare bör fysiskt arbeta i landskapsförbundens lokaler.

GENMÄLENA TILL BESVÄREN MOT SALO-LOJO -BANANS ETAPPLANDSKAPSPLAN GODKÄNDES
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Landskapsstyrelsen godkände genmälena till de besvär som lämnats in, gällande landskapsfullmäktiges beslut att godkänna etapplandskapsplanen för banlinjen Salo – Lojo. Landskapsstyrelsen konstaterar till miljöministeriet att det i besvären inte finns lagliga hinder för att fastställa planen.

Utlåtanden som olika ministerier lämnat in godkänner att etapplandskapsplanen fastställs. Egentliga Finlands förbund anser därför att lagliga hinder inte finns för att fastställa planen.

LANDSKAPSSTYRELSEN MOTSÄTTER SIG ATT KULTURPOLITIKEN CENTRALISERAS TILL HELSINGFORS
Tilläggsuppgifter: sakkunnig Hannele Hartikainen 040 720 2163, Lauri Palmunen 0400 864 604

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår en lag, där man grundar en central för konstens främjande, med regionala verksamhetsställen. Ämbetsverket skulle ha förtroendeorgan; ett konstråd, statliga och regionala grupper (nuvarande konstkommissioner) och särskilda nämnder. Centralen för konstens främjande skulle självständigt besluta om antalet regionala konstkommissioner och den skulle utnämna medlemmarna. Den nya lagen skulle träda i kraft 1.1.2013.

Landskapsstyrelsen ger bl.a. följande utlåtande:

Lokal expertis är värdefull och får inte elimineras när konstförvaltningen reformeras. Redan nu finns en viss motsättning mellan stat och region inom regionala och statliga konstkommissioner. Reformen skulle öka motsättningarna, försvaga konstkommissionernas position och förbigå landskapsförbunden i beslutsfattandet.

I lagen som trädde i kraft 2010 fick landskapsförbunden i uppdrag att utnämna de regionala konstkommissionerna. Detta har ännu aldrig förverkligats. Det är inte motiverat att slopa modellen innan den har prövats.

Ministeriet håller på att flytta en stor del av beslutsfattandet i kultur- och konstpolitiken till ett nytt förvaltningsmaskineri, ett ämbetsverk i Helsingfors.

Regional konstförvaltning som styrs centralt av staten står i skarp kontrast till medborgarnas jämlikhet och jämlik behandling av regionerna. Konstkommissionerna bör vara en självständigt fungerande samarbetspartner i regionen. Målet bör vara att stärka den regionala kultur- och konstverksamheten, där landskapsförbundet har en egen roll.

Regionerna bör fortsättningsvis ges möjlighet att delta i valet av konstkommissioner via nuvarande kandidatförfarande. Egentliga Finlands förbund föreslår att lagändringen på denna punkt slopas.

UTLÅTANDE: YRKESUTBILDNINGENS ARRANGÖRSNÄTVERK STÄRKER KONKURRENSKRAFTEN
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom, 040 776 0310

Yrkesutbildningen i Egentliga Finland svarar inte tillräckligt väl på arbetslivets behov, överlappande utbildning ordnas och årskullarna minskar. Det nuvarande arrangörsnätverket svarar enligt näringslivet inte tillräckligt väl på arbetslivets behov och man efterlyser bättre kvalitet på utbildningen.

I projektet "Yrkesutbildning i Egentliga Finland 2015" utreddes hur man kan skapa ett regionalt heltäckande och ekonomiskt effektivt arrangörsnätverk för yrkesutbildningen, och utvecklade 1-3 konkreta modeller. Projektet finansi-erades med landskapets utvecklingsmedel och pågick 1.4.2011 – 31.12.2011.

I dag finns i Egentliga Finland sju yrkesutbildningsarrangörer. Den modell som primärt förs fram i slutrapporten består av tre utbildningsanordnare: Åbos, Saloregionens och Sydvästra Finlands utbildningsanordnare. Vad gäller Åbo kan yrkesutbildningen koordineras enligt flera olika modeller. Samarbetet i nätverk bör utvecklas och läravtalskvoterna i landskapet förenas.

Enligt Egentliga Finlands förbund motsvarar modellerna i slutrapporten målsättningarna i landskapsstrategin. Rapporten fungerar som en god grund för fortsatt beredning. Enligt landskapsförbundet är modellerna menade att stärka Egentliga Finlands nationella och internationella konkurrenskraft

Arbetet bör enligt förbundet inledas med att koordinera yrkesutbildningen i Åbo.

Förbundet betonar att kundaspekten (näringslivet och de studerande) måste beaktas i kommande lösningar. Utgångspunkten är landskapets egna särdrag, som inte nödvändigtvis helt stöder centraliserade lösningar.

Egentliga Finlands förbund stöder tanken på en instans som sköter landskapets läroavtal, men förutsätter att servicen finns ute i regionerna och att nuvarande verksamhetsställen bevaras. Landskapsstyrelsen röstade två gånger om läroavtalen. Centern föreslog att man grundar en kommission för läroavtalen, förslaget röstades ner. Sdp:s förslag, att läroavtalsutbildningen inte får separeras från yrkesutbildningen, vann omröstningen med 16 – 1.

Landskapsstyrelsen besluter att sända projektets slutrapport till undervisnings- och kulturministeriet, till baskommunerna och utbildningsarrangörerna. Förbundet betonar kommunernas beslutsfattande roll när yrkesutbildningen utvecklas.

alatunniste
Konstakademins studerande visar konst av sopor i Aulagalleriet

 

Tre bildkonststuderande från Åbo konstakademi har sammanställt utställningen Stories from Trash i Aulagalle-riet vid Egentliga Finlands förbund. Utställningen är öppen 9.3. – 3.5.2012, vardagar kl. 8.30 – 15.

Utställningens berättelser har fötts inspirerade av ideologier om sopor och återanvänt material. Speciellt i den aktuella globala situationen är det motiverat att bildkonstnärer använder material de hittat eller återanvänt.

Ilkka Piirainen (f. Nilsiä 1974, studerar skulptur) har med verket Joutsenlaulu vunnit tävlingen "LUO ehkäise-viä teoksia" år 2011. Materialets själ styr Ilkkas sätt att arbeta.

Outi Vihlmans (f. Nystad 1987, studerar konstgrafik) verk Push the button (fick tredje pris i ovan nämnda tävling) provocerar lätt, men innehållet kräver en noggrannare granskning.

Ida Sandbergs (f. Ylöjärvi 1989, studerar målningskonst) verk Fried or Foe? visar gestalter som sitter mitt i utställningen, som om de samtalade om sina sopminnen.

Utställningen Stories from Trash respekterar material vi ser som sopor eller skrot - konstnärerna ser berättelser i dem.

Tilläggsuppgifter:

Outi Vihlman

+358 50 381 7709

Ida Sandberg

+358 40 556 4089

Ilkka Piirainen

+358 40 569 5908

stories_trash
yltunniste

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

KOMMISSIONEN FÖR STORVILT: STATEN BÖR BETALA SKOLSKJUTSAR VID VARGHOT
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo 0400 485 333

Egentliga Finlands kommission för storvilt anser att den nationella lagstiftningen för att bekämpa varghot inte måste förändras. Jord- och skogsbruksministeriet och Finlands viltvårdscentral har tillräckliga möjligheter att bevilja tillstånd att fälla vargar, anser man.

Landskapsstyrelsen vill att myndigheterna även framöver utnyttjar de tillstånd att fälla vargar som lagen tillåter. Styrelsen röstade om denna mening och tillägget godkändes med 13-4. De gröna och vänsterförbundet röstade emot.

Vargfrågan har granskats för att landskapsstyrelsen 28.11.2011 beslöt att utreda hur man kan förebygga hot från "störande vargar" och eventuellt föreslå en lagändring.

Man borde noggrannare definiera vilket vargbeteende som är otypiskt och hotar människors säkerhet, anser kommissionen för storvilt. Dessutom borde man snabbt bygga upp ett system, där staten ersätter kostnaderna för skolskjutsar åt kommuner, som ordnar skjutsar på grund av hot från vargar. De grönas representanter i landskapsstyrelsen frågade sig om rädsla för vargar är ett giltigare skäl för skolskjuts än farlig trafik eller exempelvis rattfylleri?

Med tanke på framtiden är det viktigaste dokumentet den kommande planen för stamskötsel, som viltvårdscentralen utarbetar.

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND DELTAR I ARBETET MED ÅBOREGIONENS TRAFIKSYSTEM 2012
Tilläggsinformation: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 7760 630

Arbetet med Åbo stadsregions trafiksystem organiserades på nytt år 2010 och inom ramen för det deltog man bland annat i arbetet med strukturmodell 2035.

Egentliga Finlands förbund deltar i arbetet med stadsregionens trafiksystem med 27 000 euro år 2012. Övriga finansiärer är kommunerna S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso och Åbo, Trafikverket, trafik- och kommunika-tionsministeriet samt Egentliga Finlands NTM-central.

Under år 2012 kommer man att fungera som expert på trafiksystem, när strukturmodellarbetet 2035 verkställs. Man kommer att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram för gående och cykling, en plan för att handskas med trafikstörningar och man deltar i trafikstyrningsarbete.

LANDSKAPSFÖRBUNDET MED I PROJEKT SOM STÖDER RÖRLIG INTERNATIONELL ARBETSKRAFT
Tilläggsuppgifter: projektplanerare Ville Santalahti 02-210 0958

Egentliga Finlands förbund deltar åren 2012-2013 i projektet EXPAT med 8 400 euro. Målet är att skapa en elektronisk portal kring Östersjön, där rörlig arbetskraft och offentlig service och privata samfund möts. I pro-jektet vill man möta kraven från en internationellt rörlig arbetskraft och stöda personer som arbetar i ett annat land än sitt hemland. Vid Egentliga Finlands förbund arbetar Ville Santalahti i projektet.

alatunniste

Egentliga Finlands förbunds kommunombudsman Raimo Korhonen har fotograferat Estlands sovjetförflutna. Fotografierna ställs ut i förbundets Aulagalleri, utställningen öppnar måndag 16.1. kl. 13.30.

- Idén föddes för 15 år sedan när jag på en åker nära Tarto såg en plöjande traktor, som var tillverkad på Kirov-fabriken i S:t Petersburg. Estland blev självständigt på nytt år 1991 och detta var alltså fem år senare. Fortfarande fanns något kvar från sovjettiden, och det finns det fortfarande, säger Korhonen.

Utställningen är öppen 16.1. - 2.3.2012 vardagar kl. 8.30 - 15, Bangårdsgatan 36, Åbo.

Fotografierna har valts och behandlats av förbundets grafiska planerare Antti Vaalikivi.

I Nystad bosatta Raimo Korhonen pensioneras våren 2012.

raimo_korhonen_neuvosto_eesti

Projektansökningar för bredbandsbyggen har öppnats i 13 kommuner i Egentliga Finland.

Egentliga Finlands förbund har utlyst att sökas stöd för bredbandsbyggande i glesbygden i Kimitoön, Väståboland (Iniö), Nousis, Loimaa, Virmo, Oripää, Pyhäranta, Rusko, Sagu, Somero, Tövsala, Vehmaa och Nystads kommuner.

Mera information på finska och ansökningsdokument hittas här

23.12.2011

Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri ordnade en julklappsinsamling i samarbete med Frälsningsarmén. Många donerade fina barnleksaker och -kläder samt bruksföremål och kläder för vuxna.

Aulagalleriet och Frälsningsarmén tackar alla donatorer!

Aulagalleriets första år har varit lyckat. I år har där visats fem konstutställningar, med konst både av förbundets anställda och studerande vid Åbo yrkeshögskolas studerande.

aula_joulu

Aulagalleriets verksamhet fortsätter nästa år.

yltunniste
 

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

REGIONENS STRUKTURMODELL BÖR BETONA DET MARITIMA, KOLLEKTIVTRAFIK OCH AKTIV BOSTADS-POLITIK
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 720 3056

Åbo stadsregions och landskapets framgång kräver att södra Finlands regionstruktur utvecklas balanserat bl.a. med hjälp av banförbindelser mellan Åbo och huvudstadsregionen. Men förbindelserna är till nytta bara om man ökar Åbo stadsregions attraktionskraft.
Det konstaterar landskapsstyrelsen i ett utlåtande till förslaget till Åbo stadsregions strukturmodell 2035.
Landskapet når framgång genom att utnyttja regionens maritima image och egenskaper, en aktiv bostads- och markpolitik samt genom att förbättra kvaliteten på den byggda miljön. Kvalitetskraven nås genom att rikta resurser och centrera.
I strukturmodellen bereder man sig på en en befolkningsökning på 75 000 invånare före år 2035. 80 % av befolkning-sökningen riktas till kärnstadsregionen, i första hand genom att förtäta samhällsbygget. Hållbara kollektivtrafiklösningar är centrala. I modellen strävar man efter 20 000 nya arbetsplatser före år 2035.
I landskapsstyrelsen konstaterade man att det är viktigt att Åbo centrum är livskraftigt, men hela landskapet måste ut-vecklas. Företag lockas med bl.a. kompetent arbetskraft och god infrastruktur, hit hör bl.a. trafik, energi och avfallshantering. De grönas Mari Saario frågade vilka nya invånargrupper man vill locka och vilka branscher landskapet tänker satsa på?
- Inhemska små företag behöver hemmamarknader, internationella forskningsenheter urbana vetenskapsparker. Vad kräver våra egna ungas sysselsättning och vilka möjligheter innebär marknaden för välbärgade pensionärer? sade Saario.
Planeringsdirektör Heikki Saarento svarade att inget magiskt ord finns, utan vi behöver olika slags bostäder och verk-samhetsmiljöer. Om ett magiskt ord finns, lyder det "mångfald".
Många efterlyste en politisk diskussion och uppmanade kommunernas beslutsfattare att ta ställning till strukturmodellen.
Centerns Pekka Myllymäki föreslog att ingen ännu underskriver strukturmodellen, utan att man väntar till hösten 2012 då man bl.a. vet hur kommunreformen framskrider. Förslaget förlorade omröstningen med rösterna 15-3.
I strukturmodellarbetet deltar Aura, S:t Karins, Lundo, Väståboland, Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Pemar, Reso, Rusko, Sagu, Tarvasjoki och Åbo.
Tanken är att strukturmodellen godkänns i kommunerna och Egentliga Finlands förbund före slutet av februari 2012.
Egentliga-Finlands förbund önskar att processen också i fortsättningen är konstruktiv och att strukturmodellen godkänns som kommunernas gemensamma strategiska linjedragning för markanvändning och används i kommande landskaps- och generalplan-processer.

LANDSKAPETS GEMENSAMMA MARKNADSFÖRING BETONAR BRA BOENDE OCH LEDIGA ARBETSPLATSER
Tilläggsuppgifter: kommunikationsansvarig Jessica Ålgars-Åkerholm 040 7755781

Landskapets gemensamma marknadsföring fortsätter år 2012 med kampanjer som rör boende, företagande/kompetens och rekrytering i Finlands största medier. Rekryteringen lyfts starkt fram, för att visa att det i Egentliga Finland finns förutom kompetens och bra boende också lediga arbetsplatser i olika branscher.
I januari 2012 deltar det gemensamma marknadsföringsprojektet i Resmässan i i Helsingfors mässcenter, med en stor gemensam avdelning med Turku Touring, Nådendal och skärgården. På avdelningen finns en egen scen, där man presenterar landskapets intressanta människor, produkter, platser och hobbies. Också samarbetet med MTV Europe fortsätter. MTV producerar 30 program från Egentliga Finland, varje program visas i kanalen fem gånger om dagen i en vecka. Programmen ses på MTV till sommaren 2012. Programmen kan även ses på webben, www.mtvbucketlist.fi
Den gemensamma marknadsföringens budget för år 2012 är 700 000 euro. Hälften täcks med offentliga medel och hälften med privata medel. Alla landskapets regioner deltar även nästa år i projektet. Projektet leds av Place Marketing Ab. Marknadsföringens webbsidor hittas på www.elamasikunnossa.fi

LANDSKAPETS NYA INNOAURA-PRIS DELAS UT TILL INNOVATIONER I KREATIVA BRANSCHER
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen 040 776 0630

Egentliga Finland får en ny tävling, som uppmärksammar innovationer i kreativa branscher.
En åtgärd i Egentliga Finlands landskapsprogram för 2011-2014 är att man ska dela ut ett årligt offentligt pris till re-gionens bästa innovation i de kreativa branscherna, den ska stöda landskapets näringspolitiska målsättningar.
Tävlingen INNOAURA ordnas årligen i landskapet och priset går till ett företag som enligt juryn mest utvecklat sin kreativa potential eller kreativ affärsverksamhet.
Målet med tävlingen är:

• göra kreativa branscher kända och öka uppskattningen för dem, både bland allmänheten och placerare

• uppmuntra nya företagare till branschen

• lyfta fram goda exempel och uppmuntra företag att delta

• via publicitet erbjuda vinnarna möjligheter till nya kontakter

Företagets hemvist måste vara i Egentliga Finland. En tävlingsjury besluter vem som får Innoaura-priset på 8000 euro. Dessutom kan man dela ut hedersutnämnanden.
I juryn finns representanter för följande instanser:

• Turun Sanomats ekonomiredaktion, ordf.

