Ylatunniste2

FM:s budgetförslag lämnade mycket att besluta vid budgetmanglingen


Finansministeriets budgetförslag för nästa år publicerades på fredagen. Förslaget innehåller inte regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur. På grund härav är det onödigt att leta efter noteringar om En timmes tåget eller andra stora baninvesteringar, vilka starkt har antecknats i regeringsprogrammet. För En timmes tågets del framskjuts beslutet till budgetmanglingen i september om att starta projektet. För att Finland ska kunna dra nytta av EU:s CEF-stöd till fullt belopp ännu under denna finansieringsperiod, bör man fatta ett principbeslut vid mangliingen om att genomföra En timmes tåget och ett investeringsbeslut om att bygga stadsbanan i Esbo.

FM:s budgetförslag innehåller en nivåförhöjning på 300 milj. euro för finansiering av bastrafikledshållningen, vilket hade bokförts redan i regeringsprogrammet. Genom nivåförhöjningen spurtar man ifatt även reparationsskulden för Egentliga Finlands trafiknät. Om nya utvecklingsprojekt för trafiklederna som ska inledas år 2020 kommer man överens om vid budgetmanglingen. År 2019 inleds följande nya investeringsprojekt för trafiklederna, vilka riksdagen godkände i den andra tilläggsbudgeten för år 2019: Omkörningsfiler på RV 8 (Virmo, Letala), 2:a etappen av Åbo ringväg Kausela-Kirismäki och en grundläggande förbättring av banan Helsingfors-Åbo.

Målet tillgång på kunnig arbetskraft i Egentliga Finland uppnås noteringarna i budgetförslaget om en tillräcklig resursering för TE-byråerna, utvecklingspengar på 10 milj. euro för att främja sysselsättningen genom att bl.a. hänföra dem till att intensifiera handledningen för yrkesval och karriär, verkställigheten av en handlingsmodell för internationell rekrytering samt för att effektivera integrationen och arbetstillståndsprocesserna.

Budgetförslaget innefattar en 15 milj. euros satsning på att skydda Östersjön och vattendragen. Finansieringen härstammar från regeringens riktlinjer år 2018, där man beslutade bevilja 45 miljoner eruro under åren 2019-2021 för skyddet av Östersjön och andra vattenområden. Finansieringen allokeras via programmet för att intensifiera vattenskyddet bl.a. till områdena för lant- och skogsbrukets vattenskyddsåtgärder. Inom programmet utnyttjas omfattande nya innovativa medel för att minska belastningen av vattendragen, såsom gipsspridning på åkrarna, strukturkalkning och användning av fiberslam. Åtgärderna förbättrar strukturen hos åkermarken och binder effektivare näringsämnena i marken och minskar på så sätt urlakningen i vattendragen. De effektivaste och mest verkningsfulla åtgärderna för vattenskyddet uppnås på de lantbruksdominerade avrinningsområden nära kusten och vattendragen. Särskilt på Skärgårdshavets avrinningsområden är belastningen alltjämt stor, och på grund härav kan man med varje euro som styrts till vattenskyddet uppnå effektiva resultat. Ur aspekten för ett resultatbringande skydd av Östersjön är det ytterst viktigt att den finansiering som ska användas för skyddet av havet styrs till Skärgårdshavets avrinningsområde.

Förhandlingarna mellan ministerierna och finansministeriet om nästa års budgetförslag förs den
28. −29 augusti. Regeringen behandlar budgeten vid sin budgetmangling den 17.−18. september.

För mer information intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Egentliga Finlands landskapsstyrelse litar på att projektet En timmes tåget framskrider under hösten

Den förra regeringens 40 miljoners satsning på En timmes tåget mellan Åbo och Helsingfors ska utan dröjsmål fortsätta genom att starta byggandet av En timmes tåget. Projektet har flera positiva verkningar, vilka alla stöder regeringsprogrammets mål att förstärka sysselsättningen och en hållbar tillväxt och skära ned utsläppen.

