Ylatunniste2 

 Egentliga Finlands attraktion för flyttrörelsen rekordhög

Egentliga Finlands invånarantal har länge haft en jämn ökning med ett par tusen invånare varje år. Under de senaste åren har landskapets befolkningsökning ändå blivit en aning långsammare, och år 2016 ökade befolkningen längre med cirka 1 200 invånare. Den långsammare ökningen beror rätt långt på en sjunkande nativitet.

I fjol ökade dock invånarantalet i Egentliga Finland med över 2 100 invånare. Även om landskapets invånarantal till följd av nativiteten och dödligheten hade minskat med nästan 700 personer, lockade Egentliga Finland ett rekordantal inflyttare från andra håll i Finland. Landskapets inhemska migrationsöverskott ökade i själva verket till nästan 1 800, vilket är det högsta antalet på tjugo år. Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling har de facto fått landskapets attraktionskraft att tillta betydligt.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Broavtalet verktyg för Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling

Staten, aktörerna i Egentliga Finland och Satakunta har ingått ett broavtal för att sätta fart på Sydvästra Finlands positiva strukturomvandling. Näringsminister Mika Lintilä offentliggjorde broavtalet som en del av sitt besök i Åbo förra veckan. Broavtalet innehåller statens åtgärder bl.a. för att förstärka tillgången på arbetskraft, f&u-verksamhet, utbildning, informationsunderlag och ”kändhet”. Med beaktande av de villkor som lämnats i innehållet och beredningsprocessen är det skäl att vara nöjd. En så exceptionell tillväxt, som pågår på området, kräver en gemensam lägesbild och gemensamma lösningar av staten och områdets aktörer. Nu har man gjort på så sätt, och en del av de lösningar som behövs genast kan verkställas. Visserligen blev ännu de tyngsta åtgärderna, som hänför sig till bl.a. tillgänglighet och utbildning, utanför avtalet.

Den mest betydande av de enskilda åtgärderna i broavtalet, resurserna, 2,88 milj. € anvisas för moderna och konkurrenskraftiga forsknings-, utvecklings- och utbildningsinfrastrukturer som lämpar sig för det tekniska områdets utbildning och vilken är belägen i Åbo, Utvecklingen av FUI-infrastrukturen (Forsknings-, utvecklings- och innovationsstrukturen) grundar sig på ett samarbetsavtal mellan Åbo högskolorna, Turku Science Park Oy och Åbo stads Turku Future Technologies Competence Factory (TFT CF).

På landskapsstyrelsens lista finns i dag två projekt, som ingår i broavtalet. Talent Boost Turku är ett projekt, vars mål är att erbjuda attraktiva arbets- och karriärmöjligheter i Sydvästra Finland samt projektet Poretieto, genom vilket i anslutning till broavtalet en lägesbilds- och uppföljningstjänst blir verklighet.

Broavtalet fördes fram av utredningsman Esko Aho, som tillsattes av arbets- och näringsministeriet, i hans rapport i augusti 2017 om den verksamhetsmodell som behövs av den positiva strukturomvandlingen. Föremål för en särskild granskning i avtalet är åtgärderna på kort sikt, vilka inleds och genomförs åren 2017–2019. Broavtalet är till sin karaktär en process, som följs upp till utgången av denna regeringsperiod. I samband med uppföljningen är det möjligt att ännu avtala om nya åtgärder inom dess ramar.

Länk till broavtalet

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finland har allt vad som behövs för att grunda ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling

Landets regering beslutade vid vårens rambudgetmangling anvisa 11 milj. euro för ramperioden för att grunda ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling. Man har ännu inte beslutat om placeringsorten och tidtabellen för det nya centrumet för läkemedelsutveckling, men Åbo är en mycket väl motiverad förläggningsort för centrumet.

Läkemedelsutvecklingen kräver specialkompetens inom många vetenskapsområden, förståelse för den medicinska utvecklingens processer och författningsramarna. Med anledning härav blir den kommersiella potentialen för de upptäckter som gjorts vid de finländska universiteten nu ofta outnyttjade. Målet för att grunda ett centrum för läkemedelsutveckling är att det oftare ska uppstå nya innovationer av projekten för läkemedelsutveckling, vilka baserar sig på den akademiska forskningen.

Åbo har betraktats som ett starkt alternativ som placeringsort. För att ett centrum för läkemedelsutveckling ska ha framgång krävs det en förbindelse mellan universitetets medicinska forskare och läkemedelsföretagen, så att de ämnen till läkemedel som uppkommer kan vidareutvecklas och produktifieras. Finland har genom grundforskningen och den kliniska forskningen på hög nivå och stadd i utveckling goda förutsättningar för läkemedelsutvecklingen och speciellt i Åbo är en koncentration av forskning och affärsverksamhet.