• Melodia Ab

• Åbregionens utvecklingscentral

• Egentliga Finlands förbund

• Universitet/yrkeshögskolan

• Yrityssalo Oy

alatunniste

13.12.2011

I Egentliga Finlands förbund ordnas under jultiden en välgörenhetsinsamling. Förbundet samlar in julklappar till Frälsningsarméns traditionella julinsamling.

Speciellt välkomna är alla barnsaker så som leksaker, kläder, skor, spel, uteredskap och mjukisdjur. Herrkläder är alltid välkomna, liksom idrottsredskap för alla åldrar. Man kan också hämta inredningsföremål, kaffe, te eller godsaker eller hantverk. Pengar samlas inte in.

Julklappsinsamlingen i Aulagalleriet är öppen 16 - 22.12.2011 vardagar kl. 8.30  - 15.

Välkommen med och donera julglädje till behövande!

joulukerys aulagalleria
yltunniste

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 28.11.2011
TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE FÖRBUNDETS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Landskapsstyrelsen godkände Egentliga Finlands förbunds budgetförslag för 2012 och ekonomiplanen 2012-2014. Medlemskommunernas betalningsandelar är nästa år 3,69 miljoner euro, vilket är 3,78 % högre än år 2011. I ekonomiplanen för 2012-2014 räknar man med att kommunernas betalningsandelar år 2013 växer med 3 % och år 2014 med 3 %. I budgetförslaget för 2012 har man reserverat investeringsmedel på 18 000 euro för att upprätthålla adb-system.

PROFIILI-PROJEKTET GRANSKAR GENOMFÖRDA PROJEKT I LANDSKAPET SEDAN ÅR 1995
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Carola Gunell 040 755 1104

Landskapsstyrelsen beviljade åren 2010 och 2011 pengar för projektet Profiili för tiden 7.10.2010 – 31.8.2012. De totala kostnaderna var 168 000 euro, 151 000 euro kom från landskapets utvecklingsmedel och 16 800 euro från landskapsförbundet.

I projektet granskar man genomförda projekt och vilken inverkan de haft i Egentliga Finland, ända sedan år 1995.

Projektet Profiili är treårigt och tar slut år 2013. Man har anställt en person på heltid, Ilona Mäkinen, från 11.10.2010. Projektet har framskridit väl och det har gjorts i samarbete med NTM-centralen och forskare vid Åbo universitet. Mäkinens anställning tar slut vid årsskiftet, landskapsstyrelsen beslöt att fortsätta hennes anställning till hösten 2012, enligt den ursprungliga planen.

ÅBOREGIONEN OCH SALO FÅR ÖVERSVÄMNINGSGRUPPER
Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 829 5543

Landets NTM-centraler har gett förslag till märkbara översvämningsrisk-områden i oktober 2011. Förslagen är en del av den nya översvämningsrisklagen, där man försöker kontrollera riskområden för översvämningar. Landskapsförbunden har en viktig roll i planeringen. Egentliga Finlands NTM-central har i Egentliga Finland utnämnt följande riskområden för översvämningar: vattendrag i Salo och vid kusten havsöversvämnings-riskområden i Åbo, Reso och Nådendal.

I Egentliga Finland behövs två översvämningsgrupper, en i Salo och en i Åboregionen. Också sakkunniga kan kallas till grupperna. Satakuntaliitto och Egentliga Finlands förbund föreslår för jord- och skogsbruksministeriet att man till översvämningsgrupperna kallar en representant för landskapsförbunden, NTM-centralen, landskapens räddningsverk och berörda kommuner.

alatunniste

5.11.2011

Slutrapporten för projektet Strukturmodell 2035 har blivit färdig. I arbetet presenteras regionala utvecklingsscenarier som sträcker sig till år 2035. Scenarierna rör boende, arbetsplatsområden, områden för handel och service, trafiknätet, rekreationsområden och samhällsteknik.

Ledningsgruppen för PARAS behandlar rapporten 8.11. och föreslår att förslaget till Strukturmodell 2035 läggs till påseende. Man ber om utlåtanden från kommunerna, Egentliga Finlands förbund, andra samarbetsgrupper och befolkningen. Utlåtanden och kommentarer lämnas in till Åbo stadsstyrelse senast 12.12.2011. En publikinformation ordnas 17.11.

Efter eventuella granskningar behandlas slutrapporten i ledningsgruppen i januari 2012, för att godkännas i kommunerna och landskapsstyrelsen senast 28.2.2011.

Slutrapporten och mera information hittas på finska på strukturmodell 2035

Höstens tredje utställning i Aulagalleriet visar fotografier av landskapsdirektör Juho Savo och arkitekt/planeringsdirektör Heikki Saarento. Utställningen öppnar måndag 31.10. klo 14.

Det handlar om den första utställningen där landskapsförbundets direktörer ställer ut tillsamman, kulturhuvudstadsåret till ära. Utställningen "Dialog" visar fotografier, där natur och stad, förhoppningar, känslor och drömlika stunder sammanflätas till en fascinerande helhet.

Utställningen Dialog är öppen 31.10. - 2.12.2012 i Aulagalleriet, Bangårdsg. 36, Åbo, vardagar kl. 8.30 - 15.

 

Juho Savo (f. 1949) är Egentliga Finlands förbunds landskapsdirektör. På sin fritid rör han sig och fotograferar gärna i naturen, speciellt i Pöytis har han fotograferat naturen och djurlivet men också övriga landskap i Egentliga Finland.

Heikki Saarento (f. 1960) är arkitekt och Egentliga Finlands förbunds planeringsdirektör. Saarento tolkar i sina fotografier den urbana stadsarkitekturens många ansikten. Ljus och skugga och stämningar där tiden står stilla är kännetecknande för Saarentos fotografier.

juhoheikki
yltunniste

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 24.10.2011
TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

GENMÄLET TILL UTLÅTANDEN OM SALO-LOJO-BANLINJENS PLANFÖRSLAG GODKÄNDES
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Egentliga Finlands förbunds landskapsstyrelse godkände genmälet till utlåtandena som lämnats in, gällande förslaget till etapplandskapsplan för banlinjen Salo-Lojo. Landskapsstyrelsen föreslår att planförslaget god-känns av landskapsfullmäktige i december, efter det förs beslutet till miljöministeriet för att bestyrkas.

- Men man måste också förbättra den nuvarande kustbanan, till exempel med dubbla spår, ändå utan att hindra att Salo-Lojo-banan förhindras av satsningarna, sade flera medlemmar i landskapsstyrelsen.

En ny banförbindelse mellan Åbo och Helsingfors är en del av statsrådets år 2008 godkända nationella mål för områdesanvändningen. Landskapsfullmäktige beslöt i december 2008 att börja göra upp en etapplandskaps-plan som anvisar en banlinje mellan Salo och Lojo.

Egentliga Finlands målsättningar är i första hand regionstruktur-baserade. Genom att anvisa en banlinje mellan Salo och Lojo tryggar man möjligheterna att utveckla en snabb banförbindelse Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg. Förändringar i den finländska regionstrukturen kommer att innebära att metropolregionen växer. Snabba banförbindelser i kombination med motorvägar har gett stadsregioner märkbar tillväxt, det märks bl.a. i Tammerfors och Lahtis. För att balansera utvecklingen behövs en utvecklingszon som förenar metropolerna Stockholm, Helsingfors och :S.t Petersburg.

Banförbindelsen kan bäst främjas via färdiga planeringsdokument. Samtidigt underlättar man kommunplaneringen och tryggar markägarnas intressen, om man i god tid visar vilka begränsningar banlinjen medför.

Banans planering har framskridit i tätt samarbete mellan Nylands och Egentliga Finlands landskapsförbund och kommuner. Tillsammans har man nått en gemensam syn på den valda banlinjen. Regionerna har enats om att huvudalternativet (Mk) som följer motorvägen är det bästa alternativet. Den lämpar sig bäst i terrängen och inverkar minst på den övriga markanvändningen, naturen och kulturarvet. Banan medför inte märkbara negativa effekter på Natura 2000-området i Kiskofloden.

En central fråga i planeringen har varit växelverkan och att samtidigt beakta hur banlinjen kommer att påverka enskilda fastighetsägare. Utkastet till landskapsplan var offentligt till påseende hösten 2009, planförslaget var till påseende i juni 2011. Planarbetet har presenterats vid publikinfon och andra evenemang. Responsen har varit tudelad: myndigheterna har gett positiva utlåtanden och stött de valda alternativen, medan områdets in-vånare och fastighetsägare motsatt sig alla alternativ.

EGENTLIGA FINLANDS KOMMUNER KRITISKA TILL REGERINGENS KOMMUNREFORM
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo 0400 485 333

Landskapsdirektörerna diskuterar kommunreformen i finansministeriet 2.11.2011. Ministeriet vill höra förslag om hur kommunerna kan höras i januari –februari 2012, man vill också få information om landskapens särdrag och om hur områden som inte hör till pendlingsregioner kommer att rikta sig.

Landskapsdirektör Juho Savo har bett att få in kommunernas åsikter före 14.10. De ställningstaganden man nu fått in skickas till finansministeriet.

Landskapsstyrelsen betonar landskapsförbundets medlande roll i processen.

- Egentliga Finlands förbund kan vara lite som ett FN, ett forum där kommunerna kan tala öppet, sade landskapsfullmäktiges viceordf. Petteri Orpo (saml).

Egentliga Finlands kommuner har kritiskt tagit ställning till den modell som presenteras i regeringsprogrammet, vars bas är pendlingsområden. Också tidtabellen och talet om tvångslösningar väcker kritik. Kommunerna lyfter i stället fram att service ska produceras effektivt och de servicestrukturer som redan har byggts upp.

I vissa ställningstaganden föreslås ändringar i kommunstrukturen. I Raumotrakten föreslås en ny kommun som överskrider landskapsgränsen, likaså i Loimaaregionen i riktning Ypäjä. I Åbo stadsregion motsätter sig kranskommunerna en samgång med Åbo, men en samgång med andra grannkommuner ses som möjliga.

Åbo har enligt Minna Arve (saml) inte gett in sitt utlåtande eftersom man ännu inte har tillräckligt information.

- Vi fortsätter att diskutera med alla parter i en konstruktiv anda, sade Arve.

Landskapsstyrelsen förutsätter att landskapsstyrelserna ombes ge utlåtanden om lagförslag och övriga förslag som gäller kommunreformen och att alla kommuner hörs i frågan.

Landskapsförbundet kan vid behov presentera en kommunmodell som tryggar landskapets och alla kommuners livskraft.

ÖSTERSJÖNS TILLSTÅND LISTAS HÖGST I PLAN FÖR LANDSKAPSPROGRAMMETS FÖRVERKLIGANDE
Tilläggsuppgifter: speciaplanerare Petteri Partanen, 040 7760 630

Planen för landskapsprogrammets förverkligande bereds årligen under ledning av landskapsförbundet och skickas till arbets- och näringslivsministeriet. I planen för 2012 – 2013 är de fem viktigaste projekthelheterna:

• förbättring av Östersjöns tillstånd

• strukturomvandlingen; förbättra havsklustrets och ICT-klustrets förutsättningar

• riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg

• universitetens och yrkeshögskolornas finansiering

• planeringen av banlinjen Salo-Lojo-Esbo

Egentliga Finlands förbunds och Satakuntaliittos gemensamma projekt är Östersjön, havsklustret samt riksväg 8.

FÖRBUNDET GODKÄNNER INTE ATT UTBILDNING I FORMGIVNING FÖRSVINNER FRÅN SYDVÄSTRA FINLAND
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom 040 776 0310, Mervi Kylmälä 02 2100 949

Undervisnings- och kulturministeriet har bett om ett utlåtande som gäller den nationella utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011-2016. Landskapen i sydvästra Finland har följande mål för utbildningsutbudet år 2016:


Yrkesutbildning

Yrkeshögskolor

Universitet

Egentl. Finland

4534 2758 2388

Satakunta

2482 1245 390

Tillsammans

7016 4003 2778

Undervisnings- och kulturministeriet föreslår följande antal utbildningsplatser för området år 2016:

Yrkesutbildning

Yrkeshögskolor

Universitet

Sydvästkustens storområde

6070 3600 2800

 

Ministeriets förslag innebär att utbildningsplatserna minskar inom yrkesutbildning och i högskolor. I förslaget konstaterar man att andelen yrkesutbildning mer än nu kunde koncentreras till Egentliga Finland.

Ministeriet föreslår att utbildningsprogrammen i serviceproduktion och dess ledning samt i formgivning och musik avslutas i Åbo yrkeshögskola. Om nedskärningarna i kulturutbildning vid yrkeshögskolan Novia sker i Åbo innebär det att ingen utbildning i formgivning längre ges i sydvästra Finland. Formgivning stöder starkt innovationer i samhället och om utbildningen avslutas är det ett stort steg bakåt. Egentliga Finlands förbund godkänner inte att utbildning i formgivning avslutas i sydvästra Finland för att det försvagar den regi-onala konkurrenskraften, förbundet kräver att ärendet begrundas på nytt. Man poängterar också att ut-bildningen i servicebranschernas ledning i Åbo har haft en sysselsättningsgrad på hela 99,6 % och behövs för hotell- och restaurangbranschen.

Förbundet förhåller sig kritiskt till att utbildningen i klassisk musik avslutas, eftersom den tillhör den kreativa industrin i Åbo också efter kulturhuvudstadsåret. Skolningen är en naturlig fortsättning för musikutbildningen på grund- och andra stadiet.

Inte heller utbildningen i turism eller rekreation bör avslutas, de behövs bl.a. för att strategiskt utveckla skär-gårdsturismen, dessutom behövs kompetenta lärare.

Enligt den nationella planen kunde utbildning i teknik och trafik koncentreras exempelvis till yrkeshögskolor i sydvästra Finland.

Vad gäller Åbo Akademi och Turun yliopisto motsvarar planen landskapsförbundets tidigare förslag. Egentliga Finlands förbund betonar vad man sagt i ett tidigare utlåtande, främst vad gäller behovet av ny utbildning på svenska (provisors- och juristutbildning vid Åbo Akademi).

alatunniste
yltunniste
alatunniste

Egentliga Finlands förbund fortsätter samarbeta med Åbo yrkeshögskolas konstakademi.

I Aulagalleriet öppnar en fotoutställning som visar foton av andra årets studerande Jere Alajeesiö (f.1985) och Rita Anttila (f.1988).

Utställningen är öppen 22.9. - 21.10.2011 vardagar kl. 8.30 - 15, Bangårdsgatan 36, Åbo.

Tilläggsuppgifter:

Jere Alajeesiö

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Rita Anttila

Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

landskapsarkitekt Heidi Saaristo-Levin 050 5462 936

 

teoskuva_jere_alajeesi auringonkukka_rita_anttila
yltunniste
 EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND, LANDSKAPSSTYRELSEN 29.8.2011

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND GÖR EN ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR VINDKRAFT
Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen tel. 040 8295 543, planerare Aleksis Klap tel. 040 7213 137

Vid Egentliga Finlands förbund börjar man göra upp en etapplandskapsplan för vindkraft. I planen anvisar man de bäst lämpade områdena för vindkraft i inlandet och på de stora öarna vid kusten. Dessutom anvisas vindkraftsparker-nas ellinjer.

Landskapsfullmäktige beslöt i juni 2011 att inleda arbetet med en etapplandskapsplan och för arbetet har man av miljöministeriet beviljats statsanslag på 115 000 euro. Egentliga Finlands förbund deltar i kostnaderna med 15 000 euro, förbundets egen arbetsinsats utgör 34 500 euro. Projektet förverkligas under tiden 1.10.2011 -31.12.2013.

