Ylatunniste2
 

Trenden för Egentliga Finlands sysselsättningsgrad redan nästan 75 %

Egentliga Finlands sysselsättningsläge har stadigt förbättrats redan från början av år 2016, och trenden för Egentliga Finlands sysselsättningsgrad var 74,2 % i slutet av år 2018. Sysselsättningsmålet på riksplanet, vilket varit uppe i många inlägg, uppnås redan under denna vinter, ifall sysselsättningsutvecklingen fortgår likt i dag.

Även i hela landet har utvecklingen för sysselsättningen fortgått gynnsamt. Sysselsättningsläget för Egentliga Finland har dock klart gått förbi utvecklingen för hela landet, och skillnaden kommer inom den närmaste framtiden bara att öka. Egentliga Finlands sysselsättningssituation är i själva verket redan nästan på samma nivå som i Nyland och om den nuvarande utvecklingen fortgår, kommer trenden både för Egentliga Finland och Satakunta att gå förbi Nyland, vilket vittnar om hur kraftig den positiva strukturomvandlingen i Sydvästra Finland är.

Sysselsättningsgraden kvartalsvis görs upp utifrån den intervjuundersökning som görs av Statistikcentralen. Detta ökar i någon mån osäkerheten i synnerhet för landskapets siffror. På lång sikt ger trendutvecklingen ändå en rätt tillförlitlig bild av riktningen för sysselsättningens utveckling.
För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

 

2

NTM-centralen i Egentliga Finland utökar kapaciteten för skärgårdens färjtrafik

Extra färjturer ska komma till de mest trafikerade färjpassen i Åbo skärgård, Pargas – Nagu, Nagu och Korpo, Gustavs och Iniö samt Kasnäs och Hitis från och med år 2019 för de livligaste semestersäsongerna. Färjpasset Pargas och Nagu körs med tre färjor i stället för med de nuvarande två färjorna, både vid påsktid och midsommartid. Färjpasset mellan Nagu och Korpo körs med två färjor på fredagarna och söndagarna under tidsperioden 1.5.–30.9. Förändringarna gäller för avtalsåren 2019-2022. Mellan Gustavs och Iniö blir det en ny tur för oktober med tur/retur. På färjpasset mellan Kasnäs och Hitis tillsätts under tiden 1.5.–30.9. en tur i tidtabellen för må-ti, to-sön med tur/retur.
För mer information: Skärgårds- och landsbygdsombudsman Sami Heinonen, tfn 0400 413 704

Närmat på kommunernas tallrikar genom samarbete mellan producenterna och kommunerna
Anbudskunnandet i anslutning till offentlig upphandling understöddes för matproducenterna i Egentliga Finland inom projektet Tarjousosaamista ruoantuottajille (Anbudskunnande för matproducenterna), vilket avslutades i januari. Inom helheten, som genomfördes av Valonia, tillhandahölls kunskap och stöd, så att allt fler ska våga komma med i de offentliga konkurrensutsättningarna. Under projektet utformades en målgrupp även för kommunernas beslutsfattare och de ansvariga för kostservicen, vilka också önskar få uppdaterad information till exempel om upphandlingskriterierna och formerna för samarbete.

Kommunerna kunde, utöver den regionala livskraften, även påverka bland annat vattendragens tillstånd genom sina matupphandlingar, genom att som kriterier kraftigare lyfta fram god odlingspraxis, omloppet för näringsämnen och hur maten kan spåras. Det centrala ska vara kommunernas dialog med producenterna samt ett starkare samarbete mellan producenterna.

Matproducenterna erbjöds att bli sparrade och få utbildning av experter och man tog fram en verktygslåda som är lätt att använda, med vars hjälp producenten kan sätta sig in i den offentliga upphandlingsprocessen etapp för etapp. I verktygslådan finns det information till buds med visuella bilder, text och länkar samt i form av olika podcaster. För kommunernas beslutsfattare arrangerade en aftonskola kring närmat, vilken sammanförde representanter från 11 kommuner.

