10.10.2011

Egentliga Finlands förbund och Satakuntaliitto möttes 10.10.2011 i Raumo. Man enades om de viktigaste intressebevaknings-projekten, som är gemensamma för landskapen som bildar ett samverkansområde.

De viktigaste projekten är att trygga varvsklustrets framtida förutsättningar. Stödpaket måste finnas för att trygga nya fartygsbeställningar med minst lika bra villkor, som varven i konkurrerande länder.

Övriga spetsprojekt i Egentliga Finland och Satakunda är reningen av Östersjön och riksväg 8.

Tilläggsuppgifter: landskapsdirektörerna  Pertti Rajala (050 552 3827) och Juho Savo (0400 485 333)

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333


LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE LANDSKAPSPLANFÖRSLAGEN FÖR ÅBOLAND, VAKKA-SUOMI, LOIMAAREGIONEN OCH ÅBOS KRANSKOMMUNER
Tilläggsuppgifter: planeringsdirektör Heikki Saaarento tel. 040 7203 056

Landskapsstyrelsen godkände landskapsplanförslagen för Åboland, Vakka-Suomi, Loimaaregionen och Åbos kranskommuner. De ska härnäst bestyrkas av miljöministeriet.

Bert Johansson (sfp) föreslog att Örö-farleden stryks ur Åbolands landskapsplan. Förslaget röstades ned med 54-25.

Elina Rantanen (grön) föreslog att märkningen för en stormarknad i Niittukulma i Loimaa stryks ur landskapsplanen. Förslaget förlorade omröstningen med 66-14.

Outi Rautalin (c) föreslog att de skyddsmärkningar där markägarna inte har informerats stryks ur planen. Förslaget förlorade med rösterna 61-20.

Rautalin föreslog också att Egentliga Finlands förbund i sin verksamhet stöder uppkomsten av vindkraft och till den relaterat näringsliv. Förslaget förlorade med 52-30. Rautalin föreslog också att man stryker den allmänna förordningen som rör markanvändning och planering på känsliga områden vid vattendrag. Förslaget förlorade med 69-13.

Katri Sarlund (grön) föreslog att Bottenhavets nationalpark tas med i Egentliga Finlands landskapsplan såsom det står skrivet i lagförslaget, förslaget föll med rösterna 66-15.

Maj-Britt Varpe (saml) föreslog att vindkraftsmärkningarna på öarna Kirsta och Iso-Haidus stryks ur Vakka-Suomis landskapsplan. Förslaget röstades ned med 57-23.

Satu Nurmi (c) föreslog att landskapsmärkningen i Sagu stryks, men förslaget förlorade omröstningen med 59-19.

Landskapsplanarbetet inleddes år 2003. Landskapsplanerna ersätter de tidigare regionplanerna. Landskapsplanerna utgör tillsammans med landskapsöversikten och –programmet ett helhetspaket för att utveckla och planera landskapet. I landskapsplanerna förenas de nationella målen för regionutveckling med kommunernas utvecklingsmål. Planerna måste basera sig på tillräckliga utredningar.

De i dag godkända planförslagen var för första gången till påseende våren 2009. De granskade planerna var till påseende sommaren 2010. Responsen fördelade sig rätt jämnt mellan alla teman.

I Åboland diskuterades märkningen för jord- och skogsbruk, frilufts- och rekreationsområden (på finska MRV) och farledsmärkningar, främst Örö-farleden.

I Loimaaregionen diskuterades märkningen för en kraftlinje Kallela-Marttila och märkningar för en storhandel i Niittukulma i Loimaa.

I Vakka-Suomi rönte vindkraftsmärkningarna utanför Nystad uppmärksamhet (Iso-Haidus och Kirsta), försvarsmaktens bullerområdesmärkningar i Rihtniemi i Pyhäranta och MRV-märkningarna.

I Åbos kranskommuner diskuterades landskapsmärkningen i Sagu, informationen till markägare gällande märkningar för bebyggda miljöer samt sammanjämkandet mellan markanvändning och utvecklandet av riksväg 8.

Landskapsplanerna har behandlats i landskapsstyrelsen 14 gånger och man har förhandlat med myndigheter 7 gånger.

Efter detta sammanställer Egentliga Finlands förbund etapplandskapsplaner som följer landskapsplanernas linjedragningar. Arbetet med planen för banlinjen Salo-Lojo har påbörjats. Planen som visar vindkraftsområden på fastlandet är i utredningsskedet. Strukturmodellarbetet för Åbos stadsregion medför troligen att stadsregionens landskapsplan granskas.

