Ylatunniste2 

Utkastet till stamnätet identifierar inte den nationella betydelsen av Toijala -banan

Förbundets styrelse lämnade vid septembermötet sitt utlåtande om stamnätet för landsvägar och järnvägar, vilket utarbetats av kommunikationsministeriet. Från Egentliga Finlands synpunkt sett är den mest centrala bristen i utkastet det att Åbo – Toijala -banan inte ingår i stamnätet. Inemot två hundra utlåtanden lämnades om utkastet till stamnätet. Förutom av aktörerna i vårt landskap, framfördes att Toijala-banan ska tillfogas bl.a. av VR -Koncernen, Tammerfors handelskammare, Birkalands företagare, Birkalands förbund, Servicesektorernas arbetsgivare PALTA samt JHL. Utöver dessa krävde förra veckan Yara Suomi, Neste Abp och Meyer Turku att Åbo - Toijala -banan ska tas med i stamnätet för järnvägarna. Dessa företag var oroliga för verksamhetsförutsättningarna för den finländska exportindustrin och ansåg det utgöra ett hot mot företagsverksamheten för företagen i Egentliga Finland, om Toijala -banan lämnas utanför stamnätet.

Det finns två viktiga argument för att tillfoga Toijala -banan i stamnätet. Först och främst finns det ett fel i utkastet till stamnät, vilket det är skäl att korrigera. I bilagan till utkastet till stamnätsförordningen förs det fram att Kustbanan till sin huvudsakliga trafikprofil samt på basis av både person- och godstrafiken finns i stamnätet. Detta stämmer inte. Den nuvarande och även den framtida rutten för den spårbundna godstrafiken för Åbo och Egentliga Finland är entydigt Toijala -banans riktning. Kustbanan/En timmes tåg är huvudsakligen för persontrafiken och tjänar inte som riktning den spårbundna godstrafiken. För det andra, Åbo och Nådendals hamnar hör till TEN-T kärnnätet som omfattar Europa. Det vill säga, de är de prioriterade i den högsta klassen även i t.o.m. europeisk omfattning. Det är minst sagt märkligt att det stamnät för den spårbundna godstrafiken, vilken definierats som nationell, inte leder till dessa hamnar.

Minister Berner beslutar om stamnätets omfattning de närmaste veckorna. Det är skäl att hoppas att det ytterst kraftiga budskap som lämnats utifrån utkastet till ett stamnät om betydelsen av Toijala -banan och dess ställning som en del av det nationella stamnätet blir hört och beaktat på ett vederbörligt sätt.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Användningen av Åbo flygstation klarlades genom en enkät

Egentliga Finlands förbund genomförde sommaren 2018 en enkät om användningen av Åbo flygstation. Förfrågan var i första hand riktad till näringslivet i Egentliga Finland, Raumoregionen och Västra Nyland, och den besvarades av cirka 900 personer. Enkäten genomfördes i samarbete med Åbo stad, Egentliga Finlands företagare samt Åbo, Raumo och Västra Nylands handelskammare.

Utifrån enkäten har Åbo flygstation tre starka hubs: Helsingfors, Stockholm och Riga. Vart och ett av dessa utnyttjas oftast som ställen för att byta till anslutningsflyg, men till Stockholm och Riga flyger man mycket från Åbo även direkt. Cirka 55 % av dem som svarat uppgav sig använda Helsingfors-Vanda som sin avresestation och cirka 45 % Åbo flygstation. På basis härav kan det uppskattas att man flyger upp till 250 000 affärsresor via Helsingfors-Vanda, vilkas slutliga destination eller avreseplats är sydvästliga Finland.

På basis av resultaten är både Raumoregionen och Egentliga Finland det huvudsakliga marknadsområdet för Åbo flygstation. Företagen i Raumoregionen begagnar sig av Åbo flygstation mycket på samma sätt som företagen i Egentliga Finland. För direktflygen väljer nästan alla Åbo som avresestation. Avreseflygstationen för flyg till de nordiska länderna är lika ofta Åbo som Helsingfors-Vanda, men för flyg längre bort i Europa väljer de flesta Helsingfors-Vanda som avreseflygstation. Även från Västra Nyland valde många Åbo som avreseflygstation då de flyger med direktflyg till Stockholm.

