maakuntauudistus logo ruotsi netti

 

Egentliga Finlands webbsidor för vård- och landskapsreformen, kimpassa-allihopa.fi, öppnar hösten 2016.

 

Kommunmötet beslöt om principerna för social- och hälsovårdsreformen i Egentliga Finland

Egentliga Finlands kommunmöte sammanträdde i maj för att diskutera hur landskapsreformen fortskrider i Egentliga Finland.

Kommunmötet representerar alla kommunala beslutsfattare och ledande tjänsteinnehavare i Egentliga Finland. Kommunmötet godkände den politiska styrgruppen för landskapsreformen samt inledde officiellt social- och hälsovårdsreformens beredning, i enlighet med projektplanen. Projektplanen tar upp principerna och målen för beredningen, beredningsorganisationen och den preliminära tidtabellen. Kommunerna i Egentliga Finland och samkommunerna inom social- och hälsovården tar ställning till inledandet av social- och hälsovårdsreformen efter kommunmötet i sommar.

Landskapsdirektör Kari Häkämies påpekar att det handlar om en jättelik reform som genomförs bäst med hjälp av ett fungerande samarbete mellan alla kommuner i Egentliga Finland och de organisationer som berörs av reformen.
- Det nuvarande landskapsförbundets årsbudget är 4,6 miljoner euro. Det kommande landskapets budget är cirka 1,7 miljarder euro, dvs. 1 700 miljoner euro! beskriver Häkämies vidden av reformen.
- Att sammanslå den kommunala och den statliga kulturen blir en stor utmaning, eftersom sam-manslagningen gäller bl.a. kommunernas social- och hälsovårdsförvaltning, landskapsförbundets uppgifter och närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter. Något motsvarande har aldrig hänt i Finlands förvaltningshistoria, analyserar Häkämies.

 

Kommande lagförslag stakar ut riktlinjerna för reformen

Närmare riktlinjer för reformen stakas ut av de lagförslag om landskapsreformen och social- och hälso-vårdsreformen, som blir färdiga i juni.
- Tidtabellen är stram på grund av arbetets stora omfattning. Organiseringen måste göras i god tid så att den omfattande beredningen kan inledas genom ömsesidiga överenskommelser efter att lagen preciserats, säger förändringsdirektör Antti Parpo som koordinerar beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Förändringsdirektör Laura Leppänen koordinerar beredningen av landskapsreformen.

Regeringen har fastställt att ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster överförs till landskapen från och med 2019.
- Beredningen av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen kommer att kräva mycket arbete. Ett önskemål är att beredare utses över sektorsgränserna från landskapets olika kommuner och samkommuner efter att beredningsorganisationen fastställts, säger Parpo.

Beredningen av social- och hälsovårdsreformen är uppdelad i olika delområden och leds av tjänstemän. Såväl social- och hälsovårdsreformen som den övriga självstyrelsen i landskapet bereds i enlighet med en gemensam politisk styrstruktur.

Av projektplanen och beredningsorganisationen framgår arbetets omfattning och det sakinnehåll som beredningen ska fokusera på. Arbetets omfattning syns redan i antalet anställda inom social- och hälso-vården, som inom den offentliga sektorn uppgår till drygt 20 000 personer. Att ta över och göra ändringar i datasystem är krävande. Kommunernas och samkommunernas avtal ska gås igenom och överföras till en ny aktör i landskapet. Vid beredningen bygger man upp en egen organisation för att ordna social- och hälsovårdstjänster på landskapsnivå.

Produktionen av tjänster får också en egen organisation. I regel bör såväl bastjänsterna som produktionen av specialtjänster i tillämpliga delar bolagiseras. I fortsättningen rör sig pengarna inom social- och hälsovården där kunden rör sig, och kunden får själv välja tjänsteproducent.

Social- och hälsovårdsreformen är betydande och kommer att vända upp och ner på de nuvarande sätten att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster.
- Den största ändringen som landskapsreformen medför är friheten att välja social- och hälsovårds-tjänster mellan den privata och den offentliga sektorn, vilket ger nytta för kunderna, påminner Antti Parpo.

Utgångspunkten vid beredningen av social- och hälsovårdsreformen är att med hänsyn till nationella ramvillkor skapa ett så välfungerande och invånarorienterat servicesystem som möjligt i Egentliga Finland.

Landskapsreformens organisation i Egentliga Finland

Egentliga Finlands projektplan för social- och hälsovårdsreformen (på finska)

Vård- och regionförvaltningsreformen (nationell webbsida)

 

Ytterligare upplysningar:
förändringsdirektör Laura Leppänen, Egentliga Finlands förbund, landskapsreformen tfn 040 767 4364
förändringsdirektör Antti Parpo, Åbo stad, vårdreformen, tfn 044 642 8682

kommunikationsansvarig Jessica Ålgars-Åkerholm, Egentliga Finlands förbund, tfn 040 775 5781

 

Målet med reformeringen av regionförvaltningen är att samordna statens regionförvaltning och landskapsförvaltningen samt förenkla den offentliga regionförvaltningen (staten, regionerna, kommunerna). Den primära lösningen är enligt regeringsprogrammet att koncentrera verksamheten till självstyrande områden (landskapen).

Till landskapen överförs uppgifter från NTM-centralerna, TE-byråerna, regionförvaltningsverken, landskapsförbunden och kommunerna. NTM-centralerna, TE-byråerna och landskapsförbunden upplöses från och med den 1 januari 2019. Alla landskapsförbundens lagstadgade uppgifter överförs till landskapen.

