Ylatunniste2 

 Stadsprogrammet sammanställer städernas lösningar för en hållbar utveckling
Städerna är centrala byggplattformer för en ekonomi som stöder sig på hög kompetens och kunskap och effektkällor för staternas konkurrenskraft. I städerna tillkommer lösningar, med vilka en fungerande vardag, en attraktiv och hållbar miljö samhörighet och välfärd samt ny tillväxt förstärks. För att tillgodogöra sig av dessa lösningar svarar regeringen med ett stadsprogram som koncentrerar sig på de stora stadsregionerna och landskapens centraler. Det är avsett att genomföras som en del av helheten för en mångformig stadspolitik, till vilken även hör ett regionstadsprogram och ett program för en hållbar stadsutveckling.

Digitalisering, internationalism och en fungerande stad

Stadsprogrammet innehåller mångsidigt åtgärder, med vilka man till exempel stöder uppkomsten av innovationer, en utveckling av städernas livskraft, internationalisering och social hållbarhet. Staten stöder städernas åtgärder och utvecklingskompetens för att internationellt betydande och tillväxtinriktade innovationsmiljöer ska utvecklas. Städerna kan verka tillsammans med områdets näringsliv som acceleratorer för en företagsverksamhet som grundar sig på plattformsekonomin.

Staten uppmuntrar genom sina åtgärder städerna i att utveckla och ta i bruk nya trafiktjänster. Städerna skapar för detta förutsättningar inom persontrafiken och logistiken. Inom stadsplaneringen bereder man sig för en automation av trafiken och andra nya trafikformer, genom infrastruktur- och markanvändningslösningar som krävs av dem. Staten och städerna främjar experiment med 5G-teknologi och exv. tillväxtkorridorer för trafiken.

Attraktionen för de stora städernas internationella kunniga förstärks genom projektet ”Genom internationell kompetens tillväxt och konkurrenskraft för tillväxtcentrumen”. Staten och städerna förbinder sig till ett långsiktigt samarbete för att locka till sig internationella kunniga genom att främja målen och genomförandet av åtgärderna i Talent Boost-programmet.

Till verksamheten av typen kompetenscentrum, som betjänar invandrare, allokeras år 2018 inom förvaltningssektorerna för ANM och UKM en tilläggsfinansiering, vars syfte är att anvisas för de största städerna.

En stad är, förutom förvaltning och service, en marknadsplats och en plattform för att utveckla nya lösningar, även en gemenskap för människorna. I programmet öppnas möjligheter för stadsbornas aktivitet för att förnya stadens verksamhet samt för att förstärka delaktighet och gemenskap.

Intensifiering av städernas och landskapets samarbetsyta

Den ytterst viktiga frågan med hänsyn till den regionala utvecklingen är ett nytt slag av förhållande för landskapen och kommunerna, där landskapet ska skapa sig sin egen roll som kommunernas viktiga partner, som regionens aktiva dynamiska utvecklare och en kreatör för möjligheterna. Ur denna aspekt kan landskapen ta sig en mer aktiv roll även för att stötta stadspolitiken till exempel genom att lyfta fram med hänsyn till städerna centrala teman för agendan för en diskussion om den regionala utvecklingen mellan landskapet och staten.

För mer information: regionutvecklingsdirektörTarja Nuotio, tfn 040 506 3715, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., specialplanerare Ville Roslakka, tfn 050 592 0404, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Trenden för Egentliga Finlands sysselsättningsgrad redan närapå 73 %

Sysselsättningsläget för Egentliga Finland har stadigt förbättrats redan från och med början av år 2016, och landskapets sysselsättningsgrad översteg gränsen 72 % under föregående sommar. Enligt prognosen av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt på kort sikt (ANM-analyser 86/2018) fortgår den ökade sysselsättningen i hela landet år 2019, varför man även i Egentliga Finland kan motse att sysselsättningen ytterligare förbättras. Ifall den nuvarande utvecklingen ska fortsätta, närmar sig sysselsättningen för Egentliga Finland år 2019 redan gränsen 75 procent.

Vid en granskning landskapsvis är Egentliga Finlands sysselsättningsgrad redan den fjärde högsta, medan utvecklingen för sysselsättningen i Centrala Tavastland och Mellersta Österbotten har blivit efter Egentliga Finland. Antalet sysselsatta i Egentliga Finland har under tiden för den nuvarande positiva strukturomvandlingen ökat med totalt 23 000 personer, vilket är det näst största talet omedelbart efter Nyland.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån en intervjuundersökning som görs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten för i synnerhet siffrorna för landskapet. Trendutvecklingen på lång sikt ger dock en rätt tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningsutvecklingen.

