Ylatunniste2

För att genomföra stimulans behövs det nya medel

Egentliga Finland är vid sidan av Södra och Västra Finland de som lider mesta av pandemin COVID-19. Antalet arbetslösa och permitterade har ökat kraftigt i landets tillväxtcentrum och fört med sig utmaningar särskilt för unga i arbetsför ålder. För att nationalekonomin ska återhämta sig och tillväxten återkomma förutsätter det att stimulansfinansieringen allokeras dit där pandemin har orsakat de mest betydande förändringarna i exporten och sysselsättningen.

Totalsumman för den EU-stimulansfinansiering som ska fördelas via Finlands program för en hållbar tillväxt är 2,3 miljarder euro. Med de andra programmen medräknade anvisas för EU:s stimulanspaket totalt 3 miljarder euro allmänna medel. Hur man lyckas beror på hur effektiva åtgärderna är. Som utgångspunkt vid fördelningen av pengarna har tagits att man ska utnyttja de stödmedel som existerar för den offentliga ekonomin. De nuvarande medlen fungerar dock inte på bästa sätt och stöder inte exempelvis de investeringar i den cirkulära ekonomin som förutsätts av en grön övergång.

Arbets- och näringsministeriet ska bereda helt och hållet nya verktyg för stödfältet. De företagsbaserade projekten är de allra mest effektiva och verkningsfulla. Det ambitiösa målet att svänga coronakrisen till en möjlighet och få i gång en strukturell förändring som genomsyrar samhället mot hållbarhet förutsätter att betydande enskilda investeringshelheter inleds.

Vid den nationella beredningen har man dragit upp som riktlinjer att regionala fördelningskriterier inte ska tillämpas på stimulans- och återföringsverktyget. För att utgångspunkten ska bli uppfylld, ska de finansieringsverktyg som utnyttjas vara regionalt neutrala och bemöta företagsinvesteringarna med likadana stödprocenter i hela  landet. Nu är det inte tid för att göra regionpolitik utan för att se till att nationalekonomin vaknar till nytt liv.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Finansieringen av stimulanspaketet för Egentliga Finlands regionala utveckling

Helheten av de kommande nationella EU-programmen  och vissa stödinstrument som stöder återhämningen kan indelas i tre delar:

Snabba åtgärder inriktade på de närmaste åren för att avvärja en recession

ALKE-stimulanspaketet

106 M€

ReactEU 2021-2023
(=tilläggsanslag till det nuvarande strukturfondsprogrammet)

c. 166 M€

Tilläggsfinansiering för landsbygdsfinansieringen 2021-2022:

210 M€

 

Tillbaka till tillväxtspåret

Programmet för hållbar tillväxt i Finland (RRF)

2,3 miljarder €

 

Långsiktig tillväxt och förnyelse

Finland som förnyas och kan 2021-2027
(Finlands regional- och strukturpolitiska program)

− en del av programmet för Fonden för rättvis omställning (JTF) 424 M €

 

Finlands utvecklingsprogram för landsbygden
2021- 2027

 

 

Arbets- och näringsministeriet (ANM) fördelade 22.10.2020 åt landskapen av denna helhet finansiering för stimulanspaketet för regional utveckling (ALKE), drygt 100 miljoner euro. Finansieringen kommer från Finlands strukturfondsprogram samt av anslagen för att stödja regionernas hållbara tillväxt och livskraft (AKKE) och SM-företagens utvecklingsprojekt. De projekt som ska finansieras med stimulanspaketets anslag kan till exempel hänföra sig till att utveckla verksamhetsmiljön, att utveckla företagens affärsverksamhet, FUI- verksamhet, att bevara och skapa arbetsplatser, förebygga ungdomsarbetslöshet, för att arbetskraften ska möta arbetsgivare och för att utveckla kompetensen.