I Egentliga Finlands vindkraftsutredning 2010 – 2011 hittade man i landskapet 22 områden som bäst lämpar sig för vindkraftsparker. Utredningen fungerar som bakgrundsutredning för etapplandskapsplanen. Därtill granskas bl.a. ekologiska nätverk, tysta områden och fåglarnas flyttrutter. Man beaktar också försvarsmaktens utredning om radar-påverkan och flygtrafikens skyddszoner.

I landskapsplanen anvisar man områden för vindkraftsparker, de förtydligas sedan i den kommunala planeringen. Landskapsplanen är riktgivande när man gör eller förändrar generalplaner och stadsplaner, den görs av Egentliga Finlands förbund i samarbete med andra instanser. Arbetet med etapplandskapsplanen inleddes hösten 2011 med en plan för deltagande och bedömning.

Enligt landskapsstyrelsen är det viktigt att man i planarbetet främjar uppkomsten av vindkraft och ger frågan offentlighet. Förbundets roll är ändå i första hand markplanerarens, poängterade man.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN ÖVERKLAGAR BESLUTET ATT STÄNGA ÖRÖ-FARLEDEN
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjörJanne Virtanen, tel. 040 583 6950

Regionförvaltningsverket i sydvästra Finland har 12.8.2011 beviljat Trafikverket tillstånd att stänga den offentliga 4,5 meter djupa farleden väster om Örö. RFV motiverar beslutet med att området kring farleden behövs som skjutövning-sområde för det marina försvaret och att farleden inte har utmärkts på officiella sjökort som en allmän farled. Man hän-visar inte till miljöskäl.

Landskapsstyrelsen överklagar RFV:s beslut att ge Trafikverket tillstånd att stänga Örö-farleden till Vasa förvaltnings-domstol.

Egentliga Finlands förbund motiverar nödvändigheten att öppna Örö-farleden med bl.a. följande skäl:

  • Marinens övningsverksamhet kan sammanjämkas med fartygstrafiken
  • Farleden tillhör spetsprojekten vad gäller att utveckla trafiksystemet i Egentliga Finland, den förväntas ha en märkbar positiv inverkan på näringslivets konkurrenskraft Farleden
  • förbättrar fartygstrafikens säkerhet bl.a. genom att i stället för Hangös inre farled erbjuda en tryggare farled för trafiken österut. Örö-farleden är ett ruttalternativ för växande fartygstrafik, vid trånga passager samt i exceptionella omständigheter, farleden minskar även risken för kollisioner vid Lövskär.
  • Farleden har i den godkända landskapsplanen för Åboland angetts som en ny farled för handelstrafik.

Anders Laurén (sfp) föreslog att landskapsstyrelsen inte överklagar beslutet att stänga Öröfarleden. Laurén föreslog att parterna enas om att nuläget fortsätter, dvs. att mindre rederier med undantagslov får trafikera farleden, men att farleden på grund av försvarets skjutövningar inte märks ut på sjökorten. Lauréns förslag förlorade i landskapsstyrelsens omröstning med 8–10. Lauréns förslag understöddes av centerns Teija Ek-Marjamäki, Matias Ollila, Pekka Myllymäki, de grönas Mari Saario, Monika Antikainen, vänsterförbundets Raimo Nieminen och sdp:s Jorma Leppänen.

 

NYLANDS PLANUTKAST BÖR BETONA BANFÖRBINDELSEN MELLAN ÅBO OCH HELSINGFORS
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento tel. 040 720 3056

Egentliga Finlands förbund önskar att Nylands förbund i sitt planarbete starkare betonar den nationellt sett viktiga utvecklingszonen Stockholm-Åbo-Helsingfors-S:t Petersburg. Så konstaterar landskapsstyrelsen i ett utlåtande till Ny-lands 2. etapplandskapsplan.

Landskapsstyrelsen betonar att den viktigaste frågan i planskissen, för regionstrukturen i södra Finland och Egentliga Finlands utveckling, är tryggandet av en ny banförbindelse mellan Helsingfors och Åbo. Den första förbindelsen som byggs är mellan Esbo och Lojo, pendlingtrafikens betydelse bör betonas då man motiverar byggandet av hela banlinjen.

 

EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUND HAR EN EGEN AVDELNING PÅ ÅBO BOKMÄSSA
Tilläggsuppgifter: kultursekreterare Hannele Hartikainen tel. 040 7202 163

Egentliga Finlands förbund deltar med en egen avdelning på Åbo bokmässa i oktober 2011. Förbundet har under de två senaste åren haft en egen avdelning på bokmässan. Genom att presentera sig på bokmässan vill man göra förbundet och landskapet mera känt bland befolkningen, medborgarorganisationer och föreningar. Via förfrågningar kan man pejla invånarnas åsikter i aktuella frågor.

alatunniste

I landskapsförbundets Aulagalleri öppnar en utställning med konst av förbundets specialplanerare Carola Gunell. Utställningen består av målningar, silver- och papperssnörarbeten och smycken.

- Tyngdpunkten är lagd på målningarna, som i huvudsak uppstod när min man insjuknade i cancer och dog 2009. Målningarnas starka färger och sagolika teman avspeglar mina drömmar och förhoppningar från den tiden, säger Gunell.

Målningarnas löv symboliserar bland annat livets sköra kretslopp.

Utställningen är öppen 11.8. - 16.9.2011 vardagar kl. 8.30 - 15, Bangårdsg. 36, Åbo.

gunell

EGENTLIGA FINLAND BEHÖVER MERA YRKESUTBILDNING, NYA ÅA-UTBILDNINGAR FÖRESLÅS

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom 040 776 0310, Mervi Kylmälä 02 2100 949

I utbildningen bör man betona kvalitet och mångsidighet. I Egentliga Finland bör man utöka antalet startplatser i yrkesutbildning samt bibehålla högskoleplatserna ungefär på nuvarande nivå. Utbildningsstrukturen bör ändras så att social- och hälsovården stärks, konstaterar landskapsstyrelsen i sitt utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet, vad gäller startplatser inom utbildning.

När utbildningssystemet förnyas enligt det nya regeringsprogrammet och anslagen minskar får inte utbildningens kvalitet sjunka eller innehållet i examina stagnera. Landskapsstyrelsen diskuterade Egentliga Finlands roll som utbildningslandskap, antalet studieplatser får inte minskas eftersom man utbildar för hela landets behov.

Andra stadiets utbildningsplatser bör märkbart utökas i Egentliga Finland. Målet för landskapets universitet och yrkeshögskolor är att startplatserna år 2016 är ungefär som i dag. Studieplatserna i social- och hälsovård bör utökas. Speciellt vad gäller vuxenutbildning i yrkesutbildning bör studieplatserna utökas märkbart.

Målsättningarna för studieplatser i ungdomsstadiet år 2016 sammanlagt (antal studerande åren 06-09)

Yrkesutbildning        4534                                                 (3764)

Yrkeshögskola          2758                                                (2570)

Universitet               2388                                                 (2346)

Övriga                     400

Sammanlagt            10 080                                              (8680)

Målet är att utöka antalet utbildningsplatser i vuxenutbildning med ca 1000 platser år 2016.

Egentliga Finland föreslår ny utbildning i följande branscher:

idrottsinstruktör (yrkesutbildning)

fritids- och ungdomsarbete (yrkesutbildning)

provisor (Åbo Akademi, svensk utbildning)

magister i juridik, jur.mag. (Åbo Akademi, svensk utbildning)

närvårdare (yrkesutbildning, svenskspråkig)

Statsrådet godkänner under slutet av år 2011 en ny utvecklingsplan för utbildning och forskning för åren 2011 – 2016. Landskapsförbunden ansvarar för att koordinera utbildningens startplatser.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN LISTADE DE VIKTIGASTE SKOLPROJEKTEN FÖR STATSMAKTEN

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Kalle Larsson 0400 695 679

Egentliga Finlands NTM-central ber Egentliga Finlands förbund ge brådskandeordningen för skolprojekt åren 2012-2015. Projekten godkänns av undervisnings- och kulturministeriet och finansieringsplanen är uppgjord till år 2014. I praktiken kan man påverka projekt för år 2015 och efter det. NTM-centralen har gjort bottenförslaget.

Ministeriets anslag för skolprojekt:

År                  Anslag/milj.euro

2008              45

2009              101,5

2010              86,5

2011              36

Enligt regeringsprogrammet sjunker anslagen ytterligare från nivån år 2011.

 

Från Egentliga Finland finns följande projekt med i finansieringsplanen:

Kommun

Projekt

Kostnadskalkyl

Statsandel

2012

Tövsala

Renovering och utbyggnad av Taivassalon yhtenäiskoulu,1.skedet

1.820.000

50%

2012

Masku

Askaisten koulu, utbyggnad och renovering

510.000

49%

2012

Åbo

Yli-Maarian koulu, nybyggnad

5.850.000

50%

2013

Åbo (privat)

Turun Steiner-koulu, nybyggnad, 1. skedet

4.850.000

44%

2013

Tövsala

Taivassalon yhtenäiskoulu, renovering och utbyggnad, 2. skedet

1.115.000

50%

2014

Åbo

Turun Steiner-koulu, nybyggnad, 2. skedet

5.000.000

44%

2014

Väståboland

Nagu skolcentrum, Kyrkbackens skola, nybyggnad och grundrenovering 1. skedet

760.000

47%

Från Egentliga Finland har också föreslagits:

  • · Väståboland, Nagu skolcentrum, Kyrkbackens skola, nybyggnad och grundrenovering 2. skedet (innefattar Simonby skola)
  • · Sagu, tillbyggnad i Sagu skolcentrum
  • · Åbo, Topeliuksen koulu, Juhana Herttuas skolfastighet, grundrenovering 1. skedet

Övriga föreslagna projekt i alfabetisk ordning:

S:t Karins, Kaarinan lukio, utbyggnad och sanering

Kimitoön, daghem /förskola, nybyggnad

Letala, Suontaustan koulu

Lundo, Erityiskoulu

Loimaa, Opintien koulu

Nousis, Nummen koulu

Reso, Tahvion koulu

Salo, Ollikkalan koulu

Somero, Kiirun koulukeskus

Somero, Kirkonmäen koulu

Somero, Pitkäjärven koulu

Åbo, Hirvensalon koulu

Åbo, Topeliuksen koulu, Juhana Herttuas skolfastighet

Åbo, Puolalan koulu

Nystad, Viikaisten koulu och Uudenkaupungin lukio

Egentliga Finlands förbund betonar vikten av utbildning och kompetens för landskapets utveckling. Ministeriets nuvarande finansieringsnivå är otillräcklig.

Studerande Anna Nummi vid Åbo konstakademi ställer ut fotografier tagna med nålhålskamera i Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri.

Utställningen "Matkalla - On a Journey" kallar tittaren till en annan värld. Stämningen är magisk och mystisk och man frågar sig var bilderna är tagna och vad det händer i dem.

Camera Obscura är den äldsta formen av bildbevarande, kameran har ingen lins utan bilden reflekteras på en yta genom ett hål. Färgfotografierna på utställningen är tagna i Tyskland och Danmark.

Utställningen är öppen 1.6. - 1.7.2011, vardagar kl. 8.30 - 15,adress Bangårdsgatan 36, Åbo.

Förbundets Aulagalleri öppnade kulturhuvudstaden till ära 14.2.2011, detta är den tredje utställningen.

Tilläggsuppgifter:

Anna Nummi http://urbanrevolutions.dy.fi eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

landskapsarkitekt Heidi Saaristo 050 5462 936

informatör Jessica Ålgars-Åkerholm 040 7755 781

anna nummi

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

FÖRSLAGET TILL ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR BANLINJEN SALO-LOJO LÄGGS TILL PÅSEENDE

Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Egentliga Finlands förbunds landskapsstyrelse godkände dokumenten till etapplandskapsförslaget för banlinjen Salo – Lojo. I planeringen tillsammans med Nylands förbund har man valt banlinjealternativet Mk, som följer motorvägen. Linjen löper från tågstationen i Salo österut till Muurla och söder om Kitulas tätorter, och förenas i Lahnajärvi med motorvägslinjen. Det valda banlinjealternativet motiveras med följande:

• lämpar sig naturligast med den befintliga topografin, markanvändningen, naturen och landskapet

• minst nackdelar för kulturmiljön

• minst kända och sannolika fornlämningar nära banlinjen

• påverkar sjölandskapet minst

- Landskapets och Åbos utveckling kräver en stark utvecklingskorridor mellan Stockholm, Åbo, Hfors och S:t Petersburg, den stöder sig på ban- och motorvägsförbindelser, säger Egentliga Finlands förbunds planeringsdirektör Heikki Saarento.

Det primära målet är en snabb tågförbindelse mellan Åbo och Helsingfors, när banan är byggd kan man även utveckla lokal tågtrafik.

- Vi måste trygga att planeringen fortsätter, Egentliga Finland måste bevaka frågan. Förverkligandet börjar med lokal tågtrafik Lojo-Esbo-Helsingfors, denna process måste även Egentliga Finlands förbund stöda, fortsätter Saarento.

Förslaget läggs till påseende i juni och man ber om anmärkningar och utlåtanden. Planförslaget presenteras vid en publikinformation tisdagen den 14 juni 2011 i Salo. Landskapsfullmäktige godkänner etapplandskapsplanen tidigast i december 2011.

UTLÅTANDE OM STATSANSLAG FÖR IDROTTSANLÄGGNINGAR: ÅBO BEHÖVER EN BOLLHALL

Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Undervisnings- och kulturministeriet besluter om byggnadsstöd för idrottsanläggningar som överstiger 700 000 euro. Landskapsförbunden ger utlåtanden om dem. På undervisningsministeriets finansieringslista för åren 2012 – 2015 finns följande projekt i Egentliga Finland:

år 2012: Vehmaa kommun, idrottshall, kostnad 2,8 milj.euro, statsstöd 0,6 milj.

år 2013:

• Tövsala kommun, idrottshall, kostnad 1,68 milj. statsstöd 0,4 milj.

• Salo stad, sportplan, kostnad 0,9 milj. statsstöd 0,2 milj.

• Letala stad, simhall, kostnad 0,9 milj. statsstöd 0,7 milj.

• Åbo stad, bollhall i centrum, kostnad ca 12 milj. statsstödet inte fastslaget.

• Åbo, simhall i Uittamo, kostnad 1,9 milj., statsstödet inte fastslaget.

år 2014:

• Reso stad, Kerttula idrottshall, kostnad 0, 97 milj. statsstödet inte fastslaget.

• Pöytis kommun, simhall i Kyrö, kostnad 1,2 milj. statens planeringsanslag 30 000 euro.

år 2015: S:t Karins simhall, kostnad 3,7 milj. statsstödet inte fastslaget.

Landskapsstyrelsen konstaterar att planen svarar mot kommunernas behov. Statsstödet bör basera sig på kommuner-nas planering för fem år framöver. Problemet är att kommunernas investeringsbeslut inte alltid baserar sig på exakt planering. Ett bra exempel är en bollhall i Åbo. Planeringen är ännu på hälft, platsen och kostnaden är ännu inte fast-slagna. En bollhall får enligt landskapsstyrelsen inte hindra andra projekt senare på listan från att förverkligas, Åbo borde göra snabba beslut i frågan.

HOVRÄTTEN OCH FÖRVALTNINGSRÄTTEN STANNAR I ÅBO, ENLIGT MINISTERIETS FÖRSLAG

Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Nätverket av hov- och förvaltningsrätter utvecklas i Finland, Justitieministeriet vill man i stället för nuvarande sex hovrätter har fem hovrätter i landet, och sex förvaltningsrätter i stället för åtta. Åbo skulle förbli centralort både för hovrätten och förvaltingsrätten. I Åbo hovrätts distrikt skulle ändå Birkalands tingsrätt flytta till Vasa hovrätt och Hyvinge hovrätt flytta till Åbo hovrätt. Landskapsstyrelsen säger i sitt utlåtande att Birkalands ärenden även framöver kunde skötas i Åbo, eftersom det är naturligt att Åbo hovrätt sett till antal fall och anställda är större än Vasa hovrätt.

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL TILL KIMITOÖNS KULTURMILJÖPROJEKT OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Esa Högblom 040 7760 310

Åbo Science Park Ab beviljas 30 000 euro i landskapets utvecklingsmedel för projektet "Finnish Diagnostic and Monitoring Laboratory Project". Man strävar efter samarbete mellan HealthBio och hälsoklustret samt samarbete mellan tillverkare av instrument för finländsk diagnostik och hälsomonitorering.