Egentliga Finlands landskapsstyrelse anser det vara absolut viktigt att regeringen fattar beslutet om att starta förverkligandet av En timmes tåget i höstens beredning av budgeten eller vid ett annat separat beslutsfattande. Regeringen ska fatta ett principbeslut om att förverkliga En timmes tåget och i budgeten för 2020 reservera  en finansiering för att inleda byggandet, dvs. att bygga Esbo stadsbana samt Åbo bangård.

Det pågår flera betydande spårbundna projekt, och nyttan av dem kan snabbast realiseras om En timmes tåget, eftersom det är färdigt att verkställas omedelbart. Det samma antecknades som ställningstagandet av Rinnes regering i den andra tilläggsbudgeten år 2019: “Banprojekten sätts i gång genom ett separat beslut med beaktande av planeringsläget i detta nu för varje enskilt projekt”.

Det är möjligt att ännu under innevarande finansieringsperiod söka stöd för Esbo stadsbana från programmet Nätens Europa (CEF). Finland har inte andra banprojekt, vilkas planeringsberedskap skulle göra det möjligt  att söka CEF -stöd. För att klara sig under finansieringsperioden åren  2021–2027 vid sökandet av CEF -stöd krävs det snabba nationella beslut, ty de största stöden fördelas genast i början av finansieringsperioden. En timmes tåget Åbo-Helsingfors har, vad planeringsberedskapen beträffar, de bästa förutsättningarna för att ansöka och ha framgång vid ansökningen.

I regeringsprogrammet har inskrivits att projektbolagen är sättet för att genomföra de stora banprojekten. Landskapsstyrelsen uppmuntrar landets regering att vidareutveckla modellen med projektbolag och konstaterar att de lokala aktörerna är redo för samarbete med att utveckla modellen.

För mer information: intressebevakningsdirektör Janne Virtanen, tfn 040 583 6950

Oroväckande drag  I landskapsskisserna

I statsminister Antti Rinnes regeringsprogram konstateras det att ”i reformen av social- och hälsovården samlas ordnandet av social- och hälsovårdsservicen till större områden med självstyre än en kommun. Även ordnandet av räddningsväsendet överförs till en uppgift för landskapen. De självstyrande landskapen är 18.”

Anteckningen innebär, om den blir verklighet, att benämningen landskap övergår till social- och hälsovårdsväsendets och räddningsväsendets disposition och att ett nytt namn måste tilldelas de nuvarande landskapsförbunden, eftersom samma område inte kan ha två organ med samma namn för att sköta olika uppgifter.

Vidare konstaterar det föregående regeringsprogrammet “Landskapen producerar till största delen service som offentlig service. Den privata och tredje sektorn verkar som kompletterande serviceproducenter. För kommunernas del löses detta utifrån en separat utredning  före utgången av år 2019.” Och vidare ”De regionala särdragen beaktas i mån av möjlighet i reformen av social- och hälsovården och ordnandet av service Regeringen utreder särlösningen för Nyland, huvudstadsregionens eller Helsingfors i samarbete med regionens städer före utgången av år 2019.”

För Nylands del har utredningsarbetet inletts helt nyligen. Vid diskussionerna om de tre alternativen ovan mellan kommunerna och ministerierna utsågs som utredningsobjekt en modell där 26 kommuner I Nyland skulle delas upp I fem områden, vilka skulle ansvara för social- och hälsovårdstjänsterna på primärnivå.

1

Bild (HS 17.8.2019)

Frågor som saknar svar

  • Om indelningen I fem områden i Nyland blir verklighet, kallas områdena då landskap (enligt regeringsprogrammet kan landskapen vara bara 18)
  • Ges Nylands kommuner rätt att mera omfattande producera social- och hälsovårdstjänster än vad motsvarande rättighet kommer att vara på annat håll i Finland?
  • På vilket sätt förverkligas finansieringen av att producera tjänsterna I Nyland? Avviker finansieringsmodellen från de övriga landskapens finansieringsmodell?
  • Kan Helsingfors vara sitt eget landskap så att där inte finns en egen landskapsförvaltning, utan så att Helsingfors stads organ samtidigt fungerar som landskapets organ och om så är fallet, hur ska stadslandskapets finansiering ordnas?
  • Vad händer med de nuvarande landskapen, vilka på flera ställen omnämns av regeringsprogrammet och vilkas nya uppgift det blir att bl.a. dela ut landskapets utvecklingspengar?

