Ylatunniste2
Kampanjen Töihin tänne (Kom hit på jobb) lockar kunnig arbetskraft till Sydvästra Finland

Företagen i Sydvästra Finland behöver mera arbetskraft. När de nuvarande tillväxtförväntningarna infrias uppstår det i Sydvästra Finland under de kommande fem åren 30 000 nya arbetsplatser. Nu söker man en lösning på bristen på arbetskraft med en riksomfattande kampanj, där man presenterar regionens styrkefaktorer och lockar kunniga inflyttare till Sydvästra Finland från hela Finland. Sydvästra Finlands regionala arbetskraftsreserver och utbildningskapacitet räcker inte till för att ensamma tillgodose behovet på kompetenta. Av denna anledning behöver man utöka flyttningsströmmen även från andra håll i Finland till regionen. På andra håll i Finland känner man dock alltjämt dåligt till det goda läget för ekonomin och sysselsättningen i Sydvästra Finland.

Målgruppen för kampanjen Töihin tänne (Kom hit på jobb) utgörs i synnerhet av unga i åldern 18–35 år och unga familjer, speciellt i tillväxttriangeln i Södra Finland och i huvudstadsregionen.

Kampanjen startade med en stark digimarknadsföring och fundamentet för den är webbplatsen www.toihintanne.fi för en jobbsökande och flyttare. På sajten har man samlat information som intresserar flyttare om regionens arbets- och studiemöjligheter samt utbudet av boningsorter, bostäder och sysselsättningsmöjligheterna för fritiden. Som ansikten för kampanjen ser man människor som redan flyttat efter arbetet till Sydvästra Finland. Kampanjens målinriktade arbete med innehållsmarknadsföringen och för regionens rykte siktar till en långsiktig flyttningsström av kunniga till Sydvästra Finland.

Kampanjen Töihin tänne (Kom hit på jobb) har utarbetats i samarbete mellan NTM-centralen, landskapets förbund, företagen, kommunerna och läroanstalterna. NTM-centralen i Egentliga Finland har svarat för finansieringen av kampanjen i detta skede. Kampanjen har planerats och genomförts i samarbete av Ground Communications och Satumaa Family Business.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen tfn 040 583 6950 och kommunikationschef Kirsi Stjernberg tfn 040 551 3120

Fart på förverkligandet av En timmes-tåget med nya finansieringsmodeller?

Den parlamentariska arbetsgruppen som bedömt finansieringen av trafiknätet publicerade i slutet av februari sin slutrapport om framtiden för finansieringen av att förbättra och utveckla trafiknätet. I rapporten tar man ställning till att utveckla en mer konsekvent och långsiktig planering och finansiering. I bakgrunden till arbetet ligger en uppfattning som över partigränserna delas om utmaningarna i dag för en tillräcklig finansiering och arbetsgruppen kom enhälligt fram till slutsatsen om att finansieringsnivån för det nuvarande trafiknätet har fungerat som ett hinder för samhällets utveckling. En finansiering av trafiknätet som baserar sig enbart på budgetfinansiering har inte möjliggjort den samhälleliga utvecklingen på ett ändamålsenligt sätt.

Utmaningen är särskilt akut just nu, för Finland har behov av att finansiera både underhållet av trafiklederna och minska reparationeftersläpningen och nya stora utvecklingsprojekt, såsom genomförandet av den snabba banförbindelsen mellan Åbo och Helsingfors. Ur Egentliga Finlands förbunds synvinkel är rapporten en välkommen öppning för att sätta fart på diskussionen om alternativen för att realisera nya betydande trafikprojekt.

Som en lösning på de erkända utmaningarna ovan för finansieringen de andra utmaningarna för trafikplaneringen föreslog arbetsgruppen åtgärder för basunderhållet av trafiklederna och trafiknätets reparationseftersläpning, finansieringen av trafiknätets utvecklingsprojekt, främjandet av nya tjänster och automation för trafiken samt i anslutning till att minska utsläppen från trafiken.

För det grundläggande underhållet av trafiklederna behövs det enligt arbetsgruppen en långsiktig och tillräcklig budgetfinansiering, som är högre än den nuvarande för att genomföra underhållet och för att minska reparationsskulden. Enligt arbetsgruppens syn på saken ska finansieringen för det grundläggande underhållet av trafiklederna årligen ökas med minst 300 milj. euro.

Även för utvecklandet av trafiknätet ska man enligt arbetsgruppens uppfattning reservera en tillräcklig budgetfinansiering, dock så att denna kan kompletteras med andra finansieringskällor och -möjligheter. Som en del därav lyfter arbetsgruppen fram bolag för de enskilda projekten, vilka oftare än tidigare kunde utnyttjas för att göra det möjligt att realisera projekten.

Statsminister Sipilä hänvisade till projektbolagsmodellen för att finansiera En timmes-tåget vid ett publikt möte 12.3. vilket arrangerades av Egentliga Finlands förbund och Statsrådets kansli. Det snabbaste sättet att komma i gång med byggarbetet vore enligt Sipilä vore modellen med ett bolag för ett enskilt projekt, vilket skulle finansieras av placerare, likt exempelvis pensionsbolagen.

Enligt den parlamentariska arbetsgruppens uppfattning kunde ägare i projektbolaget vara till exempel pensionsbolagen, kommunerna eller företagen och bolaget kunde antingen genomföra projektet självständigt, varvid staten kunde vara en ägare i bolaget, eller på tjänstens vägnar med det statliga nätet, varvid bolaget skulle ha rätt till att använda trafikledsområdet under en viss tidsperiod.

Enligt arbetsgruppen ska genomförandet av projekten koordineras i samband med det parlamentariska uppgörandet av den riksomfattande trafiksystemplanen för 12 år och intas i den rapport som ska avges till riksdagen.

Länk till Parlamentaarisen liikenneverkon rahoitus arvioivan työryhmän loppuraporttiin.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen tfn 040 583 6950

Understödet för partnerskapsstrategin har ökat år för år

Partnerskapsbarometern som år 2017 genomfördes för fjärde gången ger ett starkt stöd för att utveckla landskapet genom partnerskap. Nästan 90 procent av dem som svarat var av samma åsikt med landskapsstrategins vision som betonar samarbetet, och stödet för partnerskapstänket har klart förstärkts under de senaste åren.

Även om ett främjande av partnerskap omfattande anses för en eftersträvansvärd sak, kommer detta inte särdeles kraftigt fram i enkätens fria svar. I flera kommentarer kritiseras det att samarbetet inte fungerar mellan kommunerna och landskapets Åbo-centrering. I själva verket önskade man en så omfattande och mångsidig grupp av deltagare med i partnerskapsforumets verksamhet.

Partnerskapsbarometern är en webbenkät som genomförs en gång om året, med vars hjälp man följer upp hur landskapsstrategins mål uppnås. Samtidigt ger partnerskapsbarometen en allmän bild av Egentliga Finlands utveckling. Förfrågan sändes till totalt cirka 750 aktörer i Egentliga Finland och den besvarades av 176 personer.

Man kan studera resultaten i Partnerskapsbarometern i sin helhet på adressen
www.lounaistieto.fi/kumppanuusfoorumi.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

20180319