TERVETULOA!

Tulevaisuuden työ verkostoissa – organisoitumisen ja vuorovaikutuksen murros

Tervetuloa pohtimaan työn murroksen merkitystä ja vaikutusta työyhteisöihin ja verkostoihin keskiviikkona 23.5.2018 klo 12.30 alkaen.

Paikka: ICT-City, Joukahaisenkatu 3-5, 20520 Turku Auditorio Omega.

Ilmoittaudu viimeistään perjantaina 18.5.2018 oheisesta linkistä, kiitos. Kutsua voi lähettää eteenpäin.

https://www.lyyti.in/20180523

Ohjelma

Tilaisuuden järjestävät yhteistyössä Turun ammattikorkeakoulu ja Varsinais-Suomen liitto

 

 

PRESSMEDDELANDE                                                                                                20.3.2018

 

Enligt Finlands miljöcentrals beräkningar sjönk utsläppen i Egentliga Finland med 26 procent 2007–2015. Arbetet med att minska utsläppen pågår, men vi är ännu långt ifrån målet. När det gäller att dämpa klimatförändringen är ett intensivt och kommunöverskridande samarbete avgörande.

Ett kolneutralt landskap kräver att växthusgasutsläppen minskas med minst 80 procent och att de resterande utsläppen kompenseras med till exempel ökade kolsänkor i odlings- och skogsmark. I Egentliga Finland har man åtagit sig att tillsammans eftersträva ett kolneutralt landskap år 2040 och detta mål har antecknats i Egentliga Finlands landskapsstrategi.

Även om landskapets utsläpp har minskat med cirka en fjärdedel är ytterligare åtgärder nödvändiga inom många sektorer: största delen av utsläppen i Egentliga Finland härrör från fossila bränslen och vägtrafiken (dessa stod tillsammans för 61 % av utsläppen 2015). Även elförbrukningen och jordbruket är betydande utsläppskällor (34 % av utsläppen 2015). För att målen ska nås krävs åtgärder av kommunerna, landskapet och företagen.

Vägtrafiken orsakar 27 procent av växthusgasutsläppen i landskapet. Målen för minskade trafikutsläpp uppnås inte utan betydande förändringar i samhällsstruktur och trafikvanor. Jord- och skogsbruket har en särskild betydelse för kolneutralitetsmålet. Åkerodling och boskapsuppfödning orsakar 14 procent av utsläppen, men å andra sidan tar marken och i synnerhet skogarna upp betydande mängder kol. För att förbättra åkermarkens kapacitet att binda kol behövs aktiv forskning och experiment samt nya odlingsmetoder.

Vi eftersträvar förändring på landskapsnivå genom samarbete

Egentliga Finlands förbund och NTM-centralen i Egentliga Finland har som mål att stärka samarbetet mellan aktiva kommuner och andra aktörer i arbetet för att dämpa klimatförändringen. I april 2017 utmanades kommunerna att eftersträva kolneutralitet och i början av 2018 utredde landskapsstyrelsen kommunernas ambition med en enkät. Enkätresultaten visar att kommunerna i Egentliga Finland har en stark ambition att uppnå kolneutralitet samt en klar uppfattning om vad de kan uppnå med egna åtgärder.

- Det centrala är att fastställa de olika aktörernas roller och att identifiera de effektivaste åtgärderna. Kommunen är en central påverkare, men även företagen behövs på många sätt i samarbetet och för att ta fram lösningar för hur utsläppen kan minskas, säger Risto Timonen, direktör vid NTM-centralen i Egentliga Finland.

- Det tas hela tiden fram nya lösningar för hur klimatförändringen kan dämpas, vilka utöver utsläppsminskningen erbjuder dem som genomför åtgärderna ett sätt att reducera kostnaderna och förbättra konkurrenskraften. Egentliga Finlands ambitiösa steg inom utsläppsminskning är ett sätt att stärka regionens livskraft och exportmöjligheterna för hela landets cleantech-industri, påminner professor Jyri Seppälä vid Finlands miljöcentral.

Kommunerna står inför olika utmaningar när det gäller utsläpp

Det finns stora skillnader mellan kommunernas utsläpp, och de tydligaste handlar om användningen av förnybar energi inom uppvärmning. Även om många kommuner har gått in för värmelösningar baserade på biobränslen kommer användningen av stenkol i landskapet att fortsätta in på 2020-talet med nuvarande beslut. På lång sikt har investeringsbeslut inom energiproduktionen en stor roll när det gäller att nå klimatmålen. Även inom separat uppvärmning finns det ännu behov att minska användningen av fossila bränslen.

Enligt en översikt av hur målen i Egentliga Finlands klimat- och energistrategi 2020 (Luotsi) har uppnåtts har man vidtagit eller planerar åtgärder för att uppnå målen, men ännu inte i tillräcklig utsträckning.

Under våren kommer Egentliga Finlands förbund och Valonia att ordna kommunträffar där man mer i detalj ska utreda kommunernas lösningar inom, behov av och intresse för olika samarbetsformer och åtgärder. Kommunernas lösningar påverkar utsläppen, men samtidigt också kostnaderna och kommunens livskraft. Metoderna för att uppnå landskapets mål avtalas gemensamt. Ett brett fält av aktörer kommer att bjudas in till beredningen av denna så kallade färdplan.