För mer information: landskapsdirektör Kari Häkämies, tfn 044 201 3204

Det interna strategiarbetet framskrider: från nuläget mot visioner

Hos Egentliga Finlands förbund inleddes på våren 2019 beredningen av en strategi för organisationen. Arbetets första etapp, där man kartlade nuläget för organisationen, har färdigställts. Som underlag för analysen av nuläget hörde man omfattande personalen, intressentgrupperna, medlemskåren samt förtroendeorganen.

I slutledningarna av analysen framhålls den starka ryggraden för förbundets verksamhet vilken ges av de lagstadgade uppdragen, samt personalens sakkunskap och förmåga att verka som en utvecklare av hela landskapet. Det finns att förbättra i fråga om att göra förbundet känt och dess roll, i systematiseringen av rutinerna i arbetet och i organisationsutvecklandet samt med att förstärka kommunsamarbetet.

Strategiarbetet går som följande vidare till att definiera målen och visionen bland annat genom att höra landskapsstyrelsen samt vid workshoppar för personalen. Under höstens lopp fastställs de åtgärdsförslag som behövs för de upptäckta behoven av en förändring. Strategin blir färdig före årets slut.

För mer informationt: landskapsdirektör Kari Häkämies, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 044 201 3204


ICT-branchens omsättning växer enormt i Egentliga Finland

Konjunkturutvecklingen för företagen i Egentliga Finland fortgick positivt våren 2019. Som lokomotiv för landskapets tillväxt fungerade serviceområdena och byggverksamheten, ty den totala tillväxten för företagens omsättning jämnade ut sig en aning på grund av att tillväxten för handeln och industrin blev långsammare.

Absolut snabbast i Egentliga Finland ökade omsättningen för ICT-branschens företag. I jämförelse med år 2015 har branschen ökat I landskapet med över 50 %, och det verkar som om tillväxten bara accelererar, för under det första kvartalet av år 2019 var tillväxten rentav över 20 %. Även affärslivets service fortsatte sin tillväxt i en aning snabbare takt än serviceområdena som helhet.

Hos Egentliga Finlands förbund följer man med företagens konjunkturutveckling två gånger om året. Uppföljningen har som ett resultat av projektet Poretieto utvidgats till att utöver huvudverksamhetsområdena täcka den tillverkande teknologiindustrin, affärslivets service och ICT-branschen. Nästa lägesöversikt görs i början av år 2020, då man granskar utvecklingen för företagens omsättning fram till september 2019.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

2

3

3

Produktionen av solenergi i Egentliga Finland

Andelen av den med solenergi producerade elektriciteten av Finlands elproduktion år 2018 var totalt 67 TWh eller 0,2 procent (källa: Energiindustrin). Energiverket har från och med år 2015 utrett kapaciteten för den till nätet kopplade småproduktionen av energi. Utifrån den enkät som energiverket företog för nätbolagen hade Finland på hösten år 2015 cirka 7,9 MW till nätet kopplad solenergi. I slutet av år 2018 var produktionen av den till elnätet kopplade solenergin virka 120 megawatt (MW). Ett år tidigare var mängden  66 megawatt. Den ökade produktionen av solenergi beror i synnerhet på  att även företagen förutom enskilda personer, har blivit intresserade av solenergi.

Produktionen av solenergi har under de senaste åren fördubblats i jämförelse med året innan. Utvecklingen går i samma riktning även i Egentliga Finland. Valonia har samlat in information av regionens nätbolag om objekt som kopplats till nätet. Objekt som förverkligades åren 2016-2018 var sammanlagt 1732 och den nominella effekten 15,12 MW.

  2016  2017  2018  Totalt
Kraftverken, st  242  608  882  1732
Nominell effekt, MW  1,646  5,653  7,823  15,122

Tabell: Solenergiobjekten i Egentliga Finland 2016-2018.