1

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn. 050 410 2294, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Hos miljöministeriet utarbetas en plan för att begränsa storskarvsskadorna

Storskarvsstammen ha vuxit och brett ut sig i Östersjön ytterst kraftigt allt sedan 1960-talet. Storskarvarna i Finland har förökat sig helt i en klass för sig. Under åren 1996–2009 har stammen ökat från 10 par till 16 000 par. Under innevarande år häckade det 26 700 storskarvspar i landet. Den genomsnittliga tillväxttakten har de senaste åren blivit något långsammare från 9 till 8 procent. Storskarven använder enbart fisk som föda, och på grund härav har stammens kraftiga tillväxt inverkat på yrkesfiskarnas fångst. På 2000-talet har fångsten av de ekonomiskt viktigaste fiskarterna för kustområdenas fiske halverats.

Miljöministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta en strategi och en åtgärdspllan för att begränsa skadorna som storskarvarna orsakar. Arbetsgruppen har inlett sitt arbete i början november och mandatperioden varar till slutet av oktober år 2019.Helheten leds av ställföreträdande överdirektör Risto Timonen vid NTM-centralen i Egentliga Finland. I sammansättningen av arbetsgruppen har hänsyn tagits till sakkunskapen förknippad med storskarven, fåglarna, fisket, fiskodlingen och kännedomen om områdena.

För mer information: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Iståndsättandet av bäckarna i Egentliga Finland och vitaliseringen av utrotningshotade havsöringsstammar framskrider

Inom Valonias projekt för strömdrag har under det gångna året genomförts iståndsättanden av strömdrag i syfte att förbättra det ekologiska tillståndet och vitalisera havsöringsstammarn i åar som mynnar ut i Skärgårdshavet. I landskapet Egentliga Finland, särskilt i åarnas och bäckarnas vattendrag i Salo-regionen förekommer det ursprungliga, naturliga och ytterst utrotningshotade havsöringsstammar. Orsakerna till att stammarna försämrats hör vanligtvis samman med rensningarna av forsar och strömmande ställen, konstruktioner som utgör hinder för lekvandringar såsom fördämningar, försämrad vattenkvalitet samt fiske. Egentliga Finlands långa och intensiva historia för markanvändningen har kraftigt omformat regionens strömmande vattendrag. Största delen av Egentliga Finlands strömdrag har klassificerats som nöjaktiga till sin ekologiska status.

Med hjälp av att iståndsätta strömdrag har antalet livsviktiga områden för havsöringens förökning utökats och genom saneringarna finns det bättre förutsättningar för en ökning av fiskpopulationen. Tyngdpunkten vid saneringarna har varit hos förökningsområdena för havsöringen, dvs. att iståndsätta platser med forsar eller strömdrag. Bäckar har iståndsatts även genom att tillfoga trädmaterial och genom att avlägsna hinder för vandringen. De mångformiga ekosystemen för strömdrag är viktiga även för landekosystemen och för arterna, allt från insekter till vilt. Genom saneringarna kan man även förbereda sig inför utmaningarna av ett varmare klimat såsom för översvämningar och torra tidsperioder.

300 ton natursten och -grus till saneringsobjekten – många involverade i den gemensamma satsningen

Inom Valonias projekt för strömdrag genomfördes saneringar hos sammanlagt nästan 20 saneringsobjekt i vattendragen Purilanjoki, Halikko å, Uskelanjoki, Sahajärvi och Kiskonjoki-Perniönjoki. Åtgången av natursten och -grus hos saneringsobjekten var cirka 300 ton. Saneringarna genomfördes som en gemensam satsning både som maskinellt och manuellt arbete tillsammans med talkofolk.

Vid iståndsättningarna har omfattande samarbete utförts bland annat med NTM-centralen, WWF, fiskeområdena och lokala aktörer. Markägarnas inställning till saneringarna har varit synnerligen positiv. På sina ställen har markägarna också deltagit i saneringarna. Arbetet med strömmande vattendrag fortsätter på hösten med provfiske och en uppföljning av lekplatserna. Nya objekt för att sättas i stånd och lösningar för vandringshinder är under beredning. I november företas en uppföljning av vattenkvaliteten i samarbete med Sydvästra Finlands vattenskyddsförening.

Projekten Vaellus vapaaksi ja puroja kuntoon (Fri lek och bäckarna i skick) samt Virtavesien kunnostus (Iståndsättande av strömdrag) som administreras av Valonia, finansieras av Miljöfonden för EKOenergi och NTM-centralen i Egentliga Finland. Projekten genomförs i samarbete med bl.a. fiskeriområdena, WWF och lokala aktörer. Även vattenskyddsföreningarna och fiskeriområdena har deltagit i självfinansieringen och verksamheten för projekten.

