Ylatunniste2

 En timmes-tåget i stark medvind

Då riksdagsvalet är om knappt ett år har den trafikpolitiska debatten accelererat. Det centrala samtalsämnet för trafikpolitikens del håller på att bli speciellt investeringarna i nya spårbundna förbindelser och att göra den spårbundna trafiken snabbare samt att ta i bruk nya finansieringsmodeller.

I den budgetframställning av finansministeriet som publicerades i augusti gav man ny fart åt järnvägsinvesteringarna genom föra fram främjandet av snabba förbindelser mellan städerna. Sålunda finns i ministeriets budgetförslag såväl planeringen av En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo, vilken blir färdig år 2020, som en betydande förbättring mellan Helsingfors och Tammerfors, vilken i fråga om planeringen befinner sig i ett begynnelseskede.

För planeringen av En timmes tåget mellan Helsingfors och Åbo har landets regering föreslagit 40 miljoner euro för åren 2017–2020. Finansministeriet för fram en exaktare skrivning för budgetförhandlingarna denna höst, där ”reserveringen av planeringsmedel används för att göra den snabba banförbindelsen snabbare och inleda planeringen av banan”. Flera initiativ har tagits för att mera övergripande förnya trafikpolitiken. Finansieringsmodeller för trafiknätet har dryftats redan i åratal, och under denna regeringsperiod främst på uppdrag av minister Berner. Finansminister Petteri Orpo offentliggjorde 11.8. i Turun Sanomat att han håller på att tillsätta en arbetsgrupp för att ge fart åt investeringarna för den spårbundna trafiken. Det centrala temat för arbetsgruppen är att bedöma och utveckla finansieringsmodeller med finansiering utanför budgeten. Kommunikationsministeriet har länge gjort ett underlagsarbete med hänsyn till finansieringsmodellerna. Det är bra att finansministeriet tar på sig en stark roll i utvecklandet av finansieringsmodellerna.

Från trafikpolitiken i Sverige håller det även i Finland på att bli aktuellt med att utarbeta en plan på lång sikt för att genomföra trafikprojekt. I Sverige har man för tredje gången utarbetat en 12-års trafikplan, som också innehåller beslut om sätten för att finansiera projekten. I Finland har man satt i gång ett parlamentariskt uppgörande av en 12-års riksomfattande trafiksystemplan, vilken sträcker sig ut över valperioderna.

Näringslivets forskningsinstitut Etla (Ari Hyytinen, Niku Määttänen, Vesa Vihriälä) publicerade förra veckan en rapport med det centrala innehållet att det behövs nya verktyg för att finansiera trafikinvesteringarna. Författarna lyfter fram förslagen av Jorma Ollilas arbetsgrupp från år 2013. Ollilas arbetsgrupp förde fram att vägavgifter som utnyttjar en modern lappningsteknologi skulle införas. Förslaget framskred då dock inte. Därtill föreslår författarna finansiering av trafikinvesteringar genom att skärpa fastighetsbeskattningen. Därvidlag beskattas en del av den värdestegring för mark och bostäder som uppstår av trafikinvesteringarna. Likaså anser författarna projekt med s.k. livscykelmodeller, vilka utnyttjar privat finansiering vara nyttiga. Även om staten i allmänhet får finansiering billigare än den privata, gör det inte nödvändigtvis livscykelmodellen dyrare, för livscykelmodellen överflyttar risker från staten (från skattebetalarna) till de privata finansiärerna.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

De nya temasajterna för en blå tillväxt presenterar marinbranschens aktörer

Egentliga Finlands förbund och projektet Smart Blue Regions offentliggör de närmaste dagarna de nya temasajterna för en blå tillväxt. Med en blå tillväxt avses i vid bemärkelse en hållbar tillväxt för marinbranschen och ett strategiskt stöd för den. Blå tillväxt är ett rätt mångfasetterat begrepp, i vilket, utöver den traditionella marin- och varvsindustrin, även ingår bland annat biovetenskaper, fiskodling samt kustturism.

