Ylatunniste2 

Södra Finlands En timmes tåg förenar tillväxttriangeln

Södra Finlands stora städer Helsingfors, Åbo och Tammerfors samt arbetsmarknadsorganisationerna Näringslivets centralförbund, Byggnadsförbundet, Finlands fackförbunds centralorganisation och Suunnittelijoiden ja konsulttitoimistojen liitto (Planerarnas och konsultbyråernas förbund) lät göra en utredning om snabba spårbundna förbindelser. I utredningen Raideliikenne mahdollistaa (Trafiken på räls gör det möjligt) förenas Helsingfors, Åbo och Tammerfors till en triangel med hjälp av en timmes spårförbindelserna.

Rapporten som utarbetats av konsultbolaget Ramboll motiverar en timmes tågen Helsingfors-Åbo och Tammerfors-Helsingfors med det gemensamma pendlingsområdet som lockar investeringar och ökar produktiviteten. I Egentliga Finland har tillgången på arbetskraft stigit fram som den primära utmaningen för ekonomins tillväxt. Den så kallade positiva strukturförändringen innehåller flaskhalsar, bland vilka den mest betydande frågan hänför sig till människornas dagliga mobilitet och möjligheter att färdas efter arbete.

Inom tillväxttriangeln Helsingfors-Åbo-Tammerfors är 54 % av alla arbetsplatser i Finland och befolkningen belägen. Det förutspås att urbaniseringen ska accelerera, varvid behovet av snabba förbindelser stiger fram som allt mer viktigt. De förstärkta och utvidgade arbetsmarknadsområdena ökar konkurrenskraften för hela Finland. Samtidigt som antalet kunniga ökas, uppkommer det nya innovationer och det uppstår ett internationellt intressant arbetsmarknads- och företagsområde för investeringar.

Utvecklandet av trafiken på räls tjänar även klimatmålen på lång sikt. EU har förbundit sig till att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % fram till år 2030 och med 80–95 % före år 2030. Finland allena har utfäst sig till att minska utsläppen från trafiken med 50 % fram till år 2030. Utvecklingen av spårinfrastrukturen och kollektivtrafiken har en enorm roll för att man ska nå fram till det kolneutrala målet.

Med En timmes tågen kopplas inte endast de stora stadscentralerna samman, utan även orterna invid banan och området inom triangeln utvecklas. Tillsammans med den regionala tågtrafiken och de regionala kollektivlösningarna förbättrar snabba spårbundna förbindelser attraktionen för hela landskap och förutsättningarna att utvecklas som bostads- och arbetsmarknadsområden.

Utarbetandet av en 12 års riksomfattande trafiksystemplan, vilket inletts av statsrådet, gör det möjligt med en långsiktig trafikplanering. Med tanke på beredningen av stora baninvesteringar är tänket som överskridet valperioderna en välkommen samt nödvändig förutsättning med hänsyn till allokeringen av EU-finansiering.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950, planeringsdirektör Heikki Saarento,
tfn 040 720 3056.

För Egentliga Finlands påverkarskola startar den tredje årskursen

Egentliga Finlands påverkarkurs intresserade åter igen ungdomarna. Det kom flera ansökningar än vad man kunde ta med. Vid valet framhävdes den sökandes intresse och motivation gentemot påverkarskolan. Till den tredje årskursen 2018–2019 har 26 ungdomar blivit valda. Den första träffen hålls i oktober.

Under de tidigare åren har påverkarskolans ungdomar varit nöjda med den praktiknära utbildningen och de möjligheter den har fört med sig för att bilda nätverk. I programmet för det tredje året av påverkarskolan tar man med de tidigare bekanta besöken i riksdagen och ministeriet samt att bekanta sig med medierna och intresseorganisationerna. Som nya element strävar man efter att genomföra ett besök hos en partibyrå och hos republikens presidents kansli. Eftersom tre val infaller nästa vår, arrangeras även kandidatträffar och en valpanel för ungdomarna.

