Coronakrisen har ökat permitteringarna särskilt inom servicebranscherna

Utgångspunkterna för Egentliga Finland före coronakrisen var relativt goda, för exempelvis landskapets arbetslöshetsgrad var mindre än för Nyland och de sysselsatta var cirka 220 000. I Egentliga Finland har man därför klarat sig i krisförhållandena bättre än i de flesta andra landskapen.

Coronasituationen kommer dock till synes även i Egentliga Finland i form av en ansenligt stor ökning av permitteringar. Utifrån förhandsuppgifterna av NTM -centralen i Egentliga Finland började permitteringarna öka i snabb takt  i Egentliga Finland mot slutet av mars, och nya permitteringar håller på att börja i riklig mängd även i april. Permitteringarna har kraftigt haft tyngdpunkten på servicebranscherna, såsom inkvarterings- och  förplägnadsbranschen, städningsbranschen och affärsbranschen. Sektorer som kommit undan med färre har varit byggandet, många industribranscher samt näthandeln och transporterna i anslutning till dem. Antalet arbetslösa har inte tilltagit i takt med permitteringarna, men om undantagsförhållandena drar ut på tiden kan permitteringarna förvandlas till uppsägningar.

Samarbetsförhandlingar om permitteringar pågår dock ännu i Egentliga Finland i riklig mängd. Även om alla som omfattas av samarbetsförhandlingarna inte blir permitterade åtminstone genast eller på heltid, kan antalet permitterade och uppsagda ännu öka. Samarbetsförhandlingar förs även framtungt, så att det är möjligt att göra dem snabbt i företagen vid behov. Mest pågår det samarbetsförhandlingar inom industrin och handeln samt i olika företag som tillhandahåller förvaltnings- och stödtjänster.

Coronakrisen kommer starkt till synes även i statistikerna för turismen. För Åbo flygstation halverades antalet resande i mars, och då åtgärderna för att begränsa resandet inleddes, har flygtrafiken från Åbo i praktiken helt och hållet stannat upp. Även antalet övernattningar hos inkvarteringsrörelserna i Egentliga Finland halverades under mars månad. Klart mest minskade övernattningarna av resande som kommer från Asien. I april har övernattningarna förmodligen minskat avsevärt ännu mer än i mars.

Aktuell information om coronasituationens sysselsättningsverkningar finns på arbets- och näringsministeriets webbsidor: https://tem.fi/koronaviruksen-vaikutukset-tyollisyystilanteeseen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Stödjandet av företagsverksamheten i coronakrisen

Det finns till buds ett omfattande stödpaket för att stödja företagsverksamheten i coronakrisen. Rätt långt är det företagets storlek som bestämmer av vilken typ och var stödet ska sökas. I Egentliga Finland går man igenom stödåtgärderna för den offentliga sidan och lägesbilden i koordineringsgruppen för Egentliga Finlands företagstjänster som sammanträder varje vecka under ledning av Turku Business Region. Gruppen består av representanter för bl.a. de regionala utvecklingscentralerna, kommunernas näringsväsen, Egentliga Finlands förbund, NTM -centralen, TE-byrån, skatteförvaltningen, Business Finland och Finnvera.

Verksamhetsstöd för ensamföretagare (stödet beviljas av kommunerna)

Verksamhetsstöd för ensamföretagare söks från kommunerna. I Egentliga Finland har ansökandet organiserats och sammanförts både regionkommunvis (exv. Åbo regionkommun)  och som en service som tillhandahålls av de enskilda kommunerna. De första ansökningarna har blivit öppnade 16.4.202. Länkarna för ansökan för alla kommuner samlas på ett ställe på Egentliga Finlands förbunds webbsidor.

Stödets storlek är 2 000 euro och det kan beviljas för att täcka utgifter som härrör av utövandet av en ensamföretagares verksamhet (t.ex. kostnaderna för att skaffa utrymmen och anläggningar för företagsverksamheten samt för bokförings-, och kontorsutgifter). Som ensamföretagare definieras en företagare eller yrkesutövare, som inte i sin tjänst har anställd arbetskraft, inklusive freelance -företagarna.

