Ylatunniste2 

 VÅRDREFORMENS FÖRÄNDRINGSDIREKTÖR PARPO: VIKTIGT I REFORMEN ATT KUNDEN BE-TJÄNAS BRA
Tilläggsinformation: Förändringsdirektören Antti Parpo, 040 6428 682

Förändringsdirektören för vårdreformen Antti Parpo höll en aktuell vårdöversikt vid landskapsfullmäktiges möte. Enligt honom är det mest centrala i valfrihetslagförslaget att kunden väsentligt snabbare får vård. De som er-bjuder för långsam service klarar inte konkurrensen. Däremot är begränsningarna som gäller kundsedelns om-fattning och användning otydliga. Detta kan leda till olika tolkningar i landskapen och påverka kundernas jäm-likhet i frågan. Gällande kostnaderna konstaterade Parpo att de stiger åtminstone i början av reformen. På längre sikt avgör arrangörens förmåga att leda vårdsektorn.

Parpo efterlyste förändring av attityderna både nationellt och i Egentliga Finland, och påminde att det viktigaste i reformen är att kunden får bra service överallt. Han tyckte inte heller att Egentliga Finland är så mycket efter alla andra landskap i beredningen av reformen, vilket ofta påstås. Konkretin saknas rätt långt också i andra landskap. Dessutom har det gjorts bra arbete i Egentliga Finland med att förbereda de ärenden som har varit möjliga, till exempel att främja hälsa och välmående. Nu har de mest centrala rekryteringarna till förändringsor-ganisationen gjorts, och de fortsätter den här veckan. Nästa steg är att fundera på de byggnadsklossar som behövs för att skapa modellen för vårdens servicestruktur.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I NYSTAD REKORDSNABB
Tilläggsuppgifter och rapportens bilder: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Effekterna av den positiva strutkuromvandlingen syns tydligt i Nystadsregionen och Åboregionen. Detta visar sig främst i befolkningsutvecklingen, eftersom befolkningstillväxten förblivit kraftig i Åboregionen och invåna-rantalet dessutom vuxit snabbt i Nystadsregionen, i synnerhet i Nystad.

- Det är anmärkningsvärt, att befolkningstillväxten i Nystad ä en följd av ett inflyttningsöverskott från övriga Finland. Tusentals nya arbetsplatser har alltså i betydande grad ökat Nystads dragningskraft, konstater Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen.

Det snabba inflyttningsöverskottet i Nystad visar sig dock inte ännu i bostadsbyggandet, utan största delen av landskapets nya bostäder byggs i Åboregionen. Utvecklingen av affärs- och industribyggandet, som direkt återspeglar den positiva strukturomvandlingen, gör däremot att Nystadsregionen tydligt utmärker sig bland övriga mindre regionkommuner i landskapet.

- Bostadsbyggandet ser ut att reagera med fördröjning på befolkningstillväxten i Nystadsregionen, och bostadsproduktionens långsamma start är förståeligt nog försiktig efter en lång period av befolknings-minskning, säger Vasanen.

Den positiva strukturomvandlingen verkar däremot inte differentiera sysselsättningsutvecklingen på samma sätt som befolkningsutvecklingen. Trots att den positiva strukturomvandlingen är särskilt tydlig i de två dri-vande regionkommunerna ger det allmänna positiva ekonomiska läget omfattande återverkningar på syssel-sättningsutvecklingen i hela landskapet. Exempelvis arbetskraftens rörlighet och det faktum att underleveran-törskedjorna omfattar hela landskapet gör dessutom att den positiva sysselsättningsutvecklingen fördelas jämnare över landskapet.

När man granskar den positiva strukturomvandlingens effekter är det bra att identifiera hur lång tid det tar för olika företeelser att reagera på förändringar i omgivningen. Byggande av affärslokaler förebådar exempelvis ofta produktionsökning och positiv ekonomisk utveckling, medan det därpå följande inflyttningsöverskottet med betydande fördröjning visar sig i att bostadsbyggandet tar fart.

- Arbetslöshetsutvecklingen reagerar snabbt på ekonomiska cykler, medan det i fråga om befolknings-utveckling behövs kraftiga enskilda initiativ för att få de ganska långsamma trenderna att vända. Val-met Automotives massrekryteringar är ett gott exempel på sådana initiativ, påminner Vasanen.

Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egent-liga Finlands förbund.

Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/


EGENTLIGA FINLANDS BUDGET FÖR 2018 HÖJER INTE KOMMUNERNAS BETALNINGSANDELAR
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Petra Määttänen, 041 502 5246

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2018 och ekonomiplan för 2018 - 2019. I nästa års budget är kommunernas betalningsandelar 3 799 900, vilket euromässigt är samma som åren 2014 - 2017. Boksluten för tidigare åren påvisar överskott, därför kan man för år 2018 göra en minusbudget (192 900 euro).

Ekonomiplanen för året 2019 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar inte växer.

Beredningen av landskapsreformen påverkar ekonomiplanen också under kommande åren. Förbundets verk-samhet fortsätter under åren 2018 och 2019 huvudsakligen som hittills, men samtidigt skall gamla landskaps-förbundet avslutas och verksamheten flyttas över till det nya landskapet.

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE LANDSKAPSPROGRAMMET FÖR 2018 – 2021
Tilläggsinformation Salla-Maria Lauttamäki, tel. 040 520 0761
Näringslivschef Petteri Partanen, tel. 040 776 0630
Regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tel. 040 506 3715
Planeringsdirektör Heikki Saarento, tel. 040 720 3056

Landskapsfullmäktige godkände landskapsprogrammet för åren 2018 – 2021. Detta program kommer att ha en central roll i att dra upp riktlinjer för regionutveckling och som bas för kontinuitet när de nya landskapen inleder sin verksamhet. I det uppdaterade programmet har speciell uppmärksamhet fästs vid lägesbeskrivningen av landskapet. De utmaningar som den positiva strukturomvandlingen medför besvaras med att öka utbildningen inom de tekniska branscherna, att främja arbetskraftens mobilitet samt att försäkra att det finns tillgängliga bostäder för arbetskraften. Programmet förverkligas via ett partnerskapsnätverk som består av regionens olika aktörer. Ett av de viktigaste målen är att kunna utnyttja EU-finansieringen mera effektivt än förut.

Ylatunniste2 

 NYA LANDSKAPSFULLMÄKTIGE VALDE ORDFÖRANDE OCH NY LANDSKAPSSTYRELSE
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Petra Määttänen 041 502 5246

 

Egentliga Finlands förbunds landskapsfullmäktige möttes 18.9. för första gången och valde ordförande bland sina medlemmar. Som landskapsfullmäktiges ordförande fortsätter Pekka Myllymäki (c) från Virmo. 1.vice ordförande är Janne Sjölund (sdp), Nystad. Som andra vice ordförande fortsätter Saara-Sofia Sirén (saml) från Åbo. Tredje vice ordförande är Li Andersson (vf) från Åbo.


Landskapsfullmäktige valde också ny landskapsstyrelse. Landskapsstyrelsen under perioden som börjar år 2017 består av:

Egentlig medlem   Suppleant
SAML    
Ilkka Kanerva, Åbo, ordf.   Niko Aaltonen, Åbo
Pentti Huovinen, Åbo   Juha Rantasaari, Åbo
Juhani Nummentalo, Salo   Sanna Lundström, Salo
Tiina Perho, Loimaa   Tarja Mäki-Punto-Ristanen, Loimaa
Anne-Mari Virolainen, Lundo   Juha Vanhanen, Virmo
     
SDP    
Juuso Alatalo, Mynämäki, 1. vo   Ilkka Hamunen, Pargas
Riitta Lehtinen, Somero   Saija Karnisto-Toivonen, Salo
Marko Heinonen, Åbo   Juhana Turpeinen, Åbo
Eeva-Johanna Eloranta, Åbo   Talvikki Jori, Åbo
     
C    
Jani Kurvinen, Somero   Jaakko Halkilahti, Salo
Esko Kiviranta, Sagu   Jukka Rantala, Reso
Teija Ek-Marjamäki, Loimaa   Hanna Vuola, Letala
     
