Ylatunniste2 
 

Det primära målet för Egentliga Finland minst två ministrar

Egentliga Finlands landskapsstyrelse för i dag en remissdebatt om landskapets mål i nästa regeringsprogram. Debatten förs kring de teman som stöder den positiva strukturomvandlingen och sysselsättningens utveckling, tillgången på kunnig arbetskraft samt ansvarsfulla lösningar med tanke på klimatet och livsmiljön.

Landskapsstyrelsen beslutar om de viktigaste målen vid sitt möte i januari. Oberoende av valets utgång och regeringsbasen har landskapet ett mål framom de övriga.

- Vid regeringsförhandlingarna efter valet är vårt primära mål vår politiska styrka. Det faktum, hur många ministrar Egentliga Finland har fastställer framgången för landskapets projekt, är den riktlinje som dras upp av landskapsdirektör Kari Häkämies.

Infrastrukturprojekten för trafiken har av tradition varit starkt med bland målen för regeringsprogrammet för Egentliga Finland. På styrelsens lista behandlas i dag skilt för sig de spetsåtgärder som är Egentliga Finlands mål i den nya riksomfattande trafiksystemplanen för 12 år. Spetsförteckningen tar med spårbundna projekt som förbättrar rörligheten för kunnig arbetskraft och Södra Finlands trafikförbindelser; En timmes tåget, utvecklandet av Toijala-banan och inledandet av lokaltågtrafik. För att trygga näringslivets transporter eftersträvas en utveckling av Åbo ringväg, riksväg 8 och 9. Också projekt som ökar andelen av hållbara färdsätt och för den lätta trafiken och kollektivtrafiken finns med samt projekt som utvecklar regionala förbindelser.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Beredningen framskrider i förändringsorganisationen för vård- och landskapsreformen

Förändringsdirektör Laura Leppänen för förändringsorganisationen som bereder vård- och landskapsreformen i Egentliga Finland flyttar över för att bli landskapsdirektör för Päijänne-Tavastland från början av år 2019.

Personbytet har inte någon inverkan på verksamheten för den ändringsorganisation som bereder vård- och landskapsreformen. En stor del av personalen hos förändringsorganisationen är utlånad av kommunerna, samkommunerna samt av den statliga partens aktörer. I gott samförstånd med aktörerna i fråga har man kommit överens om fortsättningen för personerna i beredningen. Förändringsorganisationens arbete fortgår på så sätt som även hittills.

Finansministeriets finansiering för förändringsberedningen är tryggad ända fram till slutet av mars.

- Inom beredningen av förändringen har man under höstens lopp koncentrerat sig på beredningen av innehåll i stället för de administrativa strukturerna. Vi har god beredskap för att gå vidare mot verkställighet genast då lagpaketet om reformen blir antaget i riksdagen, konstaterar vårdförändringsdirektör Antti Parpo.

Lagpaketet som gäller vård- och landskapsreformen är som bäst under behandling i grundlagsutskottet. Efter behandlingen hos grundlagsutskottet fortsätter vårdreformsutskottet med en beredning av utkasten till betänkande. Därefter överförs lagpaketet till behandling och voteringar i riksdagens stora sal. Tidpunkten för behandlingen av lagpaketet i riksdagens stora sal är ännu öppen.

- Man låter grundlagsutskottet utföra sitt arbete i fred. Det kan inte påskyndas, berättar landskapsdirektör Kari Häkämies.

Det är nödvändigt att tillsätta tjänsten som förändringsdirektör för landskapsreformen omedelbart, då lagpaketet om reformen har blivit behandlat och antaget i riksdagen. Dittills delas arbetsuppgifterna för förändringsdirektör Leppänen upp på nytt inom förändringsorganisationen. Chefsansvaret för förändringsorganisationen överförs till den andra förändringsdirektören Antti Parpo.

För mer information: landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. och
vårdförändringsdirektör Antti Parpo, tfn 040 642 8682, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.


Egentliga Finlands förbund förstärker sitt partnerskapsarbete

Egentliga Finlands landskapsstrategi är en partnerskapsstrategi. Enligt dess vision är livskvaliteten den bästa i Egentliga Finland, och ett framgångsrikt och välmående landskap byggs genom samarbete och partnerskap.

Partnerskapet är landskapsstrategiarbetets handlingssätt och en modell för påverkan, vilken förverkligar landskapets värden för samarbete, respekt mellan aktörerna, öppenhet och tillgänglighet samt multilateral nytta. Det är planerad, långsiktig, målinriktad växelverkan och inlärning tillsammans. Det är en verksamhet som uppkommer ur landskapsaspekten och som förverkligar landskapsstrategin, stiger upp ur tematiska parnerskapsnätverk, bygger upp samarbete och är öppet för alla som är intresserade av dess teman. Med dess hjälp uppnår vi med kommunerna, läroanstalterna, företagen och föreningarna våra gemensamma mål. Verktyget för partnerskapet utgörs av partnerskapsnätverken och det parnerskapsforum i Egentliga Finland vilket samlar deras verksamhet.