Villkoret för att understöd ska beviljas är att ensamföretagaren bevisat en betydligt försämrad ekonomisk situation och nedgång i omsättningen på grund av coronaviruset efter 31.12.2019. Stöd kan inte beviljas, om företaget har befunnit sig i ekonomiska svårigheter före coronakrisen. Stöd kan betalas för kostnader 16.3.2020–31.8.2020. Stödet är på viss tid och det kan sökas ända fram till 30.9.2020.

Utvecklingsunderstöd för företag (företagare som sysselsätter högst fem personer, stödet beviljas av NTM -centralen)

NTM–centralerna beviljar utvecklingsunderstöd för företag åt företag som sysselsätter högst fem personer för marknads- och produktionsstörningar på grund av coronavirusepidemin. Målet är att stödja företagen för att minimera de menliga konsekvenserna samt att uppmuntra företagen att sysselsätta, förnyas samt att förstärka kompetensen.

Utvecklingsstöd kan beviljas för att göra en lägesanalys och för utvecklingsåtgärder. Stödet för en lägesanalys är högst 10 000 euro och för utvecklingsåtgärderna 100 000 euro. I båda stödformerna är stödprocenten 80. Av understödet kan 70 %  betalas ut i förskott. Understödet söks elektroniskt hos NTM -centralen i regionförvaltningens kommunikationstjänst.

Utvecklingstjänster för företag (stödet beviljas av NTM -centralen)

Via NTM -centralen kan man ansöka om utvecklingstjänster för företag. Genom dessa konsulteringstjänster stöds tillväxten, förnyelsen, internationaliseringen samt sysselsättningen för SME --företag. Tjänstens varaktighet kan vara 1-15 dagar. På grund av coronaepidemin har företagens självriskandel nedsatts avsevärt och i detta nu kostar tjänsten för företaget endast 30 €/dag.

Utvecklingsfinansiering vid störningssituationer för affärsverksamheten (Företagare som sysselsätter över 5 personer, stödet beviljas av Business Finland)

Business Finland erbjuder utvecklingsfinansiering i störningssituationer. Finansieringsservicen är avsedd för företag vilkas affärsverksamhet blir lidande av coronavirussituationen. Med hjälp av finansieringen kan företaget utveckla nya produkter eller verksamhetssätt.

Utvecklingsfinansiering för affärsverksamheten kan utnyttjas för att utarbeta en förutredning och för utvecklingsfinansiering. Villkoren är av samma typ som för det utvecklingsunderstöd för företag som beviljas av NTM -centralerna. Stödet för en förutredning är maximalt 10 000 euro och utvecklingsfinansieringen 100 000 euro. I bägge stödformerna är stödprocenten 80. Av understödet kan 70 procent betalas ut i förskott. Understödet söks elektroniskt i Business Finlands kommunikationstjänst.

Finnveras finansiering av driftskapital

I den exceptionella situation som vållas av coronaviruset  tryggar Finnvera SME -företagens ökade behov av driftskapital i första hand genom en inledningsgaranti, SME-borgen och Finnvera -borgen.

Inledningsgarantin är avsedd för företag som verkat i högst tre år, och banken söker det direkt på företagets vägnar. I inledningsgaranti är Finnveras garantiandel högst 80 %. SME -borgen är avsedd för företag som verkat i mera än tre år och genom den kan garanteras ett lån som beviljats av banken på högst 150 000 euro. Banken söker även denna garanti direkt på företagets vägnar.

Finnvera -borgen kan även utnyttjas för att finansiera företagets ökade behov av driftskapital på grund av coronaviruset, om Finnveras inledningsgaranti eller SME- borgen inte lämpar sig för företagets behov. I Finnvera -borgen har introducerats ett s.k. fast track -förfarande, som gäller ett lån för driftskapital på 150 000–1 000 000 euro, vilket beviljats av banken, där Finnveras borgensandel har höjts till 80 % och där man avstått från ett krav på säkerhet. Företaget ska först förhandla med banken om lånet och därefter ansöka om Finnvera -borgen av Finnvera.