Finansiering som Egentliga Finland får (€) och finansieringsbeviljare:
Europeiska socialfonden (ESF)                                                                   214 000        (NTM)
Europeiska regionutvecklingsfonden (ERUF) -företagsstöd                        2 575 000        (NTM)
De nationella företagsstöden                                                                   1 621 000        (NTM)
Europeiska regionutvecklingsfonden (ERUF)                                               700 000       (EgF)
Stödjande av regionernas hållbara tillväxt och livskraft (AKKE)                   1 381 000        (EgF)

I bakgrunden till ANM:s finansieringsfördelning har funnits de statistiska kriterierna (som hänför sig till regionalekonomin, coronaresiliensen och coronakonsekvenserna), men vad beträffar fördelningen av strukturfonds- och de nationella företagsstödsfullmakterna har man strävat efter att även ta hänsyn till bedömningarna av behovet av anslag.

För Egentliga Finlands del medför i synnerhet företagsstöden och finansieringen av stödet för regionernas hållbara tillväxt och livskraft (AKKE) en klar extra satsning. Erhållandet av företagsstöden var dock en besvikelse, för på basis av den kartläggning som utfördes av NTM i Egentliga Finland skulle företagens investerings- och utvecklingsbehov ha varit klart mera. Hela finansieringsfördelningen är en tilläggsfinansiering i jämförelse med de normala årliga finansieringarna.

Det positiva är att den nationella finansieringen (AKKE) som i allmänhet är fördelade landskapsvis mycket jämlikt, denna gång i finansieringsandelarna bättre har beaktats de stora landskapens behov. De nationella företagsstöden (25 miljoner euro) har i sin helhet inriktats på Södra och Västra Finland och således har den stora EU-finansieringen för Östra ocgh Norra Finland en aning kompenserats.

ANM information: https://tem.fi/maararahajaot

För mer information: regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, tfn 040 5063 715
                  näringschef Petteri Partanen, tfn 040 7760 630

Turistbranschens omsättning nådde inte i somras upp till nivån året innan

Coronakrisen har kommit till synes i utvecklingen för företagen i Egentliga Finland på mycket olika sätt. Av de viktigaste sektorerna för Egentliga Finland har ICT-branschen utvecklats kraftigast, och dess omsättning har ökat med 50 % från nivån år 2015. Även omsättningen för affärslivets tjänster har en jämn ökning trots coronaepidemin, och till och med den tillverkande teknologiindustrins tillväxt ser ut att ha avtagit endast en aning hittills.

Däremot är nedgången för turistsektorns omsättning våldsam. För omsättningen för företagen inom turism-, förplägnads- och evenemangsbranschen, vilka räknas till sektorn, kraschade på våren. Även om nivåförändringen för omsättningstrenden inte utformades till lika djup som det såg ut på våren, blev omsättningen för turismklustret klart mindre än för nivån år 2019. Sommarsäsongen som gick bra för skärgårdens turismföretagare förefaller inte ha lyft upp hela branschen på det torra, och i september har nedgången i omsättningen återigen fördjupats.

Uppföljningen av företagens omsättningsutveckling baserar sig på de uppgifter som kan erhållas för huvudsektorerna via arbets- och näringsministeriet samt på de kompletterande uppgifter som Egentliga Finlands förbund inhämtar från den tillverkande teknologiindustrin, affärslivet tjänster samt turism- och ITC -områdena. Hos Egentliga Finlands förbund följer man upp konjunkturutvecklingen två gånger om året, men på grund av coronakrisen har uppföljningen försnabbats med tilläggsbeställningar av statistik. Nästa lägesöversikt görs i januari 2021, då utvecklingen för företagens omsättning granskas ända fram till november 2020.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Kuva1

Kuva2

 

Sysselsättningsgraden i Egentliga Finland på samma nivå som för Nyland

Tillväxten för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland stannade upp på våren till följd av coronakrisen. Landskapets sysselsättningsgrad förefaller ändå inte under det tredje kvartalet år 2020 ha svängt om i en lika kraftig nedgång som i många andra landskap..

Egentliga Finlands sysselsättningsgrad utan säsongutjämning var under årets tredje kvartal 73,7 %, vilket var exakt det samma som i Nyland, och klart högre än i hela landet i genomsnitt (72,2 %) eller i Birkaland (72,1 %). Egentliga Finlands sysselsättningsgrad sjönk i själva verket med endast 0,1 %-enhet, medan den i Nyland och hela landet minskade med cirka 1,5 %-enhet.

