Ylatunniste2
 

Skatteavdragen jämnar ut kommunernas skattesats

Ett av objekten för kommunekonomins intresse är de ändringar som sker i kommunernas skattesatser. År 2021 höjs skattesatserna i Egentliga Finland av S:t Karins, Lundo, Pargas och Reso. Tövsala sänker för sin del skattesatsen. Nästa år har Vemo den hårdaste beskattningen i landskapet 22,25 % och Gustavs den lägsta 18,25 %.

Kommunens inkomstskatteprocent berättar dock inte direkt om de skatteintäkter som den får eller kommuninnevånarnas skattebelastning. På grund av olika avdrag motsvarar kommunernas nominella skatteprocent inte den faktiska skattesatsen. Då från den beräknade inkomstskatten dras av bl.a. kostnaderna för inkomstens förvärvande och underskottsgottgörelsen för bostadslån erhålls den effektiva skattesatsen, som uppger hur mycket kommunerna de facto får i skatteinkomster. Staten krediterar dock kommunerna en del för de skatteintäkter som skurits ned av avdragen via en kompensation av skattebortfallen.

Skillnaderna för den skatteinkomst som kommunerna får jämnas ut, då de avdrag som gjorts från inkomstskatterna och statens kompensationer beaktas. Så uträknade är inkomstskattesatsen i största delen i Egentliga Finland på bägge sidorna 16 %. Till exempel i Sagu och Pargas ligger den kompenserade effektiva skattesatsen exakt på samma nivå, fastän skattesatsen för Sagu är en procentenhet högre. Samtidigt är även invånarnas genomsnittliga skattebelastning mellan kommunerna jämnare än den nominella skatteprocenten.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

Partnersk

Kuva1

apsforumet hålls fungerande med för en del alltjämt på distans

Partnerskapsbarometern som redan för sjunde gången genomfördes på hösten 2020 ger ett starkt stöd för att landskapet utvecklas genom partnerskap. Nästan nio respondenter av tio var av samma åsikt om påståendet ”Egentliga Finlands framtid byggs genom samarbete och partnerskap”. Stödet för partnerskapstänket har kvarstått på hög nivå, för redan fyra år efter varandra stod 90 % av respondenterna bakom det.

Kuva2

Största delen av respondenterna ansåg att partnerskapsforumets idé går i rätt riktning, för över tre som svarade av fyra ansåg partnerskapsforumen vara ett fungerande sätt att utveckla landskapet. Drygt hälften av respondenterna ansåg också att det i Egentliga Finland finns rikligt med information tillgängligt inom EU-projektfinansiering och att partnerskapsträffarna har gett upphov till nya samarbetsnätverk. Antalet sådana som ansåg partnerskapsträffarna för nyttiga gick dock ned från siffrorna för år 2019, vilket till stor del torde förklaras av att coronaepidemin var orsaken till att sammankomster inställdes. Cirka en tredjedel av dem som svarade ansåg att informationstjänsten Lounaistieto har etablerat sin ställning som landskapets informationstjänst. 

Även om tanken om partnerskapsforumet ansågs vara bra i stor utsträckning, betraktades det i enkätens fria svar dock ännu vara rätt avlägset och delvis till och med helt främmande. I svaren efterlystes det mera aktiv kommunikation och mera konkreta åtgärder för att utöka betydelsen av Partnerskapsforumet bland landskapets aktörer.

Partnerskapsbarometern är en webbenkät som genomförs en gång per år, med vars hjälp men följer upp hur målen för landskapsstrategin uppnås. Förfrågan skickades ut till 900 aktörer i Egentliga Finland, vilka på något sätt har varit med i partnerskapsforumets verksamhet. Enkäten besvarades av 151 personer, varigenom svarsprocenten var 17 %. Över hälften av dem som svarade representerade kommuner eller organisationer, men det kom även rikligt med svar från representanterna för andra involverade.