Stöd för landsbygdens företag

PÅ grund av en marknads- och produktionsstörning som orsakas av coronaviruset bereds hos jord- och skogsbruksministeriet ett stödpaket för lantbruket och livsmedelshushållningen. Målet är att förelägga statsrådet en förordning om ett tillfälligt stöd för landsbygdens företag för behandling 29.4.2020 och att öppna ansökningen i början av maj.

Syftet med det kommande understödet är företagsverksamhet kopplad till lantbrukslägenheten samt att trygga likviditeten för mikroföretag som bedriver förädling av lantbruksprodukter och upprätthåller handel med dem på grund av en försämrad ekonomisk situation orsakas av betydande marknads- och produktionsstörningar på grund av coronavirus. NTM -centralernas och de övriga finansieringsinvolverades tilläggsfinansiering i coronavirussituationen täcker inte för närvarande dessa sektorers företag..

Enligt planerna kan understöd beviljas för utgifter som bedömts som nödvändiga för att trygga den fortsatta företagsverksamheten som ett allmänt understöd för en tidsperiod på sex månader, som börjat tidigast 16.3.2020. Understödet kan beviljas en gång till minst 5 000 euro och högst 20 000 euro. Understödets belopp är högst 80 procent av de totala kostnaderna.

Företagarens tillfälliga utkomstskydd för arbetslösa (stödet beviljas av FPA)

Fpa kan betala arbetsmarknadsstöd till en företagare, om det en av följande villkor uppfylls:

• arbetet i huvudsyssla i företaget har upphört
• företagarinkomsten är på grund av en epidemi mindre än 1 089,67 e/mån.

Företagaren behöver inte upphöra med företagsverksamheten för att få arbetsmarknadsstöd.

Dessa tillfällig villkor för utkomstskyddet för företagare är i kraft ända till 30.6.2020. Det tillfälliga arbetsmarknadsstödet berör endast de företagare, på vilkas företagsverksamhet coronaepidemin har inverkat menligt.

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn. 040 506 3715, näringschef, tfn 040 776 0630

Landskapets ansökan för ansökan om finansiering för frivillig utveckling intresserade vida regionens aktörer

Via Egentliga Finlands förbund var landskapets finansiering inriktad för frivillig utveckling ledigförklarad att sökas före 17.4.2020 (för att stöda en hållbar tillväxt och vitalitet för områdena). Vid ansökan erhölls totalt 25 ansökningar och den sökta stödsumman var nästan 845 00 euro, stöd finns för utdelning 325 000 euro.

Tyngdpunkten för ansökan var lagd på att inrikta finansieringen särskilt på att behärska konsekvenserna av coronavirusepidemin på regionens utveckling och att främja återhämtningen från dem. Ansökan intresserade många nya aktörer och till exempel genom regionens kultur-, idrotts- och det sociala områdets organisationer erhölls 10 ansökningar. Fyra ansökningar var inriktade på att utveckla turismsektorn. Resten av projekten koncentrerade sig på att utveckla bl.a. sysselsättning, rehabilitering, förmågan att omvandla företagsverksamheten. Besluten om de projekt som ska finansieras fattas vid landskapsstyrelsens sammanträde i maj.

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 506 3715, näringschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630

Åbo överlägset som placeringsort för kommersialisering av läkemedelsprodukter

Regeringen kom vid budgetmanglingen om en rambudget 7.-8.4. överens om att stödja en tillväxtstrategi för hälso- och sjukvården med 5 miljoner euro under åren 2021–2022. I praktiken innebär det stöd som regeringen kom överens om att nationella kompetenskoncentrationer inrättas och att verksamheten utvecklas. De i beslutet avsedda koncentrationerna är ett cancercenter, ett neurocenter, en biopark, ett genomcenter och ett center för läkemedelsutveckling.

