Inom Egentliga Finlands förbund gör man upp en analys av landskapets utveckling. Översikterna ”Landskapets tillstånd” publiceras två gånger per år, huvudsakligen i början av juni och december.

Den kontinuerliga statistikuppföljningen av landskapets utveckling och de aktuella analyserna hittas via tjänsten Lounaistieto.fi

Uppföljningen av landskapets tillstånd och analyserna av utvecklingen styrs av Egentliga Finlands strategi för infotjänster (Varsinais-Suomen liiton tietopalvelustrategia).

 

Landskapets tillstånd-översikt

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland hösten 2017

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland våren 2017

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland hösten 2016

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland våren 2016

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland hösten 2015

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland våren 2015

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland hösten 2014

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland våren 2014

Landskapets tillstånd – Översikt av utvecklingen i Egentliga Finland hösten 2013
IMGP3027

Prognostiseringen av befolkningens, arbetskraftens och sysselsättningens framtida utveckling har en betydande roll i beredningen av landskapsstrategin. Nedan presenteras framtidsbilder för befolknings- och sysselsättningsutvecklingen som gjorts vid Egentliga Finlands förbund. Mer om prognostiseringsresultaten kan du läsa om i Egentliga Finlands landskapsstrategi.

Egentliga Finlands befolkning har de senaste årtiondena vuxit i jämn takt med cirka 2 000 nya invånare per år. En tydlig trend i befolkningsförändringen har varit ett växande inflyttningsöverskott från utlandet samtidigt som inflyttningsöverskottet från övriga Finland minskat. Det finns inga skäl att anta att det sker några anmärkningsvärda förändringar i den här utvecklingen.

I befolkningsscenariot antas migrationen fortsätta i stort sätt som nu. Nativiteten och mortaliteten antas följa Statistikcentralens prognos för självförsörjning, varvid Egentliga Finlands befolkningstillväxt fortsätter på nuvarande sätt de kommande åren. Då skulle Egentliga Finland år 2025 ha 497 000 invånare och år 2035 517 000 invånare, dvs. ca 46 000 fler invånare än nu. Enligt prognosen består befolkningstillväxten till 85 procent av invandring år 2035.

Prognostiseringen av sysselsättningsutvecklingen är framför allt på lång sikt mycket svårare än prognostiseringen av befolkningsutvecklingen, eftersom antalet arbetstillfällen och sysselsättningen berörs av otaliga faktorer. Därför har man utformat tre kompletterande scenarier för den framtida utvecklingen av sysselsättningsläget, som gör det möjligt att uppskatta sysselsättnings- och arbetsmålsättningar i olika samhälleliga situationer.

Utgångspunkten som eftersträvas för den kommande sysselsättningsutvecklingen är att minska på arbetslöshetsgraden. Egentliga Finlands arbetslöshetsgrad har efter depressionen på 1990-talet som lägst varit lite under sex procent, vilket kan ses som ett realistiskt mål. Utgångsantagandet för det första sysselsättningsscenariot är att arbetslöshetsgraden sjunker till sex procent fram till år 2025 och till 5,5 procent fram till år 2035. Om arbetskraftsfördelningen hålls liknande som nu och sysselsättningsscenariot förverkligas, skulle det innebära att det fram till år 2025 skulle finnas 202 000 arbetstillfällen i Egentliga Finland och framtill år 2035 207 000 arbetstillfällen, alltså cirka 7 000 nya arbetstillfällen.

Enligt scenariot behöver antalet arbetstillfällen inte stiga i början, utan arbetslöshetsgraden skulle sjunka fastän mängden arbetstillfällen hålls på ungefär nuvarande nivå. Detta beror på att befolkningen åldras, alltså på att det från arbetskraften försvinner fler människor i och med pensioneringar än vad som tillkommer från yngre generationer. Fastän detta automatiskt minskar på arbetslöshetsgraden, växer den ekonomiska försörjningskvoten samtidigt. För nuvarande finns det cirka 1,3 arbetslösa för varje sysselsatt i Egentliga Finland. Fram till år 2035 skulle denna siffra vara 1,45. Det skulle leda till märkbara utgifter för samhället.