Påverkarskolan är en utbildningshelhet, inrättad av landskapsstyrelsen i december år 2015, i syfte att sammanföra ungdomar, som är intresserade av att påverka i samhället, från olika delar av landskapet och att tillhandahålla information om sättet att fatta beslut och medel för att påverka. Utbildningen är med avseende på åldern riktad till studerande på andra stadiet eller sådana som just inlett högskolestudierna.

Ungdomarna i de tidigare årskurserna har berömt den mångsidiga påverkarskolan och de har själva fått påverka innehållet i det kommande programmet. Påverkarskolan utgör en del av Egentliga Finlands förbunds intressebevakningsverksamhet.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands förbund med på Bokmässan i Åbo

Egentliga Finlands förbund är med på Åbo internationella bokmässa 5.-7.10. I år koncentrerar man sig på avdelningen särskilt på landskapets fyrbåkar, till vilket även en tävling för allmänheten ansluter sig. Dessutom presenteras förbundets verksamhet och landskapet i allmänhet. Förbundets avdelning B1 är belägen i B-hallen.

Förbundet producerar för mässan även ett estradprogram fredagen 5.10. kl. 12.55–13.30. På Fiore-scenen för man en intressant diskussion om händelser förknippade med Finlands inbördeskrig under rubriken Turun tie 1917–18 (Åbos väg 1917–18). Professor, historikern Timo Soikkanen dryftar med ordf. För Egentliga Finlands landskapsstyrelse Ilkka Kanerva, samt riksdagsledamot Ilkka Kantola hur Åbo och Egentliga Finland under den tiden skilde sig från det övriga Finland.

För mer information: Informationschef Kirsi Stjernberg, tfn 040 551 3120

Aftonskola om närmat för beslutsfattare och kommunaktörer 6.11.2018

Värdet av de offentliga upphandlingarna av livsmedel för kosttjänsterna är varje år över 300 miljoner euro. I många kommuner diskuterar man om att öka utbudet av närmat och användningen av inhemska råvaror exempelvis i skolbespisningen. Saken har kunnat bli noterad i kommunens målsättningar, men upphandlingen av närmat är alltjämt obetydlig inom den offentliga sektorn.

Upphandlingen av närmat har positiva effekter på regionekonomin och t.o.m. den enskilda kommunens köpkraft är betydelsefull med hänsyn till hela regionens livsmedelskedja. Det krävs ett starkt stöd av beslutsfattarna, för att kedjan från åkern till mattallriken ska fås att fungera.

Valonias projekt Tarjousosaamista ruoantuottajille (Ett spetsprojekt för näringsomloppet, miljöministeriet) har som huvudmål att förbättra matproducenternas anbudsgivarkunnande och ett inbördes samarbete inom planeringen och förberedelsen i Loimaa-regionen och på Virmo-området, men även i hela landskapet. Åtgärderna siktar i främsta rummet till att förbättra möjligheterna för producenterna av närmat att delta i offentliga konkurrensutsättningar.

För matproduktionens företag tillhandahålls hjälp och verktyg bl.a. för att förstärka produkt-, logistik- och marknadsföringskunskapen. Genom att förstärka närmatskedjan och goda produktionssätt är det också möjligt att främja cirkulationsekonomin och markens förmåga att binda kol och det lönar sig på grund härav att lyfta fram detta allt tydligare än i dag.

Kommunernas beslutfattare bär ansvar för vilken vikt upphandlingarna ska ha. Aftonskolan för beslutsfattare och kommunaktörer som anordnas 6.11.2018 sammanför kommunernas ledande personer, de tjänstemän som ansvarar för upphandlingarna, förtroendemännen samt producenterna. Vid sammankomsten för man fram hur kommunen kan dra nytta av närmaren, varför närmat ska gynnas och framför allt hur beslutsfattarna i praktiken kan främja närmatens andel i kommunens bespisningstjänst. Tillställningen anordnas i samarbete med MTK Egentliga Finland samt Åbo universitets Brahea-center tillsammans med projektet Kuluttajat ruokatalouden keskiössä (KULTA) (Konsumenterna i fokus för kosthushållningen (KULTA).