Vid en granskning av hela landet ökade sysselsättningsgraden kraftigast i Södra Savolax och försämrades mest i Södra Karelen och Lappland. Även om de enskilda talen för kvartalet för de minsta landskapen innehåller osäkerhet, kan en viss förbindelse  med utvecklingen för landskapets turism ses i landskapens sysselsättningsläge. Inom Saimen-området i Södra Savolax var turismsommaren rekordartat bra, medan igen turismsektorn i Lappland och Södra Karelen, vilka är beroende av den internationella turismen, har varit i stora svårigheter. I belysning av denna analys förefaller utvecklingen för turismen återspeglas även i landskapets sysselsättningsutveckling.

Enligt Statistikcentralens beräkning inträffade det på våren i trendutvecklingen för hela landets sysselsättningsgrad en cirka 2 %-enheters nivåförändring, där utvecklingen för sysselsättningsgraden snabbt gick in i en ny utvecklingsfåra. Någon motsvarande nivåförändring har inte tills vidare observerats i materialet för Egentliga Finland, men det är utmanande att i nuvarande osäkra läge definiera en riktning för sysselsättningens trendkurva. På grund härav är det skäl att förhålla sig med reservation till trendberäkningarna för sysselsättningen vad gäller de nyaste uppgifterna för tidsserien.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån den intrevjuundersökning som görs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet för landskapens siffror. På lång sikt ger trendutvecklingen dock en relativt tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningens utveckling.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Kuva3

Kuva4

 

Egentliga Finland klimatåtgärder för kommande år planeras – kommentarer önskas

Uppfattningar om utkastet till Egentliga Finlands klimatkarta motses i stor utsträckning från olika håll: från kommunerna, företagen, organisationerna, forskarna och utvecklarna samt landskapets invånare. Kommentarmottagningen är öppen ända till 27.11.2020 på adressen www.ymparistonyt.fi/ilmastotiekartta2030

I Egentliga Finland bereds en plan som siktar till kolneutralitet, en klimatkarta, vars första etapp mu ha röppnats för att kommenteras. I klimatkartan för landskapet har strukturerats de mål som förutsätts för att kloneutralitet ska uppnås senast år 2035. I vägkartan har för Egentliga Finland identifierats de mest effektiva åtgärderna inom tre centrala utsläppssektorer, vilk utgörs av energi, trafik och lantbruk. Arbetet styrs av landskapets sektion för klimatansvar. Kommentare önskas både för medlen och för vilka parter som behöver vara med i arbetet.

Teman är energi, trafik och lantbruk

För den första etappen har valts tre centrala teman, av vilka vart och ett har två förändringsmål. De valda temana och medlen baserar sig på forskningsinformation, den nationella strategierna och programmen samt otaliga diskussioner, som fördes i webbinariumserien Superhösten för Egentliga Finlands klimatarbete.

För att uppnå utsläppsminskningar för uppvärmningen och elförbrukningen måste man gå över till att använda förnybar energi och att öka fastigheternas energieffektivitet. Trafikens utsläpp ska halveras före år 2030 och distanserna som körs med enskilda personbilar ska minska betydligt. Inom lantbruket vill man koncentrera sig på landets kolbindning samt på att bygga upp ett hållbart och förnybart matsystem. Nästa år kompletteras planen till exempel för byggandets del.

Kommentarer efterlyses för hur klimatarbetets roller ska fördelas – samarbetet mellan kommunerna och näringslivet är centralt

Kommunerna har en betydelsefull roll för att minska utsläppen i sina egna verksamheter, som utvecklare av en klimatpositiv näringsverksamhet samt för att möjliggöra kommuninvånarnas klimatgärningar. Klimatarbetet är ett framtidsarbete och nu erbjuds även finansieringsmöjligheter för att vidta åtgärderna. Företagen och andra organisationer kan delta i helheten för egen del.