Samupphandlingar för småhusobjekten

Valonia har varit med och främjat att göra solenergin vanligare genom att ordna samupphandlingar för ägare till småhus. Den första konkurrensutsättningen gjordes I Virmo 2017 och deltagarna var tio. I den samupphandling som startades på hösten 2018 i Somero var deltagarna 29. Installationerna blev färdiga i juli 2019. Det är frågan om ett samarbetsprojekt mellan staden Somero och Valonia, vars syfte är att aktivera invånarna att i praktiken genomföra Someros klimatprogram. Valonia konkurrensutsatte solenergisystemen som “nyckeln i handen” -leveranser, där man kunde välja mellan tre olika storleksklasser, 3 kWp, 5 kWp och 7 kWp. Modellen för konkurrensutsättningen hade erhållits via Finlands miljöcentrals projekt Hinku.

Valonias mål är att sprida handlingsmodellen i landskapet samt att dela med sig av erfarenheterna även på riksplanet. Det mest färska exemplet är Salo, där invånargruppen Ilmastoviisas Salo genomförde en konkurrensutsättning med en bearbetning av samma handlingsmodell. Monteringen av solpanelerna torde bli färdig under september. Inalles har 62 småhus deltagit i dessa tre genomförda samupphandlingar av solenergi, där solenergisystemens nominella effekt är cirka 310 kW.

Samupphandling av solenergi har genomförts och pågår även i andra landskap. Verksamheten hör ofta samman med områdets andra arbete för klimatförändringen. Nästa samupphandling i Egentliga Finland inleds i Letala i september 2019. Staden Letala deltar I kommunikationen för projektet.

Solpaneler kan också hyras
Hyrda solpaneler är ett bra alternativ för att producera solenergi exempel för höghus-, radhus- eller egnahemsinvånare som inte har möjlighet att montera upp ett eget solenergisystem på sitt tak. Två av Egentliga Finlands elbolag kan tillhandahålla denna service (Åbo Energi och Sallila Energia).

För mer information: energiexpert Liisa Harjula, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tfn 040 182 0412

Konstruktioner för kvarhållning av isen i Uskelanjoki och fiskerikonomisk iståndsättning ska göras

Valonia är med i den mest omfattande iståndsättande av forsar i Egentliga Finland. I Uskelanjoki som rinner genom Salo pågår förverkligandet av saneringar av konstruktionerna för att hålla kvar isen och för fiskeriekonomin. Målet för konstruktionerna för kvarhållning av isen är att minska översvämningsriskerna I centrum av Salo stad. Konstruktioner för kvarhållning av isen har genomförts i Yyrönkoski, Haukkalankoski och Moisionkoski.

Genom de fiskeriekonomiska saneringarna förbättras förutsättningarna för den naturliga havsöringsstammens livscykel i Uskelanjoki samt åns ekologiska fiskeriekonomiska och strukturella tillstånd i allmänhet.

Inom projektet saneras Moisionkoski, Haukkalankoski, Lopenkoski och Lammaskoski-Kaukolankoski, vilkas längd är sammanlagt cirka 1,5 kilometer. Man strävar efter att återställa forsområdena i det tillstånd de var före flottningsrensningarna. Iståndsättandet av forsarna har också betydelse för att hålla kvar isarna och splittra isflaken.

Saneringens konsekvenser med många värden

Det pågående iståndsättandet av forsarna i Uskelanjoki är i sin omfattning den största i Egentliga Finland. Den forsareal som ska saneras är i detta projekt totalt 3,4 hektar. I saneringarna tillsätts naturgrus på forsområdena som områden för vandringsfiskarnas förökningsområden sammanlagt 670 kubikmeter.

Iståndsättandet av konstruktionerna för kvarhållande av isen och forsarna har konsekvenser med många värden. Saneringen av forsarna i tidigare tillstånd är en vattenvårdande åtgärd och det förbättrar åns ekologiska tillstånd samt värden för rekreationsbruk och landskapsvärden.