Landskapets utvecklingsmedel beviljas också bl.a. till Egentliga Finlands företagare för en anskaffnings-ombudsman (70 000 e), Åboregionens utvecklingscentral för företagsmentorer (47 600 e), Åbo stads kollektivtrafikbyrå för att planera gemensam kollektivtrafik i Åboregionen (74 800 e), ett kulturmiljöprojekt på Kimitoön (44 700 e) och ett projekt för att rena avloppsvattnet i Pemarfloden (14 000 e).

EU-MEDEL FÖR STRUKTUROMVANDLINGS-PROJEKT I OLIKA REGIONER

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Carola Gunell 040 7551 104, Ville Roslakka 050 592 0404

Ur europeiska regionutvecklingspengar (ERUP) beviljas finansiering till Åboregionens utvecklingscentral för marin teknologi och industri (417 300 e), Kimitoöns kommun för att förstärka växelverkan och kommunikationen mellan kommunen, näringslivet och invånarna (140 700 e), Salo stad för vårdteknologi-industrins produktutveckling (128 000 e) och att profilera industriområden (169 500 e) och till Loimaaregionen för projektet Kasvun avain (227 000 e).

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

TARJA NUOTIO ÄR EGENTLIGA FINLANDS FÖRBUNDS NYA REGIONUTVECKLINGSDIREKTÖR

Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo, 0400 485 333

Landskapsstyrelsen valde Egentliga Finlands förbunds programdirektör Tarja Nuotio till regionutvecklingsdirektör. Pekka Ojanen som nu sköter tjänsten avgår med pension 1.8.2011. 29 personer sökte tjänsten.

Regionutvecklingsdirektören leder regionutvecklingen vid Egentliga Finlands förbund, med vilket man utvecklar landskapets självständiga och balanserade utveckling. Som rättesnöre fungerar landskapsprogrammet som godkänts av landskapsfullmäktige. Programmet förtydligas i olika strategier liksom i EU-program.

MINISTERIETS FÖRSLAG ATT DRAMATISKT MINSKA ANTALET HÖGSKOLEPLATSER VÄCKER ORO

Tilläggsupggifter: specialplanerare Esa Högblom, 02 2100 920, 040 7760 310,
specialplanerare Mervi Kylmälä, 02 2100 949

Landskapsstyrelsen behandlade den nationella processen för prognostisering av utbildningsbehov (KESU). Undervis-nings- och kulturministeriets målsättningar vad gäller studieplatser för unga år 2016 väckte diskussion. Flera styrelseledamöter uttryckte sin oro över ministeriets mål att dramatiskt minska antalet högskoleplatser i Egentliga Finland och Satakunta. Enligt ministeriet borde studieplatserna inom kultur i Egentliga Finland minskas med 66,5 % och inom naturvetenskaper med hela 67,6 %. Däremot borde antalet studieplatser inom turism, restaurang- och ekonomibranscherna öka med 89 %.

- Staten kan inte fatta beslut om högskolornas finansiering bara på basis av dylik statistik. Egentliga Finland skolar människor för hela landets behov, detsamma gäller Åbo Akademi. Det finns spetsenheter vars betydelse är europeisk eller global, sade Anders Laurén (sfp).

De grönas Mika Helva påminde att Egentliga Finland och Satakunda har över 1500 studieplatser för lite inom yrkesut-bildning. Många niondeklassister blir utan studieplats eller väljer gymnasiet för att yrkesutbildning inte finns att tillgå.

Landskapets samarbetsgrupps utbildningssektion behandlar ministeriets beräkningar 18.5. Ett utlåtande om de nationella prognoserna bör ges senast 26.9.2011.

TEHO-PROJEKTETS RESULTAT BÖR BLI BESTÅENDE VERKSAMHETSMODELLER INOM LANTBRUKET

Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 8295 543

Landskapsstyrelsen förutsätter effektiva åtgärder för att rena Skärgårdshavet. De bör sättas in genast under den nya regeringsperioden. För att minska näringsbelastningen krävs samarbete, innovativa åtgärder och politiska åtgärder bl.a. vad gäller att förnya lantbrukets miljöstödssystem.

I projektet TEHO, som satsat på vattenskydd i lantbruket, har man hittat positiva lösningar. Dessa modeller bör göras till bestående verksamhetsmodeller inom lantbruket och med dem bör man åtgärda de viktigaste områdena vad gäller näringsbelastning i Skärgårdshavet, konstaterar landskapsstyrelsen.

LANDSKAPSSTYRELSEN: ÅBOREGIONEN BÖR UTVECKLAS MED FLER CENTRUM OCH EN MARIN IMAGE

Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 720 3056

Genom att utveckla Åbo stadsregion med fler centrum tryggas den jämlika servicen och möjliggörs regionala trafiklös-ningar. Förhållandet mellan regionens kärna och de övriga stadscentren bör balanseras. Om kärnan växer för mycket centreras servicen och det belastar trafiknätet, å andra sidan splittras samhället om tillväxten starkt styrs till centrum längre bort. Invånarnas boendepreferenser är individuella och varierar från urbant stadsboende till småhusboende eller egnahem på landsbygden.

Så konstaterar landskapsstyrelsen i sitt utlåtande till alternativen för Åbo stadsregions strukturmodell 2035, som görs i samarbete mellan 14 kommuner.

Pekka Myllymäki (c) vill att styrelsen i sitt utlåtande talar för en mångcentrummodell, där utvecklingen styrs till alla kommuncentrum och man utnyttjar kollektivtrafiknätets potential. Förslaget vann omröstningen med 9-7.

En marin image och den bebyggda miljöns kvalitet påverkar Åbo stadsregions dragningskraft. Egentliga Finlands framgång sammanhänger också med banförbindelser till huvudstadsregionen.

Egentliga Finlands förbund önskar att den slutliga strukturmodellen baserar sig på kommunernas gemensamma syn och kan användas när man gör landskaps- och generalplaner.

I Egentliga Finlands förbunds Aulagalleri, som öppnade 14.2.2011, öppnar den 20 april en ny konstutställning. Nu är temat fotokonst.

Förbundets specialplanerare och passionerade fågelskådare Kalle Larsson (f. 1975) ställer ut fotografier med temat fåglar i naturen. Fotografierna är tagna i Irland, Island, Israel och Finland.

Landskapsförbundets projektplanerare inom PaikkaOppi Juha Riihelä (f. 1982) visar fotografier, vars teman är stämningar i staden och överraskande element i gatubilden.

 

 

Kalle Larssons och Juha Riiheläs fotoutställning är öppen 20.4. – 27.5.2011, vardagar kl. 8.30 – 15. Adress Bangårdsgatan 36, Åbo.

Aulagalleriets första utställning bestod av Antti Vaalikivis kolteckningar och serigrafier. I framtiden samarbetar Egentliga Finlands förbund även med bl.a. unga konstnärer från Åbo konstakademi.

 

 

 

Tilläggsuppgifter: landskapsarkitekt Heidi Saaristo tel. 050 5462 936

Kalle Larsson tel. 0400 695 679

Juha Riihelä tel. 040 7174 079

flamingo-kalle-larssonkaupunki riihela

Egentliga Finlands förbund utlyser att sökas stöd för bredbandsbyggande i glesbygden.

Stödet rör planeringen av bredbandsnät och byggande av bredband. Stödet rör områden som nu ligger utanför marknadskrafternas utbud av bredband och som inte antas få bredband före år 2015.

Stöd kan sökas i Nådendals stad och delar av Masku kommun. Ansökningar ska lämnas in till Egentliga Finlands förbund senast 15.6.2011 kl. 12.00.

Mera information, blanketter och kartor (på finska) hittas här

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE GENMÄLEN TILL BESVÄR MOT LANDSKAPSPLANERNA
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 720 3056

Miljöministeriet har bett Egentliga Finlands förbund om genmälen till de besvär, som har gjorts med anledning av att landskapsfullmäktige 13.12.2010 godkände landskapsplanerna för Loimaaregionen, Åbos kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi.
Totalt har godkännandet av landskapsplanerna föranlett 19 besvär riktade till miljöministeriet. Med tanke på hur omfattande planerna är kan mängden besvär ses som måttlig. Alla frågor som lyfts fram har behandlats tidigare och de berörda har fått svar på sina anmärkningar.
De flesta anmärkningar rör försvarsmaktens bullerområde i Reila i Vakka-Suomi. Den informativa märkningen i landskapsplanen visar att skjutningar och militära övningar i området belastar miljön. Märkningen som begränsar byggandet innebär att nytt boende ogärna ska anvisas till ett område som utsätts för allvarlig miljöbelastning.
Besvären mot landskapsplanerna berör även bl.a. Örö-farleden och märkningen för en tunnel mellan Pargas och Nagu, Maskus arbetsplatsområde, grundvattenområdet Puntari i Vakka-Suomi och vindkraft på ön Kirsta i Vakka-Suomi.

FÄRSKT KULTURMILJÖPROGRAM VILL TRYGGA VÅR EXCEPTIONELLT RIKA KULTURMILJÖ
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento, 040 7203 056, landskapsarkitekt Heidi Saaristo, 050 546 2936

Egentliga Finlands kulturmiljöprogram 2010-2015 har blivit färdigt. Målet är att trygga Egentliga Finlands exceptionellt rika kulturmiljö och dess värden när landskapet utvecklas.

Programmets målsättningar är samlade under följande teman:

• Medvetenheten om kulturmiljön höjs.
• Kulturmiljö som en del av människors vardag.
• Regionalt samarbete utökas och förstärks.

Programmet innehåller målsättningar och åtgärder, huvudaktörerna vad gäller utförandet har namngetts. I pro-grammet finns även skrivelser om kulturmiljö.
Kulturmiljöprogrammet har gjorts som en uppdatering till ett äldre program i en separat arbetsgrupp. I arbetsgruppen medverkar från Egentliga Finlands förbund planeringsdirektör Heikki Saarento och landskapsarkitekt Heidi Saaristo, utnämnda av miljöministeriet. Programarbetet har koordinerats av Egentliga Finlands NTM-central.

UTLÅTANDE: KRAFTVERKET I PANSIO SKA BASERA SIG PÅ FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR
Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 8295 543

Lösningarna för energiförsörjningen i Åbotrakten ska göras regionalt och basera sig på hållbara trafiklösningar och existerande markanvändnings- och infrastruktur.
Det konstateras i Egentliga Finlands förbunds utlåtande till Egentliga Finlands NTM-central, angående kraftverksprojektet i Pansio och dess kraftverkets miljökonsekvensbedömning.
Landskapsstyrelsen poängterar att energiförsörjningen bör vara möjligast mångsidig och basera sig på i huvudsak förnybara energikällor (biobränsle). Det bör också vara möjligt att använda avfall och biogas i kraftverket.

FINANSIERING FÖR ÅBOS GAMLA CENTRUM OCH PLANERING AV LÄTT-TRAFIKLEDER

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Carola Gunell 040 7551 104, Tuula Halttunen 040 7202 036

Landskapsstyrelsen har beslutit att bevilja finansiering bl.a. för följande project. ERUF-finansering beviljas:

Kimitoöns kommun för ett projekt som siktar på att göra ön energisjälvförsörjande (134 000 euro) och planering av en lätt-trafikled Släts-Kulla-Vreta

Väståbolands stad för att restaurera Näsby mögelskadade gästhamn (138 350 e) och utveckla servicen i Norrby hamn i Iniö (20 600 e).

Åbo stad för att utveckla Åbos gamla centrum (349 000 e) och dess investeringar (549 000 e) och för att utveckla turismservicen i Åbo slott (150 000 e).

Landskapets utvecklingsmedel beviljas bl.a. Kimitoöns kommun för att marknadsföra ön (50 000 e), Nådendals turism för turismservice för tyskar (28 000 e) och Åbo universitet för projektet Tidsresan, där man skapar en rutt mellan Tuorla och Åbo universitet (42 000 e).

Landskapets utvecklingsmedel beviljas även Egentliga Finlands utvecklingscentraler och Turku Science Park.

VARVSINDUSTRIN OCH SKÄRGÅRDSHAVET TOPPAR INTRESSEBEVAKNINGEN 2012

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Kalle Larsson,  0400 695 679

Landskapsstyrelsen besluter att ärendena nedan utgör intressebevakningens tyngdpunkter år 2012.

 

Trygga varvsindustrins konkurrenskraft

I budjeten år 2012 bör man reservera tillräckligt stora anslag för fartygsbyggandets innovations- och miljöinvesteringsstöd.

Ett friskt Skärgårdshav

Teho-projektet, vars mål är vattenskydd i sydvästra Finland, bör i statsbudjeten 2012 få tillräckliga anslag för att utvidgas.

Många vattenreningsprojekt har länge väntat på att förverkligas, tillräckliga statsanslag bör reserveras för att bygga vattenledningar för avloppsvatten.

De obundna medlen i landskapets utvecklingsmedel bör utökas

Åbo Akademis och Åbo universitets finansiering

Utbildnings- och forskningsverksamheten bör tryggas i nuvarande utsträckning.

Åbo biodiagnosticering bör få finansiering av undervisnings- och kulturministeriet.

Riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg

180 milj. euro bör reserveras i budjeten åren 2012 – 2015.

Banlinjen Salo – Lojo – Esbo

Tillräckliga budjetmedel behövs år 2012 för att fortsätta planeringen.

Åboregionens kollektivtrafik

Medel bör reserveras för att de mest använda trafiklinjerna ska kunna ersättas med snabba spårlinjer i framtiden.

Trygga arvet efter kulturhuvudstadsåret

Elektrifiering av banlinjen Åbo - Nystad

14.2.2011

 

Åbo är Europas kulturhuvudstad och kreativiteten blomstrar i varje hörn av landskapet, och rentav på arbetsplatserna.

Egentliga Finlands förbund vill främja kulturens och konstens välgörande verkan i vardagen och stöda landskapets kreativa branscher. Därför öppnar landskapsförbundet på alla hjärtans dag 14.2. ett galleri i förbundets aula, vid namn Aulagalleria. Adressen är Bangårdsgatan 36, Åbo.

 

I galleriet visas detta år verk gjorda av Egentliga Finlands förbunds personal och ung konst, bland annat i samarbete med Konstakademin (Åbo yrkeshögskola).

Den första utställningen består av kolteckningar och serigrafi, gjorda av förbundets grafiska planerare Antti Vaalikivi (f. 1976). Temat är stadsarkitektur i Åbo och Italien.

Utställningen är öppen 14.2. – 15.4.2011 vardagar kl. 8.30 – 15.

Egentliga Finlands förbund uppmanar också andra arbetsplatser att öppna sina dörrar för konsten - och via den en färggrannare och gladare vardag.

 

 

Tilläggsuppgifter:

landskapsarkitekt Heidi Saaristo tel. 050 5462 936

informatör Jessica Ålgars-Åkerholm tel. 040 7755 781

hiilipiirros2galleria

Kungörelse

 

Egentliga Finlands förbund lediganslår att söka stöd för glesbandsbyggande i glesbygden.

Stödet rör planeringen av bredbandsnät och byggande av bredband. Stödet rör områden som nu ligger utanför marknadskrafternas utbud av bredband och som inte antas få bredband före år 2015.

Stöd kan sökas i Vehmaa kommun, delar av Pöytis kommun och i Loimaa stad.

Ansökningar riktade till Egentliga Finlands förbund ska lämnas in senast 11.4.2011 kl. 12.

TILLÄGGSUPPGIFTER: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

ENERGI OCH SAMHÄLLSSTRUKTUR VIKTIGA TEMAN I FÄRSKT MILJÖPROGRAM

Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 8295 543

Sydvästra Finlands färska miljöprograms teman är ytvatten, klimatförändring, grundvatten och jordmån, miljöansvar och ekoeffektivitet, levnadsmiljö, naturresurser och miljöforskning samt uppföljning av miljöns tillstånd. Energifrågor innehar en central roll.

Landskapsstyrelsen diskuterade byggande i glesbygden. Sfp:s Anders Laurén föreslog, understödd av centerns Matias Ollila, att man i programmet stryker en mening som säger att nya hus på glesbygden främst byggs utanför byarna och de stöder inte den gamla bystrukturen. Lauréns förslag förlorade omröstningen med rösterna 11-7.

Landskapsstyrelsen konstaterade att det nuvarande avfallshanteringsverket i Åbo bör få förlängt tillstånd i väntan på ett nytt avfallsverk, eftersom stora mängder sopor annars måste transporteras till annan ort.

Miljöprogrammet lämpar sig som arbetsredskap när regionens aktörer gör egna program och fungerar som bas när man söker projektfinansiering. Programmet är en mellangranskning för åren 2007-2012 och listar åtgärder för åren 2010 – 2013. Programmet förverkligar Sydvästra Finlands miljöstrategi 2020.