De i landskapsfullmäktige godkända planerna hittas på www.varsinais-suomi.fi

 

SLOTTEATERNS CHEF MIKKO KOUKI TILLDELADES ÅRETS AURORA-MEDALJ

Årets Aurora-medalj tilldelas Slottsteaterns chef, skådespelaren, regissören och manusförfattaren Mikko Kouki (f. 1967). Slottsteatern har under Koukis ledning blivit regionens populäraste och Finlands femte populäraste teater, i år är besökarmängden över 110 000. Teatern är en aktiv aktör som modigt testar nya koncept och söker nya samarbetspartners. Slottsteatern visar aktivt teater för barn och unga.

Slottsteaterns självfinanseringsandel är den största av alla landets teatrar, vilket gör framgången ännu mer imponerande.

- Man måste ändå komma ihåg, att framgång är historia. Man måste alltid se framåt och göra nya inmutningar, vilket vi också tänker göra. Vi på Slottsteatern är totalt beroende av att människor kommer till oss och vill se det vi gör. sa Mikko Kouki till landskapsfullmäktige.

Mikko Kouki har spelat i filmer som Käsky, Joulutarina och Riisuttu mies. År 2007 fick han två Jussi-statyetter för filmerna Valkoinen kaupunki och Riisuttu mies.

Egentliga Finlands förbund har tilldelat Aurora-medaljer sedan år 1977, som en erkänsla för arbete inom vetenskap, konst eller annan kultur som har gagnat landskapet.

 

ÖVERSIKT OM LANDSKAPETS TILLSTÅND: ANDELEN YRKESUTBILDNING FÖR UNGA HAR ÖKAT
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Mervi Kylmälä tel. 02 210 0949

Egentliga Finlands förbund har sammanställt en översikt om landskapets tillstånd, där man ser vårt landskaps färska utvecklingsdrag. Speciellt har man granskat prognosticeringen av utbildningsbehov, eftersom landskapens roll som utbildningsutvecklare stärktes i en lagreform som trädde i kraft 1.1.2010.

Ur översikten framgår bl.a. att man under detta årtionde i Egentliga Finland har ökat andelen startplatser inom yrkesutbildning för unga, medan antalet gymnasieplatser har minskat. Brist på startplatser torde inte finnas, eftersom det för varje ung som avslutar grundskolan finns 1,2 utbildningsplatser. Diskussionen om att stänga läroinrättningar rör främst gymnasier.

Andelen studieplatser i högskolor har sjunkit i förhållande till årskullarnas storlek. Man kunde ytterligare minska antalet eftersom de unga årskullarna krymper. Å andra sidan går många studieplatser till personer som avlägger sin andra högskolexamen och till vuxna. Studieplatser ämnade för unga går inte alltid till unga.

 

KATJA TAIMELA NY VICE ORDFÖRANDE I LANDSKAPSSTYRELSEN

Petteri Orpo (saml) ersätter Aleksi Randell som landskapsfullmäktiges andra ordförande. Randell avgår från landskapsfullmäktige, eftersom han tillträtt tjänsten som stadsdirektör i Åbo. Niko Aaltonen ersätter Aleksi Randell som ordinarie medlem i landskapsfullmäktige.

Katja Taimela (sdp) tar över posten som landskapsstyrelsen vice ordförande, efter Ari Korhonen som lämnar styrelsen och blir stadsdirektör i Reso.

Landskapets samarbetsgrupp (maakunnan yhteistyöryhmä MYR) möttes 23.5. Gruppen beslöt bl.a. att stöda näringsliv i energi- och miljöbranschen och att godkänna att fiskehamnen i Käldinge får en halv miljon i EU-medel. Landskapets samarbetsgrupp beslöt också vilka spetsprojekt man främjar i förhandligar med statsmakten.

Pressmeddelandet på finska kan läsas här

Tilläggsuppgifter om ärendena nedan: landskapsdirektör Juho Savo, tel. 0400 485 333

 

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE LANDSKAPSSTRATEGIN SOM STYR UTVECKLINGEN
Tilläggsuppgifter: regionutvecklingsdirektör Pekka Ojanen, 040 5567 720, planeringsdirektör Heikki Saarento 040 7203 056

Landskapsfullmäktige godkände landskapsstrategin ”Kompass mot framtiden” som styr landskapets utveckling. Den innehåller lagstadgade landskapsöversikten till år 2030 och landskapsprogrammet 2011-2014. Landskapsstrategin finns på både finska och svenska. Strategin styr myndigheternas handlande och bl.a. de följande fyra årens projektfinansiering.