Valet av avresestation förklaras av utbudet för anslutningsförbindelserna sam den tid som går åt för flygfältsformaliteterna och resan till flygstationen. På direkta flyg är Åbo flygstation konkurrenskraftig ända t.o.m. Lojo, för enligt bedömningen av dem som svarat är restiden till Åbo flygstation en aning kortare än för Helsingfors-Vanda, då man beaktar den tid som går åt till flygfältsformaliteterna. När man far på en resa från Egentliga Finland och Raumoregionen är den totala restiden till flyget cirka 2,5 timme kortare än från Helsingfors-Vanda, varvid Åbo är konkurrenskraftigt även med byte till andra förbindelser.

En kort restid, goda kommunikationer och snabbheten med att uträtta ärenden på fältet är attraktionsfaktorerna för Åbo flygstation. Dessa är ett viktigt budskap för företagen i sydvästliga Finland och för fritidsresenärerna, för att den goda atmosfären på Åbo flygstation och tillväxten för antalet resenärer ska fås att fortsätta.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294


kuvat Sivu 1

 kuvat Sivu 2

 

 

Ylatunniste2 

Södra Finlands En timmes tåg förenar tillväxttriangeln

Södra Finlands stora städer Helsingfors, Åbo och Tammerfors samt arbetsmarknadsorganisationerna Näringslivets centralförbund, Byggnadsförbundet, Finlands fackförbunds centralorganisation och Suunnittelijoiden ja konsulttitoimistojen liitto (Planerarnas och konsultbyråernas förbund) lät göra en utredning om snabba spårbundna förbindelser. I utredningen Raideliikenne mahdollistaa (Trafiken på räls gör det möjligt) förenas Helsingfors, Åbo och Tammerfors till en triangel med hjälp av en timmes spårförbindelserna.

Rapporten som utarbetats av konsultbolaget Ramboll motiverar en timmes tågen Helsingfors-Åbo och Tammerfors-Helsingfors med det gemensamma pendlingsområdet som lockar investeringar och ökar produktiviteten. I Egentliga Finland har tillgången på arbetskraft stigit fram som den primära utmaningen för ekonomins tillväxt. Den så kallade positiva strukturförändringen innehåller flaskhalsar, bland vilka den mest betydande frågan hänför sig till människornas dagliga mobilitet och möjligheter att färdas efter arbete.

Inom tillväxttriangeln Helsingfors-Åbo-Tammerfors är 54 % av alla arbetsplatser i Finland och befolkningen belägen. Det förutspås att urbaniseringen ska accelerera, varvid behovet av snabba förbindelser stiger fram som allt mer viktigt. De förstärkta och utvidgade arbetsmarknadsområdena ökar konkurrenskraften för hela Finland. Samtidigt som antalet kunniga ökas, uppkommer det nya innovationer och det uppstår ett internationellt intressant arbetsmarknads- och företagsområde för investeringar.

Utvecklandet av trafiken på räls tjänar även klimatmålen på lång sikt. EU har förbundit sig till att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till år 2030 och med 80–95 % före år 2030. Finland allena har utfäst sig till att minska utsläppen från trafiken med 50 % fram till år 2030. Utvecklingen av spårinfrastrukturen och kollektivtrafiken har en enorm roll för att man ska nå fram till det kolneutrala målet.

Med En timmes tågen kopplas inte endast de stora stadscentralerna samman, utan även orterna invid banan och området inom triangeln utvecklas. Tillsammans med den regionala tågtrafiken och de regionala kollektivlösningarna förbättrar snabba spårbundna förbindelser attraktionen för hela landskap och förutsättningarna att utvecklas som bostads- och arbetsmarknadsområden.

Utarbetandet av en 12 års riksomfattande trafiksystemplan, vilket inletts av statsrådet, gör det möjligt med en långsiktig trafikplanering. Med tanke på beredningen av stora baninvesteringar är tänket som överskridet valperioderna en välkommen samt nödvändig förutsättning med hänsyn till allokeringen av EU-finansiering.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950, planeringsdirektör Heikki Saarento,
tfn 040 720 3056.