Resultaten v partnerskapsbarometern kan studeras i sin helhet på Partnerskapsforumets webbplats på adressen: www.kumppanuusfoorumi.fi.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294


Arbetsgruppsarbetet för Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ har inletts – höranden avsedda för de förtroendevalda i början av året

Beredningen av Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ i fyra temaarbetsgrupper har börjat. Temaarbetsgrupperna utnyttjar den lägesbild som sammanställts under hösten, samt en SWOT -analys, som blir färdig  under föråret 2021 och framtidsbilderna. Syftet med arbetsgrupperna är att definiera speciellt den nya landskapsstrategins mål på kort, mellanlång och lång sikt ur dess egen synvinkel. Därtill deltar de i uppdateringen av strategins vision och värden.

  • Nyckeln till en hållbar tillväxt, ordförande överdirektör Olli Madekivi, NTM -centralen i Egentliga Finland
  • Ett stabilt, välmående och lyckligt Egentliga Finland, ordförande verksamhetsledare Kalle-Pekka Mannila, FRK Egentliga Finlands distrikt
  • Medborgarsamhället kommer igen, ordförande Åbo stadsstyrelseordförande Sini Ruohonen
  • Digitaliseringen går vidare och ekonomin söker sin väg, ordförande verkställande direktör Kaisa Leiwo, Åbo handelskammare

Varje enskild arbetsgrupp har cirka 30 medlemmar, vilka företräder mångsidigt kunnande och en syn på temana. Arbetsgruppernas inledningsmöten hålls i december, och arbetet fortsätter men en egen målworkshop för varje enskild grupp och gemensamma videoworkshoppar i januari-mars 2021.

Det är av primär vikt att Egentliga Finlands landskapsstyrelse och landskapsfullmäktigedeltar i beredningen. Till landskapsfullmäktige sänds i början av året ut en förfrågan som behandlar strategins innehåll, och för landskapsstyrelsen anordnas en sammankomst som särskilt behandlar ämnet.

Etapperna för beredningen av landskapsstrategin kan man följa via webbplatsen Kumppanuusfoorumi (Partnerskapsforumet)

För mer information: specialplanerareSalla-Maria Lauttamäki, tfn 040520 0761 och  

https://kumppanuusfoorumi.fi/maakuntastrategia/uusi-maakuntastrategia-2040/ 

 

En avgörande allokering i verkställandet av Europas gemensamma lantbrukspolitik.

Beredningen av Europas gemensamma lantbrukspolitik för den kommande perioden, dvs.  beredningen av  CAP27 pågår. Under övergångsperioden för åren 2021–2022 fortsätter man ännu med reglerna för den innevarande perioden, men från och med år 2023 styrs den nya lantbrukspolitiken för EU av en kraftigare betoning av miljön och klimatet. Målet är att 40 procent av CAP-finansieringen är klimatgynnsam.

Av Skärgårdshavets näringsämnen kommer 70–80 % från lantbruket, och därför har lantbrukspolitiken stor betydelse för havets tillstånd. Näringsavrinningen i relation till arealen för Skärgårdshavets avrinningsområde är det största i Finland. Näringsbelastningen från upprinningsområdets lantbruk finns på hot spot- listan av Östersjöns skyddskommission dvs. den har fastställts att finnas bland de värsta föroreningskällorna för Östersjön. Miljöministeriet har för avsikt att 2021 utreda, hur Skärgårdshavet ska kunna fås bort från listan och vilka åtgärder det kräver.

Under ledning av miljöministeriet uppdateras även nationellt planerna för vården av vattensystemen och havet. Fastän det i teorin vore möjligt att med de planerade åtgärderna uppnå en bra status för vattensystemen, är genomförandet beroende av en effektiv inriktning och prioritering. Volymen för eurobeloppet av lantbrukets miljöersättningssystem gör i sig självt det möjligt för mycket, om endast åtgärderna förläggs dit där de har den största konsekvensen med hänsyn till vattensystemen och havet. Till hjälp måste man ta näringsuppgifterna för de specifika områdena och åkrarna och identifiera de erosionskänsliga områdena.