Miljörogrammet har gjorts i ett omfattande samarbete, åtgärderna förverkligas av Egentliga Finlands och Satakuntas kommuner och offentliga organisationer, förbund, föreningar och invånare. Granskningen av pro-grammet har finansierats av Egentliga Finlands förbund, Satakuntaliitto, Åbo och Björneborgs stad samt Egentliga Finlands NTM-central.

Miljöprogrammet följs upp via nya webbsidor, man utnyttjar Lounaispaikkas kompetens inom geografisk information. Miljöprogrammet hittas på adressen

http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=19912&lan=fi

LANDSKAPSSTYRELSEN: YRKESHÖGSKOLORNAS STUDIEPLATSER FÅR INTE KRAFTIGT MINSKAS

Tilläggsuppgifter: specialplanerare Eira Saari-Lahoniitty 040 720 2018

Enligt landskapsstyrelsen bör ansvaret för yrkeshögskolornas grundfinansiering överflyttas till staten. Det konstaterar styrelsen i ett utlåtande till undervisnings- och kulturministeriet, gällande en reform av yrkeshögskolornas ekonomi och förvaltning.

Enligt Egentliga Finlands förbund bör man bibehålla de nuvarande förvaltningsalternativen (aktiebolag, stiftelse, kom-munal eller kommunsamfunds styrelse). Så tryggar man områdets eget inflytande i yrkeshögskolornas förvaltning. Verksamheten bör vara offentlig och möjlig att granska. Statens utredning föreslår en enda modell, aktiebolaget. Det är problematiskt, anser landskapsstyrelsen, eftersom man inte vet vem som styr bolaget och den demokratiska insynen fattas.

I statens rapport framhävs att utbildningsutbudet bör anpassas till arbetskraftbehovet. Enligt landskapsstyrelsen måste man ändå planera på lång sikt och inte bara se till konjunkturer.

I rapporten föreslås en minskning av antalet studieplatser i yrkeshögskolor. Landskapsförbundet vill inte att antalet startplatser minskar kraftigt, det kan medföra att många unga blir helt utan studieplats.

TJÄNSTEN SOM REGIONUTVECKLINGSDIREKTÖR LEDIGANSLÅS

Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo, 0400 485 333

Egentliga Finlands förbunds regionutvecklingsdirektör Pekka Ojanen pensioneras 1.8.2011 och tjänsten lediganslås.

Regionutvecklingsdirektören leder regionutvecklingsarbetet vid Egentliga Finlands förbund, målet är att främja landskapets självständiga och balanserade utveckling. Det av landskapsfullmäktige godkända landskapsprogrammet styr arbetet. Sektorvisa strategier förtydligar innehållet i landskapsprogrammet. Hit hör även EU-programmen. För att förverkliga åtgärderna används statliga regionutvecklingsmedel. Med projektanslag strävar man efter att uppnå bestående verksamhet.

Den som väljs till tjänsten ska ha avlagt högskolexamen och ha lämplig arbetserfarenhet. Områdets tvåspråkighet och livliga internationella kontakter kräver goda muntliga och skriftliga kunskaper i båda inhemska språken. Goda kunskaper i engelska ses som en merit. Kännedom om kommunal förvaltning, ledarskaps- och samarbetsförmåga värdesätts likaså.

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


REGIONENS EXPERTIS BÖR HÖRAS NÄR STATEN UTDELAR STÖD FÖR VARVSINDUSTRIN
Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

Landskapsstyrelsen diskuterade utnämningen av den marina industrin till en sysselsättning utsatt för snabb strukturomvandling.

Enligt färska linjedragningar i arbets- och näringslivsministeriet vill ministeriet styra finansieringen, de regionala synpunkterna hotar glömmas bort. I den nya lagen för regionanvändningen ökar man regionernas inflytande, men denna utveckling vore rakt motsatt. Risk finns att bara stora företag får stöd om ministeriet fattar besluten, medan mindre underleverantörer blir utan. Regionens expertis bör höras, poängterar landskapsstyrelsen.

Landskapsstyrelsen diskuterade även Åbovarvets kommande fartygsbeställningar, som planeras drivas med jordgas. Egentliga Finland borde nu utnyttja möjligheten att bygga upp miljövänliga näringar kring jordgasen. Just nu planerar man i stället att anskaffa jordgasen från Sverige.

 

ANSLAGEN FÖR SKÄRGÅRDSTRAFIKEN BÖR HÖJAS OCH HAMNFÖRBINDELSERNA FÖRBÄTTRAS
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Finansieringen för basvägunderhåll bör höjas för att det nuvarande vägnätet ska kunna förbättras. Tilläggsanslagen för kollektivtrafiken speciellt i stora stadsregioner är bra, konstaterar landskapsstyrelsen i sitt utlåtande till Trafikverket, om långsiktsplanen ”Liikenneolosuhteet 2035”.

Föränderliga omständigheter kräver att man kan reagera snabbt. Till exempel i Östersjöregionen börjar man år 2015 använda bränsle med en svavelhalt på 0,1 %, vilket höjer sjöfartens kostnader. Detta gör att godstrafiken mellan Fin-land och Europa genom Sverige växer. Det här har märkbara följder för hamnarna i Egentliga Finland och hamnförbindelserna, som bör förbättras.

Trafikverket föreslår en definition för stamvägar, där de centrala trafikförbindelserna listas. Landskapsstyrelsen konstaterar att banlinjen mellan Åbo och Tammerfors bör utvecklas, både vad gäller gods- och persontrafik. Banförbindelsen Åbo – Helsingfors bör förbättras. Planeringen av tågbanan Esbo-Lojo-Salo bör absolut avancera och finnas i Trafikverkets målsättningar för år 2035. Landskapsstyrelsen vill även framhäva betydelsen av lokal tågtrafik från Åbo till Nystad, Salo och Loimaa.

Enligt planen är den årliga finansieringen för skärgårdstrafiken 50 miljoner euro. Egentliga Finlands förbund kräver att anslagen höjs till 60 miljoner euro, så att även fartygsflottan kan förnyas.

I planen föreslår Trafikverket trafiksystemsanslag, som kunde användas flexiblare. Det är önskvärt att den regionala rörelsefriheten utvidgas när det gäller att rikta finansieringen.

I planen ges riktlinjer för hur trafikinfrastrukturen utvecklas fram till år 2035. Som bas har man valt en finansieringsnivå som är 8 % lägre än den nuvarande. Egentliga Finlands förbund godkänner inte ett utgångsläge där man inte i någon trafikform ens kan bevara den nuvarande servicenivån. Man bör sträva efter att höja helhetsfinansieringen.

Landskapsstyrelsen är oroad över att anslagen för utvecklingsinvesteringar minskar. Det föreslagna programmet för små investeringar lämpar sig bra för regionernas behov, men om de små investeringar ”äter upp” anslagen för stora investeringar eller för basvägunderhåll måste man avväga vilka projekt som är viktigast. Alla viktiga förbättringar kan inte göras med små investeringar.

 

EGENTLIGA FINLANDS SKÄRGÅRDSPROGRAM UPPDATERAS FÖR ÅR 2011
Tilläggsuppgifter: skärgårdsombudsman Tapio Penttilä 0400 531 344

Egentliga Finlands skärgårdsprogram uppdateras för år 2011, på basis av linjedragningarna i den nationella skärgårdspolitiken. Egentliga Finlands skärgårdskommission , som leds av Curt Dannström från Kimitoön, har gjort utkastet till programmet.

I det uppdaterade programmet koncentrerar man sig på Skärgårdshavets tillstånd och att förbättra det, fritidsboende och att främja skärgårdskulturen. Man koncentrerar sig på frågor som kan påverkas på kortare sikt. Frågorna har tidigare behandlats i omfattande samarbete, i olika sammanhang.

Landskapsstyrelsen diskuterade, på initiativ av Nina Söderlund (vf), att det borde bli lättare att göra om fritidsbostäder till året runt bostäder. Kommunerna och magistraterna fattar dessa beslut.

 

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL FÖR ATT FRÄMJA KONST I BYGGPROJEKT
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Tuula Halttunen 040 7201 036

Egentliga Finlands konstkommission får 45 000 euro ur landskapets utvecklingsmedel för projektet ”Taideaalto”. Projektet uppmuntrar och vägleder entreprenörer i konstanskaffningar och procentprincipen. Målet är:

  • Öka offentliga och privata konstanskaffningar.
  • Byggindustrin förverkligar konstkollektioner.
  • Projektet förevisar för entreprenörer t.ex. exemplet T-sjukhuset och dess sätt att använda konst som en del av byggmaterialet.
  • Konstnärernas kunnande ökar, vad gäller att kostnadseffektivt skapa offentliga konstverk som färdiga paket.

Åbo yrkeshögskola beviljas 51 000 euro för ett projekt vars mål är att förbättra servicen för personer med minnesstörningar i Vakka-Suomi. Servicen ska fungera över kommun- och organisationsgränser.

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

PLANUTKASTET FÖR BANLINJEN SALO-LOJO FÖRANLEDDE 20 UTLÅTANDEN OCH 30 ANMÄRKNINGAR
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 583 6950

Utkastet till etapplandskapsplan för banlinjen Salo-Lojo har varit till påseende och föranlett 20 utlåtanden och 30 an-märkningar. Landskapsstyrelsen godkände genmälena till utlåtandena. På basis av utlåtandena börjar landskapsförbundet nu göra ett förslag till etapplandskapsplan.

I anmärkningarna har många lyft fram samverkan mellan den nya motorvägen och de möjliga nya banlinjerna och en ny banlinjes verkningar för den nuvarande kustbanan. Flera anser att det viktigaste vore att utveckla kustbanan. De flesta som lämnat in anmärkningar är oroade över att banlinjerna ska dras på mark som de äger.

Beredningen av förslaget till etapplandskapsplan sammanhänger både tidtabellmässigt och vad gäller valet av banlinje med Nylands landskapsplan, som är under arbete. Då man väljer var banlinjen ska dras måste landskapen ha samma synsätt, så att banlinjerna möts vid landskapsgränsen.

Under våren 2011 börjar man i Egentliga Finlands förbund göra upp ett förslag till etapplandskapsplan, vars mål är ett enda banlinjealternativ. Arbetet förutsätter ett tätt samarbete med områdets kommuner, Nylands förbund samt miljö- och trafikmyndigheterna.

 

EGENTLIGA FINLAND VILL MÖJLIGGÖRA INVESTERINGAR I ALLA EU-PROGRAM
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Carola Gunell 040 7551 104

EU:s region- och strukturpolitik hämtade åren 2000-2006 totalt 230 milj. euro till Egentliga Finland. Nu vill landskapet påverka linjedragningarna i EU:s följande programperiod. Egentliga Finlands målsättningar för EU:s programperiod 2013+ är bl.a.:

  • Den nuvarande EU-stödnivån bör bibehållas. Speciellt skärgårdens särförhållanden bör beaktas.
  • Investeringar bör göras möjliga i alla program och investeringsstöd bör användas effektivare. De har inte varit möjliga i alla program under 2007-2013, en del myndigheter har varit långsamma och osäkra då de gjort inve-steringsbeslut. Under tre EU-programperioder har projekten i huvudsak förverkligat utredningar och planer – konkretin har lyst med sin frånvaro.
  • I stället för s.k. utmanande områden bör man utveckla ett mera flexibelt system. Utvecklingen är snabb och det är orimligt att binda områdesdefinitioner för sju år. Skärgården bör granskas separat.
  • Stora stadsregioner bör utvecklas, de har en central roll vad gäller att utveckla och sprida innovationer.
  • Makroregioner bör utnyttjas, Östersjön är för oss den mest centrala makroregionen.
  • Reserveringarna för områden med snabba strukturella förändringar bör slopas ur strukturfinansierings-programmen. I Finland stöds dessa områden parallellt med både nationella och EU-medel. Stöden bundna till EU-program är stela, långsamma och byråkratiska.
  • EU-programmens förvaltning och finansieringsprogrammens uppbyggnad bör betydigt förenklas.

Landskapsstyrelsen framhåller att grön tillväxt och förnybar energi är nyckelfrågor även vad gäller ekonomisk tillväxt och att skapa nya arbetsplatser. Enligt Pekka Myllymäki (c) kan Nystad och Virmo, som siktar mot koldioxidfrihet, fungera som exempel för andra.

 

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL FÖR EFFEKTIVARE UTVÄRDERING AV PROJEKT
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Tuula Halttunen 040 7201 036

Landskapsstyrelsen beslöt att bevilja landskapets utvecklingsmedel 58 751 euro för projektet Profiili, vars mål är att i samarbete med forskare vid Åbo universitet utveckla nya sätt att utvärdera projekt. Metoden utvecklas genom analys av genomförda projekt sedan år 1995. Målet är att få en bättre uppfattning om vilka projekt som har störst nytta för att ut-veckla regionen, projekt utförda av vem och riktade till vem. Dessutom kommer man att förnya det nuvarande uppfölj-ningsverktyget för projekt, projektnätet (fi. hankeverkko). Verktyget hittas på adressen http://www.vshanke.info/

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

LANDSKAPSSTYRELSEN GOGKÄNDE LANDSKAPSPLANFÖRSLAGEN FÖR ÅBOLAND, VAKKA-SUOMI, LOIMAAREGIONEN OCH ÅBO KRANSKOMMUNER
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saaarento 040 7203 056

Landskapsstyrelsen godkände landskapsplanförslagen för Åboland, Vakka-Suomi, Loimaaregionen och Åbos kranskommuner. De är tänkta att godkännas i landskapsfullmäktige i december och ska efter det bestyrkas av miljöministeriet.

Planerna var för första gången till påseende våren 2009, då föranledde de 44 utlåtanden och 190 anmärkningar. De på basis av responsen granskade planerna var på nytt till påseende 1.6. – 2.7.2010, denna gång fick man in 41 utlåtanden och 28 anmärkningar. Responsen fördelade sig rätt jämnt mellan alla teman.

I Åboland diskuterades märkningen för jord- och skogsbruk, frilufts- och rekreationsområden (på finska MRV) och farledsmärkningar, främst Örö-farleden.

I Loimaaregionen diskuterades märkningen för en kraftlinje Kallela-Marttila och märkningar för en storhandel i Niittukulma i Loimaa.

I Vakka-Suomi rönte vindkraftsmärkningarna utanför Nystad uppmärksamhet (Iso-Haidus och Kirsta), försvarsmaktens bullerområdesmärkningar i Rihtniemi i Pyhäranta och MRV-märkningarna.

I planförslaget för Åbos kranskommuner diskuterades landskapsmärkningen i Sagu, informationen till markägare gällande märkningar för bebyggda miljöer samt sammanjämkandet mellan markanvändning och utvecklandet av riksväg 8.

Landskapsstyrelsen röstade om följande frågor som rör landskapsplanförslagen:

Anders Laurén (sfp) föreslog att Öröfarleden stryks ur Åbolands landskapsplan. Förslaget förlorade omröstningen med 9-7. Lauréns förslag understöddes av centern, vänsterförbundet och de gröna.

Matias Ollila (c) föreslog att man i planen tecknar ned att Egentliga Finlands förbund verkar för att stöda vindkraft och framväxten av nya vindkraftsföretag. Förslaget förlorade omröstningen med rösterna 4-12, sfp:s Anders Laurén stödde Ollilas förslag.

Teija Ek-Marjamäki (c) föreslog att man stryker den allmänna förordningen som gäller markanvändning och planering på känsliga områden nära vattendrag. Förslaget förlorade omröstningen med 12-4, sfp stödde centern.

Pekka Myllymäki (c) föreslog att skyddsmärkningarna (sra, srr, sr) stryks om markägarna inte har informerats. Förslaget röstades ned med 12-4, sfp stödde centern.

Mika Helva (grön) föreslog att märkningen för en storhandel i Loimaa, Niittukulma, stryks. Förslaget förlorade 13-3, Helvas förslag stöddes av vänsterförbundets Nina Söderlund och Raimo Nieminen.

 

LOBBNING FÖR VARVSINDUSTRIN OCH SKYDDET AV SKÄRGÅRDSHAVET I ARBETSMINISTERIET
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen 040 7760 630

Planen för landskapsprogrammets förverkligande görs årligen under ledning av landskapsförbundet och presenteras för arbets- och näringslivsministeriet. De fem viktigaste projekthelheterna för åren 2011 – 2012 är:

  • Trygga varvsindustrins verksamhetsförutsättningar
  • Skyddet av Östersjön / förbättra Skärgårdshavets tillstånd
  • En höjning av universitetens basfinansiering
  • Förbättra riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg och förbättra trafiksäkerheten på riksväg 9
  • Bygga en etanolfabrik i Nystad

De flesta projekt är gemensamma för Egentliga Finlands förbund och förbundet i Satakunda.