För Egentliga Finlands påverkarskola startar den tredje årskursen

Egentliga Finlands påverkarkurs intresserade åter igen ungdomarna. Det kom flera ansökningar än vad man kunde ta med. Vid valet framhävdes den sökandes intresse och motivation gentemot påverkarskolan. Till den tredje årskursen 2018–2019 har 26 ungdomar blivit valda. Den första träffen hålls i oktober.

Under de tidigare åren har påverkarskolans ungdomar varit nöjda med den praktiknära utbildningen och de möjligheter den har fört med sig för att bilda nätverk. I programmet för det tredje året av påverkarskolan tar man med de tidigare bekanta besöken i riksdagen och ministeriet samt att bekanta sig med medierna och intresseorganisationerna. Som nya element strävar man efter att genomföra ett besök hos en partibyrå och hos republikens presidents kansli. Eftersom tre val infaller nästa vår, arrangeras även kandidatträffar och en valpanel för ungdomarna.

Påverkarskolan är en utbildningshelhet, inrättad av landskapsstyrelsen i december år 2015, i syfte att sammanföra ungdomar, som är intresserade av att påverka i samhället, från olika delar av landskapet och att tillhandahålla information om sättet att fatta beslut och medel för att påverka. Utbildningen är med avseende på åldern riktad till studerande på andra stadiet eller sådana som just inlett högskolestudierna.

Ungdomarna i de tidigare årskurserna har berömt den mångsidiga påverkarskolan och de har själva fått påverka innehållet i det kommande programmet. Påverkarskolan utgör en del av Egentliga Finlands förbunds intressebevakningsverksamhet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands förbund med på Bokmässan i Åbo

Egentliga Finlands förbund är med på Åbo internationella bokmässa 5.-7.10. I år koncentrerar man sig på avdelningen särskilt på landskapets fyrbåkar, till vilket även en tävling för allmänheten ansluter sig. Dessutom presenteras förbundets verksamhet och landskapet i allmänhet. Förbundets avdelning B1 är belägen i B-hallen.

Förbundet producerar för mässan även ett estradprogram fredagen 5.10. kl. 12.55–13.30. På Fiore-scenen för man en intressant diskussion om händelser förknippade med Finlands inbördeskrig under rubriken Turun tie 1917–18 (Åbos väg 1917–18). Professor, historikern Timo Soikkanen dryftar med ordf. För Egentliga Finlands landskapsstyrelse Ilkka Kanerva, samt riksdagsledamot Ilkka Kantola hur Åbo och Egentliga Finland under den tiden skilde sig från det övriga Finland.

För mer information: Informationschef Kirsi Stjernberg, tfn 040 551 3120

Aftonskola om närmat för beslutsfattare och kommunaktörer 6.11.2018

Värdet av de offentliga upphandlingarna av livsmedel för kosttjänsterna är varje år över 300 miljoner euro. I många kommuner diskuterar man om att öka utbudet av närmat och användningen av inhemska råvaror exempelvis i skolbespisningen. Saken har kunnat bli noterad i kommunens målsättningar, men upphandlingen av närmat är alltjämt obetydlig inom den offentliga sektorn.

Upphandlingen av närmat har positiva effekter på regionekonomin och t.o.m. den enskilda kommunens köpkraft är betydelsefull med hänsyn till hela regionens livsmedelskedja. Det krävs ett starkt stöd av beslutsfattarna, för att kedjan från åkern till mattallriken ska fås att fungera.

Valonias projekt Tarjousosaamista ruoantuottajille (Ett spetsprojekt för näringsomloppet, miljöministeriet) har som huvudmål att förbättra matproducenternas anbudsgivarkunnande och ett inbördes samarbete inom planeringen och förberedelsen i Loimaa-regionen och på Virmo-området, men även i hela landskapet. Åtgärderna siktar i främsta rummet till att förbättra möjligheterna för producenterna av närmat att delta i offentliga konkurrensutsättningar.

För matproduktionens företag tillhandahålls hjälp och verktyg bl.a. för att förstärka produkt-, logistik- och marknadsföringskunskapen. Genom att förstärka närmatskedjan och goda produktionssätt är det också möjligt att främja cirkulationsekonomin och markens förmåga att binda kol och det lönar sig på grund härav att lyfta fram detta allt tydligare än i dag.