Inom lantbruket görs det redan mycket, men åtgärderna har inte nödvändigtvis hittills förlagts på ett effektivt sätt. CAP 27 innehåller starkare än tidigare villkor och inriktning för miljöåtgärderna. EU-stadgandena ställer upp ramarna, men mycket är beroende av den nationella beredningen. En verkningsfull inriktning av åtgärderna ska tas som en utgångspunkt för den nationella CAP-beredningen.

För mer information: specialplanerare Malla Rannikko-Laine, tfn 040 721 3429

 

Egentliga Finlands kulturmiljöprogram har uppdaterats

Programmet siktar till en hållbar utveckling av Egentliga Finlands exceptionellt rika kulturmiljö och dess centrala mål är att utöka samarbetet och växelverkan mellan de olika aktörerna.

Kulturmiljön har en viktig uppgift för att skapa den lokala identiteten och det är skäl att bevara de olika tidsperiodernas kulturskikt. När miljön är som bäst, är den trivsam, vital, trygg och vacker. Egentliga Finlands kulturmiljöprogram för landskapet utarbetades för första gången år 1994 och det har därefter två gånger uppdaterats. Dessutom följer man upp hur programmets åtgärder uppnåtts med fem års intervaller och utifrån uppföljningen ställer man alltid upp nya mål.

Enligt Kulturmiljöprogrammets vision förstås kulturmiljöernas styrka, attraktion och ekonomiska betydelse som viktiga mål. I Målläget 2025 ökar kunskapen värdesättningen och det är förutsättningen för att den värnas på ett lyckat sätt. Kulturmiljöerna är för det mesta människornas vardagsmiljöer, och det tillför vardagslivet ett extravärde. Människorna har förutsättningarna att värna om sin miljö. Ett lyckat värnande om kulturmiljön förutsätter att kunskapen har gått igenom förvaltningens olika nivåer. Dit har man kommit med hjälp av samarbete.

Uppdateringen av Egentliga Finlands kulturmiljöprogram  koordineras av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland samt Egentliga Finlands kulturmiljöarbetsgrupp, som består av företrädare för regionala organisationer som arbetar med vården av kulturmiljön samt av företrädare för de olika kommunerna.

Egentliga Finlands kulturmiljöprogram kan studeras på webben

https://ymparistonyt.fi/kulttuuriymparisto-3/varsinais-suomi/

Utöver programmet finns på webbplatsen olika aktuella artiklar av experterna på olika områden, såväl om kulturarvet, den byggda miljön som även kulturlandskapet.

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

 

Utredningen Den cirkulära ekonomins potential inom byggandet i Sydvästra Finland har utkommit

Byggbranschen producerar cirka 35 % av världens utsläpp av växthusgaser och svarar för 50 procent av förbrukningen av jordklotets råvaror. Egentliga Finlands förbund beställde och AFRY Finland Oy utförde en utredning, där man granskade byggandets potential enligt den cirkulära ekonomin i Sydvästra Finland.

Med en cirkulär ekonomin för byggande avses såväl planläggning och områdesplanering, tomtöverlåtelse, beställning och konkurrensutsättning, planering, byggande, användning och underhåll som rivning och återanvändning. I utredningen går man igenom alla kedjans delområden och de mest effektfulla lösningar, som i varje skede kan göras.

I utredningen  som baserar sig på exempelfall och en översikt av nuläget lyfts det fram lösningar hos den cirkulär ekonomin som så väl som möjligt kan överföras till områdets skala. Utredningen visar redigt och kan lätt nalkas de möjligheter, som beställarna och byggherrarna redan nuförtiden har för att genomföra den cirkulära ekonomin.