För mer information: Sektorchef Riikka Leskinen, tfn. 044 907 5995

Ny webbplats gör trafiksystemarbetet i Åboregionen synligt

Egentliga Finlands förbund publicerade i samband med den europeiska trafikantveckan en webbplats kulje.fi . Via webbplatsen hittar invånarna, företagen, politikerna samt tjänstemännen på olika områden i samlad form information om utvecklandet av trafiken i regionen. Även invånarna uppmuntras att själva påverka sin kulturmiljö både via sajten och det instagramkonto  kulje.fi  som grundats vid sidan därom. Genom innehållen i de sociala medierna kan man göra det synligt för beslutsfattarna, vad invånaren önskar för sina färdrutter samt -tjänster nu och i framtiden.

Målet för webbplatsen är att var och en som färdas i regionen bättre ska förstå, hur och varför vi utvecklar regionens trafik. I bakgrunden verkar bl.a. de förpliktelser att minska utsläppen som uppställts av EU, folkhälsan samt andra faktorer som påverkar trafikmiljön, såsom exempelvis hur smalt gatuutrymmet är. Med webbplatsen skapas ett positivt grepp kring att utveckla trafiken. I aktuella nyheter samlas informationer om regionens trafik. På webbplatsen finns också ett presentationsmaterial om utvecklandet av Åboregionens trafik, såväl om pågående som kommande projekt i en form som man lätt kan ta till sig.

För mer information: Specialplanerare Mari Sinn, tfn 045 807 8969.

Regionutvecklingssamtalen mellan staten och landskapen framskjuts till början av år 2019

Regionutvecklingssamtalen är ett nytt element i samarbetet mellan staten och landskapen då man övergår till landskapsförvaltningen. De första samtalen har förts då man övat processen i januari-februari 2018. Avsikten är att i fortsättningen föra samtalen varje år. Samtalen om den regionala utvecklingen är statsrådets gemensamma process och de bildar för sin del underlaget för förhandlingarna om ekonomin enligt 13 § i landskapslagen.

Regionutvecklingssamtalen mellan Egentliga Finland och staten fördes i januari 2018. Från Egentliga Finland deltog i samtalen Egentliga Finlands förbund, NTM-centralen i Egentliga Finland, Egentliga Finlands TE-byrå, Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola samt den högsta ledningen för städerna Åbo, Salo och Nystad. Även ministerierna deltog till största delen med personer på ledningsnivå. Teman för samtalen var bland annat tillgången på arbetskraft och arbetsplatsernas tillgänglighet samt ökad kompetens – i synnerhet att ordna DI-utbildning i landskapet.

Avsikten var att ordna den första egentliga omgången av regionutvecklingssamtal mellan staten och landskapen på hösten 2018. Arbets- och näringsministeriet meddelade i början av september att på grund av den uppskjutna vårdreformen är det inte motiverat att ordna samtalen enligt den ursprungliga tidtabellen på hösten 2018.

Behovet av att upprätthålla och utveckla dialogen mer omfattande om landskapets verksamhet, som gäller den regionala utvecklingen, har man dock lagt märke till både i regionerna och ministerierna. Sålunda är det motiverat att samtalen om den regionala utvecklingen genomförs oberoende av tidtabellen för landskapsreformen. Målet är att finna en lösning som betjänar både de regionala aktörerna och ministeriernas gemensamma process för styrning och växelverkan.

Regionutvecklingssamtalen genomförs i början av år 2019 antingen i form av separata tillställningar eller som en del av studiedagarna för verksamheten och ekonomin landskapsvis. Samtalen som ordnas skilt för sig kan förutsägas bli i januari-februari, studiedagarna för landskapens ekonomi och verksamhet anordnas å sin sida i mars-april. Arbets- och näringsministeriet informerar om saken genast, då sättet för att ordna samtalen och tidpunkten blivit klar.