Länkar


Ytterligare information

Riikka Leskinen, branschchef, Valonia/Egentliga Finlands förbund
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 044 907 5995

Risto Timonen, direktör, NTM-centralen i Egentliga Finland
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 0295 022 952

Jyri Seppälä, professor, direktör, Finlands miljöcentral
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 0295 251 629

I Åboregionen görs cirka hälften av alla 1–3 kilometer långa resor med personbil. Mest reser man under fritiden. Av de resor som görs i Åboregionen är endast 25 procent arbetsrelaterade. Detta framgår av en färsk undersökning om persontrafik. I Åboregionen svarade cirka 4 000 invånare på undersökningen.

Gångtrafik, cykling och kollektivtrafik utgör 49 procent av Åbobornas mobilitet. Andelen är betydligt mindre på andra håll i regionen och ligger på cirka 20 procent i landsbygdskommunerna. Bilägandet är också mindre omfattande bland Åboborna än i övriga regionen. Ju längre bort från Åbo centrum människorna är bosatta, desto mer används personbilar och desto fler personbilar finns i hushållen.

En betydande andel av regioninvånarnas resor, 75 procent, består numera av resor som görs på fritiden. Av resorna inom kommunerna görs hälften med personbil. Även om regionens service- och samhällsstruktur skulle möjliggöra resor till fots eller med cykel, använder invånarna fortfarande i betydande grad personbil.

Enligt de riksomfattande klimat- och utsläppsmålen borde växthusutsläppen från trafiken minskas med 50 procent fram till 2030. Finländarna färdas dock i stor utsträckning på samma sätt som för sex år sedan.

- Det är oroande att personbilar används mycket även för korta sträckor. Resultaten från persontrafikundersökningen utmanar oss att i högre grad satsa på hållbara färdsätt och även fundera på nya metoder att förändra de olika färdsättens andel, beskriver specialplanerare Mari Sinn på Egentliga Finlands förbund.

Gångtrafikens och cyklingens andel bland alla färdsätt är i Åboregionen 31 procent, motsvarande siffra är i Uleåborgsregionen 36 procent och i Tammerforsregionen 35 procent. Det är därför säkert möjligt att öka gångtrafikens och cyklingens andel, om andra stadsregioner klarat av det. Kort avstånd mellan olika funktioner är dock inte den enda faktorn som inverkar på valet av färdsätt.

Nyligen genomförda undersökningar visar att invånarna i Åbo centrumregion vill satsa mer på gångtrafiken, cyklingen och kollektivtrafiken än på personbilstrafiken. En betydande andel av de personer som färdas i personbil skulle kunna övergå till busstrafik, om kollektivtrafikens servicenivå förbättrades genom tätare turer och kortare restid.

- Om trafiken fortsätter öka kommer personbilstrafiken att flyta betydligt sämre i framtiden, eftersom vägarnas och gatornas kapacitet inte längre kommer att räcka till under rusningstid. Då kan kollektivtrafikens konkurrenskraft förbättras i förhållande till personbilstrafiken, men detta sker inte av sig självt. Det krävs betydande satsningar för att kollektivtrafiken ska bli mer konkurrenskraftig. Det finns verkligen ett behov av att förverkliga Fölis stamnät, spårväg eller superbuss samt kollektivtrafikförmåner, bedömer Mari Sinn.

Intervjuerna för persontrafikundersökningen genomfördes åren 2016 och 2017. Sedan dess har det hänt mycket i regionen, särskilt vad gäller att främja cykling. I Åbo har man exempelvis under innevarande vinter testat att underhålla cykellederna genom en sopsaltningsmetod. Antalet cykelparkeringsplatser har ökat betydligt i närheten av busshållplatserna i Nådendal, Reso och Lundo. Antalet cykelparkeringsplatser kommer att ökas i år, såväl vid Föli-linjernas som regionlinjernas hållplatser. I maj blir Föli-cyklar tillgängliga i Åbo. Dessutom erbjuder den nya lagen om transportservice kommunerna nya möjligheter att utöka till exempel anropsbaserade trafiktjänster.

 - Även landsbygdsområdena borde ha ett gott nätverk av cykelvägar. Lederna är till nytta för landsbygdsinvånarna, såsom skolelever, men gagnar också aktörer inom resebranschen. Till exempel är det en prioritet att utveckla  cykelrutten längs Skärgårdens Ringväg, berättar Mari Sinn.


Tilläggsinformation om Åboregionens persontrafikundersökning

Mari Sinn, specialplanerare
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
tel. 045 807 8969
Egentliga Finlands förbund

 

Tillläggsinformation om riksomfattande persontrafikundersökning

Expert i hållbart resande Tytti Viinikainen p. 029 534 3920

Trafikexpert Harri Lahelma p. 029 534 3963

Riksomfattande persontrafikundersökning samt regionpublikation för Åboregionen, 2018

 

Lounais-Suomen yritykset tarvitsevat lisää työvoimaa. Nykyisten kasvuodotusten toteutuessa Lounais-Suomeen syntyy seuraavan viiden vuoden kuluessa 30 000 uutta työpaikkaa. Työvoimapulaan haetaan nyt ratkaisua valtakunnallisella Töihin tänne -kampanjalla, jolla houkutellaan osaajia ja muuttajia Lounais-Suomeen koko Suomesta.

