Ylatunniste2
 

BEREDNINGEN AV EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSSTRATEGI 2040+ FRAMSKRIDER TILL ÅTGÄRDSSKEDET

Visionsetappen för Egentliga Finlands landskapsstrategi 2040+ håller på att bli färdigställd. Som bäst går man igenom responsen som lämnats på utkasten och som erhållits både från landskapsstyrelsen, landskapsfullmäktige och även deltagarna i arbetsgrupperna. För arbetsgrupperna har det under vintern ordnats sammanlagt 10 möten och workshoppar, i vilka över 100 sakkunniga har deltagit.

Arbetet fortsätter härnäst i fyra åtgärdsarbetsgrupper, där blickarna flyttas över på perioden för landskapsprogrammet 2022–2025. Arbetet grundar sig på resultaten av lägesbilden och visionsskedet, och målet för det är att definiera åtgärderna som ska vidtas under den kommande fyraårsperioden, för att visionerna ska uppnås. Åtgärderna granskas också via tyngdpunkterna för Egentliga Finlands smarta specialisering.

Anmälan till åtgärdsarbetsgruppen är nu ledigförklarad. Man hoppas på ett omfattande deltagande i arbetsgrupperna samt en mångsidig sakkunskap och syn på temana. Arbetsgrupperna arbetar både i workshop och på ett elektroniskt underlag. Arbetsgrupperna är:

1. Som en del av miljön 7 .4. kl. 14–16
    a. ordförande överdirektör Olli Madekivi, NTM-centralen i Egentliga Finland
2. Alla med, 15.4. kl. 10–12
    a. ordförande verksamhetsledare Kalle-Pekka Mannila, FRK Egentliga Finlands distrikt
3. Nytt i görningen, 8.4. klo 13–15
    a. ordförande Åbo stadsstyrelseordförande Sini Ruohonen
4. De starka näringarna, 12.4. kl. 13–15
    a. ordförande verkställande direktör Kaisa Leiwo, Åbo handelskammare

Mer information om arbetsgrupperna samt om etapperna för beredningen av landskapsstrategin och mellanresultaten finns via webbplatsen Kumppanuusfoorumi. https://kumppanuusfoorumi.fi/maakuntastrategia/uusi-maakuntastrategia-2040/

För mer information: specialplanerare Salla-Maria Lauttamäki, tfn 040 520 0761

Utvecklingen för arbetslösheten tills vidare stabil

I Egentliga Finland fanns det i mitten av mars cirka 26 000 arbetslösa arbetssökande, av vilka en femtedel var permitterade. Antalet arbetslösa och permitterade har klart ökats från tiden som föregick coronakrisen. Efter den betydliga tillväxttoppen på våren 2020 gick ändå antalet arbetslösa arbetssökande snabbt ned och det har stabiliserat sig till en högre nivå på drygt fem tusen arbetslösa arbetssökande. Största delen av ökningen förklaras alltjämt genom permitteringarna, för endast få permitteringar har förbytts i arbetslöshet.

Det ökade antalet arbetslösa och permitterade har i Egentliga Finland betytt en höjning av utvecklingstrenden för arbetslöshetsnivån från ett tal på under 9 % vid mitten av år 2019 till en nivå på cirka 13 %. Fastän det i antalet arbetslösa och speciellt permitterade under föregående år har funnits mera fluktuationer än de normala säsongvariationerna, har trenden för arbetslöshetsgraden hållit sig rätt stabil efter den första coronavåren. Trots den ökade arbetslösheten har arbetslöshetsgraden i Egentliga Finland hållit sig på en lägre nivå än för hela landet.

Riktningen för utvecklingen av arbetslösheten på våren 2021 är ännu en gåta. Å ena sidan väcker den förutspådda accelererande takten för vaccinationerna och vinterns avslutade influensaperiod ett hopp om något bättre, å andra sidan bekymrar konsekvenserna av de skärpta rörlighetsbegränsningarna i synnerhet vad det innebär för verksamhetsmöjligheterna för de företag som är belägna i Åbo. Med hänsyn till sysselsättningsutvecklingen är det på grund härav önskvärt att de eventuella rörlighetsbegränsningarna blir så korta som möjligt, för att företagen ska klara sig från begränsningarna utan större uppsägningar.

För mer information: datatjänstchef Antti Vasanen, tfn 050 410 2294

 1

2

 

Projektet Tre Skärgårdar – Kolme saaristoa förstärker det gränsöverskridande samarbetet

Det tvååriga projektet Tre Skärgårdar – Kolme saaristoa, som leds av Havs- och vattenmyndigheten, och som också svarar för Sveriges planering av havsområdena, avslutades mot slutet av år 2020De andra partnerna i projektet var Stockholmsregionen samt Länsstyrelsen Stockholm. Ålands landskapsregering, Egentliga Finlands förbund och miljöministeriet deltog i projektets styrningsgrupp med mandatet för koordineringsgruppen för havsområdesplaneringen.