Målet för det andra sysselsättningsscenariot är därför att behålla den ekonomiska försörjningskvoten på en rimlig nivå. En central metod för att uppnå målet är att behålla mängden människor i arbetskraften på nuvarande nivå till exempel genom att höja pensionsåldern och förkorta på studietiderna. Om man vill behålla den ekonomiska försörjningskvoten ungefär på nuvarande nivå, förutsätter det att nuvarande mängd arbetskraft bibehålls fram till år 2025. Fram till år 2035 borde arbetskraften öka med cirka 7 000 personer till 234 000. Tillväxten av arbetskraften förutsätter 8 000 nya arbetstillfällen fram till år 2025 och 17 000 nya arbetstillfällen fram till år 2035 för att arbetslöshetsgraden skulle hållas på den nivå som definieras i scenario 1.

Närmare 20 000 nya arbetstillfällen är en utmanande målsättning och man bör förhålla sig förbehållsamt till dess förverkligande. Det är ändå så att det finns en märkbar pendlingstrafik från Egentliga Finland till Nyland och denna utveckling har förstärkts de senaste åren. Det kan antas att när distansjobben ökar och när Salo-Lojo-banan förkortar restiden till Helsingfors betydande, kommer pendlingen till huvudstadsregionen att öka från nuvarande.

I det tredje sysselsättningsscenariot antas förutom de utvecklingslinjer som målades upp i de två tidigare scenarierna att pendlingstrafiken till Nyland kommer att öka märkbart. Utgångsantagandet för scenariot är att landskapets negativa nettopendling kommer att fördubblas från nuvarande, då 10 000 fler människor arbetspendlar till andra landskap än vad invånare i andra landskap reser till Egentliga Finland för att arbeta. Detta minskar direkt på antalet nödvändiga arbetstillfällen; år 2035 skulle behovet av nya arbetstillfällen bara vara cirka 11 000.

Scenario 1, arbetslösheten sjunker

Sysselsättningsscenario 1

 

Scenario 2, arbetskraften ökar

Sysselsättningsscenario 2

 

skenaario3 sv

Sysselsättningsscenario 3

Prognostisering av framtida boendebehov är en viktig del av markanvändningsplanerandet. Ur landskapsförbundens synvinkel innebär det här främst dimensionering av boendet i landskapsplanen.

I Egentliga Finlands förbund har man gjort boendebehovets kvantitativa prognostisering som en del av utarbetandet av Åbo stadsregions strukturmodell. Prognostiseringsarbetets resultat finns samlat i en omfattande finskspråkig rapport där man granskar Åbo stadsregions befolkningsutveckling, boende samt stödfunktioner som påverkar boendet. I rapporten presenteras även beräkningsmetoden som använts i prognostiseringen.

Väestön ja asumisen kehitystrendit sekä asumiseen vaikuttavat tukimekanismit Turun kaupunkiseudulla (pdf)

 

Landskapsförbunden har ansvar om prognostiseringen av utbildningsbehovet på lång och medellång sikt på sitt område. Förbunden ansvarar också för de regionala beräkningarna av utbildningsbehovet som bifogas till den nationella utvecklingsplanen för utbildning och forskning (KESU).

I Egentliga Finland är det landskapets samarbetsgrupp (MYR) och dess utbildningssektion som ansvarar för styrningen av utbildningsbehovets prognostisering. Prognostiseringsarbetet koordineras av Egentliga Finlands förbund i samarbete med Egentliga Finlands NTM-central som ansvarar framför allt för den kortsiktiga prognostiseringen av arbetskraftsbehovet.

Närmare information om utbildningsbehovets prognostisering och KESU-processen