Genom att inrätta ett center för läkemedelsutveckling vill man främja Finlands konkurrenskraft för läkemedelsutveckling. Det nationella centret är avsett att betjäna högskolor och forskningsinstitut, aktörer inom klinisk läkemedelsforskning och företag i branschen. Även om Finland har högklassig och konkurrenskraftig medicinsk forskning, tillkommer det utifrån forskningen internationellt sett relativt litet kommersiella produkter. Samtidigt som en betydande tillväxtpotential i Finland förblir outnyttjad, har man inom projekt för läkemedelsutveckling, baserade på akademisk forskning, i jämförelseländerna via en fungerande process för läkemedelsutveckling förmått föra dem fram till det kliniska skedet och generera nya tillväxtföretag.

Inrättandet av ett center för läkemedelsutveckling är ett i Finland erkänt val som tillväxtstrategi, genom vilket kompetensen kan kanaliseras till en bransch för läkemedelsutveckling och export av läkemedelssektorn. Regeringen beslutade vid manglingen av utvecklingsbudgeten år 2018 att finansiera inrättandet av ett nationellt center för läkemedelsutveckling med 11 miljoner euro. För beredningen och inrättandet av ett centrum för läkemedelsutveckling har sedermera anvisats stöd även i statens budgetar för år 2019 och 2020. För detta år har för nationella kompetenskoncentrationer anvisats totalt 7 miljoner och för år 2019  5,2 miljoner euro.

Inrättandet av ett center för läkemedelsutveckling har utretts i olika slag av arbetsgrupper och rapporter fr.o.m. år 2017. Som en fortsättning på förutredningarna färdigställdes i mars år 2019 ett utredningsarbete av Jyrki Liljeroos om formen av juridisk person för ett nationellt center för läkemedelsutveckling  samt en utredning om placeringsorten. Avsikten är att inrätta ett center för läkemedelsutveckling i bolagsform. På grundval av utredningen behöver ett nationellt center för läkemedelsutveckling cirka 15–30 miljoner i startkapital under de första 5–8 åren, varefter centret förmår finansiera  sin egen verksamhet. I bolagsmodellen finansierar staten aktiebolaget som huvudägare, vartill åtminstone de medicinska universiteten är med som delägare.

Som placeringsort har Åbo förts fram i utredningsarbetet. Utöver utbildningen och forskningstraditionen förordas Åbo av regionens kompakta ekosystem för läkemedelsområdet, industrin för läkemedels- och diagnostikområdet samt områdets särdeles starka utfästelse till ansvar. I åboregionen är stora läkemedelsföretag belägna och branschens sysselsättande effekt är cirka 5 700 industriella arbetsplatser.  Av Finlands läkemedelsexport kommer 75 %  och av diagnostikexporten 50 % från företagen i åboregionen. Inalles har Egentliga Finland cirka 100 företag inom hälso- och sjukvårdsbranschen och de utgör 20 % av omsättningen för landskapets industri.

Social- och hälsovårdsministeriet utreder som bäst modellen för affärsverksamhetsmodellen och finansieringsfrågorna bl.a. tillsammans med de medicinska universiteten. Nödvändigheten av centret torde vara obestridlig för alla parter. Det behövs under våren ett beslut om att inrätta ett center för läkemedelsutveckling. Samtidigt ska man fatta beslut om placeringsorten för centret för läkemedelsutveckling. Egentliga Finlands starka ekosystem för läkemedelsbranschen, regionens läkemedelsteknologiska kompetens och forskningens omfattning förordar kraftigt att det nationella centret ska inrättas i Åbo.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

I Egentliga Finland är det möjligt att starta trafikprojekt som stimulerar näringslivet och byggandet

Regeringen drog upp riktlinjerna vid manglingen av rambudgeten i april för att utöver den andra tilläggsbudgeten år 2020 reda maj ge sitt förslag till en tredje tilläggsbudget. Avsikten är att i den tredje tilläggsbudgeten starta projekt som stöder en snabb återhämtning. Sådana projekt som stimulerar sysselsättningen är trafikinfrastrukturprojekten.