DE GRÖNA    
Janina Andersson, Åbo   Niina Ratilainen
Eija Lang, Kimitoön   Olli Välke, Åbo
Hannu Rautanen, S:t Karins   Marko Lindberg, Lundo
     
VF    
Tomi Nieminen, Pemar   Jarmo Rasi, Loimaa
Emma Lindqvist, Reso   Kaisa Vallavuori, Nådendal
     
SANNF    
Juhani Pilpola, Lundo   Lauri Heikkilä, Marttila
     
RKP    
Ulla Achrén, Åbo   Tarja Rinne, Pargas
Ylatunniste2 

TEATERCHEF OCH DOCKTEATERKONSTNÄR TIMO VÄNTSI TILLDELAS ÅRETS AURORAMEDALJ
Tillägssuppgifter: EU-informatör Kirsi Stjernberg 040 5513120, Timo Väntsi 050 4413 134

aurora

Auroramedaljen för år 2016 tilldelas teaterchefen och dockteaterkonstnären Timo Väntsi, som ett erkännande för det arbete han har gjort för dockteaterbranschen. Väntsi har med sitt arbete lyft dockteatern i Egentliga Finland och speciellt i Åbo till en central position, även nationellt sett.

Väntsi, hemma från Sagu, har lotsat Tehdas Teatteri i Åbo sedan år 2012. Under denna tid har teatern blivit en hemvist för innovativ och konstnärligt intressant konst och kultur.

- Jag är mycket glad över detta erkännande och njuter av att få arbeta i kultur- och numera även dockte-teaterstaden Åbo. Jag upplever att jag representerar hela Egentliga Finland, säger Timo Väntsi.

Timo Väntsi blev färdig från dockteaterlinjen vid Åbo yrkeshögskolas konstakademi år 2003. Sedan dess har han regisserat och uppträtt i tiotals dockteaterföreställningar runtom i Finland och även utomlands. Väntsis första större anställning var vid Teatteri Mukamas i Tammerfors. Efter det fungerade han som lärare i docktea-ter vid Konstakademin och som Egentliga Finlands konstkommissions länskonstnär, innan han kom till Tehdas Teatteri.

Förutom en förstklassig dockteaterkonstnär är Timo Väntsi också en inspirerande konstnär som arbetar kollek-tivt. För att leda en teater inom fri konst behövs konstnärlig ambition, förmåga att ge sig hän och ett uppmunt-rande sätt.

Videopresentation av Aurora-medaljör Timo Väntsi (på finska)

Egentliga Finlands förbund beviljar årligen i december Auroramedaljen åt en person, organisation eller myndighet som verkat förtjänstfullt till förmån för landskapets vetenskap, konst eller annan kulturverksamhet. Medaljer har bevil-jats sedan år 1977. Årets Auroramedalj är den totalt nittionde.

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: EGENTLIGA FINLANDS SYSSELSÄTTNINGSSITUATION ÄR LJUS
Tilläggsuppgifter och rapportens bilder: chefen för informationstjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Egentliga Finlands sysselsättningssituation är ljus. Tack vare positiva nyheter från varvet i Åbo har landskapets arbets-löshetsgrad sjunkit under våren och hösten. Om den nuvarande utvecklingen fortsätter höjs Egentliga Finlands syssel-sättningsgrad över landets medeltal fram till slutet av detta år.

– Det är välkommet, för landskapets sysselsättningsutveckling har blivit efter utvecklingen i övriga Finland, på-minner Egentliga Finlands förbunds chef för informationstjänster Antti Vasanen.

Speciellt läget inom industrin försämrades efter år 2008 märkbart snabbare i Egentliga Finland än i övriga landskap, främst på grund av mobiltelefonindustrins nedläggning. Industrins strukturomvandling är den främsta orsaken till Egentliga Finlands försämrade sysselsättningsläge.

De positiva nyheterna från varvet och Nystads bilfabrik förbättrar i huvudsak landskapets sysselsättning först i en nära framtid. Trots det är läget inom Egentliga Finlands industri redan nu klart positivt.

- Under detta år har Egentliga Finlands sysselsättningssituation blivit ljusare och återhämtningen från elektro-nikindustrins strukturomvandling har tagit fart, säger Vasanen.

