Hållbar ekonomisk tillväxt och global konkurrens höjer kraven på Egentliga Finlands tillgänglighet. Landskapet ska ha ett tillgängligt internationellt nätverk, en nationell regionstruktur och en lokala samhällsstruktur. Egentliga Finland ska också vara tilltalande och lättillgänglig för utomstående personer. 

Stockholm-Åbo-Helsingfors-S: t Petersburg-rutten ansluter Egentliga Finland med de nordiska huvudstäderna, samt med de centraleuropeiska och ryska marknaderna. Åbo stadsregionen, som ligger i tillväxtzonen,  är porten till Skandinavien och Västeuropa. Välkända nationella och internationella rese- och transportkedjor förstärker näringslivet. Nätverken för telekommunikation betjänar regionens näringsliv och tar hänsyn till landskapets särdrag.  

Egentliga Finland är en del av den norra tillväxtzonen. Landskapet har goda föbindelser med regionkommunerna, liksom med de andra städerna i södra Finland. Egentliga Finland har mångsidiga och goda transportförbindelser till huvudstadsregionen, Tammerfors och Björneborg. Detta möjliggör de flertaliga arbetsresorna mellan städerna. 

Egentliga Finlands strukturella helhet stöder att skapa en balanserad, multicentrerad och interaktiv regionstruktur. Globaliseringen av ekonomisk verksamhet,  utmaningen att locka utbildar arbetskraft till regionen samt de förändrade behoven i arbetslivet bidrar till ytterligare utbyggande av arbetsmarknadsområdena. Egentliga Finland har två strukturnivåer. För det första har Egentliga Finland funktiondugliga, miljövänliga  och hållbara transportförbindelser. För det andra är Egentliga Finland en attraktiv boendemiljö, som försäkrar serviceförbindelser för invånare och företag samt tillgången till offentliga tjänster. 

En god affärsmiljö har skapats genom att anta markanvändning, bostadsbehov, servicetjänster, traffiksystem och näringslivet ur ett utvcklings- och planeringsperspektiv. Målet är att skapa förutsättningar för en hållbar urban samhällsstruktur och att trygga livet på landsbygden. Signifikant från ett hålltbart perpektiv är att utvecklingen av samhällstrukturen görs genom att ta nytta av de befintliga resurserna och transportföbindelserna. Att ta alla medborgare i beaktan, det sk. partnerskapstänkandet, stöder samhället  som idag står framför många socioeknomiska utmaningar. 

Åbo stadsregionens strukturmodell 2035

I enlighet med kommun- och servicestrukturreformen utarbetas en gemensam strukturmodell för hela stadsregionen. Struktumodellen för Åbo stadsregion för 2035 godkändes i alla 14 kommuner under sommaren 2012. Länsstyrelsen godkände strukturmodellen 23.4.2012.

 Aluerakenne pienenn

Åbo stadsregionens strukturmodell 2035 - slutrapport (Turun kaupunkiseudun rakennemalli 2035 - loppuraportti)

Länkar:

Statistik och prognostisering 

Åbo stadsregionens strukturmodell 2035 (Turun kaupunkiseudun rakennemalli 2035)