Utifrån en enkät bereder man den första etappen för vägkartan och planerar samarbete, workshoppar och informationstillfällen för att sätta fart på dess förverkligande. Kommentarer kommer att efterfrågas för de nya temana då vägkartan kompletteras under nästa år. Arbetet på vägkartan organiseras av NTM -centralen i Egentliga Finland sam Valonia som en del av det riksomfattande projektet  CANEMURE – mot kolneutrala kommuner och landskap.

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 0449075995

Egentliga Finlands landskapsstrategiarbete inleds vid partnerskapsforumet 2020

Partnerskapsforumet 2020 startar den omfattande intressentgruppsberedningen av Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+. Vid tillställningen dryftas bland annat hurdan framtid vi vill bygga för Egentliga Finland? Vilka tankar stabilitet och säkerhet, hållbar tillväxt, medborgarsamhällets förändringar och digitalisering väcker och hurdana utmaningar eller möjligheter de kan erbjuda för Egentliga Finland? Hur dagens exceptionella förhållanden erbjuder för våra näringar, vårt tänkande och vår välfärd?

Partnerskapsforumet 2020 ordnas torsdag 26.11.2020 kl. 9–14. Tillställningen är kostnadsfri och öppen för alla som är intresserade av utvecklingen för Egentliga Finland. Tillställningen ordnas av Egentliga Finlands förbund, och den ledas av vår partner för strategiberedningen 4FRONT.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761 ja
https://www.lyyti.fi/reg/kumppanuusfoorumi_2020

Den uppdaterade vägkartan för organisationssamarbetet presenteras vid organisationsforumet 2020

Vägkartan för Egentliga Finlands organisationssamarbete har uppdaterats för sin andra period, åren 2021–2022. Vägkartan är en levande guide för samarbetet med målet att identifiera fältets genomgående möjligheter och behov och att tillsammans bygga upp ett aktivt och likvärdigt samarbete för Egentliga Finland  mellan medborgarverksamheten och aktörerna.

Vägkartan presenteras vid Egentliga Finlands organisationsforum 2020, onsdag 18.11.2020 kl. 16–19. Vid sammankomsten hör man därtill hur verksamheten för landskapets organisationssektion, som verkat i ett år   har kommi i gång, hur samarbetet organisationen-kommunen görs målinriktat och med hurdana verktyg man kunde göra en självutvärdering av organisaitonernas verksamhet? Tillställningen är avgiftsfri och öppen för alla.

För uppdateringen av vägkartan och arrangemangen för organisationsforumet svarar Egentliga Finlands organisationssektion för landskapet.

För mer information: specialplanerar Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761 ja
https://www.lyyti.fi/reg/jarjestofoorumi2020

Ylatunniste2 
 

Coronakrisen hotar kommunekonomin i Egentliga Finland

Coronapandemin och befolkningen som åldras försämrar ekonomin för kommunerna i Egentliga Finland. Statens stödåtgärder lyfter kommunernas resultat på ett plus ännu detta år, men år 2025 håller resultatet för varje kommun på att pressas ner och bli negativt.

Coronaepidemin och den åldrande befolkningen hotar försämra ekonomin för kommunerna i Egentliga Finland inom den närmaste framtiden. Statens stödåtgärder lyfter resultatet för de flesta kommunernas bokslut ännu på ett plus detta år, men år 2025 håller resultatet för varje kommun på att bli negativt. Uppgifterna baserar sig på de kalkyler för kommunekonomin som tagits fram av FCG -Perlacon.

Statens stödåtgärder för att kompensera konsekvenserna av coronapandemin ser enligt kalkylen ut att vara otillräcklig för att stödja de stora städernas ekonomi. I Egentliga Finland berör detta speciellt Åbo stad, vars förutspådda underskott detta år genom coronakrisens verkar öka till nästan 10 miljoner euro. Däremot skulle stödåtgärderna förefalla att överkompensera effekterna av coronakrisen i de flesta mindre kommunerna.

Stödåtgärderna kan inte fortgå på den nuvarande nivån flera år, och enligt FCG -Perlacons prognos ska resultatet för alla kommuner i Egentliga Finland år 2025 i själva verket pressas ner och bli negativt. Värst är läget i Åbo, vars resultat enligt kalkylen håller på att bli över ett hundra miljoner euro på minus. Också för de andra stora kommunerna  i landskapet, såsom Salo, S:t Karins och Reso skulle ekonomin enligt prognosen gåned på ett minus med över tio miljoner euro.