Uppgifterna framgår ur den tvåspråkiga översikten Landskapets tillstånd, som görs två gånger om året i Egentliga Fin-lands förbund. Den nyaste översiktens tema är Egentliga Finlands industri.

Egentliga Finlands utveckling granskas kontinuerlig i ljuset av statistik i tjänsten Lounaistieto

 

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE GODKÄNDE BUDGETEN FÖR ÅR 2017 OCH EKONOMIPLANEN 2017–2019
Tilläggsuppgifter: förvaltningsdirektör Markku Roto 040 761 5509

Landskapsfullmäktige godkände Egentliga Finlands förbunds budget för år 2017 och budgetplanen 2017 - 2019. I nästa års budget är kommunernas betalningsandelar 3 799 900, vilket euromässigt är samma som åren 2014 - 2016. Boksluten för åren 2002 – 2015 påvisar överskott, därför kan man för år 2017 göra en minusbudget (196 000 euro).

Tilläggsresurserna för år 2017 riktas till beredningen av landskapsreformen (fram till 1.7.2017) och efter det till den temporära förvaltningen, som bereder landskapets verksamhet (1.7.2017 – 1.3.2018). Samtidigt sköts även alla förbundets normala lagstadgade uppgifter.

Ekonomiplanen 2018 – 2019 baserar sig på att kommunernas betalningsandelar inte växer. Målsättningen är att båda åren göra en nollsummebudget. Ifall landskapsreformen verkställs i den tidtabell man planerat, föränd-ras budgetplanen för år 2018 märkbart och budgetplanen för år 2019 försvinner.

 Ylatunniste2

FULLMÄKTIGE GODKÄNDE EN 370 000 EUROS SATSNING PÅ LANDSKAPSREFORMENS BEREDNING
Tilläggsuppgifter: juridikdirektör Nina-Mari Turpela 0400 771 914

Landskapsfullmäktige godkände en ändring i Egentliga Finlands förbunds budget för år 2017, för att satsa på vård- och landskapsreformens beredning och den temporära förvaltningens verksamhet. Egentliga Finlands förbund satsar totalt 370 000 euro på att bereda reformen. Samtidigt sköts även alla förbundets normala, lagstadgade uppgifter.

Fullmäktige ökade förbundets budgetunderskott med 250 000 euro. Underskottet är efter förändringen 446 000 euro och det täcks med överskott från tidigare budgetår. Landskapsfullmäktige gav landskapsdirektören fullmakt att göra personarrangemang och övriga avtal som rör reformens beredning.

LANDSKAPETS TILLSTÅND: UTBILDNINGSUTBUDET AVGÖR TILLGÅNGEN PÅ KOMPETENT ARBETSKRAFT
Tilläggsuppgifter: chefen för infotjänster Antti Vasanen, 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

I sydvästra Finland pågår en positiv strukturomvandling. Regionens tillväxt förstärks och behovet av arbetskraft ökar märkbart under det kommande årtiondet. I landskapet behövs de närmaste åren minst 15 000 nya arbetstagare. Spe-ciellt behövs tekniskt kunnande och alldeles skriande är behovet av diplomingenjörer inom material- och maskinteknik.

Enligt den tvåspråkiga analysen Landskapets tillstånd, gjord av Egentliga Finlands förbund, bestämmer utbildningsutbudet tillgången på kompetent arbetskraft i regionen. Till exempel söker man sig betydligt mer sällan till diplomingenjörsutbildning i Egentliga Finland än i Birkaland eller Nyland. Därtill återvänder sällan de som flyttat annanstans för att studera.

– Med tiden snedvrider detta arbetskraftens kompetens. Det märks i att en betydligt mindre del av Egentliga Fin-lands arbetskraft består av diplomingenjörer, jämfört med läget i Birkaland, säger chefen för infotjänster Antti Vasanen vid Egentliga Finlands förbund.

Arbetskraftens rörlighet löser inte ensam obalansen inom kompetens, som beror på utbildningsutbudet. Människor strävar efter att undvika långa arbetsresor, därför löser pendling bara arbetskraftsbrist vid korta avstånd.