Kommunernas beslutfattare bär ansvar för vilken vikt upphandlingarna ska ha. Aftonskolan för beslutsfattare och kommunaktörer som anordnas 6.11.2018 sammanför kommunernas ledande personer, de tjänstemän som ansvarar för upphandlingarna, förtroendemännen samt producenterna. Vid sammankomsten för man fram hur kommunen kan dra nytta av närmaren, varför närmat ska gynnas och framför allt hur beslutsfattarna i praktiken kan främja närmatens andel i kommunens bespisningstjänst. Tillställningen anordnas i samarbete med MTK Egentliga Finland samt Åbo universitets Brahea-center tillsammans med projektet Kuluttajat ruokatalouden keskiössä (KULTA) (Konsumenterna i fokus för kosthushållningen (KULTA).

För mer information: Sektorchef Riikka Leskinen, tfn. 044 907 5995

Ny webbplats gör trafiksystemarbetet i Åboregionen synligt

Egentliga Finlands förbund publicerade i samband med den europeiska trafikantveckan en webbplats kulje.fi . Via webbplatsen hittar invånarna, företagen, politikerna samt tjänstemännen på olika områden i samlad form information om utvecklandet av trafiken i regionen. Även invånarna uppmuntras att själva påverka sin kulturmiljö både via sajten och det instagramkonto  kulje.fi  som grundats vid sidan därom. Genom innehållen i de sociala medierna kan man göra det synligt för beslutsfattarna, vad invånaren önskar för sina färdrutter samt -tjänster nu och i framtiden.

Målet för webbplatsen är att var och en som färdas i regionen bättre ska förstå, hur och varför vi utvecklar regionens trafik. I bakgrunden verkar bl.a. de förpliktelser att minska utsläppen som uppställts av EU, folkhälsan samt andra faktorer som påverkar trafikmiljön, såsom exempelvis hur smalt gatuutrymmet är. Med webbplatsen skapas ett positivt grepp kring att utveckla trafiken. I aktuella nyheter samlas informationer om regionens trafik. På webbplatsen finns också ett presentationsmaterial om utvecklandet av Åboregionens trafik, såväl om pågående som kommande projekt i en form som man lätt kan ta till sig.

För mer information: Specialplanerare Mari Sinn, tfn 045 807 8969.

Regionutvecklingssamtalen mellan staten och landskapen framskjuts till början av år 2019

Regionutvecklingssamtalen är ett nytt element i samarbetet mellan staten och landskapen då man övergår till landskapsförvaltningen. De första samtalen har förts då man övat processen i januari-februari 2018. Avsikten är att i fortsättningen föra samtalen varje år. Samtalen om den regionala utvecklingen är statsrådets gemensamma process och de bildar för sin del underlaget för förhandlingarna om ekonomin enligt 13 § i landskapslagen.

Regionutvecklingssamtalen mellan Egentliga Finland och staten fördes i januari 2018. Från Egentliga Finland deltog i samtalen Egentliga Finlands förbund, NTM-centralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands TE-byrå, Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola samt den högsta ledningen för städerna Åbo, Salo och Nystad. Även ministerierna deltog till största delen med personer på ledningsnivå. Teman för samtalen var bland annat tillgången på arbetskraft och arbetsplatsernas tillgänglighet samt ökad kompetens – i synnerhet att ordna DI-utbildning i landskapet.

Avsikten var att ordna den första egentliga omgången av regionutvecklingssamtal mellan staten och landskapen på hösten 2018. Arbets- och näringsministeriet meddelade i början av september att på grund av den uppskjutna vårdreformen är det inte motiverat att ordna samtalen enligt den ursprungliga tidtabellen på hösten 2018.

Behovet av att upprätthålla och utveckla dialogen mer omfattande om landskapets verksamhet, som gäller den regionala utvecklingen, har man dock lagt märke till både i regionerna och ministerierna. Sålunda är det motiverat att samtalen om den regionala utvecklingen genomförs oberoende av tidtabellen för landskapsreformen. Målet är att finna en lösning som betjänar både de regionala aktörerna och ministeriernas gemensamma process för styrning och växelverkan.