I Egentliga Finland är följande projekt möjliga att genomföras snabbt:

Åbo–Helsingfors En timmes tåget

• Byggandet av Esbo stadsbana
• Utvecklandet av Åbo bangård och byggandet av dubbelspår Åbo–Kuppis

Stora och medelstora projekt

• E18 Åbo omfartsväg
  • E18 Byggande av Åbo ringväg i Reso centrum
  • E18 Planering av Åbo ringväg på avsnittet Nådendal-Reso
• Rv 8 Byggande vid avsnittet vid Letala
• Rv 9 Vägen Lundo station–Aura med körfältsbreddning till fyra körfält
• Pargas-leden
  • Lv 180 Byggande av Rävsundsbron och Hessundsbron
  • Lv 180 Den fortsatta planeringen av västra omfartsvägen i S:t Karins
• Planeringen av Salo 2. etappen av östra omfartsvägen (sv 52)

Små regionala projekt för grundläggande underhåll av trafiklederna

• Rv 1/E18 viltstängsel på avsnittet  Åbo-S:t Karins och i Pemarådalen
• Rv 10 2 etappen av förbättrandet av buss- och cykelrutten Åbo–Lundo
• E18 Pappila parkerings- och följetrafikarrangemang, Salo
• Sv 43 fotgängar- och cykelväg Nystad–Letala
• Förbättrande av Lv 12003 genom att ersätta Kivimo-färjan med en bro, Pargas
• Alvar Aallon tie, cirkulationsplatsen, Pemar
• Rv 10 Byggande av trafiköar för säkerheten för korsningen i Sorvasto, Koski Tl

Avkortning av reparationsskulden

• Sv 40 Iståndsättande och utökning av räck på avsnittet rv 10–rv 8, Åbo, Reso
• Förbättrande av Lv 224 Vaskio–S:t Mårtens
• Det finns mycket  av förbättringsobjekt för det permanentbelagda vägnätet och reparations-och underhållsarbeten på broarna.

I bilaga möjliga stimulansåtgärder för trafikinfrastrukturen för att genomföras snabbt i Egentliga Finland

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Arbetet på en vägkarta för landskapets turism inleds

Landskapsstyrelsen beslutade 10.2.2020 att inleda utarbetandet av en vägkarta för landskapets turismnäring. I det anbudsförfarande som anordnades av Egentliga Finlands förbund deltog inalles sex potentiella leverantörer. På basis av anbudsförfarandet har förbundet valt FlowHouse Oy att utföra arbetet med vägkartan för åren 2021-2027. På grund av den situation som coronaviruset har orsakat genomförs processen med utarbetandet till största delen på hösten 2020 och det praktiska arbetet inleds med en workshop  för turismforumet 3.9.2020 om läget det tillåter. Arbetet utförs även på det elektroniska HowSpace -arbetsunderlaget, som koordineras av FlowHouse.

De centrala arbetsskedena för arbetet på vägkartan är:

• Identifieringen av nuläget för Egentliga Finlands turismnäring och beaktandet av de befintliga utvecklingsprogrammen för området
• Definierande av de områdesbaserade målen och åtgärderna som grundar sig på ekosystemen för Egentliga Finlands turismnäring och ett klarläggande och en uppdatering av dem
• Granskningen av ekosystemen till den del som de ansluter sig till ett strategiskt främjande av utvecklingsverksamheten på landskapsnivå
• Ett förslag till en uppföljnings- och utvärderingsmodell och en uppdatering av vägkartan de kommande åren samt en syn på områdets intressebevakning ur landskapssynvinkel
• Sammanställning av materialet i en form som kan utnyttjas och en rapportering

Målet är att processen ska vara färdig senast i början av år 2021.