Så betydande underskott innebär en betydande skuldsättning, att kostnaderna skärs ned eller att skatteprocenten höjs. Storleken av underskotten beskrivs av det att ett utfall av den ekonomiska situationen enligt beräkningen ska innebära att skatteprocenten i Egentliga Finlands kommuner höjs med i genomsnitt tre procentenheter fram till år 2025. I yttersta ändan är skattehöjningstrycket för Lundo endast några tiondelar, men i Oripää är det hela 7,9 procentenheter.

Som underlag för beräkningarna har utnyttjats nyckeltalen för kommunekonomin åren 2010–2019, där de färska uppgifter som erhållits av kommunerna har förenats med de uppskattade effekterna av förändringen i befolkningen och  coronapandemin.

För mer information: landskapsdirektör Kari Häkämies, 044 201 3204,
datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

2

 

3

 

Coronakrisens sysselsättningseffekter de största i Södra och Västra Finland

Coronkrisen har ökat antalet arbetslösa i Finland med tiotusentals personer. Permitteringsperioderna har i hela landet  i mars–augusti varit i medeltal till och med över etthundratusen. Tillväxttakten under våren och sommaren 2020 har varit våldsam. Antalet arbetslösa ökade i genomsnitt med 59 % och antalet permitteringar med hela 780 %.

Tillväxttakten för arbetslösheten har varierat avsevärt i de olika delarna av landet. Medan antalet arbetslösa i Östra och Norra Finland ökade på våren och sommaren med i genomsnitt 30–50 %, varierade tillväxtsiffrorna för Södra och Västra Finland mellan 40 och 80 %. I Egentliga Finland ökade antalet arbetslösa med i medeltal 62 %.

Variationen i ökningen av permitteringarnas antal var i mars–augusti ännu större. Medan ökningen av antalet permitteringsperioden i Östra och Norra Finland varierade mellan 200 och 600 %, ökade antalet permitteringar i Egentliga Finland och Österbotten 10-dubbelt, i Nyland 20-dubbelt och för Åland t.o.m. 100-dubbelt (ökningen nästan 10 000 %).

Den traditionella bilden av Östra och Norra Finland som ett område med landets hösta arbetslöshet stämmer alltså inte längre entydigt. I augusti 2020 var till exempel arbetslöshetsgraden i Kajanaland den fjärde lägsta i landet med 10,1 %, medan arbetslöshetsgraden för Nyland var den sjätte högsta med 13,1 %. De högsta arbetslöshetsgraden i landet, lite över 15 %, finner man däremot i Nordkarelen och Päijänne-Tavastland.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 4

5

 

Bidrag erbjuds för kommunernas klimatarbete – en översikt av ledigförklarade och kommande bidragsansökningar

Energibidrag för bostadsbyggnader, beviljas av ARA, ansökan året runt

ARA beviljar energiunderstöd för reparationsprojekt som förbättrar bostadsbyggnadernas energieffektivitet för åren 2020–2022. Understöd kan sökas av personer, husbolag och ARA -sammanslutningar som äger bostäderna (Samfund som äger hyresbostäder och boenderättslägenheter som finansierats med stöd av staten och för vilka beviljas räntestödslån för grundläggande sanering).

 Understöd som beviljas bostadsbyggnader för att avstå från oljeeldning, beviljas av NTM-                      centralen i Birkaland, ansökan öppnats 1.9.2020.
Understödet som är riktat till småhusägare utgör en del av statens hållbara stimulans, genom                       vilken man påskyndar en övergång till ett kolneutralt samhälle. Även om kommunen inte själv                       kan dra nytta därav, kan den marknadsföra understödet till invånarna för att minska de utsläpp                       som en separat uppvärmning orsakar. 

Av ARA beviljat understöd för att avstå från oljeeldning i kommunernas byggnader öppnas eventuellt i slutet av året eller i början av år 2021. 