De konstruktioner för kvarhållande av isen vilka ska byggas och iståndsättandet av forsen förbättrar hanteringen av översvämningsriskerna. Som högst vållas det tiotals miljoners skador för centrum av Salo till följd av isdammar i Uskelanjoki.5

Byggandet av konstruktioner för att hålla kvar isen i Salonjoki, såsom projektets tidigare planeringsetapp, finansieras med gemensam finansiering av Salo stad och staten (jord- och skogsbruksministeriets finansiering). Projektets totalkostnad är cirka en miljon euro. Valonia är med i projektet och styr de fiskeriekonomiska saneringarna.

Huvudentreprenör är Oteran Oy. Beställare av arbetet är Salo stad och NTM -centralen I Egentliga Finland.



För mer information:

Juha-Pekka Triipponen, ledande vattenhushållningsexpert, NTM -centralen i Egentliga Finland, tfn 02 95 022 953 Petri Virtanen, stadsingenjör för samhällsteknik, Salo stad, tfn 044 778 5201

De fiskeriekonomiska saneringarna: vattenexpert Jussi Aaltonen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. tfn 040 186 1765 vattenexpert Janne Tolonen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., tfn 050 518 7755

I medierna: Jäävätkö Salon jättitulvat historiaan?(Blir jätteöversvämningarna i Salo historia)  Jäiden kulkua hidastetaan kivillä Salonjoessa (Isarnas lopp görs långsammare med stenar) (YLE 9.7.2019) https://yle.fi/uutiset/3-10868360

Byggarbetena på konstruktioner för att kvarhålla isen i Salojoki har inletts i Yyrönkoski i S:t Bertils (Information från NTM -centralen 2018) https://www.ely-keskus.fi/web/ely/-/salonjoen-jaanpidatysrakenteiden-rakennustyot-kaynnistyneet- perttelin-yyronkoskella-varsinais-suomi-


Av Lounaistietos statistikservice önskas aktuell befolknings- och sysselsättningsinformation

Lounaistietos statistikservice förnyas i slutet av år 2019. Utvecklandet av statistiktjänsten inleddes med en enkät, med vilken informationsbehovet av dem som utnyttjar servicen utreddes och deras önskemål om hur informationen ska läggas fram.

På basis av resultaten av enkäten ansåg alla som svarade att det var synnerligen viktigt att uppgifterna är aktuella. Cirka 90 % av dem som svarade ansåg det vara viktigt att statistikuppgifterna finns tillgängliga för de enskilda kommunerna, men det fanns ett tydligt behov även av data på landskaps- och regionkommunnivå. Därtill ansågs det vara goda egenskaper med interaktivitet för statistikgraferna samt en möjlighet att lägga in statistikgraferna på egna sidor.

De mest önskade datainnehållen var uppgifterna om befolkning, arbetsplatser och sysselsättning, vilka betonades i synnerhet vid tillfrågan om de allra viktigaste statistikinnehållen. Vidare ansågs de viktigaste datainnehållen vara arbetslöshet, antalet företag samt miljö- och konjunkturstatistiker. Av de nuvarande innehållen i Lounaistietos statistikuppföljning ansågs trafik- och inkvarteringsstatistikerna inte vara lika viktiga.

Enkäten genomfördes i maj 2019. En elektronisk frågeblankett skickades till totalt 1 378 e-postadresser, och 197 svar erhölls på enkäten (graden svar 14,3 %). Största delen av dem som svarade utnyttjar Lounaistietos statistikservice sporadiskt, 14 % utnyttjar tjänsten flera gånger i månaden och en fjärdedel hade inte använt tjänsten en enda gång.

Lounaistietos statistikservice finns på adressen: https://www.lounaistieto.fi/tietopalvelut/tilastot/

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 

6

 

Egentliga Finlands förbund med på Europa Forum i Åbo 29.-31.8.2019

Europaforumet i Åbo som arrangeras det sista veckoslutet i augusti är en medborgartillställning öppen för alla, och som fungerar som en plattform för en konstruktiv dialog om Europa och Europeiska unionens betydelse och utveckling och det för beslutsfattande närmare medborgarna. Forumets program består av över 40 tillställningar, såsom frågetimmar, paneldebatter och seminarier. Med vid evenemanget är de politiska beslutsfattarna, medborgarorganisationerna, näringslivet, experterna och medborgarna.