För mer information: Specialplanerare Esa Högblom, 040 7760310

För partnerskapsstrategin igen ett starkt stöd

Partnerskapstänket som verkar i kärnan av Egentliga Finlands landskapsstrategi får ett omfattande godkännande bland landskapets aktörer. Enligt den partnerskapsbarometer som genomfördes i slutet av år 2019 redan för sjätte gången var hela 89 % av dem som svarade av samma åsikt med påståendet ”Egentliga Finlands framtid byggs genom samarbete och partnerskap”. Stödet för partnerskapstänket har hållits på hög nivå, ty redan för tredje året i rad stod cirka 90 % av dem som svarade bakom det.

Största delen av dem som svarade ansåg också idén vara i rätt riktning, för 79 procent ansåg det vara ett fungerande sätt att utveckla landskapet. Inemot 70 % av dem som svarade ansåg också att partnerskapsträffarna har gett upphov till nya samarbetsnätverk, och drygt hälften ansåg Partnerskapsforumets webbsidor vara bra samt informationen om den EU-finansiering som till buds i regionen tillräcklig. En tredjedel av dem som svarade ansåg för sin del att Lounaistieto har befäst sin ställning som datatjänst på landskapsnivå.

Partnerskapsbarometern är en webbenkät som genomförs en gång per år och med vars hjälp man följer upp hur målen för landskapsstrategin uppnås. Förfrågan sändes till sammanlagt nästan 900 personer i Egentlig Finland, som på ett eller annat sätt har varit med i partnerskapsforumets verksamhet. Enkäten besvarades av 146 personer, varvid svarsgraden var 16 %. Över hälften av dem som svarade representerade kommuner eller organisationer, men det kom in rikligt med svar från representanter även för andra parter.

Resultaten för partnerskapsbarometern kan studeras i sin helhet på partnerskapsforumets webbsidor på adressen: www.kumppanuusfoorumi.fi.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Inbesparing av tiotusentals euro för kommunerna genom energieffektiva åtgärder, när resultaten av ELLE-projektet kan utnyttjas

Genom att göra sin energiförbrukning kan kommunen minimera sina klimatutsläpp och spara en rejäl summa pengar på årsnivå. Valonia genomförde syn i sex kommuner och öppnade fastighetsdata som öppna data. Nu kan lärdomarna utnyttjas av alla kommuner.

Inom ELLE-projektet främjades möjligheterna till affärsverksamhets- och pilotverksamhet för företag som erbjuder innovativa energilösningar I Egentliga Finland. Utvecklingsobjekten var kommunernas fastigheter och samarbetsparterna var Kimitoön, Lundo, Loimaa, Salo, Somero och Nystad,

Inom projektet förrättades energisyn och öppnades energiuppgifter för kommunernas fastigheter som öppna data i Lounaistietos gränssnitt. Dessutom ordnade man flera tillfällen till marknadsdialog. Utifrån lättare energisyn som företogs i fastigheterna kan man enbart genom att kontrollera anläggningarnas driftstider och justeringar uppnå betydande inbesparingar. Den inbesparingspotential som framkom i de utförda utredningarna för de enskilda kommunerna borde tas i bruk i kommunerna. Åtgärderna som förts fram för att gallra i kostnaderna får en allt viktigare roll i detta svåra ekonomiska läge.

Mest att effektivisera vid tillvaratagandet av värme – även förnyad belysning medför rejäla inbesparingar

Utifrån resultaten av en lätt syn hos fastigheterna sammanställdes informativa kort för de typiska energitekniska utmaningarna och lösningar för kommunfastigheterna. Ett exempel  är ett ökat tillvaratagande av värme i skolköken, varvid man kan spara t.o.m. 6 000 euro på årsnivå. Återbetalningstiden för investeringen är i medeltal 5–8 år. Byte av idrottshallens, ämbetsverkets eller skolcentralens energiförbrukande lysrörsbelysning till led-belysning kan medföra upp till 7500 euro i inbesparing på årsnivå. Exemplen på sparpotentialen har sammanställts till energikort, vilka kan laddas ned publikationsmaterialet. I dem kan man få impulser även för energisparande även för mindre fastigheter

Marknadsdialoger och öppna fastighetsdata öppnar ett nytt slags samarbete för kommunerna och företagen

Grundläggande data för kommunernas fastigheter sammanställdes som öppna data i Lounaistietos gränssnitt för att utnyttjas av kommunerna. På basis av de observationer som kom fram vid syn ordnades det sammankomster, där kommunerna och företagen fick diskutera till exempel om servicebaserade värmelösningar och anskaffning av belysning. För åldringshemmet i Kaland i Nystad fann man i själva verket en lämplig kyllösning genom sammankomsten.