Energistöd, beviljas av Business Finland, ansökan öppen året runt. Energistöd kan beviljas för                       sådana investerings- och utredningsprojekt som främjar produktion eller användning av     förnybar energi samt i övrigt en ändring av energisystemet till kolsnålt. Stödprocenten kan vara  större för en kommun som anslutit sig till energieffektivitetsavtalet för kommunsektorn (KETS).

Programmen för främjande av  mobilitetsstyrning samt för gående och cykelåkning,                       beviljas av Traficom, ansökan öppen som bäst fram till 30.11. 2020 (ansökan varje år)

I statsunderstöd för mobilitetsstyrning delas ut totalt c. 1,15 miljoner euro, av vilket c. 250.000 euro är avsett för programmen för gång- och cykeltrafik. 

Syftet med mobilitetsstyrning är att påverka människornas val av färdsätt. Medlen är styrning genom information, marknadsföring och experiment för tjänsterna samt utveckling. Målet är att minska privatbilismen samt att öka kollektiv- och den lätta trafikens popularitet.

Understöd kan erhållas av kommunerna, samkommunerna eller andra allmännyttiga samfund, såsom nätverk, stiftelser och föreningar. Man hoppas på att understödet främjar att bestående verksamhets- och samarbetsformer uppkommer i regionerna och kommunerna. 

Statsunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik, beviljas av Traficom,                       ansökan öppen som bäst fram till 30.11.2020 (ansökan varje år)) 

Projektunderstöd för främjande av säkerhetsverksamhet för vägtrafik är avsett för regionala och                       lokala utvecklingsprojekt, experiment och forskning som berör vägtrafikens säkerhet. Teman år                       2020 är de ungas trafiksäkerhet samt trafiksäkerhetseffekterna av vägtrafiklagens nya      lösningar.

 Investeringsprogrammet för gång och cykling, beviljas av Traficom, ansökan för år 2020 har                       utlöpt i slutet av september (ansökan varje år).

Understöd av programmet för träbyggande för den offentliga sektorn, beviljas av      miljöministeriet, ansökan öppen som bäst fram till 16.11.2020.

Med understödet stöds en snabb utveckling av kommunernas träbyggande och ökas beredskapen för att genomföra egentliga träbyggnadsprojekt. Projekten kan producera ny kunskap, tjänster, lösningar, handlings- och/eller samarbetsmodeller. Sökande kan vara en kommun, samkommun, regionkommun, ett landskap, landskapsförbund, kommunägt affärsverk eller ett konsortium som leds av dessa. 

Understöd för kommunernas klimatlösningar, beviljas av miljöministeriet, ansökan öppnas                       sannolikt i december 2020.

I annonsen om ansökan ska komma preciseringar, i likhet  med föregående omgångar kan understöd sökas av kommunerna och regionerna för sina projekt för planering och koordinering av miljöarbetet. 

Man planerar också en ny ansökan om understöd, genom vilken de små kommunernas klimatarbete på regional nivå ska understödjas. Med understödet ska stödjas projekt på 1–                   1,5 år, där en regional aktör i varje enskild kommun skulle bistå kommuner i den första     inledningen av sitt klimatarbete med att finna lämpliga klimatåtgärder och med att söka                   finansiering. Hos ministeriet hoppas man på idéer om hurdan en exaktare uppgiftsbeskrivning                för den regionala aktören kunde vara, och hur man säkerställer att en ändamålsenlig aktör                       kunde utses för varje enskild kommun. En eventuella ansökan om understöd skulle öppnas i                       slutet av år 2021.

Projekt för energieffektiv behandling av avloppsvatten och/eller tillvaratagande av energi samt återvinning av näringsämnen i avloppsvatten, beviljas av Miljöministeriet, ansökan öppen fram till 30.10.2020 

Understöd kan beviljas för snabbverkande stimulans- och effektiviseringsåtgärder,för att introducera nya metoder och handlingssätt samt för investeringar och förutredningar. Projekten för energieffektivitet vid behandlingen av avloppsvatten kan ansluta sig till energiinbesparing, effektivare energianvändning och tillvaratagande av energi. För utdelning finns 10 M€ för kommunerna, samkommunerna och av dem ägda bolag och andra kommunägda aktörer. Understödets belopp är prövningsbaserat, högst 80 % av de godtagbara totalkostnaderna.