Under Europaforumet är ett Europa-torg öppet på Åbo huvudbiblioteks innergård, där besökarna har möjlighet att bekanta sig med de finländska och lokala Europa-aktörerna samt diskutera och få information om Europeiska unionen. Europe Direct Egentliga Finland är med på torget och presenterar sin verksamhet, Torget är öppet 29.– 30.8. kl. 10–17 och 31.8. kl. 10–15.

Temat för Forumet ”Nu får man tala ut!” beskrivet evenemangets karaktär för att främja den samhälleliga debatten om Europas framtid samt om Finlands ställning och roll som en del av Europa. Egentliga Finlands förbund med samarbetspartner ordnar vid Europa-forumet två intressanta diskussionstillfällen med Europas TEN-T trafiknät teman för smart specialisering som ämnen:

Torsdagen 29.8. kl. 13.30 - 15.00 ”How to strengthen Southern Finland as the gateway to Europe? Connectivity as the core Finland's TEN-T strategy”

Paneldebatten om hur södra Finland ansluter sig till trafiknätet som omfattar Europa och dess kärnnätskorridor. Som ett perspektiv särskilt ställningen för Åbo och Sydvästra Finland som porten mot väst och En timmes tåget som en del av den internationella trafikförbindelsen allt från Stockholm till S:t Petersburg. I panelen dryftar man tillgängligheten och dess strategiska betydelse för Finland.

I paneldebatten deltar stadsdirektören i Åbo Minna Arve, europarlamentariker Henna Virkkunen, generalsekreteraren för Stockholms Mälarområde Maria Nimvik Stern, kommunikationsministeriets statssekreterare Mikko Koskinen samt företrädaren för Europakommissionens trafikavdelning (DG Move)  Philippe Chantraine. Debatten förs i Åbo huvudbibliotek på engelska.

Lördagen 31.8. kl. 11.00-11.45 ”Smarta innovationer och regionens framtid”

Vid tillställningen förs en debatt mellan landskapen på olika håll I Finland om områdenas styrkor och om hur de förädlas till innovationer via strategierna för EU:s smarta specialisering. Vidare dryftar man hur samarbetet mellan landskapen och inlärningen kunde förstärkas och hur landskapen blir synliga i Europa, tillsammans och skilt för sig.

Med vid debatten och diskuterar är Egentliga Finlands förbunds regionutvecklingsdirektör Tarja Nuotio, regionutvecklingsdirektör för Norra Karelens förbund Satu Vehreävesa, Södra Karelens förbunds regionutvecklingsdirektör Laura Peuhkuri och Satakuntaförbundet (namnet bekräftas senare). Debatten förs på Åbo huvudbiblioteks innergård på Europatorget och den arrangeras av Egentliga Finlands förbund och Europe Direct Varsinais-Suomi.

Välkomna med till den politiska höstens öppningsevenemang Europa Forum i Åbo!

För mer information: specialplanerare Katri Koivisto, tfn 0400 251 771 och specialplanerare Malla Rannikko-Laine, 040 721 3429.

Plan4Blue samarbetsprojektet för planering av havsområdena mellan Finland och Estland

Maritime Spatial Planning for Sustainable Blue Economies (Plan4Blue) som främjar en blå tillväxt utlöper i september 2019. Inom projektet genomfördes omfattande analyser och utredningar som berör områdets blå verksamhetsområden, havsnaturen samt gränsöverskridande verksamheter för Finska viken och Skärgårdshavet Projektet samlade sakkunniga för Finlands och Estlands blå verksamhetsområden till flera workshoppar och tillställningar åren 2016–2019, vartill projektet fungerade som en diskussionsplattform för ansvariga involverade i Finlands och Estlands planering av havsområdena.

Inom projektet genomfördes framtidsskenarier för de maritima verksamhetsområdena, där man för att utarbeta dem utnyttjade bland annat ekonomianalyser, enkäter, intervjuer och arbete i workshoppar. En animation av alternativen för en blå ekonomi  i Finska viken och Skärgårdshavet:
https://www.youtube.com/watch?v=VtPkJEsbnaw

För mer information: planerare Heidi Lusenius,tfn 045 807 8969