Ylatunniste2

Regeringsprogrammet skapar en grund för att förverkliga En timmes-tåget – beslutsfattandet blir för beredningen av statsförslaget

Antti Rinnes regeringsprogram skapar en positiv grund för att utveckla den spårbundna trafiken och för stora banprojekt. Man vill genomföra de stora projekten för spårbunden trafik genom en omfattande bedömning och med principer som främjar arbetskraftens rörlighet och en hållbar trafik.

Rinnes regeringsprogram innehåller ändå inte direkta skrivningar om att börja med de stora banprojekten, och ej heller sätter det dem i ordningsföljd. I praktiken görs den fortsatta planeringen av En timmes-tåget och de andra banprojekten och fattas besluten om ett förverkligande inom ramen för statsbudgeten och ett ramförfarande. Regeringen avlåter redan i juni en proposition om en tilläggsbudget, där den startar betydande trafikprojekt.

Regeringsprogrammet gör det möjligt med projektbolag för trafiken och bereder sig på en kapitalisering av dem. I praktiken kommer framskridandet inom banprojekten att innebära att det avtalas mellan staten, kommunerna och eventuella andra som drar nytta därav och att man delar på finansieringsbördan.

I regeringsprogrammet beaktas de betydande EU-finansieringsmöjligheterna och vid ansökan om projekt identifierar man de väsentliga skillnaderna i beredskapen för att genomföra banprojekten. I Europeiska unionens program Nätverkens Europa (CEF) kan man finansiera 50 % planeringen av spårbundna projekt och en 20 % investering. För att ha framgång med ansökningarna förutsätts en bra beredskap för planeringen och genomförandet.

En timmes-tåget är det enda som ett stort banprojekt som redan i detta nu har TEN-T kärnnätsstatus, som gör det möjligt ann ansöka om EU-finansiering redan under den EU-finansierings period som pågår. Stöd kan sökas för den fortsatta planeringen och för en investering för att bygga Esbo stadsbana redan denna höst, ifall landets regering har fattat de beslut som hänför sig till saken. Under den kommande finansieringsperioden för åren 2021-2027 kan man för En timmes-tåget ansöka om stöd för att genomföra hela projektet. Även stambanan har under den nya programperioden TEN-T-status, men planeringsberedskapen är utmanande för att stödja dess investering.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Största delen av Egentliga Finlands kommuner uppvisar underskott

Största delen av kommunerna i Egentliga Finland gjorde ett resultat med ett underskott år 2018 framgår det av Kommunförbundets beräkningar. Det starkaste resultatet i relation till invånarantalet gjorde Tövsala, Nådendal och Gustavs och det svagaste Oripää och Vemo, som på grund av sitt ekonomiska tillstånd blev föremål för kriskommunförfarande. Läget för Vemo försvagas, förutom av resultatet med ett underskott, dessutom av ett negativt årstäckningsbidrag samt en hög skatteprocent och av lånestocken, varvid buffertarna för kommunens ekonomi är svagare än exempelvis för Oripää, vars skatteprocent och lånestock befinner sig under landets medelvärde.

Bland kommunerna i Egentliga Finland var årstäckningsbidraget negativt, förutom för Vemo, även i Oripää och Virmo. Årstäckningen är det centrala nyckeltalet vid bedömningen av hur tillräcklig kommunens inkomstfinansiering är, och det berättar om, hur mycket kommunen har till sin disposition efter de löpande utgifterna för investeringar och amorteringar av lånen. Årstäckningen var starkast i Nådendal, Gustavs och Nystad, dvs. i samma kommuner, vilkas bokslut per invånare också hade det starkaste överskottet.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

1

Reform av markanvändnings- och bygglagen

Den nuvarande markanvändnings- och bygglagen trädde i kraft 1.1.2000. I lagen har därefter medan den varit i kraft gjorts ett flertal ändringar, och sådana görs alltjämt. Paragraferna som ändrats, tillfogats eller upphävts är hela en tredjedel av lagens drygt 300 paragrafer. Otaliga utredningar har gjorts om hur lagen fungerar och tillämpas. Syftet med helhetsreformen är att bringa reda i lagen.

Juha Sipiläs regering inledde den parlamentariska beredningen av en helhetsreform av markanvändnings- och bygglagen.. Det ursprungliga målet med reformen var att förenkla planeringssystemet för områdenas användning, att utveckla styrningen av byggandet, att stödja medborgarnas möjligheter att påverka planeringen och beslutsfattandet för sin egen levnadsmiljö samt att försäkra att lagtexten är klar och konsekvent. Miljöministeriet svarar för beredningen. Målet är att regeringens proposition till en ny markanvändnings- och bygglag blir färdig före utgången av år 2021.

Då lagen förnyas tas hänsyn till bland annat:


- omfattande samhälleliga fenomen, differentieringen av regionstrukturen, urbaniseringen, digitaliseringen, brytningstiden för rörligheten och övergången till att använda ren energi
- olika områdens livskraft och en hållbar utveckling
- kvaliteten hos planeringen av områdenas användning
- byggandets kvalitet och ansvarsfrågorna
- en fungerande myndighetsstyrning
- lätthet för deltagande och växelverkan
- kompabilitet med den övriga lagstiftningen samt
- ansvar som medförs av Finlands EU-medlemskap och internationella förbindelser

I Antti Rinnes regeringsförslag har inskrivits att reformen förs till slut i en parlamentarisk beredning. Regeringsprogrammet har skrivningar som påverkar hur målen uppställs för reformen:

- huvudmålen är ett kolneutralt samhälle, förstärkning av naturens mångfald samt en kvalitetsförbättring av byggverksamheten samt främjande av digitaliseringen
- därtill ska samhällsstrukturens sociala och ekonomiska bärkraft beaktas
- kommunernas planmonopol och planhierarki bevaras, en smidig planprocess främjas och kommunernas markpolitik förstärks
- planläggningen grundar sig på täckande effektvärden
- övervakningen av lagligheten för områdenas användning bevaras som en myndighetsverksamhet på minst nuvarande nivå
- bekämpningen av klimatförändringen beaktas såväl inom planläggningen, byggnationen som i underhållet av byggnadsbeståndet
- samhällsstrukturen ska stödja en anpassning till klimatförändringen samt gynna gående, cykeltrafik och kollektivtrafik särskilt i stadsregionerna
- kulturmiljöerna ska man värna om och förstärka naturens mångfald även i urban miljö
- människornas möjligheter till deltagande förbättras
- ett riksomfattande register för den byggda miljön ska skapas och ett dataunderlag, på vilka besluten och processerna för markanvändningen och byggandet stöder sig
- i tillstånden och anmälningarna för byggandet i kommunetrna främjas principen med att uträtta ärendena på ett ställe och i den elektorniska kommunikationen.

Tolkningen av regeringsprogrammet i fråga om markanvändnings- och bygglagen vid miljöministeriet har först börjat. Även skrivningarna i programmet om stadsregionernas ställning och stadspolitiken kommer antingen direkt eller indirekt att påverka lagens innehåll:

- identifieringen av stadsregioner av olika storlek, särskilt metropolregionen och de stora stadsregionerna
- livskraftsarbete och strategisk planläggning över kommun- och landskapsgränserna
- en nationell stadsstrategi, ett regionstadsprogram
- förstärkande och utvidgning av MAL-avtalspraxis, stadsregionerna som har över 100 000 inv. med
- en gemensam strategisk planläggning, kollektivtrafik och flexibel service för centralstäderna förstärks

Vid beredningen av reformen har man framskridit till ett förslag om riktlinjerna för den fortsatta beredningen. Med avseende på landskapets förbund är de centrala frågorna digitaliseringen av planeringen, särskiljandet av utgångsuppgifterna och planeringen samt särskilt den framtida lagens plansystem och ställningen för landskapsplanläggningen i den. Förslaget har två alternativ: en kommunplan för stadsregionen, en stadsregionplan och en landskapsplan, en kommunplan utanför stadsregionerna och en landskapsplan. I debatten har förhållandena mellan de olika plannivåerna kommit fram och deras rättsverkningar, ansvaret för att utarbeta stadsregionplanen och processen för godkännandet. Det må hör konstateras att helhetslandskapsplanerna för Egentliga Finland har utarbetats (stads-) regionvis och att förbundets roll i planeringen av Åbo stadsregion har varit central såväl i arbetet med strukturmodellen och trafiksystemet som vid beredningen av MAL-avtalen.

Landskapsdirektörerna har i vårens brev till miljöministeriet betonat vikten av att landskapsplanen ska ha rättsverkningar speciellt ur aspekten omfattande, gränsöverskridande infrastrukturprojekt. Även i sammansättningen av de beredande arbetsgrupperna kommer det sannolikt att bli förändringar med anledning av brevet ovan.

https://mrluudistus.fi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Konkreta resultat inom partnerskapsarbetet

Genomförandet av landskapsprogrammets åtgärder har medvind, för organistionsarbetet inrättas en egen sektion,arbetet på verksamhetsplanen för innovationssamarbetet framskrider, klimatlösningarna är temat för nästa partnerskapsforum.

Syftet med Egentliga Finlands partnerskapsarbete är att främja att målen och åtgärderna i Egentliga Finlands landskapsprogram går framåt och att landskapets samarbete ökas. Arbetet utförs i detta nu i cirka tio nätverk för partnerskapsforumet, vilka har fokuserat arbetet vidare under vårens lopp. Allt flera åtgärder har redan etablerat sig som en del av samarbetet och endast ett fåtal väntar på att starta.

Egentliga Finlands partnerskapsverksamhet tar nya steg på hösten, då det ,sorterande under landskapets samarbetsgrupp, inrättas en ny organisationssektion. Initiativet till att inrätta en sektion tillkom som en del av partnerskapsforumet och utgör ett bra exempel på att det tillkommer konkreta resultat av nätverkens verksamhet.

Strategiarbetet i anslutning till landskapsprogramarbetet för en smart specialisering som utvecklar innovationsarbetet har också tagit stora steg under vårens lopp, då inom samarbetet mellan utvecklarorganisationerna, högskolorna, kommunerna och företagen då de uppbyggda sektorvisa åtgärderna sammanställs till en gemensam verksamhetsplan, som blir färdig på hösten. Målet är att utöka samarbetet för landskapets blåa tillväxt och moderniseringen av industrin, innovativa matkedjor samt synligheten för läkemedels- och hälsovårdsteknologins aktörer på de europeiska samarbetsplattformerna samt konkurrenskraften inom projektarbetet.

Eventmanget 2019-års partnerskapsforum dryftar för sin del Egentliga Finlands roll som ett landskap för klimatlösningar. Under eftermiddagens lopp är aspekterna för seminariet bland annat kunskap och påverkan, företag för innovationer samt ansvar och kompensationer. Anmälan till seminariet öppnas under de närmaste veckorna.

Mera information om dessa och många andra evenemang för partnerskapsarbetet på adressen: www.kumppanuusfoorumi.fi

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki 040 520 0761