 

STATEN BORDE REGIONALISERA FUNKTIONER SOM STÖDER KLUSTREN TILL EGENTLIGA FINLAND
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Landskapsstyrelsen föreslår för finansministeriet att statliga funktioner utlokaliseras till tvåspråkiga Egentliga Finland, där utbildningsmöjligheterna är goda, trafikförbindelserna är fungerande och prisnivån och kvaliteten på boendet är bättre än i huvudstadsregionen. Under åren 1995-2007 förlorade Egentliga Finland 300 statliga arbetsplatser, under samma tid fick Nyland 6500 statliga arbetsplatser till.

Landskapsstyrelsen föreslår att följande funktioner som stöder klustren placeras och stärks i Egentliga Finland:

Havsklustret. I Egentliga Finland finns landets ledande varvsindustri, fartygsplanering och ett nätverk av underleverantörer.

Stärka sjöräddningscentralen och havsövervakningen i Åbo. Åbo sjöräddningscentral flyttar snart till nya lokaler, funktioner kunde flyttas från Vasa till Åbo. Flygräddningscentralen bör flytta från Tammerfors till Åbo.

Högre utbildning och skolning i marin teknik. Egentliga Finland bör få utbildning i marin teknik på högskolenivå, så som erbjudits av Aalto-universitetet. År 2010 gjordes en utredning i frågan, härnäst ska man skapa en samarbetsmodell för områdets högskolor och Aalto-universitetet.

Bioklustret. Åboregionen är ett nationellt och internationellt utbildnings- och forskningscenter inom biobranschen.

Förstärka Eviras enhet i Loimaa.

Förstärka läkemedelsövervakningens enhet i Åbo (Fimea).

Välfärdsklustret. Samarbete mellan utbildningsprogram och företag.

Migrationsverkets enhet till Egentliga Finland. I nuläget finns enheter i Kainuu, Saimen, Imatra och Uleåborg. I Egentliga Finland finns ingen enhet, trots att Åbo är en ort av central betydelse vad gäller migration.

Kulturklustret.

Stärk museiverkets funktioner i Åbo.

Miljöklustret. Unik natur och Skärgårdshavet gör miljöfrågor centrala i landskapet. Högskolorna utför viktig forskning i naturvetenskap och har tre havsforskningscentraler i Skärgårdshavet och på Åland.

Flytta en del av Finlands miljöcentrals havscenters verksamhet till Åbo.

Grunda regionförvaltningsverkets enhet för miljölovstillstånd i Åbo.

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL TILL ÅA:S MEDELINSAMLING OCH KOLLEKTIVTRAFIK
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Tuula Halttunen 040 7201 036

Åbo Akademi beviljas 7 000 euro i landskapets utvecklingsmedel för projektet ”Åbo Akademi medelinsamling. Alumniutskick.” Åbo Akademi tänker närma sig forna studerande med ett brev, där man informerar om en ny service för alumner på internet och om medelinsamlingskampanjen.

Åbo universitet beviljas 16 600 euro för att nå forna studerande och få dem att delta i universitetets medelinsamling under år 2010.

Åbo stads kollektivtrafikbyrå beviljas 35 140 euro för att utveckla kollektivtrafiksystemet i Åbo stadsregion, i enlighet med målen i landskapsprogrammet och kommunernas målsättningar. Projektet skapar förutsättningar att grunda en regional kollektivtrafikorganisation och för att bygga ett nätverk för linjebussar. Som ett resultat föds ett konkret utvecklingsprogram för linjebussar för åren 2011-2020.

Salo och Somero städer samt Egentliga Finlands förbund beviljas gemensamt 54 320 euro för projektet ”Åbos och Egentliga Finlands sam-marknadsföringsprojekt”. Projektet är gemensamt för hela Egentliga Finland. Efter strategiarbetet har man valt följande spetsteman: turism och evenemang, boende och livskvalitet samt kompetens och företagsamhet.

Sfp:s Anders Laurén föreslog att marknadsföringsprojektet ska konkurrensutsättas på nytt, eftersom det ändrat från sin ursprungliga form (andelen offentlig finansiering har vuxit och EU-finansiering har tillkommit). Lauréns förslag förlorade i omröstningen med rösterna 9-8, en tom röst. För en ny konkurrensutsättning röstade sfp, de gröna, centern och samlingspartiets Tellervo Mutala.

 

EU-MEDEL TILL LANDSKAPETS GEMENSAMMA MARKNADSFÖRING OCH SKÄRGÅRDS-TV
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Carola Gunell 040 7551 104 och Ville Roslakka, tel. 050 592 0404

Region Åboland rf beviljas 196 300 euro ur Europeiska regionala utvecklingspengar för projektet SkärgårdsTV. Målet är att pilotera och utveckla webb-baserade tv-sändningar i Åbolands skärgård.

Åboregionens utvecklingscentral beviljas 651 000 euro för projektet ”Landskapets sam-marknadsföring”. För samma marknadsföringsprojekt beviljas Väståbolands stad 45 900 euro, Nystad 57 400 euro och Loimaaregionens utvecklingscentral 66 200 euro.

Sfp:s Anders Laurén föreslog att marknadsföringsprojektet ska konkurrensutsättas på nytt, eftersom det ändrat från sin ursprungliga form (andelen offentlig finansiering har vuxit och EU-finansiering har tillkommit). Lauréns förslag förlorade i omröstningen med rösterna 10-8, en tom röst. För en ny konkurrensutsättning röstade sfp, de gröna, centern och samlingspartiets Tellervo Mutala.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN OM KRAFTVERK I PANSIO:

ÅBONEJDENS ENERGILÖSNINGAR BÖR GÖRAS SOM REGIONALA HELHETER
Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 829 5543

Åbo Energi planerar att bygga ett kraftverk som producerar el och värme på hamnområdet i Pansio i Åbo. Man vill utreda alternativa sätt att producera energi för att ersätta den nuvarande stenkolsbaserade produktionen i Nådendal. Det planerade kraftverket skulle helt eller delvis ersätta fjärrvärmeproduktionen i Nådendals kraftverk. Det nya kraftverket planeras tas i bruk åren 2015-2018.

Landskapsstyrelsen säger i sitt utlåtande till projektets miljökonsekvensbedömning bl.a. följande:

Energilösningarna i Åboregionen bör vara regionala och basera sig på hållbara trafiklösningar och existerande markanvändnings- och infrastruktur. Energiproduktionen bör vara mångsidig och möjliggöra användningen av biobränslen, avfall och jordgas.

Landskapsstyrelsen vill se följande kompletteringar till miljökonsekvensbedömningen:

De olika alternativen bör förklaras och motiveras.

Bränslelösningarna och logistiken bör begrundas i ett vidare perspektiv och man bör satsa på förnybara energikällor. Det nu presenterade b-alternativet innehåller 70 % icke-förnybar energi (torv och stenkol).

Man bör redan i början av planeringen höra vilken miljövårdsmyndigheternas ståndpunkt är bl.a. vad gäller Natura-områdena på Runsala.

Möjligheterna att ta till vara och lagra koldioxid bör lyftas fram i utvärderingsprogrammet.


Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


EGENTLIGA FINLAND UTREDER VINDKRAFTSOMRÅDEN PÅ LAND OCH VID KUSTEN
Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 829 5543

I Egentliga Finland utförs ett projekt som utreder vilka områden som lämpar sig för vindkraftsparker. Projektet inleds i maj 2010. Projektet finansieras av landskapsförbundet och miljöministeriet och pågår cirka ett år. I första hand kartläggs områden i inlandet som lämpar sig för vindkraftsproduktion. I Egentliga Finland har man tidigare gjort vindkraftsutredningar i kust- och havsområden men Meterologiska institutets vindatlas, som blev klar i slutet av år 2009, ger noggrannare kunskap om vindförhållandena i landskapet. Vindkraftsverkens placering avgörs på basis av vindförhållanden, teknisk-ekonomiska aspekter, miljövärden och annan markanvändning. Enligt vindatlasen är vindförhållandena i Egentliga Finland gynnsamma, väg- och elnätet möjliggör att vindkraft byggs snabbt.

Utredningen är i linje med Egentliga Finlands energi- och miljöstrategiarbete och följer målen i den kommande landskapsöversikten och –programmet. Resultaten kommer att användas i landskapsplanen. Planerare Aleksis Klap har anställts för att utföra vindkraftsutredningen.

Motsvarande utredningar görs även annanstans i Finland. Miljöministeriet har beviljat finansiering för vindkraftsutredningar som stöder landskapsplaneringen även till samförbundet inre Finland – södra Finland, södra Österbottens förbund och Lapplands förbund.

I regeringens färska (20.4.2010) åtgärdspaket för förnybar energi sägs att vindkraften ska utökas med 5,8TWh fram till år 2020. Energimängden motsvarar hälften av energin som produceras i atomkraftverket Olkiluoto 3, som byggs just nu. Statens stödpaket för vindkraften uppgår årligen till ca 200 miljoner euro. Vindkraftsproducenterna får ett högre inmatnings-tariffpris fram till slutet av år 2015. Därför är det viktigt att just nu utreda var nya vindkraftsparker kan placeras.

De vindkraftsparker som byggs i Finland är nästan alla utmärkta i landskapsplanen. Märkningar i landskapsplanen försnabbar och underlättar tillståndsförfarandet och därmed byggandet av vindkraft.

Arbets- och näringslivsministeriets powerpoint-material om energistöd hittas på:

http://www.tem.fi/files/26643/UE_lo_velvoitepaketti_Kesaranta_200410.pdf

 

LANDSKAPSFÖRBUNDET GÖR INGEN ETAPPLANDSKAPSPLAN FÖR HYPERMARKET I S:T KARINS
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056

I S:t Karins görs en delgeneralplan för området västra Krossi, målet är att där placera en hypermarket för dagligvaruhandel. Stormarknader av regional betydelse bör avgöras i samband med landskapsplanering. Tekniskt kunde ärendet avgöras i en etapplandskapsplan, där man enbart skulle granska affärsnätet.

En hypermarket i Krossi är av regional betydelse och tävlar om kunder främst med andra hypermarketar. Dess verkningar är störst för dagligvaruhandeln i S.t Karins centrum, vad gäller specialvaror även Piispanristi.

Kommunerna i Åbonejden har förbundit sig att inom PARAS-samarbetet skapa en gemensam strukturmodell. Egentliga Finlands förbund har förbundit sig att börja göra landskapsplanen för området när strukturmodellen tagit form. Strukturmodellen görs som konsultarbete och beräknas vara klar i slutet av år 2011.

Landskapsstyrelsen meddelar åt S:t Karins stad att arbetet med att granska Åbotraktens landskapsplan inleds när strukturmodellarbetet har framskridit så långt, att man nått en gemensam syn på planens målsättningar, gränsdragningar och teman.

Stormarknaders placering bör betraktas ur ett nätverksperspektiv. Det är svårare att motivera en etapplandskap som styr placeringen av en enskild stormarknad än t.ex. när man söker placering för ett sopförbränningsverk. Vid granskningen bör man alltid presentera alternativ för att trygga affärslivets fria konkurrens. I det kommande landskapsplanarbetet kommer butikers servicenätverk att vara av central betydelse, speciellt vad gäller områdena öster om Åbo.

I det här skedet har inga motiveringar, som förutsätts i de nationella målen för markanvändning, presenterats som skulle stöda en stormarknad för detaljhandel utanför kommuncentrum.

Pekka Myllymäki (c) föreslog att man lägger till en mening i beslutet, att stormarknaders placering granskas som en helhet i hela landskapet, men förslaget förlorade i landskapsstyrelsens omröstning med rösterna 12 -5. Landskapsförbundets planeringsdirektör Heikki Saarento meddelade att frågan kommer att granskas i samband med arbetet med strukturmodellen.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN VALDE KULTURKOMMISSION
Tilläggsuppgifter: kultursekreterare Hannele Hartikainen, 040 7202 163

Landskapsstyrelsen beslöt 1.3.2010 att tillsätta en kulturkommission och välja dess medlemmar på basis av förslag från regionernas utvecklingscentraler, Egentliga Finlands konstkommission, stiftelsen för Åbo 2011, högskolorna i Åbo, Egentliga Finlands hembygdsföreningar och Egentliga Finlands företagare.

Landskapsstyrelsen valde 26.4.2010 följande medlemmar till konstkommissionen:

Ulla Kaskiluoto, turismombud Vihreä Kolmio, Loimaaregionen
Jukka Vehmas, kultursekreterare, Letala
Annastiina Junnila, museichef, Salo
Bosse Mellberg, kulturarbetare, Väståboland
Suvi Innilä programdirektör, stiftelsen för Åbo 2011
Henri Terho, huvudsekreterare, Egentliga Finlands konstkommission
Taina Erävaara, utbildningschef, Åbo YH Konstakademin
Rami Lehtinen,Event Company, Egentliga Finlands företagare
Kristiina Syrjäsuo, verksamhetsledare Åbosamfundet
Hanne Koivisto, lektor i kulturhistoria, Åbo universitet
Timo Parkkola, avdelningschef HUMAC, skapande branscher.

Kulturkommissionens mandatperiod är till slutet av år 2012

 

OMFATTANDE PROJEKT KARTLÄGGER UNDERVATTENNATURENS SÄRDRAG
Tilläggsuppgifter: Lounaispaikkas koordinator för geografisk information Sanna Jokela, p. 040 746 7980

Egentliga Finlands förbund deltar med 3800 euro i det treåriga projektet Nature and Nurture of Northern Baltic Sea (Nannut), som koordineras av Yrkeshögskolan Novia. Målet är att känna igen särdrag i undervattensnaturen vid låga kuster och skydda dessa särdrag genom att utveckla instrument för hållbar planering. Projektets totala budget är nästan 1,7 miljoner euro, 1,33 miljoner kommer från programmet Central Baltic Interreg IVA.

Egentliga Finlands center för geografisk information Lounaispaikkas uppgift är att vägleda myndigheter i att använda geografisk information och utveckla instrument för att presentera marin information i Lounaispaikkas karttjänst. I projektet deltar Egentliga Finlands förbund, Yrkeshögskolan Novia, Egentliga Finlands NTM-central, Nylands NTM-central, sydöstra Finlands NTM-central, Forststyrelsen, Vilt- och fiskeriforskningsinstitu-tet, Ålands landskapsregering och Stockholms universitet.

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


FÖRBUNDET BEVAKAR LANDSKAPETS INTRESSEN I STATSBUDGETEN FÖR 2011
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Finansministeriet överlämnar sitt budjetförslag för 2011 till riksdagen 10.9.2010 och riksdagen godkänner den vid årets slut. Egentliga Finlands viktiga intressebevakningsprojekt i statsbudgeten är:

Trygga fartygsbyggandet i Åbo
Åbovarvets verksamhetsförutsättningar de närmaste åren bör tryggas. Staten har gett löften om investerings- och miljöstöd på sammanlagt 25 milj. euro. Enligt varvsarbetsgruppen tillåter EU högre miljöstöd än 15 milj. euro. Högre stöd vore berättigade. Mellan Åbo och Stockholm behövs ett nytt fartygspar som uppfyller framtidens miljö- och energikrav.

Investeringsstöd
För att motverka följderna av den industriella strukturförändringen i Egentliga Finland behövs nationella företagsstöd på 3 milj. euro. Stödet bör riktas till teknologiindustrins investerings- och utvecklingsprojekt. Med hjälp av stöden kan man snabbare inleda projekt speciellt i Salotrakten och i den av arbetslöshet drabbade Åboregionen.

Utveckla vägnätet
Det viktigaste utvecklingsprojektet är riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg. Byggandet i Reso, Masku och Nousis bör kunna påbörjas år 2012. Hamnförbindelsen i Åbo, Suikkilavägen, är en viktig satsning. Åbo stads roll i finansieringen är av stor betydelse.

Farleden i Nystad
I budjetförslaget 2011 har 4,7 milj. euro reserverats för att bygga farleden i Nystad. Totalt kostar farleden 11 milj. euro den bör stå färdig år 2012.