Projektet erhöll finansiering från miljöministeriets Program för återvinning av näringsämnen för tiden 9/2017 - 12/2018. Projektet genomfördes i samarbete med NTM-centralen i Egentliga Finlands projekt En näringsämnesneutral kommun (Ravinneneutraali kunta), nätverket av upphandlingsombuden för MTK Egentliga Finland, Åbo universitets Brahea-center, Företagarna i Finland samt JuHa
Consulting Oy.

Medieinformationerna samt alla material som berättar om resultaten av projektet finns på adressen
valonia.fi/ruoantuottajahanke. Verktygslådan kan fritt laddas ner valonia.fi/tuottajantyökalupakki.
För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

En genombrottsarena för en blå bioekonomi samlar sakkunnig för att finna lösningar för en blå bioekonomi i Egentliga Finland
Frågorna för att främja användningen av inhemsk fisk, för att förbättra Östersjöns tillstånd, återvinningen av näringsämnen samt för att hållbart utnyttja vattentillgångarna är sådana där det behövs en förändring på systemnivå.

Under ett halvår sammankommer en grupp på cirka femton experter för att skapa medel för att åstadkomma en förändring. I workshopar för den blå bioekonomins brytningsarena skapar man förändringsstigar och identifierar åtgärder, med vilka det produceras förutsättningar för en ny, hållbar affärsverksamhet. Inom processen, som startades i januari, utformas en bild av trycken och möjligheterna för att förändra affärsverksamheten samt behoven av nya experiment i Egentliga Finland.

Den blå bioekonomins genombrottssarena utgör en del av projektet BlueAdap, som finansieras av Finlands Akademis råd för strategisk forskning. Projektet söker samhälleliga lösningar, vilka tryggar både vattenekosystemen och de ekonomiska och sociala systemens hållbarhet. Norra Savolax och Egentliga Finland är pilotområden, där genombrottsarenan organiseras av Valonia i samarbete med Finlands miljöcentral och tankesmedjan Demos Helsinki.
För mer information: sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995

Landsbygdens strukturomvandling i en klass för sig
Inom Egentliga Finlands lantbruksproduktion har det skett en strukturomvandling under de senaste 20 åren, som får förändringarna som skett inom många andra sektorer att blekna. Enligt den undersökning som MTK låtit göra har antalet lantbrukslägenheter under åren 1995-2017 i Egentliga Finland minskat till halva antalet samtidigt som gårdarnas medelstorlek har fördubblats. Också försäljningsinkomsten för de enskilda lägenheterna för lantbruksföretagarna har ökat i landskapet till i genomsnitt över 40 000 €.

Skillnaderna inom lantbruksproduktionen är dock stora. Där försäljningsinkomsterna i Loimaa-regionen och Vakka-Suomi har ökat med i genomsnitt 65 000 euro, blir talet i Åboland under 10 000 euro. Även i produktionsinriktningarna finns det stora skillnader. Även om det inte har varit stora förändringar i landskapet inom köttproduktionen, så skiljer sig regionkommunerna i hög grad från varandra. Till exempel produktionen av griskött har upphört nästan totalt i Åboland, medan produktionen i Loimaa-regionen har ökat med över 50 procent.
För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

3

 

 

Fart på den riksomfattande trafiksystemplaneringen

Till riksdagen har den 24 januari överlåtits Statsrådets redogörelse om beredningen av en 12 -årig riksomfattande trafiksystemplan. I rapporten preciseras planeringsprocessen för trafiksystemet.

Om den riksomfattande trafiksystemplanen (LJS) och dess mål stadgas i lagen om trafiksystemplanen och landsvägarna landsvägarna, vilken trädde i kraft 1.8.2018. Trafiksystemplanen täcker alla trafikformerna. Trafiksystemet omfattar de människogrupper som anlitar det, näringslivets aktörer, trafikmedlen och -infrastrukturen, styrningen och hanteringen av trafiken, trafikkunskapen och -servicen samt kommunikationsförbindelserna.