För mer information: Näringschef Petteri Partanen, tfn 040 776 0630. 

Pilotprojekten för den regionala tågtrafiken samt utvecklingen av upphandlad och trafik som omfattas av allmän trafikplikt 2020–2022

Kommunikationsministeriet har nalkats landskapets centrala parter om ett pilotprojekt för att ordna den regionala tågtrafiken samt för att utveckla den upphandlade och trafik som omfattas av allmän trafikplikt under tiden 2020–2022. I praktiken kunde detta innebära en möjlighet att inleda trafikerande med lokaltågtrafik i enlighet med de mål som uppställts i landskapets trafikstrategi. Möjligheten förutsätter dock lokal och regional beredskap att förbinda sig till att utveckla trafiken både finansiellt och genom personresurser. Målet för pilotprojekten ska vara att öka antalet resenärer och andelen för kollektivtrafiken som färdsätt. Projekten kunde startas tidigast från och med december 2019 och de skulle preliminärt vara 2,5 år.

Det är bestämt att pilotprojektet genomförs med ett ansökningsförfarande. Kommunerna och landskapens förbund kan bilda sammanslutningar och göra en gemensam regional ansökan. KM väljer ut 1–3 områden, med vilka man gör upp tidtabellsplanerna för tågtrafiken. Därefter begärs anbud om trafikerandet av VR.

I ansökan ska följande grunder för valet av pilotobjekt beaktas:  

  1. Bevis för att vi förmår regionalt och lokalt förbinda oss till att utveckla trafiken både finansiellt och genom personresurser
  2. Kollektivtrafikens potential för efterfrågan
  3. Synen på den regionala tågtrafiken som en del av resekedjorna och trafiksystemet
  4. Bedömning av Infrastrukturen

KM ber de myndighetsinstanser som mottagit begäran om utlåtande meddela om sitt intresse för att delta i pilotsamarbetet vid beredningen och genomförandet av ett nytt avtal om upphandlad trafik och beslut om trafikplikt. Om det finns intresse, ska ansökningarna om pilotprojektet tillställas KM senast 23.10.2018. Egentliga Finlands förbund har föreslagit för de involverade som kallats till beredningen att det från landskapet skulle sändas en ansökan, som sammanställs av förbundet. I fråga om Toijala-banan bereds ärendet i samarbete även med Birkalands förbund. 

Svar från kommunerna har begärts före 10.10.2018. Landskapsstyrelsen behandlar ärendet vid sitt sammanträde 22.10.2018.

För mer information: Planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056.

Företagens ökade omsättning fortgår jämn i Egentliga Finland

Konjunkturutsikterna för företagen i Egentliga Finland har de senaste tiderna varit positiva. Den positiva strukturförändringen kommer tydligt till synes i företagsverksamheten, för enligt Statistikcentralens förhandsstatistiker växer utvecklingen för företagens omsättning jämn i landskapet. Företagens omsättning har ökat jämnt även i hela landet, om ock i en lite långsammare takt än i Egentliga Finland.

Den som tillväxt snabbast är byggbranschen, där omsättningen för företagen i början av år 2018 var 30 % högre än nivån år 2015. I beloppet euro har landskapets klart största verksamhetssektor industrin har ökat i samma takt med alla företag. Egentliga Finlands industriproduktion bärs upp av den starka exportindustrin, där omsättningens ökning har varit klart snabbare än för industriproduktionens helhetssituation.

Omsättningsökningen för handelssektorn har blivit en aning långsammare än för utvecklingen i genomsnitt, även om omsättningen även för den har ökat stadigt redan i ett par års tid. Däremot kan man inom servicesektorn, som ökade jämn även under konjunktursvackan, lägga märke till en liten utjämning av omsättningens tillväxt. Det återstår att se, hur bestående denna svacka är.