Den nya webbplatsen sininenkasvu.fi är ett slags visitkort, med vilket man effektivt kan informera om landskapets toppkunnande såväl nationellt som t.o.m. internationellt. Sajten presenterar huvudaktörer som arbetar inom de maritima näringarna i Egentliga Finland och mångfasetterade begreppet blå tillväxt, de vida samarbetsnätverken för området samt såväl regionala som internationella samarbetsmöjligheter.

För mer information: projektplanerare Otto Lappalainen tfn 040 182 9663

Antalet sysselsatta i Egentliga Finland närmar sig alla tiders rekord

Egentliga Finland hade under det andra kvartalet av innevarande år totalt 226 000 sysselsatta. Talet närmar sig redan toppnivån år 2008, då antalet sysselsatta i landskapet var 229 000. Trenden för sysselsättningsgraden i Egentliga Finland var i april-juni 71,7 %, vilket är samma siffra som i hela landet. Tillväxten för sysselsättningen har fortgått jämn ända från och med början av år 2016, och under den tiden har antalet sysselsatta ökat med över 15 000 personer i Egentliga Finland.

Tillväxten för sysselsättningen i Egentliga Finland visar åtminstone inte tills vidare tecken på att avta. Det samma uppskattas även i arbets- och näringsministeriet arbetsmarknadsprognos (ANM-analyser, 86/2018), enligt vilken ökningen av sysselsättningen i Finland under det senaste halva året varit exceptionellt stark. Enligt prognoser jämnar den kraftiga ökningen småningom ut sig, men man förutspår att sysselsättningen ska öka rätt väl även år 2019.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som utförs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet för landskapssiffrorna. Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en ganska tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningsutvecklingen.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Regionstädernas potential som debattämne för stadspolitiken

Regionstäderna särdrag och framtida utvecklingspotential har modellerats i finansministeriets publikation samt i en analys av konsultbyrån för regional utveckling MDI. Debatten om särdragen hos de regionstäder som finns vid sidan av de stora städerna och landskapscentralerna har aktiverats av regionstadsutredningsman Antti Rantakokko utifrån en utredning som publicerades år 2017 samt i arbetet av Kommunförbundets regionstadsnätverk.

Finland har en del regionstäder, som är centraler för sitt ekonomiområde, men som inte är landskapens centrum. I regionstäderna bor det nästan en miljon finländare och folkmängden i regionstäderna varierar från 5 500 invånare i Kannus till 53 000 invånare i Salo. Regionstäderna är 55 och deras andel av BNP är 10–15 procent. I Egentliga Finland är följande sju städer regionstäder: Letala, Loimaa, Pemar, Pargas, Salo, Somero och Nystad.

Finansministeriets Regionstadsprogram – utveckling på egna villkor och partnerskap mellan många, är en verktygslåda, som grundar sig på samarbete mellan regionstäderna, regionerna, landskapen och staten. Programmet strävar efter att i framtiden erbjuda en möjlighet att bygga ett intensivt, nätverksliknande och temabaserat samarbete mellan olika städer och områden. I programmet har man, utöver målet, skisserat upp centrala åtgärder, med vilka stadspolitiken kan förstärkas och göras mångsidigare.

Regionstadsprogrammet för som ett mål för nästa regering fram en mångformig stadspolitik, som beaktar såväl regionstäderna som de större städerna samt vikten av samarbete och nätverksbildande mellan dem. Landskapen ska även i framtiden göra upp avtal med regionstäderna om frågor som är centrala för dem. I ett läge med akut strukturomvandling kunde staten även ingå direkt ett avtal med regionstaden eller regionens kommuner.

Både finansministeriets och MDI:s analys identifierar att regionstäderna är mycket olika sinsemellan. Enligt finansministeriets program är det ändå möjligt att nå en syn på en önskad framtid som gemensamt delas av regionstäderna. Enligt MDI:s analys förutsätter en faktisk effektivitet specificerade åtgärder för olika slag av regionstadstyper.