Migrationen kan svara på arbetskraftsbehov också då avstånden är längre. Bortsett från Åboregionen och Helsingfors-regionen lider de andra universitetsregionerna av flyttningsunderskott, när man bara granskar den högt utbildade ar-betskraftens flyttrörelse.

– Universitetsorterna förlorar högt utbildad arbetskraft speciellt till huvudstadsregionens arbetsmarknader, säger Vasanen.

Den positiva strukturomvandlingen syns speciellt i sysselsättningsutvecklingen. Egentliga Finlands sysselsättnings-grad har vuxit snabbt det senaste året och stigit högre än i övriga Finland. Om utvecklingen fortsätter såsom nu når Egentliga Finland sysselsättningsgränsen 72 % redan i slutet av detta år. Arbetslösheten har sjunkit klart, speciellt i Vakka-Suomi.

Denna information hittas i utredningen Landskapets tillstånd, gjord i Egentliga Finland förbund.

Rapportens bilder kan beställas via landskapsförbundets grafiska planerare (Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.).
Egentliga Finlands aktuella statistik (på finska) hittas här: http://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

di koulutus aloittaneetasuinpaikka 1vdi tylliset

LANDSKAPSFULLMÄKTIGE BEHANDLADE INITIATIV OM JÄMLIKHET OCH TRAFIKNÄT
Tilläggsuppgifter: planerare Malla Rannikko-Laine 040 721 3429, trafikplanerare Mari Sinn 045 807 8969

Landskapsfullmäktige behandlade två fullmäktigemotioner. Samlingspartiets fullmäktigegrupps motion berörde främjandet av jämlikhet mellan könen i de nya landskapen. Kvinnoorganisationernas Centralförbund och dess 59 medlemsorganisationer förutsätter att kravet om att främja jämlikhet ska nedtecknas i landskapslagen. I landskapsreformen som förverkligas i början av år 2019 är det möjligt att trygga att jämlikheten mellan könen i landskapets hela verksamhet.

Sannfinländarnas motion behandlade trafiknätets utveckling som ett led i den positiva strukturomvandlingen. Gruppen uppmanar att satsa på att elektrifiera banlinjen till Nystad och på lokaltågtrafik. Sannfinländarna efter-lyser också en grundlig utredning om trafiklederna till Åbovarvet och den tunga trafikens hållbara utveckling i en föränderlig situation.

 alatunniste
 Ylatunniste2

 

ANNIKA LAPINTIE: TRYGGA DE NYA LANDSKAPENS INSYN OCH STYRANDE ROLL I VÅRDTJÄNSTER
Tilläggsuppgifter: riksdagsledamot Annika Lapintie, 050 511 3156

Riksdagsledamot Annika Lapintie konstaterade i sin aktuella översikt till landskapsfullmäktige att, trots att vårdreformen är nödvändig, hotar den att bli ett privatiserings- och bolagiseringsprojekt. Med omfattande valfrihet skapar man affärsmöjligheter för internationella vårdföretag, som delvis undviker att betala skatt. Vem bär ansvar för helheten när serviceproduktionen splittras i otaliga bolag? Landskapens uppgift blir att arrangera vården, men enligt Lapintie har landskapen svårt att i verkligheten styra den.

Man måste också i förväg se till att medborgarnas hälsoskillnader inte ökar i och med reformen.

I landskapsreformen är en central fråga: får landskapen äkta självstyre, med verkliga påverkningsmöjlig-heter? Det innebär även en fungerande finansieringsmodell, påminner Lapintie.

Regeringen bereder lagstiftning som flyttar den beslutsfattande makten från kommuner till landskap. De kommer att ha ett landskapsfullmäktige, valt i direkta val, med omfattande uppgifter och kanske även rätten att uppbära skatt.
- Borde grundlagen ändras så att den mera i detalj definierar landskapens självstyre? frågar Annika Lapintie.

Målet med reformen är enklare förvaltning, demokrati och öppenhet. Kärnan bör vara invånarnas rättigheter och påverkningsmöjligheter i sådant som rör den egna livsmiljön. Också baskommuner och medborgarorganisationer bör ges påverkningsmöjligheter för att utveckla lokal service.
- Jag tror att reformens förlorare blir kommunernas beslutsfattare och vinnare blir invånarna. De nya landskapsfullmäktige får äkta makt. Därför är det viktigt att invånarna förstår hur viktiga de första landskapsvalen i januari 2018 riktigt är.