Skärgårdstrafiken
Anslagen för skärgårdstrafiken har sjunkit i budgetförslaget för 2011. Landskapsförbundet kräver att trafiken vid Ringvägen bör tryggas på nuvarande nivå. Förbindelsefartygen är 10-40 år gamla. Som en del av stödpaketet till varvsindustrin har staten gett tillstånd att beställa nya förbindelsefartyg. Beställningen bör omedelbart förverkligas. Åtminstone det ena fartyget bör placeras i Åbolands skärgård.

Kollektivtrafik och bantrafik
10 miljoner euro beviljas i stöd till stora stadsregioners kollektivtrafik. Anslagen har utökats med 2,3 milj. euro sedan år 2010. Stöd utdelas på basis av invånarantal. Kollektivtrafikens stöd ser annorlunda ut i Helsingfors än i Tammerfors och Åbo. Enligt landskapsförbundet borde stöd utdelas enligt behovsprövning. En ökande användning av kollektivtrafik är ett centralt kriterium då stöd utdelas. Staten borde stöda satsningar som ökar bantrafikens popularitet speciellt vad gäller persontrafik.

Åbo universitets och Åbo Akademis finansering
Staten bör infria sitt löfte att stöda Åbo universitets och Åbo handelshögskolas sammanslagning med 4 milj. euro.

Universitetens biodiagnosticering (Turku Bioimaging och PET-centret) kräver år 2011 en nyinvestering i miljonklassen. Olika parters, även statens samarbete krävs för att ordna finansieringen.

Skyddet av Östersjön
I budjeten reserveras ett anslag på 3 miljoner euro för att förverkliga statsminister Vanhanens givna löften för Östersjön. Ur detta moment finansierar man vattenskyddsåtgärder för lantbruket (TEHO-projektet), inventering av havsnaturen och skyddsprojekt. Enligt landskapsstyrelsen är det bra att staten nu öppnat ett eget budgetmoment för Skärgårdshavet. Styrelsen vill att staten framöver tryggar en bestående, tillräckligt stor finansiering för skyddet av Östersjön.

Minskad belastning från avfallsfatten
Miljöministeriets anslag för vattenskyddsinvesteringar och jord- och skogsbruksministeriets anslag för vattenvård har minskats. För hela landet har 25 milj. euro reserverats, vilket är för lite. I Egentliga Finland har man redan gett löften för projekt som avloppssystem Vahto – Rusko, Masku - Lemu och vattenledning S:t Karins – Pargas. De skulle inledas år 2011 men hotar nu skjutas fram. Med statsanslag bör man stöda byggandet av avloppsrening i skärgården.

Europas kulturhuvudstadsår 2011
Statens stöd till kulturhuvudstadsåret har främst styrts via undervisningsministeriet, totalt 10 milj. euro. Övriga ministerier bör under 2011 besluta om sitt deltagande, inom ramen för ministeriernas budgetanslag.

Landskapets utvecklingsmedel
Den av regeringen utlovade nivåhöjningen har inte gjorts, utvecklingsmedlen är på samma nivå som 2010. 9 milj. euro binds till kompetenscentren. Egentliga Finlands andel av de nationella utvecklingsmedlen bör utökas.

Kommunal ekonomi
Tilläggsstöd på 30 milj. euro till glest bebyggda kommuner och skärgårdskommuner bör bibehållas. Skärgårdskommunernas specialstatus bör kommas ihåg när kommuner tilldelas statsandelar.

 

EGENTLIGA FINLAND MED I KLUSTRET FÖR ICT, NANOTEKNOLOGI OCH DIGITALA INNEHÅLL
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Eira Saari-Lahoniitty 040 720 2018

Programmet för kompetenscenter är ett av staten och regionerna finansierat långsiktigt utvecklingsprogram. En mellangranskning görs år 2010. Landskapets samarbetsgrupp tog i maj ställning till Turku Science Parks ändringsförslag. Följande ändringar föreslås:

  • Egenliga Finland söker medlemskap i ICT-klustret Jokapaikan Tietotekniikka
  • Egentliga Finland har varit medlem i klustret för förnybar skogsindustri. Nu föreslås att medlemskapet ändrar till medlemskap i Nanoklustret
  • Egentliga Finland söker om medlemskap i klustret för digitalt innehåll

De övriga nuvarande programmen fortsätter som hittills hela programperioden 2007-2013.

För ändringarna talar att Egentliga Finlands landskapsprogram 2011-2014 har som mål att utvidga kompetenscentrens verksamhet även till ICT och kreativa branscher.

För ICT-klustret är Yrityssalo ett naturligt alternativ att förverkliga programmet. Egentliga Finlands ansvarsområden blir hälso- och välfärdsteknologi.

Egentliga Finlands kunnande (intelligenta material och tryckta ytor) är teknologiskt närmare nanoklustrets än skogsklustrets verksamhet. Man vill få ny små- och medelstora företag med i utvecklingsarbetet.

Egentliga Finland är en föregångare inom nya kreativa branscher, medverkan i klustret för digitala innehåll stöder utvecklingen. Förberedelserna för kulturhuvudstadsåret och utvecklingen av filmproduktion har märkbart stärkt Åbos position inom innehållsproduktion.

 

EGENTLIGA FINLANDS STÅNDPUNKT HAR PÅVERKAT BEREDNINGEN AV BOTTENHAVETS NATIONALPARK MYCKET LITE
Tilläggsuppgifter: miljöplanerare Timo Juvonen 040 829 5543

I regeringens lagförslag om en nationalpark i Bottenhavet har inga märkbara ändringar som berör Egentliga Finland gjorts, på basis av utlåtanderundan, konstaterar landskapsstyrelsen.

I lagförslaget sträcker sig nationalparken fortfarande till Egentliga Finlands område, trots landskapsstyrelsens motstånd. I beredningen har man inte beaktat de i landskapsplanförslaget anvisade utredningsområdena för vindkraft, försvarsmaktens skyddszon eller bullerområde.

Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo, p. 0400 485 333 

 

LANDSKAPSSTYRELSEN DONERAR SINA MÖTESARVODEN TILL KATASTROFDRABBADE HAITI

Landskapsstyrelsens medlemmar beslöt, på initiativ av sfp:s Anders Laurén, att avstå från sina mötesarvoden 25.1.2010 och donera medlen till katastrofdrabbade Haiti (via Röda Korset).
- Det är det minsta vi i denna situation vi kan göra för att visa ansvarskänsla och medmänsklighet, sade ordförande Ilkka Kanerva (saml).

Landskapsstyrelsen vädjar nu till övriga landskapsförbund och kommuner att likaledes donera sina följande mötesarvoden till det katastrofdrabbade landet.

 

STATEN BÖR STÖDA REGIONAL TÅGTRAFIK OCH KOLLEKTIVTRAFIKEN I SALO
Tilläggsuppgifter: landskapsingenjör Janne Virtanen 040 5836 950

Trafik- och kommunikationsministeriet ber om Egentliga Finlands utlåtande om utkastet till statsrådets förordning om statsstöd till kollektivtrafiken.

Landskapsstyrelsen konstaterar i sitt utlåtande att förordningen bör främja grundandet av regionala kollektivtrafikorgan.

Statsstödet bör koncentreras till trafiksatsningar som har stor användarpotential och som märkbart kan öka kollektivtrafikens passagerarmängder. Stomlinjetrafik (fi. runkobussit) i Åboregionen skulle märkbart höja servicenivån och kräver i startskedet märkbart statligt stöd. Statsstöd behövs för planering, styrning av trafiken, marknadsföring och kommunikation.

Regional lokaltågtrafik i Egentliga Finland och spårvagnstrafik i Åbo är projekt där man kan öka passagerarmängderna märkbart. Statlig finansiering i planeringsskedet är av central betydelse.

I ministeriets utkast nämns kollektivtrafiken i mellanstora städer. Hit hör Salo stad. Enligt Egentliga Finlands förbund är utvecklingsbehoven i Salo större än medeltalet, exempelvis p.g.a. kommunsammanslagningarna. Behovet av statsanslag i Salo är uppenbart.

Åbo stad använder år 2010 ca 14 miljoner euro för kollektivtrafiken. Kollektivtrafikstödet till Åbo stad var år 2009 625 000 euro – stödet är mycket litet jämfört med stadens kostnader ( i Åbo under 5 %). En förutsättning för att få statsstöd är att kommunerna ökar sin satsning på kollektivtrafiken lika mycket. Om andelen årligen måste ökas kan det blir svårt att motta stödet, vilket inte kan vara meningen, konstaterar landskapsstyrelsen.

Enligt landskapsstyrelsen bör ministeriet utöka sin finansiering till de stora stadsregionernas trafiksystem.

 

LANDSKAPETS VARVSARBETSGRUPP BEHANDLADE STATENS STÖDFÖRSLAG
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Petteri Partanen 040 7760 630

Egentliga Finlands varvsarbetsgrupp behandlade 19.1. arbets- och näringslivsministeriets arbetsgrupps stödförslag till landets varvsindustri, som presenterades 14.1. Med det föreslagna stödpaketet vill man för ett år få en 50 procents arbetsmängd till STX Finlands varv i Åbo, så att varven och samarbetsföretagen kan upprätthålla sin verksamhet tills efterfrågan väntas normaliseras åren 2011-2012.

I de föreslagna åtgärderna ingår statens fartygsbeställningar, som sysselsätter de mindre varven. Ministeriearbetsgruppen föreslår även åtgärder som bibehåller underleverantörernas kunnande. Gruppen har beaktat de förslag till innovationsstöd, som Egentliga Finlands varvsarbetsgrupp gjorde i somras.

Om Åbovarvet inte får nya beställningar hotar arbetslösheten i Åboregionen att stiga till 20 procent. Statsrådets beslut om de föreslagna stödåtgärderna väntas de närmaste veckorna.

 

ERUF-FINANSIERING TILL PLANERING AV CYKELVÄG I SKÄRGÅRDEN OCH FORTUNA-KVARTERET
Tilläggsuppgifter: Ville Roslakka 050 5920 404, Carola Gunell 040 7551 104

Landskapsstyrelsen beslöt att bevilja finansiering ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) till följande projekt:

• Kimitoöns kommun får för projektet ”Kimitoön självförsörjande på energi” ERUF –medel 36 560 euro och nationell motfinansiering 41 130 euro. Målet är att på Kimitoön få en helhetsbild av energiflödet och informera om alternativa energilösningar.

• Väståbolands stad får för projektet ”Planering av lättrafikled; Prostvik färjfäste – Kyrkbacken Nagu” ERUF-stöd 42 800 euro och nationell motfinansiering 48 150 euro. Målet är att öka beredskapen att fortsätta byggandet av leden för lätt trafik längs Skärgårdens ringväg, genom att göra upp en vägplan för sträckan.

• Väståboland stad får ERUF-medel 241 650 euro för projektet ”Utvecklande av Näsby gästhamn”. Målet är att återuppbygga de fastigheter i Näsby gästhamn som i dag försetts med användningsförbud eftersom de är mögelskadade.

• Väståbolands stad får stöd för ett projekt som vill utnyttja Åbo skärgårds titel som Hemlandets Pärla möjligast effektivt. ERUF-medel beviljas 27 880 euro, nationell motfinansiering 29 520 euro. Via projektet utvecklar man ett lockande mässkoncept.

• Åbonejdens utvecklingscentral får stöd för att utveckla Fortunakvarteret i Åbo, ERUF-medel 267 300 euro och nationell motfinansiering 232 000 euro. Det tvååriga projektet resulterar i en färdig utvecklingsplan, renoveringsplan för byggnaderna och affärsmodell för köpcentret.

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

INTRESSEBEVAKNINGENS VIKTIGASTE MÅL ÄR SKÄRGÅRDSHAVET OCH RIKSVÄG 8
Tilläggsupgifter intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Landskapsstyrelsen godkände, efter en livlig diskussion, Egentliga Finlands förbunds intressebevakningslista, vars mål är att främja landskapets viktiga frågor i statens budget för 2011.

Styrelsen poängterar att Åbovarvets verksamhetsförutsättningar bör tryggas enligt statens tilläggsbudgetför-slag. Saloregionen bör få lika stora stöd för snabb strukturomvandling som drabbade finländska träförädlings-orter. Man bör också fästa vikt vid att öka utbildningsmöjligheterna i Egentliga Finland enligt det verkliga beho-vet och för att stävja ungdomsarbetslösheten.

Riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg bör utvecklas, byggandet borde inledas år 2012 med motorväg ända till Nousis, omkörningsfiler med mitträcken och flerplanskorsningar i Letala.

Skydd av Skärgårdshavet. Finlands regering förband sig 10.2.2010 till effektiverade åtgärder för att Skär-gårdshavet ska må bra år 2020. Extra finansiering krävs för vattenskyddsprojektet TEHO som vill minska avrinningen från jordbruket. Vattenskyddsåtgärder i glesbygden behöver mer finansiering.

Åboregionens kollektivtrafik. Statens anslag på 7,7 miljoner euro för att främja kollektivtrafiken i stora städer bör höjas 2011. I Åboregionen är tyngdpunkten lagd vid ett täckande baslinjenät, som först förverkligas med bussar, senare eventuellt på vissa linjer med spårvägar. Planeringen kräver statsanslag.

Åbo Europas kulturhuvudstad 2011. Statens utlovade andel av finansieringen, 18 miljoner, bör tryggas.

  • Övriga viktiga satsningar:
    Ökade statsanslag för basvägunderhåll. Planeringen av Åbos ringväg, stamväg 40, bör fortsätta.
  • Bantrafik. Trafiken på kustbanan bör tryggas. Staten bör stöda planeringen av en tåglinje mellan Esbo, Lojo och Salo. Stöd till regional tågtrafik i landskapet, statens roll är att anskaffa tåg och vagnar.
  • Skärgårdstrafiken. Den statliga varvsarbetsgruppens föreslagna fartygsbeställningar bör förverkligas (nya för-bindelsefartyg och oljebekämpningsfartyg).
  • Finansiering till nya Turun yliopisto, basfinanseringen bör utökas till 20 miljoner euro. Statens stöd till universi-tetens egen penningsinsamling bör fortsätta även år 2011, inte bara till slutet av år 2010.
  • Statsstöd till kommunerna, behovsprövat stöd bör fortsätta delas ut.

 

HEIDI SAARISTO ÄR FÖRBUNDETS NYA LANDSKAPSARKITEKT
Tilläggsuppgifter planeringsdirektör Heikki Saarento 040 720 3056

Landskapsstyrelsen beslöt att välja Heidi Saaristo (f. 1981) till ny landskapsarkitekt. Tvåspråkiga Saaristo fungerar nu som inspektör vid NTM-centralen, med ansvar för Åboland, Salo och Somero och kulturmiljö som sitt specialområde. Landskapsstyrelsen beslöt i november att välja Anna-Lena Seppälä till landskapsarkitekt, men Seppälä meddelade 5.2.2010 att hon inte tar emot tjänsten, eftersom hon blivit vald till en chefspost vid NTM-centralen.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN VALDE ORGAN FÖR ATT UTVECKLA SPRÅKLIG SERVICE
Tilläggsuppifter förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Enligt lagen om regionutveckling ska de landskapsförbund, dit både en- och tvåspråkiga kommuner hör, grunda ett organ som ska utveckla den språkliga servicen i landskapet.

Landskapsstyrelsen beslöt att för sin verksamhetsperiod tillsätta ett organ för språklig service. Dess uppgift är att på ett allmänt plan bereda åtgärder och ställningstaganden som strävar till att utveckla den språkliga servicen i landskapet. Till medlemmar i organet valdes Korpobon Tuulikki Wahe-Rohrbach (ordf, saml), Alice Björklöf (viceordf, sfp), Mikael Hiltunen (sdp), Cornelius Colliander (de gröna), Risto Ervelä (c) och Nina Söderlund (vänst.). Som sekreterare fungerar skärgårdsombudsman Tapio Penttilä.

 

Tilläggsuppgifter: landskapsdirektör Juho Savo, p. 0400 485 333

 

SYDVÄSTRA FINLANDS IDROTTSRÅD LEDS AV HEIMO VÄLIMÄKI FRÅN ÅBO
Tilläggsuppgifter: kommunombudsman Raimo Korhonen 0400 829 366

I samband med reformen av regionförvaltningen ändrades motionslagen så att idrottsråd, tillsatta av landskapsförbunden, verkar i samband med näringslivs-, trafik- och miljöcentralerna.
Egentliga Finland och Satakunda har ett gemensamt idrottsråd, mandatperioden är högst fyra år. Rådet bl.a. styr och stöder byggandet av idrottsplatser, utvecklar regionalt och internationellt samarbete och utvärderar den regionala basservicen.