I dokumentet har man beaktat Egentliga Finlands särdrag, styrkor och hotbilder. Strategin har utarbetats i samarbete med bl.a. övriga myndigheter, kommuner, läroinrättningar och partier. Man har också utnyttjat framtidsforskningen vid Åbo universitet. Utlåtandena från fältet har beaktats i strategin, vars verksamhetslinjer är:

1. Mångsidigt kunnande och konkurrenskraftigt näringsliv.

2. Ett sammanhållet samhällsbygge och en attraktiv verksamhetsmiljö.

3. Heltäckande välfärdstjänster och ett tryggt liv.

I diskussionerna efterlyste sfp bättre trafikförbindelser i skärgården. Vänsterförbundet talar för ett center för hinderfrihet och sociala företag, centern vill se en banförbindelse till Åbo flygfält. De gröna talar för miljöteknologi, grön ekonomi och kreativ ekonomi. Fullmäktige godkände samlingspartiets kläm om att avfallshantering ska utvecklas som ett gemensamt projekt i hela landskapet. Sdp efterlyste fungerande bredbandsförbindelser till rimliga priser utanför tätorter, bl.a. för företagare.

Vid Egentliga Finlands förbund har man även producerat en rapport (på finska) om Egentliga Finlands tillstånd år 2010. Där konstateras bl.a. att landskapets sits är utmanande speciellt vad gäller fartygsbyggande, tung metall, elektronikindustri och tillverkning av tryckta produkter. Männens arbetslöshet har vuxit kraftigt i ett och ett halvt år, den växande ungdomsarbetslösheten oroar.

Landskapets befolkningstillväxt mattades av år 2009 som en följd av recessionen, men i år verkar situationen ljusna. Småhus köps mindre än förr, vilket medfört att Åbo växer snabbare än på många år medan tillväxten i kranskommunerna har mattats av. Det ljusare ekonomiska läget i Vakka-Suomi märks även på befolkningsutvecklingen; efter flera år av minskande tillväxt verkar regionen i år landa på plus.

 

TURUN SANOMATS KARI VAINIO EFTERLYSER ENIGHET AV LANDSKAPETS INTRESSEBEVAKARE

Turun Sanomats chefredaktör Kari Vainio önskar i sin aktuella översikt att de kreativa näringarna i landskapet ska kunna produktsätta sitt kunnande och skapa affärsverksamhet via modiga innovationer. Kulturhuvudstadsåret är en viktig vägvisare.

Viktiga teman är enligt Vainio även varvsindustrin, lantbruket, närproducerad mat, Östersjön och välfärdstjänster. Utvecklingscentralen mellan Åbo och Helsingfors är avgörande, men samarbetet måste vara tillräckligt konkret.

- Landskapets intressebevakare, såsom riksdagsledamöterna och Egentliga Finlands förbund, bör vara eniga om vilka projekt som är viktigast för att vi ska nå resultat, säger Vainio.

Stor-Åbo är Turun Sanomat beredd att stöda, om kommunsammanslagningar sker frivilligt och inte dikteras av staten,

Kari Vainio oroas över Finlands skuldsättning och vårdförhållande, som är svagast i EU. Om yrkeskarriärerna förlängdes med ett år skulle det spara 2,5 miljarder euro.

Kari Vainios anförande hittas på www.varsinais-suomi.fi

 

VARVEN, TRAFIKEN OCH VATTENSKYDDET FÖRENAR EGENTLIGA FINLAND OCH SATAKUNDA
Tilläggsuppgifter: specialplanerare Tuula Halttunen 040 7201 036

Egentliga Finland och Satakunda utgör sedan årsskiftet ett samarbetsområde. Förbunden håller på att sammanställa sina landskapsprogram för 2011-2014, i dem är landskapens gemensamma projekt:

  • Havsklustret. Upprätthålla varvsindustrins och underleverantörernas verksamhetsförutsättningar och kunnande. Grunda ett utvecklingscenter för marin teknologi
  • Riksväg 8 och övrig logistisk service. Påverka statens trafikpolitiska redogörelse så att riksväg 8 mellan Åbo och Björneborg börjar förverkligas som områdets primära projekt år 2012. Utveckla logistisk service och hamnarnas internationella kontakter.
  • Miljö. Stöd till vattenskydd, de i TEHO-projektet utvecklade åtgärderna utvidgas att omfatta hela avrinningsområdet. Stöd till fiskerinäringen. Vakka-Suomis fiskeripark förverkligas i Egentliga Finland och Bottenhavets nationalpark i Satakunda.