För att stävja klimatförändringen är det viktigt att effektivisera energiförbrukningen och i kommunfastigheternas energieffektivitet finns det alltjämt mycket att utveckla. Därtill utvecklas tekniken kontinuerligt och ej heller kan kommunerna alltid har den aktuella informationen om lämpliga lösningar. En marknadsdialog är ett bra handlingssätt, genom vilket kommunen får information om marknadsläget i en likvärdig och sammanfattad form. På så sätt är det lättare att definiera objektet och aktörerna på marknaden har en möjlighet att bereda ett anbud till en lösning som bäst lämpar sig för objektet. Genom den marknadsdialog som ansluter sig till belysningen i detta projekt tillkom förslagen till belysning som upphandlingskriterier även till förfogande för andra kommuner.

Arbetet utfördes som en del av Valonias och Egentliga Finlands förbunds projekt Energiaan liittyvän liiketoiminnan lisääminen Varsinais-Suomessa (Ökad affärsverksamhet i anslutning till energi I Egentliga Finland) , vilket fick finansieringen från Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och arbete 2014–2020.

Elle-projektets material har sammanställts i en publikation med den permanenta adressen www.valonia.fi/ellehanke.

Utlåtanden som inkommit om förslaget till etapplandskapsplan för Egentliga Finlands naturvärden-och resurser

Utlåtanden begärdes om 1^:a förslaget till etapplandskapsplan för Egentliga Finlands naturvärden och -resurser från 97  parter som fastställts i 13 § i markanvändnings- och byggförordningen. Utlåtanden erhölls sammanlagt 35 st. och 10 parter meddelande att de inte avger ett utlåtande eller att de inte har anledning att avge ett utlåtande.

Den erhållna responsen behandlades vid ett myndighetsrådslag enligt 11 § i MBF 7.4.2020. Markanvändningssektionen har på morgonen vid sitt möte 20.4.2020 antecknat utlåtandena för kännedom och ett preliminärt allmänt bemötande som utarbetats till dem samt fört en remissdebatt för att finslipa bemötandena och förslaget till etapplandskapsplan..

Som följande utarbetar ämbetsverket bemötanden till de enskilda utlåtandena och utför de justeringar som förutsätts i planförslaget och för diskussioner med de enskilda kommunerna och myndigheterna till den del det behövs. 

De finslipade bemötandena och det reviderade planförslaget förs till landskapsstyrelsens sammanträde i augusti, vilket torde framlägga planförslaget enligt 12 § i MBF offentligt enligt den preliminära tidtabellen i september. Efter framläggandet behandlar landskapsstyrelsen eventuella påminnelser och torde framlägga etapplandskapsplanen för godkännande vid landskapsfullmäktiges möte i december. Utvecklingen av coronaläget kan ännu påverkar tidtabellen för beredningen och godkännandet av planförslaget.

För mer information: specialplanerare Aleksis Klap, tfn 040 721 3137, planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Hur går det för EU:s flerårsbudget? - En översikt av Europa-kontorets chef Saara Nuotio-Coulon

Förhandlingarna om EU:s nya finansieringsperiod 2021-2027 är frysta på grund av coronakrisen. Kommissionen ska lämna sitt nya förslag till en flerårsbudget för EU i slutet av april. Förslaget bör innehålla nya åtgärder för att stimulera ekonomin efter coronakrisen. Kommer medlemsländerna att uppnå sämja under detta år eller kommer man att förlänga den nuvarande finansieringsperioden ännu med ett år?