 

Lounais-Suomen omat alueelliset työvoimareservit ja koulutuskapasiteetti eivät yksin kykene tyydyttämään osaajatarvetta. Siksi tarvitaan osaajien muuttovirran kasvattamista myös muualta Suomesta alueelle.

-Lounais-Suomen hyvä talous- ja työllisyystilanne tunnetaan edelleen muualla Suomessa melko huonosti. Haluamme herättää osaajien muuttohalukkuuden tuomalla alueen vetovoimatekijöitä vahvemmin esiin. Osaavan työvoiman saatavuuden varmistaminen alueen kasvuyrityksille on tehtävä, jossa emme saa epäonnistua, Varsinais-Suomen ELY-keskuksen ylijohtaja Kimmo Puolitaival

Lounais-Suomen positiivisen rakennemuutoksen edistäminen edellyttää paitsi nopeita ja tehokkaita lyhyen aikavälin toimia, myös pitemmän aikavälin muutoksia.

 

Alueen vetovoimatekijät esiin valtakunnallisella kampanjalla

Lounais-Suomen vetovoimatekijöitä tehdään tunnetuksi valtakunnallisella Töihin tänne -kampanjalla. Kampanjan kohderyhmänä on erityisesti 18–35-vuotiaat nuoret ja nuoret perheet erityisesti Etelä-Suomen kasvukolmiossa ja pääkaupunkiseudulla.

Kampanja lähtee liikkeelle vahvalla digimarkkinoinnilla ja sen kivijalkana toimii työnhakijan ja muuttajan nettisivusto. Sivustolle on kerätty potentiaalisia muuttajia kiinnostavaa tietoa alueen työ- ja opiskelumahdollisuuksista sekä asuinpaikka-, asunto- ja harrastustarjonnasta. Kampanjan kasvoina nähdään ihmisiä, jotka ovat jo muuttaneet työn perässä Lounais-Suomeen."Töihin tänne” on silti enemmän kuin kampanja. Siinä tehdään pitkäaikaista ja tavoitteellista sisältömarkkinointityötä sekä alueen mainetyötä. Työ tähtää pitkäjänteiseen osaajien muuttovirtaan Lounais-Suomeen, sanoo Puolitaival.

-Töihin tänne -kampanja on tehty yhteistyössä alueen ELY-keskusten, maakuntaliittojen, yritysten, kuntien ja oppilaitosten kanssa. Kampanjan ovat suunnitelleet ja toteuttaneet yhteistyössä Ground Communications ja Satumaa Family Business.

 

Lisätietoja:

Edunvalvontajohtaja, Janne Virtanen p. 040 583 6950

Viestintäpäällikkö Kirsi Stjernbergp, p. 040 551 3120

Yljohtaja Kimmo Puolitaival, Varsinais-Suomen ELY-keskus, p. 040 822 9414

 

 Porepore4

 pore3pore2

Mitä agendalla olisi, jos EU perustettaisiin nyt?

– Pääministeri Juha Sipilän avoin EU - kuulemistunti

 

Valtioneuvoston kanslia ja Varsinais-Suomen liitto järjestävät yleisölle avoimen pääministerin EU - kuulemistunnin Valtion virastotalolla (Itsenäisyydenaukio 2) maanantaina 12.3. klo 17 alkaen.

 

Pääministerin johdolla EU:n tulevaisuutta yleisötilaisuudessa pohtivat Varsinais-Suomen liiton maakuntahallituksen puheenjohtaja Ilkka Kanerva, Turun Eurooppanuorten puheenjohtaja Iida Laurila, Schuman-seuran puheenjohtaja Kimmo Elo, Eurooppalaisen Varsinais-Suomen puheenjohtaja Emma Hokkanen ja Turun Yliopiston Ylioppilaskunnan hallituksen jäsen Olli-Pekka Paasivirta.

Kyselytunnilla selvitetään, mihin EU:n tulisi keskittyä ja millainen EU:sta tulisi, jos se päätettäisiin perustaa tänään.

Tilaisuuden juontaa toimittaja Lassi Lähteenmäki/ YLE Turku.

 

Pyydämme osallistujia ilmoittautumaan tilaisuuteen 10.3. mennessä osoitteessa: lyyti.in/PMTurku. Kulku tilaisuuteen tapahtuu Virastotalon pääovesta joen puolelta.

Keskustelua voi seurata sosiaalisessa mediassa tunnisteella #munEU. Pääministeri Sipilän EU-kuulemistunti on osa laajempaa EU-keskustelukiertuetta.

Lisätietoja: suunnittelija Niina Ratilainen, p. 050 378 7791

 

Lämpimästi tervetuloa mukaan keskustelemaan!

logot paaministerin EU kuulumiset