Enligt regionstadsprogrammet tillkommer ansvaret och koordineringen av stadspolitiken för att förstärka en mångformig stadspolitik klart ett ministerium. Programmet för fram en granskning av lagstiftningen om regionalisering och en granskning av områdenas helhetssituation då beslut om lokalisering och indragning fattas. För trafikpolitikens del framförs att hänsyn ska tas till regionstädernas trafikmässiga tillgänglighet i den arbetsgrupp som styr beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen.

Utmaningarna för regionstädernas framgång är enligt MDI:s analys primärt i förbindelse med läget och ställningen i den regionala arbetsfördelningen. De största möjligheterna för alla regionstäders framgång är förknippade med att spetsbranschernas förstärks och att branschstrukturen kontinuerligt görs mångsidigare. De mest kritiska utmaningarna för en framgång hänför sig till andra stadiets utbildning och tillgången på kunnig arbetskraft, dvs. till dragningskraften för unga vuxna. Smidiga och snabba förbindelser är också ett livsvillkor för att varje regionstad ska nå eller inte nå framgång. De största utmaningarna för alla regionstäder ansluter sig enligt analysen till icke-förutsedda effekter av vård-, landskaps- och utbildningsreformerna, den demografiska svagheten, den låga attraktionen, centraliseringen av statliga verksamheter till centrumstäderna och till tillväxtcentrumen samt till olägenheten med läget.

Ställning till utvecklandet av regionstäderna togs även av ordföranden för landskapsstyrelsen Ilkka Kanerva och vice ordföranden för regionstadsnätverket, stadsdirektören i Letala Johanna Luukkonen. Enligt Kanerva och Luukkonen har urbaniseringen analyserats ganska ensidigt och, utöver de stora centralerna, vore det skäl att i stadspolitiken även fästa uppmärksamhet på regionstäderna. ”Framgången för regionstäderna i Egentliga Finland och det samarbete som ska bedrivas med dem balanserar upp de positiva och negativa fenomenen av de stora städernas tillväxt, men regionstäderna har alla en identitet som stöder sig på den egna starka historien, på vilken framtiden alltjämt kan byggas”, konstaterar skribenterna.

Seutukaupunkiohjelma – omaehtoista kehittämistä ja monenvälistä kumppanuutta
T55 Seutukaupunkianalyysi

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Stamnätsutkastet på remiss

Kommunikationsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till stamnät för landsvägarna och järnvägarna. I framställningen föreslås att en stamnätsförordning ska stiftas, genom vilken ska stadgas vilka landsvägar och järnvägar som ska höra till det riksomfattande stamnätet. Dessutom ska genom stamnätsförordningen stadgas om den servicenivå som ska iakttas på landsvägarna och järnvägarna som hör till det. Målet med framställningen är att säkra en högre servicenivå för de landsvägar och järnvägar som hör till stamnätet än för det övriga väg- och bannätet.

Definitionen av stamnätet ingick redan i den landsvägslag som trädde i kraft i början av år 2006, men något beslut om nätets omfattning fattades aldrig. Under denna beredningsomgång har beredningen av stamnätsförordningen kopplats till reformen av landsvägslagen (503/2005) och banlagen (110/2007). Ändringarna av lagen om trafiksystemet och landsvägarna och banlagen antogs på sommaren 2018 i riksdagen och de trädde i kraft 1.8.2018.

Utkastet till stamnätet innehåller riksvägarna 1, 8 och 9, men inte riksväg 10. För stamnätets del finns kustbanan i stamnätet, men inte Toijala-banan och ej heller Nystadsbanan. Utkastet klassificerandet befintliga nätet, dvs. Det tar inte ställning till En timmes-tåget s nya banlinje Esbo-Lojo-Salo. Förbundets utlåtande om utkastet till stamnät behandlas vid landskapsstyrelsens möte i september.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

2