Enligt regeringsprogrammet ska man i hela landet grunda ett nätverk av samservicepunkter, där man får service av minst två myndigheter. Det innebär bl.a. att man tar emot och överlämnar blanketter, ger stöd för elektronisk service etc.

Målet med samservice är att trygga heltäckande service även såväl i tätorter som i glesbygden.

I januari 2012 tillsatte finansministeriet ett utvecklingsprojekt, vars mål är att ge god kundservice i den offentliga sektorn. På lång sikt strävar man efter att kunden får all offentlig service från ett ställe, antingen som elektronisk service, telefonservice eller från en enda myndighet. 

Landskapsförbunden stöder tillkomsten av nya samserviceställen. I Egentliga Finland finns nu 13 stycken, i S:t Karins, Letala, Lundo, Pargas, Nådendal, Reso, Åbo och Vehmaa.

I Egentliga Finlands förbund koordineras arbetet av specialplanerare Laura Leppänen, tel. 040-7674364

yhteispalvelu

Pendelöinti tarkoittaa kunnan rajan ylittävää työmatkaliikennettä. Tämän sivun materiaaleissa pendelöintiä on tarkasteltu laajemmin, sillä mukana on myös karttahavainnollistuksia siitä, ketkä eivät pendelöi. Mukana on myös materiaalia, jota on hyvä tarkastella samaan aikaan pendelöintiaineistojen kanssa.

 

Tilastomateriaali (Excel)

Pendelöinti vuosina 2007 ja 2009
Kunnittain Varsinais-Suomessa ja koko maassa

Karttamateriaali (pdf):

 

Mistä ja minne suuntautui työssäkäynti vuonna 2007
Linkki kuntakohtaisiin karttoihin

Miten yleistä pendelöinti oli vuonna 2009
Pendelöivien osuus 15 v. täyttäneistä koko maa ja V-S
Ei-pendelöivien osuus 15 v. täyttäneistä koko maa ja V-S
Ei-pendelöivät suhteessa pendelöiviin koko maa ja V-S

Työpaikkaomavaraisuus vuonna 2009
Monta tapaa laskea työpaikkaomavaraisuus 
Työpaikkaomavaraisuus kokomaa perinteinen ja todellinen
Työpaikkaomavaraisuus VS perinteinen ja todellinen
Työvoimaomavaraisuusaste todellinen
Työmatkaliikenteen keskittymät

Suomi on mökkikansaa ja monissa kunnissa mökkiläiset ylläpitävät erityisesti kaupallisia palveluita kesäisin. Vaikka virallisissa tilastoissa käytetään kesäasukas, se sisältää nimestä huolimatta kaikki vapaa-ajan asukkaat vuodenajasta riippumatta. 

Vapaa-ajanasukkaiden/kesäasukkaiden lukumäärä kunnittain on laskettu kesämökin omistajan asuntokunnan henkilöiden yhteismäärästä. Kesäasukkaiden lukumäärään ei ole laskettu mukaan henkilöitä, joiden kesämökki sijaitsee asuinkunnassa. Perikuntien omistamia, yhteisomistuksessa olevia tai ulkomaalaisten omistamia kesämökkejä ei ole voitu huomioida kesäasukkaiden lukua laskettaessa.

Kesämökillä tarkoitetaan rakennuksia, joiden käyttötarkoitus on vapaa-ajan asuinrakennus tai joita käytettiin loma-asumiseen. Liiketoimintaa palvelevia lomamökkejä, lomakylien rakennuksia ja siirtolapuutarhamökkejä ei lueta vapaa-ajan-asuinrakennuksiksi, ei myöskään vakinaisesti asuttuja vapaa-ajan asuntoja.

Tämän sivuston kartoissa loma-asunto, vapaa-ajan asunto ja kesämökki tarkoittavat samaa asiaa. Sivuston kartat on tehty liitoissa eri aikoina ja eri käyttötarkoituksiin, joten käytettävä sana saattaa vaihdella eri kartoissa.  

Kuntien asukasmäärät 2010
Vakituiset ja kesäasukkaat
Kesäsukkaiden vaikutus (%) asukasmääriin ja V-S

Missä mökkeillään 2010
Missä varsinaissuomalaiset mökkeilevät
Missä pirkanmaalaiset mökkeilevät
Missä uusimaalaiset mökkeilevät
Mistä saariston kesäasukkaat tulevat
Mistä Järvi-Suomen kesäasukkaat tulevat

Missä mökkirakennukset sijaitsevat
Itäinen Varsinais-Suomi 2007
Eteläinen Varsinais-Suomi 2007
Läntinen Varsinais-Suomi 2007

Suuret ikäluokat (s. 1946-1950)
Lukumäärän muutos 2000-2010

 

 

 

Egentliga Finlands förbund ägs av landskapets 28 kommuner. Förbundet agerar i en aktiv dialog med sina ägare, målet är att trygga regionens livskraft. Speciellt den kommunala ekonomin och en ökning av kommunernas produktivitet är centrala samtalsteman. Dessutom vill förbundet främja enskilda eller flera kommuners betydelsefulla projekt. Förutom att ordna evenemang besöker förbundets tjänstemän och politiker landskapets kommuner.

Landskapet når framgång bara via gott samarbete mellan olika aktörer - de bästa resultaten nås när man arbetar som ett landskapsteam. Egentliga Finlands förbund idkar intressebevakning i samarbete med landskapets riksdagsledamöter, europaparlamentariker, partiernas distriktsorganisationer, näringslivets organisationer, högskolor, kommuner, media, kommunsamfund och andra nödvändiga instanser.

Kommunsamfundens politiska sammansättning (PDF), 2012 (på finska)

Kommunernas skattesats år 2016

kuntayhteisty