Dessutom finns det för utdelning 3 M€ för projekt för näringscirkulation inom vattenvården.                       Dessa kan vara exempelvis cirkulationssymbioser, där olika slag av aktörer bildar en                       verksamhetshelhet för återvinning av näringsrika avfall, för biflöden och/eller nyttigheter eller                       projekt för tillvaratagande av näringsämnen i verksskala, särskilt av fosfor.  

För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 0449075995

Egentliga Finland med i partnerskapet för smart specialisering inom hälsosektorn

Egentliga Finland har anslutit sig till partnerskapet för smart specialisering Personalised Medicine. Partnerskapet är det första för Egentliga Finland.

Partnerskapen för smart specialisering är understödda av Europeiska unionen, avgiftsfria europeiska samarbetsnät som byggt upp kring mångsidiga forsknings-, utvecklings- och innovationsteman (FUI). Deras mål är att via regelbundna kamratsamtal finna ämnen till gemensamma projekt, genom vilka betydande FUI- eller investeringsprojekt uppnås, och en förstärkning av regionernas konkurrenskraft.

Temana för partnerskapssamarbetet Personalised Medicine är förenliga med målen för Egentliga Finlands sektor för  läkemedels- och hälsoteknologi. Personalised Medicine, eller den individuella medicinska vetenskapen, beskriver strävan efter individuella vårdlösningar som tar hänsyn till individens arvsmassa i vårdavgörandena i stället för att alla patienter vårdas traditionellt som ”genomsnittspatienter”. Till partnerskapets teman hör bland annat att behärska de helheter som hänför sig till  den personliga hälsoinformationen och utnyttja den, hälsovårdens kompetensbehov, genforskning och röntgen, samt mångsidiga teknologiska lösningar inom hälsovården.

För att administrera partnerskapet svarar Egentliga Finlands förbund. Som dess expertpartner verkar  organisationen Turku BioImaging  och Turku Science Park och i samarbetet deltar områdets högskolor och utvecklarorganisationer. Partnerskapet koordineras från Holland och Belgien (Limburg, östra Hollands områden och Flandern). Dessutom finns utöver dessa områden i Spanien, Italien, Slovenien och Rumänien. Från Finland finns Nordösterbotten med, förutom Egentliga Finlands förbund.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761 och
https://s3platform.jrc.ec.europa.eu/personalised-medicine


Tidtabellen för Förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser

Förslaget till Egentliga Finlands etapplandskapsplan för naturvärden och -resurser var enligt MBL 65 § framlagt offentligt under tiden 3.9.–2.10. Om planförslaget lämnades in 45 påminnelser, därtill inlämnades ett utlåtande av stadsstyrelsen i Nådendal då den utsatta tiden hade gått ut.

På grund av det rådande läget, responsen som ingått under tiden för framläggandet samt då faserna för godkännande av planer som beretts av ansvarsområdet för miljö och markanvändning har hopat sig, har tidtabellen för behandlingen av etapplandskapsplanen reviderats. De erhållna påminnelserna och bemötanden som utarbetats om dem förs via markanvändningssektionen till styrelsen, varefter det i planförslaget görs de nödvändiga korrigeringar som inte förutsätter ett nytt framläggande. Efter korrigeringarna förs planförslaget via markanvändningssektionen till landskapsstyrelsen, som torde framföra att det godkänns vid landskapsfullmäktiges möte i juli. Det reviderade utkastet till tidtabellen:

  • Markanvändningssektionen, november 2020: behandling av bemötandena som utarbetats om påminnelserna och av deras eventuella revideringar
  • Landskapsstyrelsen, december 2020:beslut om den utarbetade bemötandena och eventuella revideringar enligt dem
  • Markanvändningssektionen, förvintern 2021:den slutliga behandlingen av planförslaget
  • Landskapsstyrelsen, våren 2021: godkännande av det slutliga planförslaget och förslag för landskapsfullmäktige om godkännande av etapplandskapsplanen
  • Landskapsfullmäktige, juni 2021: godkänner planen.

För information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056