I exempelfallen har man granskat sju olika objekt och hos dem bedömt utnyttjandet av olika slags lösningar med cirkulär ekonomi. Sådana lösningar är bland annat bevarande av det existerande, användningen av återvinningsmaterial och förnybara material, planeringen av det som ska rivas eller flexibelt för omvandling, liksom exempelvis förbättrad energieffektivitet.

Utredningen har utarbetats som en del av projektet Circwaste – Kohti Kiertotaloutta (Mot en cirkulär ekonomi).  

För mer information: projektsakkunnig Anni Lahtela,tfn 040 631 3856 

 

En färdigställd utredning summerar möjligheterna för odling och förädling av växtproteiner i Sydvästra Finland

Egentliga Finlands förbund beställde en utredning,  för att utföras av av Gaia Consulting, där det förs fram möjligheterna som är förknippade med odling och förädling av proteinväxter i Sydvästra Finland. I utredningens granskning finns med både produktionen av matväxtprotein samt produktionen av foderprotein inom Sydvästra Finlands områden.

Försäljningsmängderna av växtbaserade produkter  har ökat  klart de senaste åren i Finland. I världen växer både totalbehovet av proteiner, efterfrågan på proteinkällor och proteinhaltiga växtprodukter. I detta nu är endast under 6 % proteinväxter av de växter som odlas i Sydvästra Finland, fastän till exempel klimatförhållandena på området är synnerligen gynnsamma.

I utredningen granskas tre scenarier, av vilka hos ett odlas med så stor volym som möjligt växtprotein., hos ett annat skapas specialiserade ekosystem för växtprotein för att producera högklassiga livsmedel och hos ett tredje siktar man till att göra kedjan för växtprotein flexibel för omvandling och för att vara flink. Det är frågan om en förutredning, som skapar en helhetsbild för läget hos områdets situation vad proteinväxterna beträffar. I ett fast samarbete med förbundet vid beställnings- och kommenteringsprocessen för utredningen samt i planeringen av de fortsatta åtgärderna verkar lantbrukscentralen  MTK Egentliga Finland, NTM -centralen i Egentliga Finland samt Brahea -centret vid Åbo universitet.

För mer information: Valonias sektorchef Riikka Leskinen, tfn 044 907 5995 


Nya energismarta och intelligenta lösningar för kommunernas fastigheter

Inom projektet 6Aika Energiaviisaat kaupungit , som upphör i slutet av året, utvecklades och företogs pilotverksamhet för nya  energilösningar som stöder kolsnålhet i samarbete med företagen och Finlands sex största städer, Valonia samt Ekokumppanit. I två års tid genomfördes över 70 försök bl.a. med att utnyttja data för visualisering, regionala energilösningar, styrningen av byggnadens livslopp och i anslutning till beräkningen av kolsnåla avtryck. 

Åbo och Helsingfors utförde pilotverksamhet  för nya energieffektivitetsmodeller som stöd för s.k. ESCO (Energy Service Company) -tjänster. Detta gör det möjligt med exempelvis i form av snabba experiment för att göra nya och innovativa kortvariga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten hos kommunernas servicefastigheter. Handboken Energiatehokkuuskumppanuus – Energiatehokkuutta palveluna -opas sammanställer läror om pilotförsöken för de förnyade modellerna samt ger tips om hur man ska förstå de olika skedena i upphandlingsprocessen och genomföra den egna upphandlingen.

I handboken Julkisten rakennusten energia- ja olosuhdedatan visualisointi  har man sammanställt läror och tips om de utförda försöken. I guiden förklaras det hur data och information som samlas in från byggnaderna kan visualiseras för byggnadernas användare och för fastighetsprofessionella meningsfullt, vad det kräver samt vika nyttoeffekter som därigenom kan uppnås.

Mer information om projektets resultat www.energiaviisaat.fi

För mer information: projektsakkunnig Silja Ngobese, tfn 040 184 7083