Hos Egentliga Finlands förbund följer man upp företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Nästa konjunkturöversikt görs i början av år 2019, då utvecklingen för företagens omsättning granskas ända fram till september 2018.

För mer information: Dataservicechef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294

 

1

 

2

 

3

 

4

 Ylatunniste2

 En timmes-tåget i stark medvind

Då riksdagsvalet är om knappt ett år har den trafikpolitiska debatten accelererat. Det centrala samtalsämnet för trafikpolitikens del håller på att bli speciellt investeringarna i nya spårbundna förbindelser och att göra den spårbundna trafiken snabbare samt att ta i bruk nya finansieringsmodeller.

I den budgetframställning av finansministeriet som publicerades i augusti gav man ny fart åt järnvägsinvesteringarna genom föra fram främjandet av snabba förbindelser mellan städerna. Sålunda finns i ministeriets budgetförslag såväl planeringen av En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo, vilken blir färdig år 2020, som en betydande förbättring mellan Helsingfors och Tammerfors, vilken i fråga om planeringen befinner sig i ett begynnelseskede.

För planeringen av En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo har landets regering föreslagit 40 miljoner euro för åren 2017–2020. Finansministeriet för fram en exaktare skrivning för budgetförhandlingarna denna höst, där ”reserveringen av planeringsmedel används för att göra den snabba banförbindelsen snabbare och inleda planeringen av banan”. Flera initiativ har tagits för att mera övergripande förnya trafikpolitiken. Finansieringsmodeller för trafiknätet har dryftats redan i åratal, och under denna regeringsperiod främst på uppdrag av minister Berner. Finansminister Petteri Orpo offentliggjorde 11.8. i Turun Sanomat att han håller på att tillsätta en arbetsgrupp för att ge fart åt investeringarna för den spårbundna trafiken. Det centrala temat för arbetsgruppen är att bedöma och utveckla finansieringsmodeller med finansiering utanför budgeten. Kommunikationsministeriet har länge gjort ett underlagsarbete med hänsyn till finansieringsmodellerna. Det är bra att finansministeriet tar på sig en stark roll i utvecklandet av finansieringsmodellerna.

Från trafikpolitiken i Sverige håller det även i Finland på att bli aktuellt med att utarbeta en plan på lång sikt för att genomföra trafikprojekt. I Sverige har man för tredje gången utarbetat en 12-års trafikplan, som också innehåller beslut om sätten för att finansiera projekten. I Finland har man satt i gång ett parlamentariskt uppgörande av en 12-års riksomfattande trafiksystemplan, vilken sträcker sig ut över valperioderna.

Näringslivets forskningsinstitut Etla (Ari Hyytinen, Niku Määttänen, Vesa Vihriälä) publicerade förra veckan en rapport med det centrala innehållet att det behövs nya verktyg för att finansiera trafikinvesteringarna. Författarna lyfter fram förslagen av Jorma Ollilas arbetsgrupp från år 2013. Ollilas arbetsgrupp förde fram att vägavgifter som utnyttjar en modern lappningsteknologi skulle införas. Förslaget framskred då dock inte. Därtill föreslår författarna finansiering av trafikinvesteringar genom att skärpa fastighetsbeskattningen. Därvidlag beskattas en del av den värdestegring för mark och bostäder som uppstår av trafikinvesteringarna. Likaså anser författarna projekt med s.k. livscykelmodeller, vilka utnyttjar privat finansiering vara nyttiga. Även om staten i allmänhet får finansiering billigare än den privata, gör det inte nödvändigtvis livscykelmodellen dyrare, för livscykelmodellen överflyttar risker från staten (från skattebetalarna) till de privata finansiärerna.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

De nya temasajterna för en blå tillväxt presenterar marinbranschens aktörer

Egentliga Finlands förbund och projektet Smart Blue Regions offentliggör de närmaste dagarna de nya temasajterna för en blå tillväxt. Med en blå tillväxt avses i vid bemärkelse en hållbar tillväxt för marinbranschen och ett strategiskt stöd för den. Blå tillväxt är ett rätt mångfasetterat begrepp, i vilket, utöver den traditionella marin- och varvsindustrin, även ingår bland annat biovetenskaper, fiskodling samt kustturism.