Den av social- och hälsovårdsministeriet tillsatta arbetsgruppen för att verkställa rationell läkemedelsvård förde i sin slutrapport fram att ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling ska grundas som en egen förvaltningsenhet som ska vara belägen på ett ställe. Därtill har ett alternativ om en nätverksliknande struktur varit aktuellt i medierna. Nätverksmodellen finns i bruk till exempel i det genom- och cancercentrum som regeringen inrättat.

Det nationella centrumet för läkemedelsutveckling skulle betjäna forskare vid alla universitet i Finland jämbördigt, men dess effektiva verksamhet kräver, såsom även arbetsgruppen ovan för fram, att verksamheten i praktiken centraliseras till ett kompetenscentrum. Den mest naturliga stationeringsorten vore i Åbo, där en betydande del av områdets nationella innovationsekosystem är belägen. I Åbo finns Finlands mest betydande läkemedelsfabriker och diagnostikföretag samt cirka hälften av alla företag i i branschen i Finland.

Länk till rapporten av innovationsarbetsgruppen för läkemedel ett nationellt centrum för läkemedelsutveckling

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Forskningsinformation om den nordiska tilläxtzonens interaktionsförhållanden

En EU-finansierad undersökning ”Potentials of big data for integrated territorial policy development in the European growth corridors (BIGDATA)”om flödena av människor, varor och information, vilka sker inom den nordiska tillväxtzonen håller på att inledas. Undersökningen genomförs av ett projektkonsortium som bildas av Åbo universitet och Tartu universitet, och Egentliga Finlands förbund fungerar som projektets ledande intressentgrupp (lead stakeholder) för projektet inom den offentliga förvaltningen. Andra intressentgrupper är Örebro län och Estlands närings- och kommunikationsministerium.

Det finns mycket kunskap tillgänglig om tillväxtzonernas egenskaper, såsom om befolkning, arbetsplatser och ekonomi, men det finns mindre av information som kan utnyttjas om människornas, varornas och informationens rörelser som sker inom zonerna. Denna växelverkan som sker inom zonerna är dock central med hänsyn till tillväxtzonerna: tillväxtzonen kan fungera endast, om dess olika delar är intimt kopplade till varandra via olika slag av interaktionsförhållanden.

BIGDATA-projektets mål är att producera ny kunskap om den växelverkan som sker inom tillväxtzonen genom att utnyttja nya datakällor. Inom projektet är det avsikten att klarlägga hur massdata kan utnyttjas vid en granskning av tillväxtzonernas växelverkan och demonstrera användbarheten av dessa datakällor genom fallstudier som är förlagda till några nordiska tillväxtzoner och Rail Baltic -zonen.

Projektet finansieras från ESPON-forskningsprogrammet, och dess budget är 275 000 €. ESPON är ett tillämpat forskningsprogram, vars syfte är att stödja utarbetandet av regionala utvecklingspolicyer i Europa. För detta producerar programmet omfattande och systematiska data om de regionala inriktningarna, vilka ansluter sig till olika slags aspekter av betydelse ekonomiskt, socialt och med tanke på miljön. Ett av de centrala målen för ESPON-programmet är att föra denna information i en förståelig form till beslutsfattarnas förfogande.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Landskapsprogrammet och partnerskapsseminarium 14.6.2018
Landskapsprogramperioden 2018–2021 har inletts. I enlighet med visionen för Egentliga Finlands landskapsstrategi genomförs programmets mål och åtgärder genom partnerskap och samarbete. Hur ser partnerskapet ut i detta nu, hur utförs arbetet på landskapsprogrammet, och hur håller vi Egentliga Finland även i fortsättningen i spetsen för utvecklingen?

På programmet för Landskapsprogram- och partnerskapsseminariet finns bland annat en paneldebatt om landskapets styrkor, tips för samarbetskommunikation på landskapsnivå samt diskussion om partnerskapsnätverk och deras verksamhet. Vid sammankomsten presenteras också den nya webbplatsen för Egentliga Finlands partnerskapsforum.

Landskapsprogram- och partnerskapsseminariet ordnas torsdagen 14.6.2018 kl. 8:30-13:00 på Kåren, i Åbo. En förhandsinbjudan till sammankomsten sänds ut vecka 17. Programmet publiceras och anmälningen öppnas så snabbt som möjligt därefter.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761