Kommissionen ska i slutet av april lämna ett nytt förslag till en flerårsbudget för EU. Europarådet behandlar ärendet vid sitt möte 23.4. och man torde offentliggöra förslaget 29.4. Förslaget av den föregående kommissionen är från maj månad 2018, varefter ordförandeländerna Österrike och Finland  gjorde sina egna framställningar. Det senaste förslaget som gjordes av rådets ordförande Charles Michel behandlades i februari vid de förhandlingar som slutade i en återvändsgränd. Medlemsländernas ståndpunkter var mycket fjärran från varandra medan de största tvistefrågorna var förknippade med såväl budgetens storlek som dess användningsobjekt.

Vad kommer då kommissionens nya budgetförslag att innehålla? Närmare information om saken finns ännu ej, men enligt kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer den att vara en central del av EU:s stimulanspaket i anslutning till coronakrisen. Von der Leyen har talat om ett investeringsbehov på tusentals miljarder, för att EU-ekonomin ska kunna återhämta sig. I sin skrivelse som publicerades i början av april konstaterade von der Leyen: ”Vi behöver omfattande investeringar i form av en Europas Marshall-plan, och centrum av allt ska EU:s starka nya budget vara.

I Bryssel talas det nu om en ny stimulans- eller återuppbyggnadsfond (Recovery Fund). Den av Frankrike föreslagna fonden skulle vara tillfällig och till sin storlek några miljarder euro. Ärendet var på bordet för euroområdets ministrar före påsk, och man kommer att fortsätta med dess beredningar. Om denna fond kunde finansieras via EU-budgeten är ännu oklart.

Men hur miljarders investeringar kommer att finansieras, är ändå en helt annan sak. En möjlighet vore att höja EU:s fleråriga budgets egna medel. I detta nu kan medlemsländernas BNI -andel vara högst 1,26 % av den sammanräknade BNI, medan talet vid förhandlingarna i februari cirkulerade i närheten av 1,07 %. Med beaktande av att Förenta staternas Marshall-hjälp var cirka 2,6 % av biståndsmottagarländernas BNI, kommer man inte långt med EU:s gemensamma budget, om inte medlemsstaterna är villiga att kännbart öka dina betalningsandelar (Läs mera i Politicon artikelin). Detta kommer knappast att förverkligas.

Enligt de flesta bedömningarna kommer kommissionens nya förslag dock inte att presentera några radikala åtgärder. Som ett alternativ har det framförts en ökad lånefinansiering bl.a. en förstärkning av bl.a. InvestEU -instrumentet. En ökning av Europeiska centralbankens åtgärder, en ny roll för Europas stabiliseringsmekanism samt garantier som lämnas via EU-budgeten.

Lösningar måste man ändå åstadkomma snart, för att den nya finansieringsperioden ska kunna börja och programmen snurra från början av år 2021. Om enighet inte uppnås, är hotet till exempel att regionutvecklingsfinansieringen avbryts. Även Europeiska investeringsbankens investeringar är beroende av EU-budgeten. Många medlemsländer som kämpar med coronakrisen är beroende av dessa finansieringskällor. Många har i själva verket nu satt sitt hopp till nästa ordförandeland Tysklands förmåga att ta på sig en starkare roll vid budgetförhandlingarna och att få till stånd en gemensam ståndpunkt. Tysklands ordförandeskapsperiod börjar i juli..

Man har bollat även med tanken på en Plan B (läs mera i EPC -artikeln). Ifall man inte uppnår en lösning om en gemensam budget, kunde den nuvarande finansieringsperioden förlänger med ett år. De nya finansieringsprogrammen såsom Horisont Europa eller fonden för en rättvis övergång skulle alltså inte börja ännu nästa år, utan det nuvarande finansieringsprogrammet skulle förlängas med ett år. På så sätt kunde man vinna tilläggstid för budgetförhandlingarna mitt i coronakrisen. EU-avtalen ger en möjlighet för det, men ändringen kräver dock godkännande av rådet och parlamentet.

För mer information:Chefen för  Åbo och Egentliga Finlands Europakontor Saara Nuotio-Coulon,
tfn +32 498 103 271