Den nya webbplatsen sininenkasvu.fi är ett slags visitkort, med vilket man effektivt kan informera om landskapets toppkunnande såväl nationellt som t.o.m. internationellt. Sajten presenterar huvudaktörer som arbetar inom de maritima näringarna i Egentliga Finland och mångfasetterade begreppet blå tillväxt, de vida samarbetsnätverken för området samt såväl regionala som internationella samarbetsmöjligheter.

För mer information: projektplanerare Otto Lappalainen tfn 040 182 9663

Antalet sysselsatta i Egentliga Finland närmar sig alla tiders rekord

Egentliga Finland hade under det andra kvartalet av innevarande år totalt 226 000 sysselsatta. Talet närmar sig redan toppnivån år 2008, då antalet sysselsatta i landskapet var 229 000. Trenden för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland var i april-juni 71,7 %, vilket är samma siffra som i hela landet. Tillväxten för sysselsättningen har fortgått jämn ända från och med början av år 2016, och under den tiden har antalet sysselsatta ökat med över 15 000 personer i Egentliga Finland.

Tillväxten för sysselsättningen i Egentliga Finland visar åtminstone inte tills vidare tecken på att avta. Det samma uppskattas även i arbets- och näringsministeriet arbetsmarknadsprognos (ANM-analyser, 86/2018), enligt vilken ökningen av sysselsättningen i Finland under det senaste halva året varit exceptionellt stark. Enligt prognoser jämnar den kraftiga ökningen småningom ut sig, men man förutspår att sysselsättningen ska öka rätt väl även år 2019.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet för landskapssiffrorna. Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en ganska tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Regionstädernas potential som debattämne för stadspolitiken

Regionstäderna särdrag och framtida utvecklingspotential har modellerats i finansministeriets publikation samt i en analys av konsultbyrån för regional utveckling MDI. Debatten om särdragen hos de regionstäder som finns vid sidan av de stora städerna och landskapscentralerna har aktiverats av regionstadsutredningsman Antti Rantakokko utifrån en utredning som publicerades år 2017 samt i arbetet av Kommunförbundets regionstadsnätverk.

Finland har en del regionstäder, som är centraler för sitt ekonomiområde, men som inte är landskapens centrum. I regionstäderna bor det nästan en miljon finländare och folkmängden i regionstäderna varierar från 5 500 invånare i Kannus till 53 000 invånare i Salo. Regionstäderna är 55 och deras andel av BNP är 10–15 procent. I Egentliga Finland är följande sju städer regionstäder: Letala, Loimaa, Pemar, Pargas, Salo, Somero och Nystad.

Finansministeriets Regionstadsprogram – utveckling på egna villkor och partnerskap mellan många, är en verktygslåda, som grundar sig på samarbete mellan regionstäderna, regionerna, landskapen och staten. Programmet strävar efter att i framtiden erbjuda en möjlighet att bygga ett intensivt, nätverksliknande och temabaserat samarbete mellan olika städer och områden. I programmet har man, utöver målet, skisserat upp centrala åtgärder, med vilka stadspolitiken kan förstärkas och göras mångsidigare.

Regionstadsprogrammet för som ett mål för nästa regering fram en mångformig stadspolitik, som beaktar såväl regionstäderna som de större städerna samt vikten av samarbete och nätverksbildande mellan dem. Landskapen ska även i framtiden göra upp avtal med regionstäderna om frågor som är centrala för dem. I ett läge med akut strukturomvandling kunde staten även ingå direkt ett avtal med regionstaden eller regionens kommuner.

Både finansministeriets och MDI:s analys identifierar att regionstäderna är mycket olika sinsemellan. Enligt finansministeriets program är det ändå möjligt att nå en syn på en önskad framtid som gemensamt delas av regionstäderna. Enligt MDI:s analys förutsätter en faktisk effektivitet specificerade åtgärder för olika slag av regionstadstyper.