Egentliga Finlands förbund valde följande medlemmar till idrottsrådet: Ahlgren Bo-Eric, Kimitoön, Haapanen Jari, Åbo, Kirveennummi-Artiola Kirsti, Virmo, Savonen Arto, Loimaa, Säilä Marita, Salo, Virtanen Marja-Liisa, S:t Karins och Välimäki Heimo, Åbo.

Satakunda landskapsförbund har valt följande medlemmar: Junttila Jorma Kankaanpää, Levan Heini Säkylä, Munkki Teuvo Vittis, Wallenius Pekka Raumo och Hakala Eija Björneborg.

Som ordförande i idrottsrådet fungerar Heimo Välimäki.

 

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL FÖR BÄTTRE SYSSELSÄTTNING PÅ KIMITOÖN
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Tuula Halttunen, 040 7201 036

Maskinteknologicentret i Åbo beviljas 18 900 euro ur landskapets utvecklingsmedel för att planera högre utbildning och forskning i marin teknik i sydvästra Finland.

Kimitoöns kommun beviljas 90 000 euro för ett projekt som rör de strukturella förändringarna i kommunens näringsliv. Målet är att förbättra sysselsättningen genom att anställa en projektperson för ett år. Personen ska hjälpa näringslivet att förverkliga utvecklingsåtgärder. Dessutom anställs en konsult för att kartlägga industrins helhetssituation.

Väståbolands stad beviljas 11 000 € för att panera vidare, komplettera och förankra den åboländska utveck-lingsstrategin. Strategin bör förankras bland regionens beslutsfattare för att åtgärderna ska kunna genomföras

Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia beviljas 15 000 euro för projektet ”Day Walks – 30 vandrings- och motionsrutter i Åbo”. Man ger ut en guidebok som samlar motionsrutter, park-områden och cykelvägar.

Salo stad beviljas 91 000 euro för ett koordinationsprojekt som ska maximera nyttan av de åtgärder som satts in, sedan Salo blev klassat som en region utsatt för snabba strukturella förändringar.

Egentliga Finlands NTM-central beviljas 64 400 euro för att i samarbete med andra aktörer göra en energi-strategi 2010-2020.

Familjerehabiliteringscentret i Laustis beviljas 50 000 euro för ett projekt, vars mål är att grunda en ny slags service-enhet, där kommuner kan få service i barnpsykiatri och barnskydd.

Nådendals stad får 20 000 euro för ett projekt som gäller ungdomsfostran.

Åbo yrkeshögskola får 25 000 för att planera ett informationscenter för hinderfritt boende och 28 000 euro för att planera vattenskyddsåtgärder i Mynälahti.

Egentliga Finlands konstkommission beviljas 50 000 euro i landskapets utvecklingsmedel för att grunda Erik Bryggman-institutet, som främjar forskning om och utveckling av nationell och internationell arkitektur och bebyggda miljöer.

 

LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL FÖR KOHESION OCH KONKURRENSKRAFT
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Ville Roslakka 050 5920 404

Landskapets utvecklingsmedel beviljades för kohesions- och konkurrenskraftprogram (KOKO), 50 % av pro-jektens totala kostnader, enligt följande:

Åboregionens utvecklingscentral 164 000 euro. Tyngdpunkterna ligger på att främja företagande i Åboregi-onen och förnya näringslivsstrukturen.

Väståbolands stad beviljas 50 000 euro för projektet ”Åbolands kohesions- och konkurrenskraftprogram”.

Loimaa-regionen beviljas 50 000 euro.

Salo stad beviljas 100 000 euro.

Nystads kompetens- och näringslivscentral Ukipolis beviljas 52 000 euro.

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


FÖRSLAGEN TILL LANDSKAPSPLANER LÄGGS HÄRNÄST TILL PÅSEENDE
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056

Egentliga Finlands landskapsstyrelse godkände 23.2.2009 förslagen till landskapsplan för Loimaaregionen, Åbos kranskommuner, Åboland och Vakka-Suomi. Förslagen var till påseende 16.3. – 17.4.2009. och de för-anledde 190 påminnelser och 44 utlåtanden.

Under vintern har man i Egentliga Finlands förbund utarbetat ett nytt förslag till landskapsplan, där man har gjort de ändringar som beslöts, när landskapsstyrelsen 23.11.2009 behandlade utlåtandena.

Den viktigaste förändringen är den av landskapsstyrelsen bestämda undre gränsen för detaljhandel av regional betydelse: i regioncentren och i Åbos stadsregion är gränsen 6000 m2, i övriga kommuner 3000 m2. Den undre gränsen har fastställts i landskapsplanens allmänna direktiv. Detta möjliggör att man bygger icke-regional detaljhandel via kommunal planläggning på alla s.k. aktiva områden för markanvändning.

Förslaget har kompletterats under vintern 2010 med information från nya utredningar (försvarsmaktens utredningar om bullerområden, inventering av byggnadskulturen som gjordes i samband med kommunplaneringen i Väståbolands Korpo och Iniö, inventeringar i Vakka-Suomi). Ändringarna finns listade i bilagorna.

Till övriga delar har landskapsplanernas innehåll inte ändrats.

Landskapsstyrelsen röstade 24.5. om följande ärenden:

Anders Laurén (sfp) föreslog att märkningen för Öröfarleden tas bort i Åbolands landskapsplanförslag. För-slaget understöddes av centern, de gröna och vänsterförbundet, men förlorade omröstningen med rösterna 10-8. Samlingspartiet och sdp stöder en märkning för Öröfarleden.

Mika Helva (grön) föreslog att märkningen för en storhandel för detaljhandel slopas i Loimaa, Niittukulma. Förslaget förlorade med rösterna 15-4.

Helva föreslog också att Bottenhavets nationalpark kan utvidgas till Egentliga Finland, men förslaget röstades omkull med rösterna 16-3.

Pekka Myllymäki (c) föreslog att vattenskyddsbestämmelserna i planen, som gäller sluttande åkrar vid vattendrag, tas bort. Myllymäkis förslag understöddes av centern och sfp men förlorade omröstningen med 14-5.

Övriga omröstningar gällde skyddsmärkningar i planen och märkningar för rekreation och turism, men förslagen röstades ned med klara siffror.

Härnäst läggs landskapsplanen till allmänt påseende i sommar och godkänns enligt planerna av landskapsfullmäktige i december. Planen bestyrks av miljöministeriet.

 

STRATEGI-FÖRSLAGET SOM STYR LANDSKAPETS UTVECKLING GODKÄNDES
Tilläggsuppgifter: regionutvecklingsdirektör Pekka Ojanen 040 5567 720, planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056

Egentliga Finlands landskapsöversikt 2030 och landskapsprogram 2011-2014 granskas som bäst. De förenas i ett dokument till en landskapsstrategi, ”Kompass mot framtiden”. Kommuner, regionala myndigheter och övriga instanser ansvarar för att förverkliga strategin. Ett centralt tema är att svara på de utmaningar klimatför-ändringen medför.

Landskapsöversikten innehåller en vision för år 2030, de centrala målsättningarna, en analys av styrkor och svagheter (swot) och en strategi för åren 2011-2014. Landskapets vision är: ”I Egentliga Finland är livskvaliteten bäst i Finland.”

  • Landskapsprogrammet innehåller följande verksamhetslinjer:
  • Mångsidigt kunnande och konkurrenskraftigt näringsliv
  • En sammanhållen samhällsstruktur och attraktiv livsmiljö
  • Heltäckande välfärdstjänster och ett tryggt liv

Målet är att godkänna strategin 14.6.2010 i landskapsfullmäktige. Dokumentet har utarbetats i samarbete med centrala samarbetsinstanser och man har utnyttjat expertis från forskningscentralen för framtidsforskning vid Åbo universitet. Utkastet har varit framlagt till påseende 8.3.2010 – 8.4.2010. Landskapsstrategin och utlåtandena hittas på www.varsinais-suomi.fi

 

LANDSKAPSSTYRELSEN VILL ATT LAGEN OM BOTTENHAVETS NATIONALPARK BEREDS PÅ NYTT
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056

Miljöministeriet har bett om ett utlåtande av Egentliga Finlands förbunds gällande förslaget att grunda Bottenhavets nationalpark.

För Egentliga Finland är de centralaste frågorna nationalparkens gränsdragning och dess inverkan på fiskerinäringen, turismen och övrig verksamhet i regionen.

Landskapsstyrelsen konstaterar i sitt utlåtande bl.a.:

I princip stöder Egentliga Finlands förbund nationalparker, men de ska grundas i samarbete med lokala instanser. Egentliga Finland och Satakunda har tidigare gemensamt gett ett utlåtande, där man motsätter sig att nationalparken sträcker sig utanför Satakunda till Egentliga Finland.

Planeringen i Vakka-Suomi bör utgå från fiskerinäringens och turismens betydelse i regionen. När lagen beretts har man inte beaktat utredningsområdet för vindkraft, som ingår i landskapsplanförslaget för Vakka-Suomi. Försvarsmakten verkar tills vidare aktivt där. Utredningsområdet för vindkraft, försvarsmaktens skyddszon och försvarsmaktens bullerzon bör lämnas utanför nationalparken.

Egentliga Finlands förbund föreslår att:

  • lagförslaget återbördas till ny beredning
  • Egentliga Finland lämnas utanför Bottenhavets nationalpark

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


LANDSKAPETS UTVECKLINGSMEDEL TILL ÖSTERSJÖSTRATEGINS FLAGGSKEPP OCH TIDSRESOR
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Tuula Halttunen 040 7201 036

Landskapets utvecklingsmedel beviljas följande projekt:

Åbo universitet, 42 000 euro för projektet Tidsresan. Målet är att i terrängen utmärka en 13,7 km lång tidslinje som skildrar världsalltets och jordens historia och visar när de viktigaste händelserna inträffade. Rutten går från astronomiska institutet i Tuorla till Åbo universitet. En kilometer motsvarar en miljard år. En meter motsvarar en miljon år i människans historia. Projektet ska popularisera astronomi, geologi, livets början och evolution samt astrobiologi. Ett omfattande sidomaterial utarbetas. Projektet tjänar bland annat skolor och turism.

Egentliga Finlands företagare r.f., 50 000 euro för att grunda en rådgivningsenhet för anskaffningar. Enheten tjänar företagare och anskaffningsenheter. I projektet förbereder man anskaffningar i samarbete med företagare och anskaffningsenheter, utreder gemensamma anskaffningar för småföretag och samarbetsforum, elektroniska tjänster och kvalitetskriterier.

Turku Touring, 48 500 euro för att koordinera flaggskeppsprojektet inom Östersjöstrategin. Projektet är en del av Europeiska kommissionens Östersjöstrategi, offentliggjord år 2009. I varje huvudtema finns flaggskeppsprojekt. Målen nås genom att bygga upp projekthelheter. Delar i helheten är bl.a.

• Samla ett samarbetsnätverk
• Kartlägga företagsnätverk
• Förbereda mentorprogram
• Utveckla center för hela regionens service
• Utveckla konsument- och miljövänliga produkter och service

Åbo stad/VALONIA, 48 900 euro för projektet ILMUSTOP, vars mål är att hejda klimatförändringen och anpassa sig till den i Egentliga Finland. Målet är att i hela landskapet skapa en gynnsam inställning till att motarbeta klimatförändringen, göra upp en klimatstrategi och förbinda aktörerna till att förverkliga programmet. Arbetet görs i tätt samarbete med NTM-centralen.

Lounais-Suomen Liikunta ja Urheilu LiikU, 25 000 euro för att främja unga mäns välmående i Egentliga Finland. Projektet försöker förbättra situationen för unga med risk för utslagning, med hjälp av motion och näringskunskap. Målgruppen samlas ihop i höst under infotillställningar, med hjälp av en förfrågan.

 

LANDSKAPSSTYRELSEN GODKÄNDE SKOLPROJEKTENS PRIORITETSORDNING
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Egentliga Finlands NTM-central ber Egentliga Finlands förbund lista bildningsprojekt för åren 2010-2014 i brådskandeordning. NTM-centralen har sammanställt basförslaget.

Landskapstyrelsen besluter att i enlighet med regionutvecklingslagen godkänna följande utbildningsprojekt till statens finansieringsplan för åren 2010-2013:

  • 2011 Lundo Tapulikujan erityiskoulu, grundrenovering
  • 2011 Nystad Viikaisten koulu och Uudenkaupungin lukio, grundrenovering
  • 2011 Loimaa Keskuskoulu, grundrenovering och utvidgning
  • 2012 Tövsala Taivassalon yhtenäiskoulu, renovering och utvidgning (biblioteket)
  • 2012 Masku Askaisten koulu, utvidgning och renovering
  • 2013 Åbo Steiner-skolan, nybygge 1.skedet (privat)
  • 2013 Tövsala Taivassalon yhtenäiskoulu, renovering och utvidgning (biblioteket)

Dessutom godkänns följande projekt åren 2014+ i brådskande-ordning:

  • Taivassalon yhtenäiskoulu, renovering och utvidgning, 3. skedet (med idrottsväsendet)
  • Steiner-skolan, nybygge, 2. skedet, Åbo (privat)
  • Yli-Maarian koulu, nybygge (samprojekt: bilbiotek, daghem, hälsoväsendet), Åbo
  • Nagu skolcenter, Kyrkbackens skolas nybygge och totalrenovering,1. skedet (innefattar Simonby skola), Väståboland
  • Sagu skolcenter, tillbyggnad

Egentliga Finlands förbund pekar på utbildningens betydelse för landskapets utveckling. Undervisningsmini-steriet bör trygga tillräcklig finansiering för byggnadsprojekt. Landskapsstyrelsen anser att reserverade 36 miljoner för år 2011 är otillräckligt.

 

KALLE LARSSON VALD TILL NY SPECIALPLANERARE
Tilläggsuppgifter: intressebevakningsdirektör Lauri Palmunen 0400 864 604

Landskapsstyrelsen har valt fil.mag. Kalle Larsson (f. 1975) till ny specialplanerare vid Egentliga Finlands förbund. Till specialplanerarens uppgifter hör samarbete med medlemskommunerna, intressebevakning och att främja gemensamma projekt, reformen av regionförvaltningen samt uppgifter som rör PARAS (kommun- och servicestrukturreformen).

65 personer sökte tjänsten.

Kalle Larsson är hemma från Salo. Han har bl.a. fungerat som utvecklingschef vid Nummi-Pusula kommun och sakkännare vid Västra Nylands regioncenterprogram.

Vänsterförbundets Nina Söderlund ansåg att man, i enlighet med förbundets personalstrategi, borde ha anställt någon av de sökande bland förbundets personal, eftersom de enligt Söderlund är lika kompetenta. Förslaget förlorade omröstningen med rösterna 16-2.

 

CENTERN FÖRESLOG TILLÄGG TILL LANDSKAPSPLANEN I LAGUTLÅTANDET

Centerns landskapsstyrelsegrupps tilläggsförslag om butikers placering i markanvändnings- och bygglagen som ligger i miljöministeriets beredning föll bort efter omröstning (12-6) i landskapets utlåtande. Centern, De gröna och Svenska folkpartiet röstade för förslaget.

Centerns Matias Ollila föreslog tillägg till utlåtandet att MBL §27 ändrades så att för stora butiksenheter och specialbutiker som kräver stort utrymme skulle landskapsplanen utarbetas för att omfatta hela landskapet.

13.12.2010

Årets Aurora-medalj tilldelas Slottsteaterns chef, skådespelaren, regissören och manusförfattaren Mikko Kouki (f. 1967). Slottsteatern har under Koukis ledning blivit regionens populäraste och Finlands femte populäraste teater, i år är besökarmängden över 110 000. Teatern är en aktiv aktör som modigt testar nya koncept och söker nya samarbetspartners. Slottsteatern visar aktivt teater för barn och unga.

Slottsteaterns självfinanseringsandel är den största av alla landets teatrar, vilket gör framgången ännu mer imponerande.

- Man måste ändå komma ihåg, att framgång är historia. Man måste alltid se framåt och göra nya inmutningar, vilket vi också tänker göra. Vi på Slottsteatern är totalt beroende av att människor kommer till oss och vill se det vi gör. sa Mikko Kouki till landskapsfullmäktige.

Mikko Kouki har spelat i filmer som Käsky, Joulutarina och Riisuttu mies. År 2007 fick han två Jussi-statyetter för filmerna Valkoinen kaupunki och Riisuttu mies.

Egentliga Finlands förbund har tilldelat Aurora-medaljer sedan år 1977, som en erkänsla för arbete inom vetenskap, konst eller annan kultur som har gagnat landskapet.

koukimikko