Den första riksomfattande trafiksystempllanen utarbetas för åren 2020-2031 under nästa regeringsperiod under parlamentarisk styrning på så sätt att statsrådet kan besluta om planen under våren 2020. Under denna vårs gång bereder man sig för att utarbeta planen samt att tillsammans med intressentgrupperna bilda en gemensam uppfattning och om nuläget för Finlands trafiksystem och dess verksamhetsmiljö. Målet är en kontinuerlig planeringsprocess i växelverkan, med vars hjälp planen uppdateras med fyra års mellanrum. Behoven av att uppdatera planen revideras i fortsättningen vid mitten av varje regeringsperiod. Samtidigt förlängs planen med fyra år framåt på så sätt att planeringens tidsomfattning på 12 år bevaras.

Den riksomfattande trafiksystemplanen innehåller statens finansieringsprogram. Riksdagen beslutar om planens finansiering som en del av den årliga budgeten. Ett mera långsiktigt utvecklande av trafiksystemet än i dag förutsätter att kostnaderna, effekterna och finansieringen av den riksomfattande trafiksystemplanen har blivit utredda samt beaktade inom planeringen och beslutsfattandet.

Beredningen av den första planen styrs av en parlamentarisk grupp som ska tillsättas efter valet. Växelverkan säkerställs i en samarbetsgrupp, där de centrala ministerierna, ämbetsverken, landskapens förbund, de största stadsregionerna och de andra kommunerna är representerade. En miljökonsekvensbedömning görs om planen.

De allmänna samhälleliga målen för att utveckla trafiksystemet utgörs enligt redogörelsen av att främja konkurrenskraften för Finland, att bekämpa klimatförändringen samt av regionernas livskraft och tillgänglighet. Främjandet av den spårbundna trafiken har lyfts upp till en central position för att dessa mål ska uppnås .
Exempel för metoden att göra upp Finlands trafiksystemplan har hämtats bland annat från de andra nordiska länderna.

Vid sidan av den riksomfattande trafiksystemplanen utarbetas även i framtiden regionala trafiksystemplaner. Egentliga Finlands trafiksystemplaner från år 2014 (Egentliga Finlands trafikstrategi 2035+ /Trafikplanen för Åbo stadsregion) uppdateras under år 2019 parallellt med processen på riksplanet.
https://www.lvm.fi/-/suomen-liikennejarjestelmaa-kehitetaan-pitkajanteisesti-996124
För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056
intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

KampanjenTöihin tänne (Hitta hit, hitta jobb) gjorde Sydvästra Finland mera känt med kraft

Kampanjen Töihin tänne (Hitta hit, hitta jobb) som siktade till att göra Sydvästra Finland mer känt avslutades i januari. Kampanjen som genomfördes i samarbete mellan Egentliga Finland och Satakunta hade för avsikt att öka informationen om den positiva imagen för landskapet hos sådana som bor på annat håll i Finland. Målet för den gemensamma kampanjen som riktade sig speciellt till unga vuxna och de stora stadsområdena har varit att förmedla information om de lediga arbetsplatserna, livskvaliteten och boendet.

Kampanjarbetet, som grundade sig på en marknadsföring med sinnebilder, tillförde webbsajten töihintänne.fi 170 000 besökare. Av dem styrdes 88 % till sajten om digimarknadsföring. Den digitala marknadsföringen fungerar bra till målgruppen unga i åldern 18–35 år och unga familjer. Under året var tittarna 1,5 miljoner. Den bannerreklam som brukades för att väcka intresse för kampanjen fungerade och nådde upp till 55 miljoner gånger för visningarna.

Kampanjen Töihin tänne (Hitta hit, hitta jobb) genomfördes under år 2018 i två etapper. Den första etappen var helt och hållet finansierad av staten. I finansieringen av den andra etappen som startades på hösten deltog NTM-centralerna i Egentliga Finland och i Satakunta med en finansiering som beviljades av arbets- och näringsministeriet, Sdatakuntaförbundet samt Åbo, Björneborg, Raumo, Salo, Nystad, Letala, Eura, Loimaa, Kimitoön av regionens kommuner samt av Åboregionens kommuner. Fördelen med den gemensamma kampanjen har varit en vidare effekt och upptäcktsvärde än vad som kan uppnås genom att göra det ensam. Imagearbetet kräver långsiktighet, för sinnebilderna förändras och det tar tid att fatta ett flyttbeslut.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950