Enligt regionstadsprogrammet tillkommer ansvaret och koordineringen av stadspolitiken för att förstärka en mångformig stadspolitik klart ett ministerium. Programmet för fram en granskning av lagstiftningen om regionalisering och en granskning av områdenas helhetssituation då beslut om lokalisering och indragning fattas. För trafikpolitikens del framförs att hänsyn ska tas till regionstädernas trafikmässiga tillgänglighet i den arbetsgrupp som styr beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen.

Utmaningarna för regionstädernas framgång är enligt MDI:s analys primärt i förbindelse med läget och ställningen i den regionala arbetsfördelningen. De största möjligheterna för alla regionstäders framgång är förknippade med att spetsbranschernas förstärks och att branschstrukturen kontinuerligt görs mångsidigare. De mest kritiska utmaningarna för en framgång hänför sig till andra stadiets utbildning och tillgången på kunnig arbetskraft, dvs. till dragningskraften för unga vuxna. Smidiga och snabba förbindelser är också ett livsvillkor för att varje regionstad ska nå eller inte nå framgång. De största utmaningarna för alla regionstäder ansluter sig enligt analysen till icke-förutsedda effekter av vård-, landskaps- och utbildningsreformerna, den demografiska svagheten, den låga attraktionen, centraliseringen av statliga verksamheter till centrumstäderna och till tillväxtcentrumen samt till olägenheten med läget.

Ställning till utvecklandet av regionstäderna togs även av ordföranden för landskapsstyrelsen Ilkka Kanerva och vice ordföranden för regionstadsnätverket, stadsdirektören i Letala Johanna Luukkonen. Enligt Kanerva och Luukkonen har urbaniseringen analyserats ganska ensidigt och, utöver de stora centralerna, vore det skäl att i stadspolitiken även fästa uppmärksamhet på regionstäderna. ”Framgången för regionstäderna i Egentliga Finland och det samarbete som ska bedrivas med dem balanserar upp de positiva och negativa fenomenen av de stora städernas tillväxt, men regionstäderna har alla en identitet som stöder sig på den egna starka historien, på vilken framtiden alltjämt kan byggas”, konstaterar skribenterna.

Seutukaupunkiohjelma – omaehtoista kehittämistä ja monenvälistä kumppanuutta
T55 Seutukaupunkianalyysi

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Stamnätsutkastet på remiss

Kommunikationsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till stamnät för landsvägarna och järnvägarna. I framställningen föreslås att en stamnätsförordning ska stiftas, genom vilken ska stadgas vilka landsvägar och järnvägar som ska höra till det riksomfattande stamnätet. Dessutom ska genom stamnätsförordningen stadgas om den servicenivå som ska iakttas på landsvägarna och järnvägarna som hör till det. Målet med framställningen är att säkra en högre servicenivå för de landsvägar och järnvägar som hör till stamnätet än för det övriga väg- och bannätet.

Definitionen av stamnätet ingick redan i den landsvägslag som trädde i kraft i början av år 2006, men något beslut om nätets omfattning fattades aldrig. Under denna beredningsomgång har beredningen av stamnätsförordningen kopplats till reformen av landsvägslagen (503/2005) och banlagen (110/2007). Ändringarna av lagen om trafiksystemet och landsvägarna och banlagen antogs på sommaren 2018 i riksdagen och de trädde i kraft 1.8.2018.

Utkastet till stamnätet innehåller riksvägarna 1, 8 och 9, men inte riksväg 10. För stamnätets del finns kustbanan i stamnätet, men inte Toijala-banan och ej heller Nystadsbanan. Utkastet klassificerandet befintliga nätet, dvs. Det tar inte ställning till En timmes-tåget s nya banlinje Esbo-Lojo-Salo. Förbundets utlåtande om utkastet till stamnät behandlas vid landskapsstyrelsens möte i september.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

2