 

2

Bild 1. Läget för Valonias åren 2014-2018 genomförda iståndsättningar av strömdrag och förekomstområden för ursprungliga havsöringsstammar inom Skärgårdshavets område på basis av provfiskematerial.

För mer information: vattensakkunnige Janne Tolonen, tfn 050 518 7755, vattensakkunnige Jussi Aaltonen, tfn 040 186 1765, http://www.valonia.fi/virtavesi www.valonia.fi/vaellusvapaaksi

Vägkartan för Egentliga Finlands organisationssamarbete visar riktningen för att utveckla samarbetet

Målet för vägkartan för organisationssamarbetet i Egentliga Finland på landskapsnivå är att bygga upp allt bättre förutsättningar både för det interna samarbete som sker både på det fält som bildas av organisationerna och tillsammans med landskapet. Genom organisationerna och föreningarna påverkar landskapets invånare sin miljö och dess verksamhet i frågor som de betraktar som viktiga. I gengäld erbjuder organisationernas strukturer sina medlemmar en kanal för att utveckla det personliga kunnandet och en möjlighet till rekreation som en del av en grupp.

Vägkartan identifierar behoven och önskemålen hos organisationerna i Egentliga Finland, där det behövs förenade krafter för att främja dem. Sådana är att producera verksamhet och olika slag av tjänster för medlemmarna och intressentgrupperna, att leva med i samhällets förändringar och att lära sig nya handlingssätt, att förstärka samarbetet mellan organisationerna, samt att öka diskussionen mellan organisation-kommun-landskap,

Vägkartan visar riktningen för samarbetet, men berättar ännu inte hur man ska följa rutten. För att precisera arbetet, att främja och följa den utreds möjligheten att inrätta en samarbetsgrupp på landskapsnivå för organisationerna. Parallellt med den behandlas gemensamma saker vid årliga organisationsforum som en del av verksamheten för Egentliga Finlands partnerskapsforum.

I utformningen av vägkartan har cirka 80 personer deltagit från ungdomsorganisationerna, kulturorganisaitonerna, social- och hälsovårdsorganisaitonerna, fiskeföreningarna, byföreningarna, idrottsföreningarna, kommunerna, miljöföreningarna, finansieringsorganisaitonerna i Egentliga Finland samt från landskapets förbund. Arbetet med vägkartan utgör en del av landskapsplansarbetet 2018–2021.

Vägkartan är den första i sitt slag i Egentliga Finland, och den presenteras måndagen 19.11.2018 vid organisationsforumet Innostus tarttuu! som arrangeras i Reso. Vägkartan finns också på adressen www.järjestöfoorumi.fi.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Det händer och sker inom planeringen av havsområdena: En lägesbild 2018 om Blå ekonomi har publicerats
Sinisen talouden tilannekuva 2018 (En lägesbild för Blå ekonomi) (Gaia Oy) , som man låtit utarbeta som en del av koordineringsprojektet för samarbetet för havsområdesplaneringen har publicerats. Utredningen innehåller översikter för havsområdesplaneringens verksamhetssektorer samt profilerna för blå ekonomför alla områden för havsområdesplaneringen.

Enligt utredningen har Finland Östersjöområdets största havsvindspotential, men endast en havsvindpark. Möjligheterna för havs- och skärgårdsturismen är enorma, men utnyttjandet av dem är obetydligt i förhållande till potentialen. Man håller på att först utreda ett hållbart utnyttjande av havsbottnens mineraler. Den traditionerlla fiskerihushållningen befinner sig i en brytningstid, då man inte tycks finna någon gemensam lösning på de utrmaningar som branschen mött. Utredningsarbetet visar att de internationella och nationella mål som uppställts för att utnyttja potentialen är ganska varierande. Utredningen lyfte också fram fokus för olika slag av blå ekonomi för havsområdena. Vissa verksamhetssektorers regionala potential och målbild bör ännu göras klarare och kompetensen bör höjas, ifall man önskar att Finland hålls med i spetsen av utvecklingen.

Arbetet fortsätter i början av år 2019 genom att framtidsscenarier för planeringsområdena görs upp och man vidareutvecklar de spetsar, som de olika planeringsområdena önskar lyfta upp på utvecklingsstigarna för framtiden som särskilda utvecklingsmöjligheter. Det finns en klar beställning på havsområdesplaneringen för att sammanjämka de olika verksamhetssektorernas intressen och identifiera synergierna, för att det ska vara möjligt med en hållbar blå tillväxt på havsområdena.

För mer information: specialplanerare Timo Juvonen, tfn 040 829 5543, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., koordinatorn för havsområdessamarbetet Pekka Salminen, tfn 044 907 5999, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.