Annika Lapinties tal i sin helhet (på finska)

 

LANDSKAPETS TILLSTÅND: TEKNOLOGI-INDUSTRIN, BYGGANDE OCH SERVICE ÄR REGIONENS VITAMINSPRUTOR
Tilläggsuppgifter: planerare Petri Pihlavisto 040 086 1453

Inom Egentliga Finlands förbund gör man två gånger årligen upp en analys om landskapets utveckling. I den nyaste översikten”Landskapets tillstånd” granskar man Egentliga Finlands arbetslöshets-, konjunktur- och befolkningsutveckling samt förändringar i näringslivsstrukturen och hur dessa påverkar arbetsplats-strukturen i regionerna.

Vändpunkt i Egentliga Finlands arbetslöshet

Egentliga Finlands arbetslöshet slutade växa i mars 2016 och konjunkturerna ser ljusare ut i många av landskapets viktiga kluster. Arbetslösheten (13 %) är fortfarande ett stort problem i landskapets stora städer, trots att arbetslösheten sjunker inom industrin och byggbranschen. Men den internationella ekonomins försvagade utsikter och den pågående strukturomvandlingen inom industrin och flera servicesektorer gör att ingen snabb lättnad i sysselsättningsläget är att vänta i år.

Egentliga Finlands befolkningstillväxt har avmattats

Egentliga Finlands befolkningstillväxt har avmattats på årsnivå. Detta sammanhänger med att nettoinvandringen har minskat i Åboregionen och den naturliga befolkningstillväxten har blivit negativ på övriga håll i Egentliga Finland. Befolkningstillväxten koncentreras allt mer till Åbotrakten, där befolkningen växte på årsnivå med över 2000. Befolkningen minskade tydligast i Saloregionen, men den minskar även i Loimaaregionen och Vakka-Suomi. Här sammanhänger befolkningsminskningen med flyttrörelser mellan kommuner.

Egentliga Finlands konjunkturer ser bättre ut

Teknologi-industrins beställningar inom fartygsbyggande och biltillverkning har stigit till en god nivå och orderboken är sällsynt lång. Omsättningen inom byggande och service växer nu betydligt snabbare än i övriga branscher. Också regionala skillnader märks; Vakka-Suomis omsättning växer i nationell toppfast medan Saloregionens sjunker snabbt. Åboregionens omsättning växer trots det svåra konjunkturläget snabbare än i jämförelseområdena.

Näringslivsstrukturen fortsätter förändras

Strukturomvandlingen har eliminerat arbetsplatser huvudsakligen ur industrin de senaste åren, men samtidigt flyttar arbetsplatser mellan branscher och föds i nya branscher. Inom många servicesektorer har stora förändringar i arbetsplatsstrukturen skett. Då tjänster utlokaliseras uppstår tillväxt, men t.ex. digitaliseringen minskar behovet av arbetskraft i många servicebranscher. Nettoökningen inom servicebranschens arbetsplatser har inte kunnat kompensera de drastiska förändringar som skett inom industrin.

http://www.varsinais-suomi.fi/sv/databank/statistik-och-prognostisering/landskapets-tillstand

 

MYLLYMÄKI VILL SE EGENTLIGA FINLAND SOM ETT SPETSLANDSKAP FÖR FÖRNYBAR ENERGI OCH SOLPANELER

Landskapsfullmäktiges ordförande Pekka Myllymäki (c) önskar att landskapsreformen medför att planläggning och byggnadslov blir smidigare.
- Markanvändnings- och byggnadslagen bör skapa förutsättningar för småskaligt byggande på gårdsplaner och att satsningar på förnybar energi, såsom solpaneler och jordvärmepumpa, kan förverkligas via anmälningsförfarande, säger Myllymäki.
- Egentliga Finlands städer, kranskommuner och landsbygd bör lyftas till toppen inom Finlands förnybara energi. Här finns ju även Nådendals sol.

Myllymäki bjöd in hela landskapsfullmäktige att bekanta sig med den egna gårdens energilösningar, baserade på solpaneler.

 alatunniste