Inom projektet undersöktes medlen för det gränsöverskridande samarbetet för att främja de tre dimensionerna för en hållbar utveckling, EU:s Östersjöstrategi samt de regionala strategierna ur aspekten för havsmiljöns tillstånd och maritima teman. Inom projektet identifierades områdets särdrag samt de gemensamma utmaningar som hänför sig till tillståndet för de tre skärgårdarnas havsmiljö och den traditionella skärgårdskulturen. Samtidigt identifierades också nya möjligheter som stigit fram i processerna för havsområdesplaneringen, vilka förutsätter ett gränsöverskridande samarbete och möjligheter som bygger på det (t.ex. havsvindkraften).

Projektet avslutades med ett slutseminarium på webben i september 2020. De material, förslag och rapporter som tagits fram inom projektet finns på webbplatsen www.treskargardar.com

Under ledning av företrädaren för projektets huvudpartner och ordföranden för styrningsgruppen Jakob Granit utarbetades en framställning om att fortsätta och befästa samarbetet utifrån den koalition som bildats i projektet samt rekommendationer till teman för att behandlas och främjas:

• Det gränsöverskridande samarbetet och en politiska förankring av det på de olika förvaltningarnas nivå
• Utvecklandet av en ekosystembaserad hantering som anpassats till de tre skärgårdarna genom att utnyttja digitaliseringen
• Planering och växelverkan av en gemensam strategi

För mer information: planeringsdirektör Heikki Saarento, tfn 040 720 3056

Regionkommunrekommendationer för en klimatvänlig rörlighet

För de fem regionkommunerna i Egentliga Finland har sammanställts åtgärdsrekommendationer för att stödja det regionala och regionkommunvisa arbetet för kolsnål rörlighet samt för att komma med konkreta exempel för planeringen av åtgärderna. Rekommendationerna har gjorts upp utifrån diskussioner med regionkommunerna med beaktande av varje enskild regionkommuns särdrag och behov, och de stöder verkställigheten av Egentliga Finlands trafiksystemplan och klimatkarta.

Målen för att minska utsläppen för att färdas förutsätter omfattande förändringar i hur vi färdas i vår vardag. Det finns många alternativ, och för behoven av de olika områdena, kommunerna och kommuninvånarna passar lösningar av olika slag. Utöver kolsnålhet strävar de nya lösningarna till att göra att kommuninvånarnas vardag löper, att förbättra kommunens servicenivå, att främja vardagsmotion och att beakta de olika folkgruppernas behov.

De åtgärder som tagits upp j sammanställningarna samt en brokig mångfald av olika andra åtgärder har sammanställts på Valonias webbplats i Ilmastoystävällisen liikkumisen ratkaisupaletti. Med finns konkreta testade exempelåtgärder, genom vilka minskade utsläpp kan uppnås och som gör vanorna för att färdas mångsidigare, liksom tjänsterna i kommunerna samt företagen.

För mer information: Projektsakkunnig Anna von Zweygbergk, tfn 040 182 1117

 

Nationellt samarbetsorgan för batteribranschen för att främja verkställigheten för batteristrategin

Ett nationellt samarbetsorgan för batteribranschen främjar verkställigheten av den batteristrategi som publicerades 26.1.2021. Målet för den finländska batteribranschen är att vara en föregångare i Europa och internationellt år 2025 samt att producera kompetens, innovationer, en hållbar ekonomiskt tillväxt, välfärd och arbetsplatser i Finland.

Den centrala uppgiften för samarbetsorganet är att utveckla det nationella samarbetet inom batteribranschen samt att främja verkställigheten av batteristrategin. Samarbetsorganet har en omfattande representation av myndigheter, universitet och aktörer inom batteribranschen. Ordförande för samarbetsorganet är understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet. Landskapens förbund representeras i samarbetsorganet av landskapsdirektör Kari Häkämies.

Näringsminister Mika Lintilä har tillsatt Det nationella samarbetsorganet för batteribranschen för mandatperioden 24.3.2021–31.12.2022, och det koncentrerar sig särskilt på följande uppgiftshelheter:


1. Deltar i att definiera de nationella ställningstagandena i de centrala frågorna för batteribranschens utveckling.
2. Ser till att utvecklandet av batterivärdekedjan beaktas inom innovations- och näringspolitiken för hela värdekedjan.
3. Ökar debatten och den gemensamma förståelsen för att det bildas en konkurrenskraftig, hållbar och välfärdsskapande batteribransch i Finland.
4. Förstärker samarbetet, växelverkan och informationsgången mellan batterivärdekedjans aktörer.
5. Utarbetar en uppskattning av de resurser, tidtabeller och ansvarstagande som batteristrategin kräver.
6. Påskyndar verkställigheten av de centrala åtgärder som noterats i batteristrategin med hänsyn till målen i samarbete med de andra aktörerna.
7. Identifierar de centrala hindren för batteribranschens tillväxt och utveckling och utarbetar planerna för att lösa dessa.
8. Rapporterar om framstegen till näringsministeriet två gånger per år.