I Egentliga Fiinland har partnerskapsarbete utförts redan allt sedan år 2014. Egentliga Finlands förbund är genom koordineringsarbetet för landskapsstrategin nätverksledaren för partnerskapsarbetet och den som tillsammans med landskapets aktörer gör det möjligt. Partnerskapet är en handlingsmodell för landskapets förbund, men även en konkurrens- och framgångsfaktor. Det erbjuder ett skyltfönster och en kanal för det arbete som utförts, för att utveckla landskapet, för landskapets aktörer och för att bevaka Egentliga Finlands invånares intressen.

Den partnerskapsguide för Egentliga Finland som nu färdigställts eftersträvar en mer synlig roll för partnerskapsarbetet än tidigare i vardagen för landskapets förbund och den stöder för sin del att Egentliga Finlands partnerskapsarbete lyfts fram som ett nationellt och internationellt exempel. Den definierar, vad partnerskapet grundar sig på, hur det uppfattas i Egentliga Finlands förbund, och vad de anställda hos landskapets förbundi sitt arbete ska ta hänsyn till i sitt arbete som ambassadörer för partnerskapet. Guiden innehåller konkreta steg som stöd för de olika arbetsfaserna och berättar hur man följer upp arbetet. Partnerskapsguiden uppdateras vid behov och i början av år 2019 görs därav en version även till förfogande för landskapets andra aktörer.

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

En vägkarta som siktar till att förstärka materialcirkulationen har färdigställts

Egentliga Finlands förbund har i samarbete med regionens aktörer utarbetat en vägkarta för Sydvästra Finlands område, där man preciserar målen och åtgärderna för att genomföra den riksomfattande avfallsplanen (VALTSU) i Sydvästra Finland , dvs. i Egentliga Finland och Satakunta. Vägkartan har beretts genom intressentgruppsarbete, som en del av det gemensamma nationella projektet Circwaste – Mot cirkulationsekonomin, med 20 nationella partner.

I vägkartan har man lyft fram tre tyngdpunkter: byggande, bionedbrytbara avfall och näringsomloppet samt samhällsavfall. Som ett mål inom byggandet har man lyft fram främjandet av utbildning, tillståndsbeviljade samt användning av återvinningsmaterial och tillgången till ökad information. Tyngdpunkten hos de bionedbrytbara avfallen och näringsomloppet ligger på att utveckla lantbrukets cirkulationsekonomi, att minska matsvinnet, att öka insamlandet av avloppsslam samt att göra användningen av näringsämnen effektivare. I fråga om samhällsavfallen har som centrala mål lyfts fam en höjd återvinningsgrad och främjande av enskilda brännbara avfall för textilåtervinning. Sådana nationella åtgärder är exempelvis att utveckla lagstiftningen, undanröja hinden för materialåtervinning samt att förverkliga nya materialförmedlingstjänster.

Genomförandet av vägkartans mål och åtgärder fortsätts i samabete såväl nationellt med projektparter som regionalt med ett omfattande intressentgruppsarbete inom projektet Circwaste. Projektet fortsätter fram till år 2023.

Utöver Sydvästra Finland är kärnområdena Centrala Finland, Nordkarelen och Sydkarelen, därtill är Åbo en föregångarstad från vårt område. De centrala temana nästa år är effektivare återanvändning av plastmaterial samt att utveckla planeringen av byggandet så den stöder cirkulationsekonomi.

1
För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995,
specialplanerare Aleksis Klap, tfn 040 721 3137

Fjärde ansökningsomgången för Central Baltic-programmet stängdes 16.11.2018

Under tiden för ansökandet inkom 37 ansökningar, bland vilka 16 var s.k. småprojekt (stödandelen under 200 000 €). Fortfarande var de finländska aktörerna aktiva inom den ansökningsomgång som utlöpte; i 16 projekt var huvudsökande en finländsk organisation. Sammanlagt ansöktes finansiering för c. 21,3 miljooner euro. Besluten om de projekt som finansieras fattas i programmets förvaltningskommitté i mars 2019.

Eftersom programet redan har förbundit sig till största delen av sin finansiering, öppnades i ansökan endast fem specialmål för finansieringsprioriteterna, till vilka var och en ansökningar hänförde sig. Mest ansökningar riktades till de prioriteter, där temana utgjordes av en hållbar användning av miljön samt ett kompetent och socialt jämlikt område.

På hösten blev även programmets finansieringsram större med 10,3 miljoner euro. I regionutvecklingsfondens grannskapsprogram fanns det obundet ERUF-medel, som styrdes till Interreg-programmen. Denna finansiering kan utnyttjas redan för projekt för den fjärde ansökningsomgången. Det är sannolikt att det ännu under år 2019 öppnas en femte, kompletterande ansökningsomgång

För mer information: Förvaltningsansvariga Merike Niitepõld, tfn 040 742 0302 och
tf. Informationschef Elisa Bertieri, tfn 045 3457740