Regionutvecklingssamtalen genomförs i början av år 2019 antingen i form av separata tillställningar eller som en del av studiedagarna för verksamheten och ekonomin landskapsvis. Samtalen som ordnas skilt för sig kan förutsägas bli i januari-februari, studiedagarna för landskapens ekonomi och verksamhet anordnas å sin sida i mars-april. Arbets- och näringsministeriet informerar om saken genast, då sättet för att ordna samtalen och tidpunkten blivit klar.

För mer information: Näringschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630. 

Pilotprojekten för den regionala tågtrafiken samt utvecklingen av upphandlad och trafik som omfattas av allmän trafikplikt 2020–2022

Kommunikationsministeriet har nalkats landskapets centrala parter om ett pilotprojekt för att ordna den regionala tågtrafiken samt för att utveckla den upphandlade och trafik som omfattas av allmän trafikplikt under tiden 2020–2022. I praktiken kunde detta innebära en möjlighet att inleda trafikerande med lokaltågtrafik i enlighet med de mål som uppställts i landskapets trafikstrategi. Möjligheten förutsätter dock lokal och regional beredskap att förbinda sig till att utveckla trafiken både finansiellt och genom personresurser. Målet för pilotprojekten ska vara att öka antalet resenärer och andelen för kollektivtrafiken som färdsätt. Projekten kunde startas tidigast från och med december 2019 och de skulle preliminärt vara 2,5 år.

Det är bestämt att pilotprojektet genomförs med ett ansökningsförfarande. Kommunerna och landskapens förbund kan bilda sammanslutningar och göra en gemensam regional ansökan. KM väljer ut 1–3 områden, med vilka man gör upp tidtabellsplanerna för tågtrafiken. Därefter begärs anbud om trafikerandet av VR.

I ansökan ska följande grunder för valet av pilotobjekt beaktas:  

  1. Bevis för att vi förmår regionalt och lokalt förbinda oss till att utveckla trafiken både finansiellt och genom personresurser
  2. Kollektivtrafikens potential för efterfrågan
  3. Synen på den regionala tågtrafiken som en del av resekedjorna och trafiksystemet
  4. Bedömning av Infrastrukturen

KM ber de myndighetsinstanser som mottagit begäran om utlåtande meddela om sitt intresse för att delta i pilotsamarbetet vid beredningen och genomförandet av ett nytt avtal om upphandlad trafik och beslut om trafikplikt. Om det finns intresse, ska ansökningarna om pilotprojektet tillställas KM senast 23.10.2018. Egentliga Finlands förbund har föreslagit för de involverade som kallats till beredningen att det från landskapet skulle sändas en ansökan, som sammanställs av förbundet. I fråga om Toijala-banan bereds ärendet i samarbete även med Birkalands förbund. 

Svar från kommunerna har begärts före 10.10.2018. Landskapsstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 22.10.2018.

För mer information: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056.

Företagens ökade omsättning fortgår jämn i Egentliga Finland

Konjunkturutsikterna för företagen i Egentliga Finland har de senaste tiderna varit positiva. Den positiva strukturförändringen kommer tydligt till synes i företagsverksamheten, för enligt Statistikcentralens förhandsstatistiker växer utvecklingen för företagens omsättning jämn i landskapet. Företagens omsättning har ökat jämnt även i hela landet, om ock i en lite långsammare takt än i Egentliga Finland.

Den som tillväxt snabbast är byggbranschen, där omsättningen för företagen i början av år 2018 var 30 % högre än nivån år 2015. I beloppet euro har landskapets klart största verksamhetssektor industrin har ökat i samma takt med alla företag. Egentliga Finlands industriproduktion bärs upp av den starka exportindustrin, där omsättningens ökning har varit klart snabbare än för industriproduktionens helhetssituation.

Omsättningsökningen för handelssektorn har blivit en aning långsammare än för utvecklingen i genomsnitt, även om omsättningen även för den har ökat stadigt redan i ett par års tid. Däremot kan man inom servicesektorn, som ökade jämn även under konjunktursvackan, lägga märke till en liten utjämning av omsättningens tillväxt. Det återstår att se, hur bestående denna svacka är.

Hos Egentliga Finlands förbund följer man upp företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Nästa konjunkturöversikt görs i början av år 2019, då utvecklingen för företagens omsättning granskas ända fram till september 2018.

För mer information: Dataservicechef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294

 

1

 

2

 

3

 

4